Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : När lojaliteten prövasDela
  1. Jag tror Amerika har nyckelrollen.
    Och kanske de amerikanska judarna.

  2. Den amerikanska judenheten
    befinner sig i ett övergångsskede-

  3. -där man ser skillnader mellan
    generationer och olika kategorier-

  4. -av judar beroende på om man är
    väldigt religiös eller mindre.

  5. Välkommen, Anders Carlberg.

  6. Du har skrivit boken
    "När lojaliteten prövas"-

  7. -"om Israel
    och svensk-judisk identitet".

  8. Varför skrev du
    den här boken just nu?

  9. Jag har jobbat med den
    i ganska många år, sedan 2006.

  10. Jag var länge ordförande
    i judiska församlingen i Göteborg-

  11. -och under den tiden
    kände jag ett behov-

  12. -av att representera församlingen-

  13. -och inte så mycket
    profilera mina egna intressen-

  14. -men när jag lämnade det uppdraget
    2008 kunde jag ägna mig åt boken-

  15. -där jag tar mer personlig ställning
    i de här frågorna kring Israel-

  16. -och Israels utveckling. Jag
    berättade också efter decennier-

  17. -där jag varit engagerad
    i Israel och Mellanösternfrågan.

  18. Vad är din egen judiska bakgrund?

  19. Min familj kom till Sverige i mitten
    på 1800-talet från Polen och-

  20. -min far är inte jude, han är "vanlig
    svensk" från enkla förhållanden-

  21. -men min mors familj är judisk,
    en ganska borgerlig judisk familj.

  22. En sådan familj som kanske
    hade försvunnit ut i periferin-

  23. -assimilerats in i det svenska
    samhället om det inte varit för-

  24. -ett väldigt starkt engagemang
    för Palestina, som det hette.

  25. För judiska flyktingar från Europa
    som skulle få en fristad i Palestina-

  26. -och då pratar vi 20-, 30-tal.
    Det engagemanget fördes över-

  27. -in i familjen, i synnerhet
    min morfar och hans döttrar.

  28. Det där har jag med mig
    väldigt starkt i min judiskhet.

  29. Kanske mycket mer
    än religiös bakgrund.

  30. Det började på 20- och 30-talet
    och efter andra världskriget-

  31. -när det behövdes en stat
    för de många flyktingar-

  32. -som hade överlevt förintelsen.

  33. Det är det vi ska prata om.
    Om vi tar begreppet lojalitet först.

  34. -Vad är det för dig?
    -Det är ett viktigt begrepp för mig.

  35. Ansvar och ansvarskännande.
    I boken handlar det om att-

  36. -olika lojaliteter kan komma i
    konflikt med varandra. En lojalitet-

  37. -mot Israel, det sionistiska
    projektet, och vad det representerar.

  38. Precis som du sa, flyktingar som får
    ett nytt liv tack vare Israel 1948.

  39. Å andra sidan en lojalitet
    med mer allmänmänskliga värderingar-

  40. -som man skulle kunna kalla liberala,
    humanistiska värderingar.

  41. När de kommer i konflikt, som ett
    Israel som utvecklas de senaste åren-

  42. -i en riktning där man undergräver
    viktiga demokratiska institutioner.

  43. Då hamnar jag själv
    i en inre konflikt-

  44. -och det är väl den
    situationen som boken beskriver.

  45. Var det tvunget för dig
    att göra upp med det här?

  46. Ja. Jag kände att jag behövde vara
    ärlig kring de här frågorna.

  47. Jag hade länge ägnat mig åt att
    bemöta sådant som jag uppfattade som-

  48. -väldigt ovederhäftiga angrepp
    och osaklig kritik mot Israel.

  49. Det behövs och jag kände att det
    behövdes, men jag ställde mig frågan:

  50. Var finns mitt eget förslag på hur
    man ska hantera den här konflikten?

  51. Man kan inte säga att kritiker har
    fel utan att komma med ett förslag-

  52. -på hur man ska arbeta för att
    få till en rättvis tvåstatslösning.

  53. Vad är din yttersta kritik mot den
    politik och det förhållningssätt-

  54. -som den israeliska staten
    har gentemot palestinier?

  55. Det handlar ju om att man måste...

  56. ...trots det säkerhetspolitiska hot
    som länge funnits mot Israel...

