Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : När jag inte hade nåtDela
  1. Och väntade på att träffa nån
    som lät oss bo i deras lägenhet-

  2. -eller bara pratade en stund.
    Det var ett nätverkande hela tiden.

  3. Det fanns ingen plan. Man var som ett
    spöke. Man väntade, väntade, väntade-

  4. -och klockan elva på kvällen-

  5. -hade vi fixat nånstans att sova.
    Man ser det som ett äventyr.

  6. Ison Glasgow, bekant som ena halvan
    av hiphopduon Ison & Fille.

  7. Nu också med Emil Arvidsson
    författare till boken-

  8. "När jag inte hade nåt". Välkommen.

  9. -Varför har du skrivit boken?
    -Det kändes rätt i tiden.

  10. Jag har hunnit göra saker
    som jag hade som mål och drömmar.

  11. När jag hade kommit nånstans
    och hade nåt att berätta-

  12. -skulle jag göra det. Det kändes bra
    att få berätta i det här formatet.

  13. Du föddes i New York
    och kom hit som sexåring.

  14. Men du har inte velat prata
    om din bakgrund.

  15. Min bakgrund har känts pinsam.

  16. Att ta upp att jag har sovit på
    bänkar, att vi inte har haft pengar-

  17. -eller nån säkerhet överhuvudtaget.

  18. Det blir en sårbarhet. Man vill inte
    att folk ska känna till de sakerna.

  19. Det blir en svaghet. I mitt fall
    väljer jag att inte prata om det.

  20. Jag kan snabbt byta till
    nåt annat ämne, eller mörka det.

  21. När man inte har nåt överhuvudtaget
    blir det jobbigt att prata om det.

  22. -Hur snäv krets har vetat om det?
    -En tajt krets, kanske...

  23. Du och Fille.

  24. Fille har vetat mer än andra. Jag har
    släppt viss information till honom.

  25. Det är en väldigt tajt krets. Mina
    närmaste vänner kände inte till det.

  26. När de läser boken säger de:
    "Varför har du inte berättat?"

  27. "Du berättar bara det
    som är viktigt."

  28. Nästan hela boken handlar om
    när du är fyra till sju år.

  29. Jag minns nästan inget av de åren.
    Hur kan dina minnen vara så klara?

  30. Minnen är ganska starka. De sätter
    spår i när det är extrema fall.

  31. När man har gått från en säker bostad
    och man har en familj-

  32. -till att man är i Kungsträdgården-

  33. -då sätter sig vissa saker fast.
    Som barn pratade jag inte så mycket.

  34. Jag var en dokumenterare, som sög in
    information. Så lärde jag mig saker.

  35. Det blev viktigt
    att hålla kvar vid minnena.

  36. Du växte upp med din mamma.
    Det var du och hon hela tiden.

  37. Men du var mindre tajt med din pappa.
    Hon verkade inte heller planera det-

  38. -när du skulle bli till. Hon
    handplockade honom som avelshingst.

  39. Hur ser du på det?

  40. Hon har pratat om
    att det var planerat.

  41. Hon visste att han skulle ge henne
    en son, och det är en skön tanke.

  42. Jag var ingen olyckshändelse.
    Jag kommer från en stark man-

  43. -som har en stark bakgrund.
    Han drabbades av problem-

  44. -men hon gjorde ett bra val.
    Hans karaktär har satt sig hos mig.

  45. Hans mindre bra sidor
    har jag jobbat på.

  46. Jag är glad
    att hon valde en stark man.

  47. Hon såg honom som en lejonhanne,
    och generna skulle gå i arv till dig.

  48. Eftersom hon är en stark kvinna
    ville hon ha en stark man-

  49. -och en lika stark son.

  50. Det blir lite av att världen är som
    en djungel. Lejonhannen, lejonhonan-

  51. -och prinsen, som är jag. Det är nåt
    som också jag har i mitt tankesätt.

  52. Själva styrkan i allting. Att göra
    allt så starkt och bra som möjligt.

  53. I början av 80-talet var New York
    hårt. Annat än vad det är nu.

  54. Din mamma ville inte att du
    skulle växa upp där. Vid den tiden-

  55. -bodde din pappa i Sverige,
    så ni flyttade hit. Vad minns du?

