Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : De nya dödssyndernaDela
  1. Girighet,
    som är en av de nya dödssynderna-

  2. -handlar ju om att samla på hög
    för att klara sig under svåra tider.

  3. Främlingsfientlighet
    handlar om att man ska ha en oro-

  4. -för den som är främmande, för den
    kan vara en vän eller en fiende.

  5. Välkommen hit, Stefan Einhorn,
    författare, läkare-

  6. -och sedan 1999 även professor
    i molekylär onkologi vid KI.

  7. Tack.

  8. Du är även
    aktuell med den här boken:

  9. "De nya dödssynderna. Våra mörkaste
    sidor och hur vi kan hantera dem."

  10. Berätta lite närmare. Varför har du
    skrivit en bok om våra mörka sidor?

  11. Jag tycker det är oerhört viktigt-

  12. -att vi blir medvetna om
    våra mörka egenskaper.

  13. Om vi är medvetna om dem
    så kan vi kontrollera dem.

  14. Om vi inte är medvetna om dem
    blir vi hjälplösa offer för dem.

  15. -Vilka är dina mörkaste sidor?
    -Oj! Jag har många...

  16. Jag är avundsjuk, och det plågar mig.

  17. Jag har haft problem med vrede, men
    det har jag lugnat ner en hel del.

  18. Och ja... Kan vi inte diskutera
    vilka dina mörka sidor är i stället?

  19. Jag kan ibland känna att hela
    det här tempot i samtidens samhälle-

  20. -där man måste prestera och leverera
    och hela tiden vara "fit for fight"-

  21. -gör att man ibland får tunnelseende.

  22. Man ser inte hur alla andra människor
    i ens omgivning mår eller vad de gör.

  23. Det tar fram lite mörka sidor,
    kan jag tycka.

  24. Ja. Det är ett problem många har.

  25. Man kan kalla det för hänsynslöshet
    eller bristande omtanke.

  26. Det drabbar mig också.

  27. När man på grund av stress eller
    såna omständigheter inte tar hänsyn.

  28. Du skriver att om vi inte blir
    medvetna om våra egna mörka sidor-

  29. -så blir vi hjälplösa offer för dem.

  30. Hur kan man medvetengöra sig själv
    kring våra mörkaste sidor?

  31. Ja, det första är ju att man
    funderar runt de här frågorna-

  32. -att man är intresserad av
    att jobba med sig själv.

  33. Människan är huvudsakligen god,
    de allra flesta.

  34. Men sen har vi en mörk sida, en
    potential för att göra dåliga saker-

  35. -eller till och med
    ondskefulla saker. Och...

  36. Man kan medvetandegöra sig
    genom att rannsaka sig själv-

  37. -men det är bara det första steget.

  38. Sen måste man bestämma om man vill
    ändra den här egenskapen eller inte.

  39. Och i det tredje steget
    måste man börja jobba med den.

  40. Det kan man göra på flera olika sätt-

  41. -men det finns studier som visar
    att människor kan ändra sig.

  42. Vi behöver inte vara slavar
    under våra instinkter-

  43. -och beteenden.
    Vi kan förändras, om vi vill.

  44. Hur gör man det,
    om man vill förändras?

  45. Ja, man kan till exempel jobba med
    sitt beteende till att börja med.

  46. Om jag tar det som exempel
    att jag var rätt arg förr i tiden...

  47. -Var du det? Du ser så fredlig ut.
    -Ja, jag vet.

  48. Men jag bar på mycket ilska.

  49. Sen bestämde jag mig,
    det var faktiskt i 25-årsåldern-

  50. -för att rikta den ilskan
    mot att göra nåt bra.

  51. Att vara målinriktad i stället,
    att vara pragmatisk.

  52. Att lösa konflikten,
    att lösa situationen.

  53. Och när jag hade jobbat
    med det här beteendet ett antal år-

  54. -märkte jag att känslorna
    blev svagare. Jag blev inte lika arg.

  55. Så det är ett sätt.
    Ett annat väldigt bra sätt-

  56. -är faktiskt att man inte
    är så självcentrerad-

  57. -utan att man gör saker
    för andras skull, inte för sin egen.