  57. ...så finns det inom ramen
    för det hotet möjligheter...

  58. ...att uppträda på ett mycket mer
    rättfärdigt sätt mot palestinierna.

  59. Att ge palestinierna
    en rättssäkerhet-

  60. -att inte utnyttja
    samhällets institutioner-

  61. -för att prioritera
    den judiska befolkningen-

  62. -och nedprioritera den palestinska
    eller arabiska.

  63. Alltså en mängd samhällsåtgärder
    som man kan arbeta med-

  64. -utan att för den sakens skull ta
    några risker som skulle innebära att-

  65. -Hamas eller Islamiska staten
    skulle få ett övertag.

  66. Jag menar att det har blivit...

  67. Israel har präglats
    i en syn på palestinierna-

  68. -på ockuperade områden, men även
    den arabiska befolkningen i Israel-

  69. -att det här är ett säkerhetshot.

  70. Man måste ändra på det här och
    betrakta varandra som jämlikar...

  71. -...som ska ha lika förutsättningar.
    -Det känns som att du gör upp.

  72. Hur har du blivit bemött?
    Måste man som svensk-

  73. -med svensk-judisk bakgrund
    ha ett förhållande till Israel?

  74. Det är en intressant fråga.
    Jag tror att många har det.

  75. Kanske inte alla, men många har det.
    Det beror på att det bor så många...

  76. Alla har släktingar i Israel.
    Sverige är ett litet judiskt land-

  77. -så utvandringen till Israel har
    varit stor. Man har passerat Israel-

  78. -från Förintelsen, varit några år i
    Sverige och sedan rest till Israel.

  79. Det finns ju många relationer,
    de flesta har någon slags-

  80. -uppfattning och egen känsla
    när det gäller Israel.

  81. Jag tror att...
    Reaktionerna på boken har varit-

  82. -ska vi säga positiva, i stora drag.

  83. Det har funnits ett intresse i den
    judiska gruppen att diskutera boken-

  84. -och jag har gjort framträdanden.
    Självklart har inte alla hållit med-

  85. -och inte om alla detaljer. Jag går
    in i detalj på situationen i Israel-

  86. -vad avser de demokratiska frågorna.
    Men det som varit viktigt för mig-

  87. -är att få ett tillfälle att prata
    om de här frågorna. Ofta är det ett-

  88. -förhållningssätt som innebär att man
    förenklat tar ställning för Israel-

  89. -och avfärdar kritik. Det sker
    nästan lite grann utan reflektion.

  90. Men här försöker jag med ett mer
    öppet samtal där man lägger en del-

  91. -ryggmärgsreaktioner åt sidan
    och diskutera hur demokratin mår.

  92. Hur behandlar Israel palestinierna?
    Vilka är förutsättningarna för fred?

  93. Hur skulle den israeliska regeringen
    göra när det gäller bosättningar?

  94. Ett öppet samtal om självklara frågor
    utan att man reagerar känslomässigt.

  95. Det finns ju även en djup splittring
    i den svensk-judiska gruppen-

  96. -om hur man ska se på...
    Det finns ju-

  97. -svensk-judiska personer som
    tar stort avstånd från Israel.

  98. -Ja, det gör det.
    -Vilka motsättningar har det skapat?

  99. Det finns motsättningar,
    men det är ingen utvidgad diskussion.

  100. Den gruppen som tagit kraftfullt
    avstånd är ganska liten.

  101. De allra flesta har en stark
    lojalitet med Israel. Och det-

  102. -har jag också, men man måste
    tillåta sig inom den lojaliteten-

  103. -att ha en mer öppen diskussion,
    därför att vi är beroende av-

  104. -att det går bra för Israel och då
    måste vi diskutera valmöjligheterna-

  105. -utan förutfattade meningar.

  106. Om diasporan skulle ta en mer kritisk
    inställning till det som sker-

  107. -i Israel och Palestina, till exempel
    det demokratiska underskottet-

  108. -och hur man utnyttjar staten
    för vissa egenintressen.

  109. Och också övergrepp, naturligtvis,
    inte minst de senaste månaderna.

  110. Om Israel skulle bli mer isolerat,
    vad skulle hända då?

  111. Två saker skulle hända: Den grupp
    som har medvind i Israel nu-

  112. -som är åt höger
    och starkt nationalistisk-

  113. -skulle se det som en intäkt för att
    världen inte är intresserad av-

  114. -den här frågan på ett rättvist sätt.

