Titta

Idrottens himmel och helvete

Idrottens himmel och helvete

Om Idrottens himmel och helvete

Säsong 2. För vem finns ungdomsidrotten? Idrottssverige är fullt av olika mer eller mindre påhittade teorier om hur träning ska bedrivas på bästa sätt och för bästa resultat. Men hur hårt ska eller bör man träna? Hur ska tränare bete sig? Och varför är det så viktigt att vinna? En serie om krossade drömmar, starka känslor och vilka konsekvenser som vuxenvärderingar får för barn- och ungdomsidrotten. Men också om de goda exemplen och de inspirerande tränarna.

Till första programmet

Idrottens himmel och helvete: Idrottsrörelsens framtidDela
  1. Nej, lägg dig ner. Ta dig för knäet, som
    om du har ont. Gråt lite.

  2. Bra. Frispark. Upp med dig.

  3. Vad bär den svenska idrottsrörelsen på
    för bagage?

  4. Vad ska vi ta med oss in i framtiden?

  5. Välkommen till säsongens sista
    "Idrottens himmel och helvete".

  6. Varför håller man på med sport?

  7. Man kan träna för att tävla och
    prestera, mot sig själv eller andra.

  8. Men egentligen handlar det om en
    livslång kärlek till sitt idrottande.

  9. -Jocke, hur gammal har du hunnit bli?
    -42 år.

  10. -När började du skejta?
    -När jag var 13.

  11. -Ska du fortsätta hela livet?
    -Ja.

  12. -Hur känner du för skateboard?
    -Det är livslång kärlek.

  13. Man tänker skejt,
    man skejtar varje dag.

  14. Får man inte skejta blir man nästan på
    dåligt humör.

  15. Världsmästare i en månad, eller
    en kille i en park resten av livet?

  16. Världsmästare hade varit härligt.
    Då hade man varit ledig sedan.

  17. Men jag hade nog hellre skejtat
    hela livet och mått bra.

  18. Det är en ny tid.

  19. För att idrottsrörelsen ska hänga med
    mot nya utmaningar-

  20. -har vi listat fyra viktiga punkter på
    fyra olika plan.

  21. Samhället måste ta vara på engagemang
    från idrotten.

  22. Föreningar måste respektera
    barns utveckling.

  23. Ledare måste utgå från idrottslust och
    våga bryta mönster.

  24. De aktiva måste ha med sig
    att de är mer än sin prestation.

  25. Om vi vill ha kvar
    bredd och mångfald-

  26. -måste vi satsa på entusiasterna,
    som är navet i folkrörelsen.

  27. Vare sig det är parkour
    eller backhoppning.

  28. För det blir allt svårare att behålla
    barn och unga inom idrotten.

  29. Ledarna och styrelsemedlemmarna
    är färre.

  30. Mellan 1994 och 2014 har antalet
    halverats i många kommuner.

  31. Men några eldsjälar finns kvar.

  32. Det är lite plastbitar.
    Dem kastar vi bort.

  33. Och här.

  34. Det här ska man ta bort.

  35. Lite gräs och lite park.

  36. Annars fastnar det i skidorna.

  37. Seppo Reijonen har hoppat för
    både svenska och finska landslaget.

  38. Nästan själv driver han
    Fagerstas backhoppningsklubb.

  39. Han är både ordförande
    och huvudtränare.

  40. För två år sedan
    skaffade jag en lift-

  41. -så att de inte behöver bära upp
    skidorna. Det hjälper ungarna.

  42. Det är bara att starta den.

  43. Skidställningen. Bröstet mot knäna.

  44. -Hur mycket är du här?
    -Varje dag, året runt.

  45. Säkert minst en eller två gånger
    per dag kommer jag hit.

  46. Frugan brukar säga
    att jag kan flytta hit sängen.

  47. Tur att jag har en snäll fru.

  48. Av Sveriges 19 000 idrottsföreningar
    söker hälften av dem aktivitetsstöd.

  49. Stora föreningar blir större,
    och de mindre försvinner.

  50. Det är bara 4-5 klubbar just nu
    i Sverige-

  51. -som håller på med backhoppning.

  52. För 10-15 år sedan
    fanns det många fler.

  53. Jag blir lite ledsen
    för att många klubbar försvinner.

  54. Den här rörelsen byggs av ideella
    krafter, eldsjälar som Seppo-

  55. -och Willy Berggren, som har varit aktiv
    inom idrotten sedan 1962.