  58. Intressant. Bra budskap till många
    där ute och även till mig själv.

  59. Vilken betydelse har ens omgivning
    i att dämpa eller förstärka sidorna?

  60. Ja, en av de sju dödssynderna
    är ju främlingsfientlighet.

  61. -I de nya dödssynderna.
    -Ja, de nya.

  62. Det vill säga till människor
    som inte hör till den egna gruppen.

  63. Det är väldigt styrt
    av grupptänkande och gruppbeteende.

  64. Om man hör till en grupp människor
    som är invandrarfientliga-

  65. -så är det mycket mer sannolikt
    att man anammar de idéerna-

  66. -än om man tillhör en grupp
    som inte är det.

  67. Ibland kan man faktiskt
    tvingas byta umgänge-

  68. -för att man inte vill dela
    omgivningarnas tankar.

  69. Du skriver att många av våra
    negativa och positiva egenskaper-

  70. -är genetiskt ärvda
    och har under evolutionens lopp-

  71. -förändrats, förädlats och
    förverkats. Dessa klassiska begrepp.

  72. Kan du berätta lite närmare om det?

  73. Ja, i korthet,
    för det är en komplex fråga.

  74. I korthet har vi ju
    de här egenskaperna-

  75. -för att de under evolutionen
    har fyllt en funktion.

  76. Om girighet,
    som är en av de nya dödssynderna...

  77. Det handlar ju om att samla på hög
    för att klara sig under svåra tider.

  78. Främlingsfientlighet
    handlar om att man ska ha en oro-

  79. -för den som är främmande, för den
    kan vara en vän eller en fiende.

  80. Och så vidare.
    De har fyllt en funktion.

  81. I dag lever vi i ett annat samhälle-

  82. -och då blir de här egenskaperna-

  83. -mer till förfång
    än till gagn för människor.

  84. Jag tänker att när du väl går in i
    genetik och att de är genetiska...

  85. Det betyder väl att vi inte kan ändra
    dessa sidor? Vi kan inte ändra DNA.

  86. Ja, men vad man har visat är att de
    är till hälften ärftligt betingade-

  87. -och till hälften miljöbetingade.

  88. Så vi har en fallenhet för-

  89. -att vara mer eller mindre
    altruistiska eller hänsynslösa-

  90. -men sen till hälften
    är det miljön som kommer in-

  91. -och den sidan kan vi påverka.

  92. Det ger mig lite associationer
    kring hur rasbiologerna historiskt-

  93. -forskade kring
    olika "människoraser".

  94. Det finns bara en mänsklig ras. Man
    la olika beteenden på ens utseende.

  95. -Hur ser du på detta?
    -Det har inget med raser att göra.

  96. Det vore ju hemskt.
    Alltså slutsatsen är inte att...

  97. ...en etnisk grupp har mer
    eller mindre av en viss egenskap.

  98. Det vore ju helt förfärligt
    om man ägnade sig åt såna studier.

  99. Vad man har visat är att vi ärver
    egenskaper som syns på utsidan.

  100. Vi är olika långa, vi har blåa eller
    bruna ögon, vi har olika hårfärg.

  101. Men vi ärver också en förutsättning-

  102. -för vissa beteende-egenskaper.

  103. Det är visat, mycket med hjälp
    av såna här tvillingstudier-

  104. -där man har jämfört enäggstvillingar
    med tvåäggstvillingar-

  105. -och tvillingar som har växt upp ihop
    med dem som har separerats.

  106. Men jag vill understryka: Det har
    inget med rasbiologi att göra.

  107. Då skulle jag också
    få väldigt ont i magen.

  108. I din bok har du ju ersatt
    de klassiska dödssynderna med nya.

  109. Vad är skillnaden mellan de klassiska
    och de nya dödssynderna?

  110. Ja, jag kanske ska berätta först
    hur jag bar mig åt.

  111. Jättegärna.

  112. Jag gjorde opinionsundersökningar
    där 1 200 svenskar var med-

  113. -där jag kartlade vilka vi anser
    vara de värsta egenskaperna.

  114. Och då fick jag fram en lista-

  115. -och den enda av de gamla
    dödssynderna som finns kvar-

  116. -är girighet, alltså de klassiska
    dödssynderna från 600-talet.

  117. -Får jag läsa upp de nya synderna?
    -Självklart får du göra det!