  115. Den andra gruppen tror jag också
    skulle utnyttja den här situationen-

  116. -genom att peka på att vi blir mer
    isolerade, vi måste göra något annat-

  117. -för att få en bättre dialog
    med omvärlden.

  118. Vi måste öppna våra öron
    för vad det är de faktiskt säger-

  119. -med relation framför allt
    till bosättningspolitiken-

  120. -så att man förstår att det inte är
    folkrättsligt ur världens synpunkt.

  121. Nej. När kom vändpunkten för dig
    i din relation till det som sker?

  122. Den kom...

  123. Mest konkret kom den vid första
    Ghazakriget 2008-2009-

  124. -när jag själv var nere i Israel
    när kriget utbröt och upplevde att-

  125. -det fanns en ovilja i Israel att...

  126. Nu pratar jag generellt, men det
    fanns en ovilja att konfronteras med-

  127. -det lidande som ägde rum
    på andra sidan gränsen.

  128. Man uppehöll sig vid de
    egna truppernas problematik-

  129. -hur gränsbefolkningen och andra led.
    Det är ju inte speciellt för Israel-

  130. -utan jag skulle tro att alla länder
    som befinner sig i krig-

  131. -enas kring den ena saken och
    inte är så intresserad av fienden.

  132. Men för mig som svensk som har levt
    i ett land där vi alltid levt i fred-

  133. -så var ju detta en ny upplevelse
    som slog mig väldigt hårt.

  134. Jag kände att det här...

  135. ...motsvarar inte debatten i vad jag
    har betraktat som ett öppet samhälle.

  136. Jag störde mig på det där.

  137. Jag upplevde att det där måste Israel
    försöka ta tag i för att-

  138. -kanske inte mitt under kriget, men
    på längre sikt är det viktigt att se-

  139. -vad som händer på andra sidan. Jag
    berättar i boken om ett tillfälle-

  140. -där bristen på intresse för och
    kunskap om motpartens lidande-

  141. -i en tv-studio leder till en debatt
    mellan en man och en kvinna-

  142. -där kvinnan ger sig på en palestinsk
    läkare och den här mannen berättar-

  143. -vad han själv
    och hans barn varit med om.

  144. Det blir ett sådant genombrott för
    hans berättelse i israelisk media-

  145. -och det fick en väldigt stor
    betydelse för allmänhetens syn-

  146. -på det här kriget, det påverkade
    dem. Jag tror att det är viktigt att-

  147. -man i den israeliska debatten öppnar
    upp för berättelser från andra sidan.

  148. Att man möts och samtalar.
    Vi ser ju exempel på det.

  149. Vad händer om man inte gör det?
    Tror du att man hittar en väg framåt?

  150. Jag tror Amerika har nyckelrollen,
    och kanske de amerikanska judarna.

  151. Den amerikanska judenheten befinner
    sig i ett övergångsskede-

  152. -där man ser skillnader mellan
    generationer och kategorier judar-

  153. -beroende på om man är väldigt
    religiös eller mindre religiös.

  154. Vad man upplever där
    i större skala är att de här-

  155. -liberala värderingarna som vägleder
    en på hemmaplan kommer i konflikt-

  156. -med det man upplever
    och blir vittne till det Israel gör.

  157. Då måste man få de här bitarna att
    hänga ihop, det var vad jag kände.

  158. Det var ett motiv till
    att jag ville skriva boken.

  159. Hur stor roll tror du det spelar nu
    att Stefan Löfvens regering-

  160. -har sagt att man snart
    ska erkänna Palestina?

  161. Det har ju spelat ganska stor roll
    och har uppmärksammats i Israel.

  162. När det nämns att brittiska
    parlamentet tagit ett principbeslut-

  163. -så nämner man
    att även Sverige har gjort det-

  164. -och att andra viktiga europeiska
    nationer kanske kommer att följa.

  165. Det spelar en viss roll. Man måste
    arbeta på det diplomatiska planet-

  166. -och påpeka vad som är folkrättsligt
    acceptabelt och inte.