  56. Han grundade Hammarby friidrott.

  57. En tendens pekar på
    att idrotten som massrörelse-

  58. -sakteliga är på väg mot något
    där vi inte vill vara.

  59. -Vad då?
    -Det blir färre och färre.

  60. Till slut upphör den ideella föreningen,
    de små föreningarna.

  61. De vita fläckarna utan idrottsklubbar
    blir bara fler.

  62. Vi kommer att få ett fåtal orter med
    stora företagsliknande föreningar.

  63. Eldsjälarna blir färre.

  64. Det är inte en gång i veckan-ledarna som
    driver föreningen.

  65. De bygger och inreder inte
    idrottsanläggningar.

  66. De sitter inte i styrelser
    och arbetsgrupper.

  67. Det är en minskande grupp personer som
    vill göra en samhällsinsats.

  68. De orkar inte längre. Samhället tar
    idrottens ledarskap för givet.

  69. De orkar inte jobba så länge.

  70. Ungarna slutar, en efter en.

  71. Alla klubbar har svårt att skaffa ledare
    som tar hand om ungarna.

  72. Vad tror du om
    backhoppningens framtid?

  73. Ja, jag jobbar ju för den.

  74. Jag tycker att vi måste...

  75. Alla klubbar vill-

  76. -höja svensk backhoppning igen.

  77. Men utan pengar är det svårt.

  78. Jag är jätteorolig. Jag vill att
    idrottsrörelsen och politikerna-

  79. -tar krafttag för att vitalisera
    och modernisera svensk idrott.

  80. Vi behöver det.

  81. Du måste sänka sittställningen mer.
    Bröstet mot knäna.

  82. Sedan full fart från kanten.

  83. Höj rumpan lite. Armarna rakt bakåt.

  84. Full fart.

  85. Det var lite bättre.

  86. Om jag går bort i morgon
    kan det vara sluthoppat i Fagersta.

  87. Därför måste man leta efter
    en yngre tränare-

  88. -och ledare.

  89. Punkt 2 handlar om föreningars ansvar
    att respektera barns utveckling.

  90. En fjortonårig kille med sen pubertet
    var inte längre bäst i hockeylaget.

  91. Många av lagkompisarna
    hade gått om i utvecklingen.

  92. Pappan, som var tränaren,
    sökte svaret i sjukvården.

  93. Hans lösning var tillväxthormon,
    och det finns fler som tänker så.

  94. De här killarna är helt friska,
    och följer sin ärftliga kurva.

  95. Det är inget fel på dem,
    de har ingen brist på något hormon.

  96. Det är sorgligt att en helt frisk kropp
    inte bedöms vara bra.

  97. Att inte ha koll på barns
    utvecklingsfaser är farligt.

  98. Känner vi inte till faserna
    kommer vi att tappa ungdomarna.

  99. Vi kan gå in här.

  100. Ulrika jobbar utefter en utveckling
    som borde vara obligatorisk kunskap-

  101. -för idrottsledare, tränare
    och föräldrar.

  102. Jag tänker att du är en tränare.
    Här har vi tre åldersgrupper.

  103. Det finns likheter mellan ungdomarna
    under åldersgrupperna.

  104. I åldern 10-13 har många
    sin pubertetsstart.

  105. Bröst, muskler och längd accelererar,
    men exakt när kan man inte veta.

  106. Man är konkret:
    Är idrotten rolig just nu?

  107. Man undrar om man är normal,
    och revolterar mot föräldrarna.

  108. Kompisar blir viktigare.

  109. Man tränar för att någon kompis började
    träna, och det lät kul.

  110. "Min bästa kompis slutade,
    så då slutar jag också."

  111. Man måste kunna börja med en sport när
    man är 11-12 år.

  112. Vad är det viktigaste
    när man väljer idrott?

  113. Bra kompisar i klubben.

  114. -Varför började du med friidrott?
    -Några i klassen började.

  115. Däremot har man inte frigjort sig från
    föräldrarna än.

  116. Att bo på internat när man är 11 år,
    långt hemifrån-

  117. -är ur mognadsperspektiv olämpligt.