  118. Rangordningen ser ut som så,
    när det gäller de sju nya:

  119. Nummer 1: Falskhet. Det är
    det värsta, som folk tycker.

  120. 2: Hat. 3: Hänsynslöshet.
    4: Översitteri.

  121. 5: Trångsynthet. 6: främlings-
    fientlighet och 7: Girighet.

  122. Varför tror du
    det blev denna ordning?

  123. Ja, anledningen till att främlings...

  124. Förlåt, att falskhet kom högst
    tror jag beror på att vi lever i-

  125. -ett samhälle där tillit
    är otroligt viktig. Och...

  126. Vi lever i ett trygghetssamhälle. Det
    är därför vårt samhälle är så bra.

  127. När man inte kan lita på varandra,
    det är när människor är falska.

  128. Jag gjorde också en undersökning
    om vilka egenskaper som var de bästa.

  129. -Då kom pålitlighet på första plats.
    -Intressant. Motsatsen.

  130. Jag tänkte att vi ska analysera
    lite av de här nya dödssynderna.

  131. Vi kanske tillsammans
    kan analysera dem.

  132. Just det här med falskhet
    som du var inne på...

  133. Du berättade varför det var högst
    upp. Vad tycker du själv om falskhet?

  134. Det beror på vad man menar. Vi ljuger
    varje dag. Det gör i stort sett alla.

  135. Den vanligaste lögnen enligt
    en undersökning är: "Kul att se dig."

  136. -Var det inte kul att se mig?
    -Jo, jag menade det faktiskt.

  137. Så alla är vi falska ibland.

  138. Vi säger: "Oj, vilka snygga gympaskor
    du har på dig i dag"-

  139. -eller "Vilken fin skjorta"
    när vi tycker att det är tvärtom.

  140. Men jag tror inte det är
    den falskheten man är ute efter.

  141. Det är det här med svek,
    att man inte kan lita på varandra.

  142. Har hänsynslöshet rent historiskt
    varit nåt som man har föraktat?

  143. Jag tänker lite på genetik, Darwins
    teori om "survival of the fittest"-

  144. -där faktiskt de hänsynslösa ledarna
    har varit de som har levt vidare.

  145. -Hur ser du på det?
    -Ja, alltså...

  146. Längst bort i spektrumet
    hittar vi psykopaterna-

  147. -det vill säga de
    som är fullständigt hänsynslösa-

  148. -bara gör saker för sin egen del.

  149. Det är ju uppenbarligen en egenskap
    som har överlevt evolutionen-

  150. -för att den har en fördel.

  151. Man har visat att psykopater
    får fler barn än icke-psykopater-

  152. -vilket har gett dem en fördel
    i den här evolutionära kampen.

  153. Intressant.
    Trångsynthet, vad säger du om det?

  154. Hur kan vi se till att flera
    kan tänka utanför ramarna?

  155. Alla är trångsynta
    inom vissa områden.

  156. Det måste man vara medveten om.

  157. Vi har fördomar, vi ser ofta problem
    ur ett enda perspektiv.

  158. Vi är ibland intoleranta.

  159. Det gäller återigen att upptäcka
    sina små tårtbitar av trångsynthet-

  160. -för då kan man göra nåt åt det.

  161. I din bok lyfter du många
    religiösa personer och profeter.

  162. Profeten Muhammed, Jesus, Moses,
    Abraham, Buddha, Zarathustra...

  163. Alla dessa profeter och religiösa
    ledare har ju kommit med budskap-

  164. -och samtidigt varnat om
    olika dåliga beteenden och synder.

  165. Självgodhet och egoism.
    De har också kommit med vägledning.

  166. Hur ser du på samtidens vägvisare?
    Det var vägvisare från förr.

  167. -Vilka är samtidens vägvisare?
    -Det är en jättebra fråga.

  168. För det första: Huvudtemat i boken
    är sekulärt, ickereligiöst-

  169. -men jag beskriver ju
    länkar till religionens idéer.

  170. I dag så är det ju...

  171. ...spelar religionen
    en väldigt stor roll i vissa länder-

  172. -men inte i Sverige på samma sätt.

  173. -Här är det väl opinionsbildare...
    -Rappare.