  56. Smakerna från USA fanns inte.
    Människorna såg annorlunda ut.

  57. Det var många vita. Det blir en chock
    när man kommer från ett område-

  58. -där bara svarta människor bor.
    En vit kvinna bodde där-

  59. -men jag såg henne inte som vit,
    utan som en person som bodde där.

  60. Mina första minnen av Sverige var
    att det var halvstelt, och språket...

  61. "Det här kommer jag aldrig
    att fatta." Men jag anpassade mig-

  62. -chockerande snabbt.

  63. Du och mamma blev ensamma.
    I somras när man pratade om boken-

  64. -ville man få det till att ni tiggde.

  65. Men enligt din mamma var det viktigt
    att ni inte tiggde.

  66. Hon hade sin stolthet.

  67. Det var viktigt för henne
    att vi skulle hålla ryggen rak.

  68. Hennes grej var att om vi skulle
    få äta eller få tak över huvudet-

  69. -skulle vi göra oss förtjänta av det.
    "Vi kommer aldrig gå fram till nån"-

  70. -"och be dem att ge oss pengar."
    Eftersom mamma var dansare-

  71. -sa hon att hon kunde hon dansa.
    "Eftersom du är min son"-

  72. -"ska du visa
    att du kan tillföra nånting."

  73. Eller det var så jag tänkte.
    Jag tog trumman jag hade-

  74. -och började trumma. Jag
    försökte hjälpa till på nåt sätt.

  75. Nån gång bad jag kanske om pengar,
    och då slog mamma bort min hand.

  76. "Du har inte gjort nåt för pengarna."
    Det fanns en stolthet i det.

  77. Men människor som tigger pengar nu
    kommer från andra situationer.

  78. De kommer från länder
    drabbade av fattigdom.

  79. Man kan inte ställa samma krav
    på alla människor, tycker jag.

  80. Att tigga var inget alternativ
    för oss.

  81. Vad tyckte du om att åka omkring
    med mamma, samla pengar och trumma?

  82. Jag försökte se det som ett äventyr-

  83. -fast man visste att man
    för två år sen hade ett eget rum.

  84. Jag hade mat, jag var ett barn, jag
    kunde leka. Man blir vuxen snabbt.

  85. Barndomen försvinner. Man försöker
    lösa saker man inte kan fixa.

  86. Man försöker se det som ett äventyr,
    men jag blev vuxen lite väl snabbt.

  87. Ni var hemlösa, och när man läser
    boken slås i alla fall jag av-

  88. -hur planlösa dagarna var. Ni bara
    hängde. Hur såg en vanlig dag ut?

  89. Vi åkte till Kungsträdgården. Det var
    dagarna innan Facebook, Instagram-

  90. -och Twitter. Långt innan. Det
    fanns inget "Vi möts vid den tiden".

  91. Vi ställde oss vid plattan ett tag,
    och väntade tills vi kände igen nån.

  92. "Vi kan kanske hänga med dem.
    Vi kan vara med nån ett tag"

  93. Sen åkte vi till Kungsträdgården.

  94. Vi väntade på nån som kanske
    lät oss bo i deras lägenhet-

  95. -eller bara pratade en stund.
    Det var hela tiden ett nätverkande.

  96. Det fanns ingen plan. Man var som ett
    spöke. Man väntade, väntade, väntade-

  97. -och klockan elva på kvällen
    hade vi fixat nånstans att sova.

  98. Man ser det som ett äventyr.

  99. Hur var det att leva så där?

  100. Det var riktigt jobbigt-

  101. -men jag har en mamma
    som ser på livet som ganska kul.

  102. "Hur många barn får leva så här?"

  103. -Men tänkte du så då?
    -Ja, för jag har en mamma...

  104. ...som trycker in att det kunde vara
    värre, att jag kunde ha varit själv.

  105. Du kunde ha varit
    i en värre situation."

  106. Man ser glaset som halvfullt.

  107. Du låter så klok. Kunde du
    vara så klok när du var så ung?

  108. Det är lätt att vara klok
    när man är tyst. Om man bara tänker-

  109. -att det kommer att bli bättre,
    är det lätt att vara klok.

