Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Mediekratin - mediernas makt i svenska valDela
  1. Och då är min slutsats att medierna
    spelar en oerhört viktig roll-

  2. -som konsensusskapande,
    eller motor i konsensusskapandet.

  3. När man tittar på de fall-

  4. -för medier och partier som grupp
    har samma prioriteringar i de valen.

  5. Men när de skiljer sig, då blir
    frågan: Vad följer väljarna?

  6. Då följer de medierna.

  7. -Välkommen, Kent Asp.
    -Tack.

  8. Du har skrivit boken: "Mediekratin
    - mediernas makt i svenska val"-

  9. -tillsammans med Johannes Bjerling.

  10. I årets valrörelse,
    2014 års valrörelse-

  11. -har det varit mycket kommenterandet
    av journalister och statsvetare.

  12. Det har varit analyser och så.
    Vad tycker du om det?

  13. Det handlar om
    ett tidsperspektiv på 30-50 år-

  14. -och ser man i det långa
    tidsperspektivet så är det vi kallar-

  15. -uttolkarna, de som kommenterar,
    journalister, experter-

  16. -opinionsinstitut, de har ökat
    utrymmet väldigt kraftigt-

  17. -medan politikerna, de som söker
    väljarnas mandat, har trätt tillbaka.

  18. Så i den meningen ingår 2014 års
    valrörelse i det här mönstret.

  19. Där har om möjligt analyserna och
    kommentarerna varit mer än någonsin.

  20. Är det bra att det är så?

  21. Det är kluvet. Man måste inse
    att många av de här kommentarerna-

  22. -och analyserna
    är utomordentligt bra.

  23. Bra att medierna tar initiativ,
    vi har #dinröst och #rättfråga.

  24. Att medierna tar över
    kanske lite partiernas roll.

  25. Det är ju som vägledning eller
    konsumentupplysning, det är rätt bra.

  26. Men samtidigt får man ha klart för
    sig att det sker en maktförskjutning-

  27. -från partiernas sida
    till journalisternas sida.

  28. Journalisterna tar över lite av
    politikernas eller partiernas roll-

  29. -i demokratin, och det är därför
    vi kallar det för mediekrati.

  30. Du skriver att journalisternas
    agerande har ökat väldigt mycket.

  31. Hur mycket har de ökat om man tittar
    tillbaka på de senaste tio valen?

  32. Om vi tar det väldigt konkret
    så kan vi säga så att-

  33. -i verkliga andelar, så 1979 som är
    den första, långa tidsserien-

  34. -så var det två procent av alla
    yttranden eller utsagor i medierna-

  35. -som var från journalister,
    medan 70 procent var från politiker.

  36. I den senaste som undersöks,
    2010 års val, så var det nere i-

  37. -54 procent för politiker
    och 20 procent för journalister.

  38. Så det illustrerar lite
    den här förändringen-

  39. -och det är en viktig förändring
    i den politiska rapporteringen.

  40. Det är inte bara kommenterandet och
    analyserandet, ni skriver även om-

  41. -att det också är journalisternas
    arbetsmetoder som gör att de har-

  42. -tagit över agendan någorlunda.
    På vilket sätt då, menar ni?

  43. Det kan ske på olika sätt. Mediernas
    eller journalisternas roll...

  44. Dels att de påverkar individer
    och politiken överhuvudtaget-

  45. -och nu ser jag det i ett långt
    tidsperspektiv. En annan tendens-

  46. -är kanske den viktigaste som har
    skett, viktigaste maktförskjutningen.

  47. Det är det att politiker och
    även alla samhällets maktaktörer-

  48. -under 30-50 år har anpassat sig
    till mediernas sätt att arbeta-

  49. -till medielogiken. Den
    maktförskjutningen är det centrala.

  50. Den här anpassningen till
    mediernas sätt att arbeta och tänka-

  51. -till deras logik, är den största
    maktförskjutningen i samhället.

  52. Och hur anpassar man sig rent konkret
    till den här medielogiken?

  53. Om man ska ta det väldigt konkret
    kan man ta från vardagen.

  54. Vi försöker uttala oss
    om trender i 50-årsperspektiv.

  55. De finns ju inte
    om de inte finns i vardagen.

  56. Där ser man exempel att...
    Det är det lite som är dilemmat.

  57. Journalister måste ju jobba för
    att fånga publikens uppmärksamhet.

  58. De måste tillspetsa, men inte
    förvanska. De ska förenkla-

  59. -kanske konfrontera och kanske hänga
    upp det på personer, personifiera.