  118. Man kan behöva retirera
    till föräldrarna.

  119. Sexuellt vill man dölja sin kropp
    och man jämför sig med andra.

  120. Respektera därför barns privata sfär i
    omklädningsrummet.

  121. Man kan ta en diskussion
    innan man byter om.

  122. I åldern 13-16 växer man mycket.

  123. Killar får muskler
    och tjejer lägger på sig fett.

  124. Psykologiskt går man in
    i en experimentell fas.

  125. Man kanske vill träna något annat.

  126. Tränaren bör öppna upp för att man kan
    testa något annat också.

  127. Det kan berika den första sporten.

  128. Det är inte fysiologiskt möjligt att ta
    strategiska beslut i den åldern.

  129. Hos akademierna är det i den åldern man
    måste göra sitt val och fokusera.

  130. Det är inte så lyckat,
    när man vill experimentera.

  131. Hjärnan mognar bakifrån och framåt.

  132. Den är inte mogen förrän i sista
    utvecklingsfasen.

  133. Det innebär att man inte har något
    konsekvenstänk när man är 14 år.

  134. Det finns här framme i hjärnan.

  135. En trettonåring kan inte fatta ett
    beslut om att träna fast det gör ont.

  136. En trettonårig rökare
    hotar man inte med lungcancer-

  137. -utan man säger att man
    får fula tänder.

  138. Man börjar fråga sig om man duger bland
    kompisarna.

  139. Plötsligt kanske man inte får
    vara med i sin gamla grupp.

  140. Man duger inte.

  141. Man var inte tillräckligt lång,
    eller stor, eller smal.

  142. Då krafsar man i ett sår
    som man inte har rätt att krafsa i.

  143. Ett typfall är den unga tjejen
    som tränar hårt och äter för lite.

  144. Hon är undernärd och söker hjälp
    för utebliven menstruation.

  145. Om man är undernärd
    kan kroppen inte mogna-

  146. -för den kan inte ackumulera fett.

  147. Det där med matintag är lite lurigt-

  148. -för man får inte alltid sanningen vid
    första besöket.

  149. Jag brukar försöka träffa
    ungdomen själv-

  150. -och då kan det komma fram att de
    hetsäter, eller äter för lite.

  151. Man går in i puberteten med en kropp och
    kommer ut med en helt annan.

  152. Om tränarna inte accepterar
    den utvecklingen-

  153. -är det svårt för gymnasten eller
    konståkerskan att acceptera den.

  154. I den här fasen är vännerna
    det viktigaste.

  155. När det ska börja satsas-

  156. -kan det bli ont om tid att träffa
    kompisar utanför skola och träning.

  157. Det är ett högt pris
    för en femtonåring.

  158. Det bör man tänka på när man flyttar
    spelare eller grupperar om i lag.

  159. Sexuellt vill man flirta och testa. Håll
    koll på jargonger och attityder.

  160. Man kanske börjar fundera på
    att man har vissa tankar-

  161. -som ses som äckliga eller fåniga.

  162. Då blir man hämmad i sin utveckling.

  163. Det är viktigt att få flirta
    och testa.

  164. I kategorin 16-20 år närmar man sig att
    bli "mogen".

  165. Men många fortsätter att växa
    på längden.

  166. Man undrar hur det ska gå.

  167. Verkligheten blir påtaglig
    och depressioner kan utvecklas.

  168. Vuxna blir viktigare igen.

  169. Tränarna får en stor roll,
    och det tränaren säger-

  170. -får stor betydelse för livsvalen.

  171. Man inleder längre
    och mer stabila relationer.

  172. Relationer tar tid.

  173. Man kanske inte kan vara med
    på träning och resor.

  174. Man missar samvaron.

  175. Det måste finnas en öppenhet
    för den utvecklingen.

  176. När tror du att den här kan vara bra att
    ha till hands?

  177. Vid all form av planering av träning,
    sociala aktiviteter eller läger.

  178. Även i utvärderingen efteråt. "Följde vi
    det här? Varför blev det så här?"

  179. Ibland handlar idrotten mycket om
    att hamna i eliten.

  180. Målsättningen är inte hälsa,
    utan bara resultat.

  181. Det är ett misstag.

  182. Vi kan prata om värderingar,
    om barns behov-

  183. -men om det vi premieras för
    som tränare, är bara vunna matcher-

  184. -kommer vi ingen vart.