  167. Som ett led i det arbetet
    så kan jag förstå den här åtgärden-

  168. -från Löfvens regerings sida.
    Men jag reagerade med viss förundran-

  169. -när det ök upp
    i regeringsförklaringen.

  170. Är detta den största och viktigaste
    utrikespolitiska händelsen just nu-

  171. -när vi ser människor
    på andra sidan gränsen slaktas?

  172. Så det är detta speciella förhållande
    som Israel har i debatten.

  173. Det är ett litet land som har en
    enorm uppmärksamhet riktad mot sig.

  174. Du säger också i boken...
    Nu står det lite och väger.

  175. Det som också du nämner - om vilken
    riktning Israel ska gå i.

  176. Du säger också i boken, och det
    tänkte jag avslutningsvis att den-

  177. -svensk-judiska minoriteten kan ha
    någonting att lära oss i Sverige-

  178. -om hur vi förhåller oss till olika
    minoriteter här. Hur tänker du där?

  179. Den svensk-judiska minoriteten har ju
    länge funnits i Sverige och har-

  180. -anpassat sig till Sverige, haft ett
    förhållningssätt där man både har-

  181. -bestämt sig för att hålla kvar en
    egen identitet och att odla den.

  182. Men också bli en del
    av det svenska samhället.

  183. Jag tror att den erfarenheten kan
    lära Sverige och andra minoriteter-

  184. -att det behöver inte vara antingen
    eller utan det kan vara både ock.

  185. Det är väl det jag tänker på.

  186. Det är inte först nu som vi har
    en stor invandring till Sverige-

  187. -och man kan titta i historien för
    att lära hur det har gått med dem.

  188. Helt kort här:
    Känner du en hoppfullhet?

  189. Både när det gäller
    att hitta samförstånd i Sverige-

  190. -men också generellt
    om vi tittar på Palestina-Israel.

  191. Det gör jag kanske inte, för det är-

  192. -en så stor vändning i politiken
    som krävs Israel-Palestina-

  193. -att utrymma bosättningarna. Det rör
    sig om en halv miljon bosättare-

  194. -om man räknar in områdena
    kring Jerusalem.

  195. Att skapa ekonomisk möjlighet för dem
    i Israel är ekonomiska uppoffringar-

  196. -men det är den lilla biten,
    den stora biten är att-

  197. -det här handlar om politiskt och
    ideologiskt övertygade människor.

  198. Skulle Israel klara
    en sådan förändring?

  199. Det är jättestora utmaningar, men jag
    hoppas och tänker i den riktningen.

  200. -Tack så mycket, Anders Carlberg.
    -Tack.

  201. En bok som har betytt mycket för mig,
    inte så konkret kanske-

  202. -är "Austerlitz" av Sebald. Men en
    författare jag följde i många år-

  203. -och skrev om
    och hade som en sorts förebild-

  204. -var John Berger.

  205. Tennis.
    Jag har skrivit om tennis också.

  206. Jag har skrivit om
    tennis och depression.

  207. Jag är 56 år-

  208. -och trebarnsfar i Göteborg. Gift.

  209. Textning: Charlotte Arwedsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

När lojaliteten prövas

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anders Carlberg reflekterar i sin bok "När lojaliteten prövas" över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Han berättar om att det finns en viss splittring i den svensk-judiska gruppen, men att många har en stark lojalitet med staten Israel. Intervjuare: Marika Griehsel.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Historia, Identitet (psykologi), Israel, Judar, Judarnas historia, Sverige
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

I kroppen min

Journalisten och trummisen Kristian Gidlund delar med sig av tankarna kring livet och dess slut. "I kroppen min" handlar om hans kamp mot obotlig cancer. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

En samisk befolkning i Mellansverige

Ingvar Svanberg berättar om upptäckten av en relativt okänd samisk befolkning långt söderut i Mellansverige, bland annat i Dalarna. Med hjälp av kyrkoarkiv kunde gruppen följas tillbaka till 1600-talet som en kringvandrande skogssamisk befolkning som assimilerades först i slutet av 1800-talet. Kungamakten ville vid flera tillfällen tvångsförflytta den samiska gruppen norrut, men bönderna protesterade och samerna fick stanna. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Donationer

Vill du donera dina organ? Vilka är för- och nackdelarna med organdonation? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.

Fråga oss