  60. Använda de här berättarteknikerna för
    att fånga publikens uppmärksamhet.

  61. Vad måste då politikerna och andra
    makthavare göra för att fånga-

  62. -journalisternas uppmärksamhet?
    De måste också spetsa till, förenkla-

  63. -konfrontera. Anpassningen till
    mediernas sätt att arbeta och tänka-

  64. -har inneburit den största
    maktförskjutningen i samhället.

  65. Är det bra eller dåligt
    för demokratins skull?

  66. Det är ju som med allt,
    det är ju både ock.

  67. Det är det naturligtvis.
    Om man ser det som jag gör-

  68. -i ett 30-50-årsperspektiv,
    så är det stora problemet inte-

  69. -att journalisterna gör ett dåligt
    jobb, för det gör de inte.

  70. Nu har jag faktiskt 30 års och ännu
    längre utvärdering av journalisterna.

  71. De gör inte något dåligt jobb.
    "The performance" är inte dålig-

  72. -utan det är problemet av
    maktförskjutningen i samhället.

  73. Man måste kunna ställa
    de här frågorna samtidigt.

  74. Journalistiken blir
    nödvändigtvis inte sämre-

  75. -för det vill jag säga
    att den inte har blivit.

  76. Men det har skett en förskjutning
    i maktförhållandena i samhället-

  77. -och det påverkar
    demokratins funktionssätt.

  78. Det påverkar maktfördelningen
    i samhället. Det är det stora.

  79. Det är ju väljarna som politikerna
    och medierna är till för.

  80. Är det bra eller dåligt
    för väljarna att det pågår?

  81. Den stora trenden är ju egentligen-

  82. -att både politiker och journalister
    anpassar sig till publiken.

  83. Den stora vinnaren
    i det här sammanhanget-

  84. -är att man anpassar sig till
    väljarna, publiken, på kort sikt.

  85. Det är inte säkert att det alltid
    är bra ur demokratisk synpunkt.

  86. Hur menar du då?
    Det låter allvarligt.

  87. Det låter allvarligt, det är det
    också. Då kommer man till det här-

  88. -om vi kallar det mediekratin. Vi ska
    uppfatta den som ett sätt att...

  89. Det är ingen motsats i folkstyrelsen,
    det är bara ett sätt att beskriva-

  90. -viktiga särdrag
    i vår tids demokrati.

  91. Och den behöver inte vara en sämre
    sorts demokrati än partidemokratin.

  92. Den slutsatsen kan man inte dra.

  93. Vad är det då
    som gör att den är bra eller dålig?

  94. Mediekratin är bra på...
    Man brukar inom statsvetenskapen-

  95. -att se på två saker:

  96. Att den representativa demokratin
    ska uppfylla kraven.

  97. Den ska vara lyhörd mot väljarna,
    men samtidigt ska de som väljs-

  98. -agera i väljarnas
    långsiktiga intresse.

  99. Mediekratin är bra på
    att vara lyhörd för folkopinionen.

  100. Den kanske inte är bra för att-

  101. -tillgodose
    det långsiktiga intresset som då-

  102. -politikerna förleds
    att se till kortsiktig politik.

  103. Så politikerna kan förledas bli
    populister i stället för ideologer?

  104. Statsmannaskap,
    i stället för att man ser till...

  105. ...har lite längre tidshorisont,
    att kunna gå emot opinionen.

  106. Att driva egna teser och inte
    anpassa sig hela tiden till väljarna.

  107. Det är ett dilemma. Demokrati innebär
    att man är lyhörd mot väljarna.

  108. Samtidigt kan det vara en motsättning
    till det långsiktiga intresset.

  109. Hur mycket politik tål väljarna
    i medierna så här i valrörelsen?

  110. Ett resultat av undersökningarna
    är att vi förleds att tro att-

  111. -politik är så oerhört centralt
    i dag i medierna. Och det är det.