  185. Då får vi säga "tough luck" till
    tränarna, men de måste kunna det här.

  186. Ja, eller så kan man uttrycka det:

  187. "Vilken lycka, så här ser det ut.
    Här har du några råd."

  188. Sätt er ner i klubbarna
    och var kreativa.

  189. Det kommer att löna sig.

  190. Se barnet där det är.
    Hitta lusten och bygg därifrån.

  191. Det leder oss till punkt 3: Ledarna.

  192. Någon som har lärt sig på vägen
    är Tiger Woods gamla tränare.

  193. 1980 kom Tigers mamma
    till mig med Tiger.

  194. Tiger nådde knappt upp att se
    över disken. Han var fyra år.

  195. Hon frågade om jag ville träna Tiger
    så att han fick spela.

  196. Vi gick ner till utslagsplatsen,
    och han slog fyra perfekta slag.

  197. Jag sa: "Otroligt! Du får spela här
    när du vill, jag hjälper dig gärna."

  198. Vi spelade bara för att ha kul, så om
    han slog bra slag på utslagsplatsen-

  199. -varför då slå hinkar med bollar?
    Så vi gick ut på banan.

  200. Det är intressant att många tror att
    hans pappa pressade honom hårt.

  201. -Men det var visst tvärtom.
    -Han var inte alls pådrivande.

  202. Om Tiger hade velat göra något annat
    hade hans pappa stöttat honom.

  203. Om han hade velat spela fiol,
    hade han fått ta fiollektioner.

  204. Jag lärde mig att träning handlar
    mycket om att skapa rätt miljö.

  205. Jag ville att han skulle vara
    bekväm och trygg.

  206. Jag sa inte åt honom
    vad han skulle göra.

  207. Jag försökte ha roligt
    i mitt ledarskap.

  208. Det var inte ett arbete, utan en lek.

  209. Jag försökte stärka honom,
    så jag kom på Tiger-par.

  210. Även om det krävdes sex slag för att
    nå green, fick han två puttar där.

  211. Det blev Tiger-par 8.
    6 slag till green, 2 puttar. Par 8.

  212. Han hade sina egna par,
    och det stärkte honom.

  213. Jag fick tänka ut helt nya saker
    för att hjälpa honom att spela.

  214. Det gjorde mig till
    en bättre tränare.

  215. Jag tränade Tiger i sex år,
    och en sak som jag lärde mig var-

  216. -att man kan vara en bra golfare utan
    att veta vad man har för golfsving.

  217. Han kände det bara. Om du frågar
    honom om golfsvingar och grepp-

  218. -kan han inte svara,
    men han får bollen i hålet.

  219. Man kan bli en bra spelare
    utan en massa svingkunskap.

  220. Idrotten har ibland problem
    och måste utvecklas in i framtiden.

  221. Vissa områden bör man jobba mer med-

  222. -som inkludering,
    att förstå att alla kan vara med.

  223. Man behöver inte dela upp idrotten
    mellan tjejer och killar.

  224. I den här sporten kan gammal som ung
    tävla mot varandra. Kvinna som man.

  225. Det finns inte en ryttare
    i hoppsporten-

  226. -som skulle reagera på
    att de fick stryk av en tjej.

  227. Man respekterar sina medtävlande.
    Man vill vinna, men vi hjälps åt.

  228. Många andra idrotter delar man upp
    i flick- och pojklag.

  229. Man förlorar mycket på det.

  230. Tjejerna är tidigt duktiga och kloka,
    och pojkarna är mer våghalsiga.

  231. När de jobbar ihop
    blir det bra dynamik.

  232. Om fotbollen hade haft mixade lag hade
    man inte haft läktarvåld

  233. Inga tjejer accepterar sådant.

  234. Folk skulle aldrig slåss på läktaren på
    en ridtävling. Mixen är bra.

  235. För i princip alla kommer idrotten inte
    att vara det viktigaste i livet.

  236. Det måste vi också förbereda oss för.

  237. Aktiva får inte blanda ihop-

  238. -sin identitet
    med sina idrottsprestationer.

  239. Här är min verkstad sedan fyra år.

  240. -Det gömmer sig någon där.
    -Min mekaniker Jimmy.