  110. Hade nån frågat om det var jobbigt
    att leva på det sättet-

  111. -hade jag säkert sagt andra saker,
    men nu vet jag-

  112. -hur jag ska säga det. Det var tufft,
    men samtidigt fick man ta det.

  113. Hur mycket visste du om hur
    andra sexåringar levde i Sverige?

  114. Eftersom när vi hängde
    med pappas vänner som hade barn-

  115. -såg man att de hade lägenhet
    och egna rum.

  116. Det fanns en stor skillnad.

  117. Men jag försökte se det som att de
    inte klarade av det liv jag levde.

  118. Jag skulle klara av deras liv, ha
    en bra lägenhet och mamma och pappa.

  119. Jag såg en styrka i att de hade
    det bättre, men inte var starkare.

  120. Som käck svensk
    är det första jag tänker...

  121. Du borde ha gått på dagis, och din
    mamma borde ju ha fått socialbidrag.

  122. Ni var ju inte en del av systemet.
    Visste myndigheterna att ni fanns?

  123. Förutom när vi landade på Arlanda
    hade de inte koll på att vi fanns.

  124. "Varför ska vi gå till socialen?"
    I USA är det en stor grej.

  125. Min mamma gjorde inte det.

  126. Att hoppa på socialbidrag
    var inte hennes tanke.

  127. "Vi ska klara oss på vårt eget sätt
    och med vår egen styrka."

  128. Det kan vara en sak, men dagis då?
    Din mamma ville förstås ditt bästa.

  129. Min mamma ville inte släppa
    i väg mig, släppa mig i från sig.

  130. Då blir det "Var är din mamma?
    Var bor ni?" En massa onödiga frågor.

  131. Därför är vi så fästa vid varann.
    Jag var med henne konstant.

  132. Jag gick dit hon gick.

  133. Vad hade hon för plan för dig,
    förutom att det skulle gå bra?

  134. Det känns så planlöst.

  135. Att komma bort från USA, så att
    jag inte skulle hamna i fängelse.

  136. Bara att jag skulle leva ett liv
    som inte var som det i USA.

  137. När vi fick vår egen lägenhet, ett
    ställe att bo på, sa hon till mig:

  138. "Nu kommer drömmarna in.
    Det är nu vi ska bygga upp dig."

  139. Innan byggde vi upp
    mitt självförtroende.

  140. När vi fick lägenheten var det: "Vad
    vill du göra? Du måste ha drömmar."

  141. Du växte upp med rastafarikulturen.

  142. Du äter inte kött och för din mamma
    var det viktigt att du hade dreads.

  143. Alla drog i dem. Men det verkar
    som om din pappa beordrade din mamma-

  144. -att din uppväxt skulle bli så.
    Varför lyssnade hon-

  145. -när han brydde sig så lite om er?

  146. Jag vet inte. Hon valde ju honom
    att ha barn med.

  147. Hon såg upp till hans styrka
    och honom som man.

  148. Även om han brydde sig
    ganska lite om oss på det sättet-

  149. -så var det viktigt för mig att veta
    att min pappa är en stark man.

  150. Att pappa sa att han ville att jag
    skulle växa upp på det här sättet-

  151. -visar: "Du gav mig den här sonen.
    Det är det minsta jag kan ge dig."

  152. "Du behöver inte skydda oss. Jag är
    mamma och kan vara båda rollerna."

  153. "Jag ser till han vet att du vill att
    han ska ha dreads och inte äta kött."

  154. Jag har tatuerat in min pappas namn
    efter alla saker vi gick igenom.

  155. Han och mamma var fysiska. Många
    frågar varför jag har gjort det.

  156. Jag är här.
    Det är en hyllning till honom.

  157. Men han var våldsam mot dig.
    Du var rädd och han kunde slå dig.

  158. Han gav mig en örfil en gång,
    och jag började inte gråta.

  159. Sen lät han mig vara. Han var fysisk
    med mamma, men hon gav tillbaka.

  160. Hon vann och förlorade matcher. Även
    om förhållandet inte var perfekt-

  161. -kan man inte se glaset som halvtomt.
    Han gjorde sitt jobb. Jag är här.