  112. Men politiken var mycket mer
    framträdande på 70- och 80-talet.

  113. Det tror man inte,
    med tanke på alla sociala medier.

  114. Då är det ju därför att journalister
    är så upptagna med sociala medier.

  115. Det är ju lite långt ifrån
    vanligt folk, ännu så länge.

  116. Det är faktiskt lite ironiskt.
    För att en demokrati ska fungera-

  117. -så behöver vi en gemensam publik
    offentlighet, som valrörelsen-

  118. -för en bred allmänhet.

  119. Den har minskat om man jämför med 70-
    och 80-talen till dagens valrörelse.

  120. För den med tid finns det hur mycket
    politik som helst att ta del av-

  121. -på nätet.
    Men det har lite slagordsmässigt-

  122. -förvandlats från en gemensam-

  123. -arena för alla till en...

  124. Eller en gemensam scen för alla.

  125. På 60-talet tittade svenska folket
    på "Hylands hörna" och Tage Erlander.

  126. Jag vill inte tillbaka till 60-talet,
    men man måste inse problemet-

  127. -att då hade vi en gemensam publik
    offentlighet som förvandlats genom-

  128. -de nya medierna till små scener
    för särskilt inbjudna.

  129. Den som har tid
    kan ta del hur mycket som helst.

  130. Men den breda allmänheten i vanlig
    nyhetsrapportering har mindre i dag.

  131. Men då borde av det du säger nu
    kanske valdeltagandet gå ner?

  132. -Det har det faktiskt gjort.
    -Inte senaste valet?

  133. Nej, inte senaste, men i ett
    30-50-årsperspektiv, och gör man det-

  134. -då är det en intressant sak
    som man kan finna där.

  135. Då har jag sett,
    det är 17 val sedan dess...

  136. Jag har tittat på uppmärksamheten
    av medierna och valdeltagandet-

  137. -och vet att det är mer komplicerat
    än att ökad medieuppmärksamhet-

  138. -innebär ett ökat valdeltagande.

  139. Men som forskare finner jag
    att i 16 val av 17-

  140. -går det upp i medieuppmärksamhet,
    går det upp i valdeltagande.

  141. Går det ner, så går det ner.
    Då tänker man att det är för enkelt.

  142. Men är man inte publicerad och
    omgiven av invändningar man kan göra-

  143. -så ska man inte heller göra som
    forskare, även om man tycker det är-

  144. -ett för enkelt resultat. Då får man
    vara genomskinlig, lägga fram det-

  145. -och säga att det inte är så enkelt.
    Men man kan inte undanhålla det.

  146. Det vill säga medieuppmärksamhet
    påverkar valdeltagandet. Så är det.

  147. 2014 års val
    gick upp i valdeltagandet-

  148. -men jag skulle tippa att
    medieexponeringen ökade i årets val.

  149. Tidigare tyckte väljarna att
    politikerna höll på med käbbel-

  150. -men så tycker man inte riktigt
    längre i samma utsträckning.

  151. Vad beror det på, med tanke på
    den ökade uppmärksamheten?

  152. Det kan bero på att konfliktnivån
    är mindre i dagens medievalrörelse-

  153. -än den var på 70- och 80-talen. Det
    är inte mer negativt om politiker-

  154. -i dagens medievalrörelse
    än på 70- och 80-talen.

  155. Dessutom kan man fråga väljarna,
    och de upplever att-

  156. -det har blivit mindre konflikter
    i valrörelserna.

  157. De senaste valrörelserna... Men jag
    ser det i ett 30-50-årsperspektiv.

  158. Då gick det upp, men konfliktnivån
    har gått ner i svensk politik.

  159. Stämmer intresset hos väljarna
    för vissa valfrågor-

  160. -med det som medierna levererar
    och politikerna?

  161. Det här tycker jag är
    en av de mer intressanta...

  162. Det finns självklart många
    intressanta resultat, men här-

  163. -när jag tittar på det som bestämmer
    vad som är viktiga valfrågor-

  164. -och då har jag relaterat partiernas
    dagordning i tio val-

  165. -mediernas dagordning i tio val och
    väljarnas dagordning i tio val.

  166. Resultatet blir att alla påverkar
    alla, det blir rundgång i systemet.

  167. Det är ett ganska bra resultat i
    en demokrati, det finns en konsensus.

  168. Och frågan är vem det är
    som sätter i gång det här-

  169. -att det blir samma uppfattning
    om vad som är viktiga frågor.

  170. Då är min slutsats
    att medierna spelar en viktig roll-

  171. -i konsensusskapandet,
    eller motor i konsensusskapandet.