  241. Här är när mina föräldrar hämtade mig
    från barnhemmet.

  242. Här är första gången
    jag testade speedway.

  243. Det tog mig ett halvt varv,
    sedan hade jag full gas.

  244. Det fanns inget tänk om
    att ta det försiktigt.

  245. På den här tiden var det roligare
    och mer avslappnat.

  246. Jag testade många sporter.

  247. Skidor, freestyle, fotboll,
    golf, speedway.

  248. Jag hade mycket sådant.

  249. Det var skönt att jag fick ha
    den variationen-

  250. -och de val jag hade.

  251. Men det märktes att
    ju bättre man blev-

  252. -desto fler tävlingar skulle man på.

  253. När Antonio var 19 år spåddes han
    en lysande framtid inom speedwayen.

  254. Men framgången blev destruktiv.

  255. Jag skulle bli nya Tony Rickardsson.
    Där tappade jag lite.

  256. Jag blev så fokuserad på
    att bli nya Tony.

  257. Men det fungerade aldrig så bra.

  258. Det var speedway dygnet runt,
    och det är farligt.

  259. Många idrottare får aldrig
    en viloperiod.

  260. Alla elitidrottare
    ska leva sin sport, som man säger.

  261. Man ska tänka, sova, skita,
    leva sin sport.

  262. Det är helt fel, för det funkar inte.
    Inte för mig.

  263. Det var ett sätt att omedvetet
    sätta stopp för det.

  264. Det jag gjorde var inte bra, men det var
    bra att jag fick det stoppet.

  265. Om jag hade fortsatt i samma mönster och
    slutat ett år senare-

  266. -hade jag nog inte kommit tillbaka.

  267. När kunde du släppa
    det där Rickardsson-oket?

  268. Jag tror att jag släppte det
    när jag kom tillbaka.

  269. När jag bestämde mig för att köra
    min egen väg.

  270. Jag är inte Tony.
    Jag vill vara Antonio Lindbäck.

  271. Det här är faktiskt första VM-vinsten i
    Italien

  272. -Den är mest speciell.
    -Den är skitig som fan.

  273. -Jag har sagt till dem att putsa den.
    -Gör det själv.

  274. Nu ska vi se hur det går till.

  275. -Hur mycket skador och ärr har du?
    -Pannan, från Danmark.

  276. Båtbenet gick av.

  277. Fått in handen i bakhjulet.
    Skrapat upp höften, knäet.

  278. Skador får man, så är det.

  279. Du är helt vit.
    Är det inget blod där?

  280. Det är fruktansvärt mycket vibrationer i
    de här cyklarna.

  281. Man slår sönder kärlen.

  282. -Känner du något nu?
    -Lite.

  283. Hur länge sitter det i?
    För att du var ute och åkte lite här?

  284. Det kan sitta i en timme,
    tills de värms upp.

  285. Alla ni idrottare, oavsett idrott,
    hamnar i en liten bubbla.

  286. Morsan och farsan skjutsar, hämtar,
    lämnar hit och dit.

  287. Som seniorer är det en buss
    som hämtar, lämnar, skjutsar.

  288. -Någon bäddar på hotellet. Eller?
    -Det stämmer rätt bra.

  289. -Det finns ett liv efter idrotten.
    -Okej.

  290. Inte "okej".
    Få se hur bra du är på det här.

  291. Vi börjar med det mest klassiska.
    En omelett.

  292. Ät.

  293. Ja. Varmt var det, i alla fall.

  294. -Det är bara ägg, inga kryddor.
    -Jag äter inte kryddor.

  295. -Nu ska du stryka.
    -Vi gör det här.

  296. Det går väl?

  297. Sist jag strök en skjorta
    blev det ett väldigt konstigt hål.

  298. Varför är idrottare så efterblivna
    på att ta hand om sig själva?

  299. Vi är inte efterblivna, bara lata.

  300. -Hur mycket skjortkille är du?
    -Ingenting.

  301. Täcke, som ska in i det här.

  302. -Framtiden, nu då?
    -Nästa år ska jag kvala in till VM.

  303. Jag ska vara topp tre i VM.

  304. Då blir det speedway
    dygnet runt igen. Hur mår du?

  305. Just nu är det bra.

  306. Jag har lärt mig att hantera
    att det blir mycket speedway.

  307. De dagar man är ute och kör
    slappnar man av-

  308. -så att man inte är i högvarv
    hela tiden.

  309. Jag skulle aldrig byta ut mitt liv.

  310. Idrottsrörelsen är fantastisk.

  311. En rörelse med så många miljoner
    deltagare måste utvecklas, förfinas-

  312. -och jobba på att bli bättre,
    för våra barn, nu och i framtiden.