  174. Rappare, poddare, bloggare...

  175. Även ledarsidor,
    de som skriver på ledarsidan.

  176. -Författare.
    -De kanske spelar en blygsam roll.

  177. Det är mer utspritt och kanske
    mer demokratiskt, möjligtvis.

  178. Du nämner mycket din pappa i din bok,
    i början när ni var yngre...

  179. Han var inte där för er,
    han jobbade väldigt mycket-

  180. -men i slutet av livet gav han
    nästan all sin kärlek till er.

  181. Det är många som förändras så
    på äldre dagar. Hur kommer det sig?

  182. Ja, det är visat att människor när de
    blir äldre blir mildare, vänligare-

  183. -öppnare, mer...

  184. -Snällare, helt enkelt.
    -Vad beror det på?

  185. -Det vet jag inte. Det...
    -Är vi rädda för döden?

  186. Jag svarar bara på frågor
    som jag kan svara på-

  187. -och den kan jag inte svara på,
    för jag vet inte.

  188. En vis människa vet vad man vet
    och vet vad man inte vet-

  189. -och nu är jag inte speciellt vis,
    men jag har ingen aning.

  190. Jag kan bara konstatera
    att människor kan förändra sig-

  191. -och gör det, som en naturlig process
    eller som en medveten handling.

  192. Blir vi mer givmilda med åldern
    eller mer trångsynta?

  193. Vi blir mer...
    Jag skulle tro mer givmilda.

  194. Och...trångsynta
    måste jag fundera lite på.

  195. Sen finns det också surgubbar,
    så vi pratar om genomsnittsvärlden.

  196. Och...det är väl trevligt för dig
    att se fram emot-

  197. -att du ska bli vänligare,
    ännu vänligare mot livets slut.

  198. Det hoppas jag.
    Slutligen, jag tänker så här:

  199. Nu har jag inte nån rekvisita,
    men vi säger att jag har en spåkula.

  200. Om vi spår tillsammans, hur kommer
    framtidens dödssynder att se ut?

  201. Usch... Alltså...

  202. Jag tror att girighet, som har
    överlevt så länge, finns kvar.

  203. Och jag hoppas att intolerans kommer
    att bli en av framtidens dödssynder.

  204. Jag hoppas att utvecklingen ska bli
    sån att vi ser oss som ett kollektiv.

  205. Mänskligheten är ett.

  206. Då hamnar intoleransen i toppen på...

  207. ...de framtida dödssynderna.
    Det är min stilla förhoppning.

  208. Det var ett sant nöje
    att läsa din bok och samtala med dig.

  209. Resan i att synliggöra
    fler av våra mörka sidor fortsätter.

  210. -Tack så mycket!
    -Tack.

  211. Att falskhet kom så högt.

  212. Jag har bara en hobby,
    att titta på tv.

  213. Jag är en vanlig grabb, fast jag
    börjar bli gammal. Oscar Wilde sa:

  214. Det värsta är inte att bli gammal,
    utan att tro att man är ung.

  215. Textning: Elin Csisar
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

De nya dödssynderna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka egenskaper anses vara dödssynder idag och skiljer de sig från de ursprungliga sju dödssynderna? I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Etik, Filosofi, Synd
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

I kroppen min

Journalisten och trummisen Kristian Gidlund delar med sig av tankarna kring livet och dess slut. "I kroppen min" handlar om hans kamp mot obotlig cancer. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Svar på livets svåra frågor

Lena Andersson och Horace Engdahl har länge tagit sig an lyssnarnas personliga och existentiella frågor i radioprogrammet "Allvarligt talat". Hur gör de för att för att svara på de många gånger stora och svåra frågorna, och var vänder de sig själva med sina innersta funderingar? Samtalsledare: Björn Linell. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 24 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Natur & Kultur.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Jobba, sova, dö

Anställningsintervjun

Trots att forskare menar att traditionella anställningsintervjuer är en föråldrad metod, är det just så de flesta går tillväga när de ska anställa personal. Varför vill vi så gärna träffa den vi ska jobba med och vad är det egentligen som händer under det där laddade mötet? Vi följer med när Nina söker jobb som barnskötare, och när en teater söker skådespelare. Dessutom träffar vi författaren som skrivit en hel novellsamling med anställningsintervjun som utgångspunkt.