  172. När man tittar på de fall,
    för medier och partier som ger upp-

  173. -har de ungefär samma prioriteringar
    i tio val. Men när de skiljer sig-

  174. -då blir ju frågan: Vad följer
    väljarna? Då följer de medierna.

  175. Du ger medierna gott betyg och tycker
    inte att de är särskilt partiska.

  176. I alla valrörelser
    är medierna partiska.

  177. De gynnar eller missgynnar något
    parti. Men undersöker man tio val-

  178. -så ser man att det saknas systematik
    i den partiskhet som finns.

  179. Det är så att alla partier missgynnas
    eller gynnas under de tio valen.

  180. Därför är det viktigt att uttala sig
    under så här långa tidsserier-

  181. -och för public service som har
    regler att följa, så är det viktigt.

  182. De är inte mesiga i den meningen...
    Räknar gör de när de får framträda.

  183. De kan vara kritiska och granskande,
    men det drabbar alla partier.

  184. Och det finns ingen systematik.

  185. Medierna, journalisterna, fungerar
    som medspelare och motspelare-

  186. -till partierna. Och poängen är,
    och det gör att medierna får makt-

  187. -att partierna aldrig kan veta
    om journalisterna i det här valet-

  188. -blir medspelare till dig
    eller motspelare.

  189. Det utökade utbudet på nätet och
    i sociala medier, kan det påverka-

  190. -demokratin eller valdeltagandet?

  191. Betydelsen av de sociala medierna
    ökar successivt.

  192. Men det tar tid innan det här
    får någon verklig inverkan.

  193. Men om man ser på den mer generella
    teorin om politikens medialisering-

  194. -att omgivningen anpassar sig
    efter mediernas sätt att arbeta-

  195. -som lades fram som en hypotes 1980.
    Det är mer sprängkraft i den nu-

  196. -för är det någonting som idealiseras
    är det livsvärden som idealisering.

  197. Vi anpassar oss till de sociala
    mediernas sätt att arbeta-

  198. -till facebook, twitter, där är det
    så övertydligt med max 140 tecken.

  199. Så det här innebär att
    medialiseringen har nått sin-

  200. -höjdpunkt vad gäller politik, där
    kan det inte bli mer medialiserat.

  201. Men däremot livsvärde kommer att
    medialiseras i ännu högre grad-

  202. -och vad det innebär för politik,
    det får någon annan undersöka.

  203. Tack, Kent Asp.

  204. Det vet jag inte.
    Det ska nog Anton svara på.

  205. Nej... Jag kom till statskunskap
    1970, jag var 20 år.

  206. Jag fastnade där och har varit nöjd.

  207. Textning: Charlotte Arwedsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kent Asp är professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han och Johannes Bjerling mediernas roll inom politiken. Frågor som tas upp är bland annat om valbevakningen är rättvis, vem som bestämmer dagordningen och spelar politiken en mindre roll idag än för 25-30 år sedan? I fokus står valbevakningen långsiktiga trender. Mediernas roll analyseras utifrån ett makt- och ett demokratiperspektiv. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Kent Asp intervjuas av Anita Kratz.

Ämnen:
Information och media > Massmedia, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Politiska ideologier, val och partier
Ämnesord:
Masskommunikation, Massmedia, Politik, Politik och massmedia, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Sverige, Sveriges politik, Val (statsvetenskap), Valrörelser i massmedia
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

I kroppen min

Journalisten och trummisen Kristian Gidlund delar med sig av tankarna kring livet och dess slut. "I kroppen min" handlar om hans kamp mot obotlig cancer. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkforum

En morgontidnings språkarbete

Bo Löfvendahl, kulturjournalist och kvalitetsredaktör på Svenska Dagbladet, talar om hur hans tidning aktivt arbetar med språket. Arrangör: Språktidningen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

E-sportaren Aaron

Kommer 17-årige Aaron Sandgren att vara en av Sveriges största idrottsstjärnor i framtiden? Kanske inte om vuxenvärlden får bestämma. Där har många fortfarande svårt att acceptera att våldsamma datorspel kan ses som idrott. Men det bryr sig inte Aaron om. Han och hans lagkompisar satsar hundraprocentigt på att bli proffs inom Counter-Strike. Aaron går i e-sportklass på Arlandagymnasiet och får spela och träna datorspel på skoltid.