  162. Det skrivs mycket om dina dreads.

  163. Din mamma tyckte
    inte att folk skulle dra i dem.

  164. Vad är grejen med dreads? Det är
    ju bara hår. Vad är laddningen?

  165. Jag kan inte historien lika bra
    som jag borde, men längre tillbaka-

  166. -visade man att man är
    utanför samhället. Inte en rebell-

  167. -men man står lite utanför,
    och styrkan finns i håret.

  168. Man vill inte att nån ska
    komma i närheten. Det ska finnas-

  169. -en liten, osynlig sköld.
    "Jag säger när du får röra mitt hår."

  170. Det är en stor sak.
    Det är en respektgrej.

  171. Man vill inte att nån ska klappa på
    en ens barn. Mitt hår är annorlunda-

  172. -men varför ska du röra det?
    Hon sa: "Stå på dig."

  173. Nu när jag har klippt mig
    har jag samma inställning.

  174. "Håll inte på och ta på mig. Visa
    respekt, så visar jag det tillbaka."

  175. Mina dreads var en bra lektion.
    "Se till att folk respekterar dig"-

  176. -"så kan du göra samma sak tillbaka."

  177. Din mamma får jobb
    och du börjar skolan.

  178. Du skriver om en dag
    som den lyckligaste i ditt liv.

  179. När ni till slut får en bostad.

  180. Hon plockade upp mig efter skolan.

  181. Hon hade en påse med en stekpanna och
    en bit falukorv. Jag äter inte kött-

  182. -så jag var nyfiken på vad vi skulle
    göra. Vi åkte till Zinkensdamm.

  183. Vi åkte mot Fruängen och gick av
    i Västertorp. Jag såg ett hotellhem.

  184. Jag var van vid att bo på såna hem.

  185. Jag visste inte
    varför hon var så glad över det.

  186. "Nej, vi ska fortsätta." Vi kom till
    ett område som var lite halvfärdigt.

  187. Vi går in i en port.
    Jag såg en trappuppgång.

  188. Jag tänkte
    att vi skulle bo under den.

  189. -Under trappuppgången?
    -Man brukade leta efter gömställen.

  190. "Vi ska gå upp."
    Hon tog fram nycklar.

  191. Min mamma var lite lurig. Hon tog
    fram nycklarna och öppnade dörren.

  192. "Hur fick du tag på nycklarna?"

  193. "Gå in. Vad tycker du?
    Här ska vi bo."

  194. "Perfekt. När kommer de andra?"

  195. När man fick ett boende tidigare-

  196. -bodde man tre, fyra familjer
    i en tvåa eller en trea.

  197. Sen går det några år.

  198. Under en basketträning träffar
    du Fille, "en liten chilenare".

  199. Resten är musikhistoria.
    Vad tror du om din framtid?

  200. Förhoppningsvis kommer aptiten
    att göra så att jag uträttar mer-

  201. -och gör mamma och tjejen stolta.
    Livet blir bättre om jag kämpar.

  202. Vad tänker du när du ser hemlösa?

  203. De har det tufft, men jag hoppas
    att de vill ändra på sin situation.

  204. Kan man hjälpa, ska man göra det.

  205. Tack så mycket, Ison Glasgow.

  206. "Hulken".

  207. Träning.

  208. Fotograf.

  209. Ison.

  210. Det måste vara att överhuvudtaget se
    de första pappren, första kapitlet.

  211. Det här är mitt liv
    Det här är mina minnen.

  212. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

När jag inte hade nåt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Ämnen:
Musik
Ämnesord:
Musik, Musiker, Rappare, Tonsättare
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Boskapsskötseln under medeltiden

I "Boskapsskötseln under medeltiden" har Janken Myrdal använt källor som landskapslagar, ordspråk, bildkonst samt träarkeologi. Kvinnorna fick under senmedeltiden större ansvar för boskapsskötseln. Produktionen blev också allt mera effektiv och specialiserad. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