  313. Ingen idrottsledare vill barn illa,
    eller göra något dåligt.

  314. Det handlar om bristande kunskap-

  315. -hos ledarna och föräldrarna.

  316. För många ledare och föräldrar
    tror sig veta-

  317. -vilken sjuåring som ska bli
    seniorvärldsmästare.

  318. Vi vill utforma en så bra
    barn- och ungdomsidrott vi kan-

  319. -som ger livslångt idrottsintresse-

  320. -och med det framtida framgångar
    i mästerskap.

  321. Textning: Maya Danielsson
    www.btistudios.com

  322. Översättning: Maya Danielsson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Idrottsrörelsens framtid

Avsnitt 8 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kommer ungdomsidrotten att överleva framtiden? Möt 70-årige eldsjälen Seppo Reijonen som bygger hoppbackar, mekar med skidliften och instruerar sportintresserade barn och ungdomar i Fagersta. Vi träffar även doktor Ulrika Berg som berättar om barn och ungdomars fysiska, psykiska, sociala och sexuella förutsättningar. Hon menar att många har föreställningen att barn äldre än 12 år anses vara färdigutvecklade inom ungdomsidrotten, vilket de inte är. Ibland glömmer man bort betydelsen av sociala relationer till förmån för att uppnå goda resultat.

Ämnen:
Idrott och hälsa
Ämnesord:
Barn och idrott, Idrott, Sport, Ungdomsidrott
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Idrottens himmel och helvete

Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Ni spelar som kärringar!

Avsnitt 1 av 8

Idrott ska vara för alla. Ändå är diskriminering bland barn som håller på med idrott ett globalt problem. Möt Sebastian som blir retad för att han rider, och fotbollstjejerna som blev ifrågasatta efter att de klippte håret kort.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Tidiga elitsatsningar

Avsnitt 2 av 8

Avhoppen ökar inom fotbollsrörelsen. Vi besöker två klubbar som arbetar olika. Den ena klubbens mål är att få barnen att stanna kvar så länge som möjligt och ha roligt. Den andra klubbens mål är att utbilda framtida elitidrottare. Vi träffar även Yamina Enedahl som är Sveriges första världsrekordhållare i fridykning. Hon berättar om resultatfokus och påtvingade mål.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Tidig gallring och missade stjärnor

Avsnitt 3 av 8

Freestyleskidåkaren Henrik Harlaut har vunnit guld i Big Air på X-games och gör trick som ingen annan i världen kan. Men han har aldrig haft en tränare. Skidåkaren Marcus Hellner nobbades när han sökte till skidgymnasium. Hur stor är risken att ungdomstränare missar talanger vid tidig gallring?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Klubbidrott - på gott och ont

Avsnitt 4 av 8

Föreningsidrotten tappar medlemmar. Vad beror det på? Möt syskonskaran Hoppe som för succé i wakeboardvärlden, utan förening eller tränare. Vi tittar också på fenomenet inkilning, nollning av unga nya medlemmar i föreningar. Fotbollsspelaren Mikael Danielsson berättar hur dåligt många mår av det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Tävlingssystem

Avsnitt 5 av 8

Det är lätt att som tränare stirra sig blind på snabba segrar, men svårare att höja blicken och se systemet som segrarna ingår i. Varför och hur tävlar vi? Vi följer med till Vision 54 som instruerar golftränare och fokuserar på det mentala och till ponny-SM där det blir tydligt att det finns olika förhållningssätt till stilbedömning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

De supermotiverade

Avsnitt 6 av 8

Vilka risker finns inom ungdomsidrotten? En knäskada hindrade framtidslöftet Emelie Färdigh från att ta hem storsegrar i höjdhopp. Ryttaren Jens Fredriksson berättar om personer inom ridsporten. Mats Börjesson, läkare, berättar om vår tids största problem: stillasittandet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Akademispecial

Avsnitt 7 av 8

Hur tidigt kan man hantera press? Tioårige Zico Jr spelar fotboll i FC Barcelonas fotbollsakademi. Han tränar fotboll varje dag och drömmer som så många andra om att bli proffs. Före detta fotbollsproffset Erik ”Samba” Johansson har startat en flytande fotbollsakademi. En gång i veckan är det spontanfotboll där alla är välkomna.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Idrottsrörelsens framtid