En droppe svart blod

Rasbegreppet är fortfarande högst levande i USA. I ”En droppe svart blod” skriver journalisten Karin Henriksson om ras och tolerans i USA. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kvinnors entreprenörskap under 400 år

Anita Du Rietz, nationalekonom, menar att kvinnor förr inte alls var undertryckta - tvärtom. Före 1900-talet var kvinnor fria att göra väldigt mycket, menar hon. Kvinnors ageranden utgjorde en pådrivande faktor bakom upptakten till den industriella revolutionen, även i Sverige. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ett sötare blod

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. "Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker" är skriven av Ann Fernholm. Sockret triggar en inflammation som påverkar hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt. Intervjuare: Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Food junkie

Mons Kallentofts besök på sjukhusakuten får honom att reflektera över sitt sätt att leva. Restaurangerna, dryckerna och maten har fått Mons att spendera en förmögenhet och försaka nästan allt i ett maniskt sökande efter den ultimata smakupplevelsen. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Framtidsutmaningar

Vilka samhällsutmaningar står Sverige inför? Professor Jesper Strömbäck är huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission som ska identifiera framtida utmaningar inom områden som hållbar utveckling, social sammanhållning och demokrati. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hemmafixarbibeln

I ”Hemmafixarbibeln” ger Martin Timell, Karin Hedin Röös och Daniel Röös handfasta tips och råd till den som vill fixa hemma. Boken innehåller såväl pedagogiska bygginstruktioner som guider för verktyg och material. Martin Timell intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hur en trädgård blir till

"Hur en trädgård blir till - förverkliga din trädgårdsdröm" av landskapsarkitekten Torsten Wallin visar hur man kan förvandla ett gammalt 1700-talstorp. När Petra och Sven Lindvall tog över torpet i Sörmland var trädgården helt igenvuxen. Tio år senare har de förverkligat sin trädgårdsdröm. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

I saknadens tid

I maj 2002 omkom Jonas Weiss i en bilolycka i Irak där han var posterad som ambassadråd. ”I saknadens tid” är hans pappas, journalisten Lars Weiss, berättelse om ett saknat barn, och om en ung utrikestjänsteman vars rastlöshet och okonventionella arbetssätt förde honom långt bort från skrivbordet. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag vill ju vara fri

Detta är den första biografin om den folkkära skådespelerskan Lena Nyman. I "Jag vill ju vara fri" skriver Annika Persson om en person som alltid ville gå sin egen väg. Genom de skandalomsusade filmerna ”Jag är nyfiken” blev hon också känd internationellt. Lena Nyman är en av de största skådespelarna inom svensk film och teater. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jakten på liv i universum

I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kärleken är starkare än döden

Malin Sävstam berättar i "Kärleken är starkare än döden" om sorgen efter maken och barnen som omkom i tsunamin år 2004. Hon berättar hur hon fann livskraften igen efter denna svåra förlust. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Livstid

Existensen är märklig och svindlande. Hur tar man bäst tillvara på den? Nyligen fick idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt första barnbarnsbarn. Det ledde till tankar om vilka val vi gör i livet, medvetet eller omedvetet. Livstid är en filosofisk text om vad som formar en människas liv. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Best of Sweden - konserten

Best of Sweden - konserten

Musikproducenten Andreas Unge samlar musikstjärnor som är ikoner i sina hemländer, bosatta i Sverige men okända för de flesta svenskar. Medverkande: Naser Razzazi, Kurdistan, Osman Abdulrahim, Eritrea, Ramy Essam, Egypten, Safoura Safavi, Iran, och Habib Mousa, Syrien. Konferencier: Alexandra Pascalidou.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Sexårskören och rädslan

Att känna rädsla och oro, vara nervös eller få ångest är helt normalt hos både barn och vuxna. Minns du vad du var rädd för när du var liten? Sara, Vester, Linn och Elsa är fyra av nästan 1200 barn från Nacka som i år medverkat i Sexårskören. Temat för föreställningen är rädslor och det har väckt tankar och känslor hos barnen. Vad är barnen rädda för? Och vad har barn varit rädda för genom tiderna?

Fråga oss