Avsnitt 8 av 8

Hur kommer ungdomsidrotten att överleva framtiden? Möt 70-årige eldsjälen Seppo Reijonen som bygger hoppbackar och instruerar sportintresserade barn och ungdomar. Doktor Ulrika Berg berättar om ungdomars fysiska och psykiska förutsättningar. Hon menar att man ibland glömmer bort betydelsen av sociala relationer till förmån för att uppnå goda resultat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler
Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Toppa för att krossa

Avsnitt 1 av 8

Vi följer det svenska innebandylandslagets förbundskapten Jan Erik-Vaara som uttalat är emot selektering. Marisa Da Silva berättar om den sektliknande kulturen inom gymnastiken och Bobbo Krull försöker få världens bästa barn i taekwondo att börja lyssna till sin lek- och barn- och ungdomsklocka.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Bänkad, petad och körd

Avsnitt 2 av 8

I ungdomsidrotten har 30 procent upplevt att de blivit petade. Är den då verkligen till för alla? Vi träffar 9-årige Emrik som inte fick spela kvar i sitt innebandylag, Pia Sundhage som vill skapa ett lag där alla inkluderas och fotbollsproffset Martin Mutumba som berättar om sina erfarenheter av att vara en outsider i sitt pojklag.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Hets och värderingar

Avsnitt 3 av 8

Den före detta fotbollsmålvakten Magnus Hedman har skrivit en bok om hur han höll på att hetsa lusten att sporta ur sina barn. Möt också Jens Holmer och Peter Sahlberg, två passionerade surfinstruktörer som fokuserar på att lära ut med glädje.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Föräldrar, det stora problemet

Avsnitt 4 av 8

En ny undersökning visar att nio av tio föräldrar anser att aggressiva föräldrar är ett problem inom barn- och ungdomsidrotten. Ibland är de bara pinsamma - ibland rent idiotiska. Vi träffar VM-hjälten Klas Ingesson som vittnar om att föräldrar som bryr sig för mycket bara förstör för sina barn.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Barnidrott en klassfråga

Avsnitt 5 av 8

Långt ifrån alla ungdomar har råd att idrotta, trots idrottsbidrag på flera miljarder från stat och kommun. Vi träffar Pernilla Johansson, världsmästare i thaiboxning, som driver det sociala ungdomsprojektet Frysbox. Skidåkning är en sport som kräver stora resurser. Henrik Ager är skidpappa och träningsansvarig för Lidingö alpint.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Med kroppen som redskap

Avsnitt 6 av 8

Kroppen är vår bästa vän, men kan lätt bli en fiende. Ätstörningar är tio gånger vanligare inom idrotten än i samhället i övrigt. Vad säger det om idrottens sundhetsideal? Vi följer friidrottstränaren Yannick Tregaro i hans tränarvardag och talar om ideal. Vi träffar också elitdansaren Frida som pushade sig så hårt att hon blev sjukskriven när hon bara var 18 år.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Skador och skandaler

Avsnitt 7 av 8

Elitidrottarna Anna Haags och Emil Jönssons sommarläger för unga är tänkt att lägga grunden för en lång och rolig idrottskarriär. Men för den 16-årige gymnasten Zaccarias är den dessvärre redan över. Efter många års hård träning hindrar smärtorna honom från att gå.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

I lagets namn

Avsnitt 8 av 8

Möt den 14-årige ungdomsdomare som har fått ta många fula ord från barnens föräldrar under matcherna. Det har även förekommit slagsmål. En som vet hur man hanterar ilska och våldsamma situationer är Ramona Karlsson, en av Sveriges bästa rallyförare.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete - syntolkat

Ni spelar som kärringar!

Idrott ska vara för alla. Ändå är diskriminering bland barn som håller på med idrott ett globalt problem. Möt Sebastian som blir retad för att han rider, och fotbollstjejerna som blev ifrågasatta efter att de klippte håret kort.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaIdrottens himmel och helvete

Vad barnen ser

Vad gör man när man inte platsar? Albin hittade till den amerikanska fotbollen när han ansågs vara "för stor, tung och otymplig" för att spela i fotbollslaget. Höjdhopparen Emelie Färdigh berättar om hur en knäskada förstörde hennes idrottskarriär.

Fråga oss