Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Cornelis - en liten bok om vänskapDela
  1. Vi var våra egna projektledare med egen
    bildproducent och producent.

  2. Jag översatte en del
    av de tyska sångtexterna.

  3. Och så var jag ju så mån om Cornelis.

  4. Han och produktionen var mina bebisar.
    Det måste ju bli bra.

  5. -Välkommen, Agneta Brunius.
    -Tack!

  6. Du har skrivit en bok
    om trubaduren Cornelis Vreeswijk-

  7. -"En liten bok om vänskap". Ni lärde
    känna varandra när ni arbetade ihop.

  8. Men hur var det
    första gången du mötte hans musik?

  9. Det var med låten som han slog
    igenom med: "Ballad på en soptipp".

  10. Jag var 22 år och stod i köket
    i vårt sommarhus och diskade.

  11. Och så hade jag en transistorradio, som
    jag hade köpt, på hörnskåpet.

  12. Plötsligt fylldes hela köket
    av en så säregen röst.

  13. Hans röst liknar ju ingen annans.

  14. Jag stängde av vattnet. Och texten var
    oerhört egendomlig också.

  15. En schlager
    som handlar om en soptipp.

  16. Man var ju van vid
    "Vita rosor från Aten" och så.

  17. Jag var alldeles tagen.
    Jag hittade en penna och skrev:

  18. "Cornelis Vreeswijk", som hallåmannen
    sa, för att inte glömma hans namn.

  19. Och det är lite rart,
    med tanke på vad som hände sen.

  20. Var det speciellt för dig
    att fastna så?

  21. Jag har aldrig varit
    ett Elvis- eller Tommy-...

  22. Man skulle hålla på
    Elvis eller Tommy Steele.

  23. Jag lyssnade på dixieland i tonåren.
    Jag hade ingen riktig idol.

  24. Och Cornelis var ju inte en idol,
    men jag hade ju öra för bra artister.

  25. Med tanke på
    vad jag ägnat mig åt i fyrtio år.

  26. Jag uppfattade direkt
    att det var nåt särskilt.

  27. Tio år senare jobbade du
    som tv-producent på TV2.

  28. Du skulle sätta upp en kabaré med texter
    av dramatikern Bertolt Brecht.

  29. Då tänkte du på Cornelis.
    Varför skulle han passa in?

  30. Vi hade till exempel valt ut
    Peachum i "Tolvskillingsoperan".

  31. Vi behövde en stark manlig röst.

  32. Vi hade Margaretha Krook
    och några artister till.

  33. Cornelis hade året innan kommit ut
    med sin första Bellman-skiva-

  34. -som han gjorde
    med Björn J:son Lindh-

  35. -och gett hela Bellman
    en ny musikalisk dräkt.

  36. Han gjorde det jättebra,
    för det är inte lättsjunget.

  37. Jag funderade på om jag tordes ringa-

  38. -och fråga om han ville sjunga
    Kurt Weills musik.

  39. Så jag ringde, och han tackade ja.

  40. Så det var Bellman-kopplingen
    som inspirerade?

  41. Ja, och att han var
    en oerhört bra sångare.

  42. Det här med fraseringarna - allt sånt
    som är svårt i Kurt Weills musik.

  43. Och hade han spelat Brecht
    i Helsingborg-

  44. -"Den kaukasiska kritcirkeln",
    som skådespelare.

  45. Så han hade det här oerhört dramatiska
    uttrycket.

  46. Det blev ju inte så lätt. Visste du att
    han drack när du ringde?

  47. Jag har funderat på det,
    och ja, det visste man.

  48. För han hade skämt ut sig
    rätt mycket under 60-talet.

  49. Det här var 1972, på våren.

  50. Så jag visste rätt mycket om honom.

  51. Men jag visste inte
    riktigt hur illa det var.

  52. Sen har han varit öppen
    med sin alkoholism-

  53. -men då var det mest
    att tidningarna skrev om fyllegrejer.

  54. Men han var jätteseriös
    när vi började diskutera det här.

  55. Han och hans fru Bim bodde i Skåne.

  56. Det var i juni och han skulle göra en
    Bellman-föreställning på Gröna Lund.

  57. Det var vårt första möte,
    och sen fortsatte vi att höras av.

  58. Han var verkligen på.

  59. Det här skulle spelas in
    efter julhelgerna.

  60. Och så ringer Cornelis i december
    och säger:

  61. "Tjena! Jag ska till Gran Canaria..."

  62. "...över nyår med en polare."

  63. -Och polaren var Ulf Thorén.
    -Också känd tv-producent.

  64. Och med samma problem som Cornelis.

  65. Och jag undrade hur det skulle gå.

  66. "Vi landar åtta. Jag
    kommer direkt till repetitionerna."

  67. De skulle börja klockan tio.

  68. Jag tänkte
    att jag måste ha en backup.

  69. Jag ringde faktiskt -
    och det var inte lätt...

  70. Att ringa en etablerad artist och fråga
    om den vill vara stand-in...

  71. Jag ringde Per Myrberg,
    som också har den där djupa rösten.

  72. Och han var prestigelös och sa ja.

  73. Så han fick också texter att läsa in
    från mitten på december.

  74. Sen skulle Cornelis åka hem-

  75. -och Vicky von der Lancken
    var nere på Gran Canaria samtidigt.

  76. Känd tv- och teaterproducent.

  77. Hon är välkänd i vår generation,
    men kanske inte för alla.

  78. Hon lovade
    att få ombord honom på planet.

  79. Det tog lång tid
    att flyga från Gran Canaria-

  80. -så det var nattflyg.

  81. Hon ringde och sa
    att han satt på planet.

  82. "Puh", tänkte jag. Sen ringde jag hans
    syster Ida på Lidingö.

  83. Hon skulle möta honom på Arlanda-

  84. -och se till att han inte
    tog omvägen via nån polare.

  85. Jag var tidigt på jobbet
    och satte ihop manusblad.

  86. Då ringer det,
    och det är Ida från Arlanda.

  87. "Han var inte med."
    "Det är omöjligt", sa jag.

  88. De hade mellanlandat i Köpenhamn,
    och då gick han av.

  89. Jag fick ringa Per,
    och det blev en jättebra kabaré.

  90. Men mitt första samarbete
    med Cornelis gick åt helvete.

  91. Jag tänkte på din roll som producent.

  92. Ingår det att vara mamma
    och kolla så att de kommer på plats?

  93. Ingår det i producentrollen?

  94. Om du insinuerar att det är ett
    personlighetsdrag har du rätt.

  95. -Jag undrar bara över gränserna.
    -På TV2 hade vi inte...

  96. ...systemet med projektledare, producent
    och bildproducent som nu.

  97. Vi var våra egna projektledare med egen
    bildproducent och producent.

  98. Jag översatte en del
    av de tyska sångtexterna.

  99. Och så var jag ju så mån om Cornelis.

  100. Han och produktionen var mina bebisar.
    Det måste ju bli bra.

  101. När man hade med Cornelis att göra fick
    man nog ha ett mammaöga.

  102. Det är en bok om vänskap och Cornelis
    men även om alkoholism.

  103. -Har jag rätt?
    -Det blir det ju.

  104. Det har jag kunnat skriva om
    eftersom han var öppen med det.

  105. Jag har varit noga med vad jag lämnar ut
    och vad jag inte pratar om.

  106. Han utvecklades ganska mycket,
    tycker jag.

  107. Han hade
    en stor hit med "Hönan Agda".

  108. -Hans hatobjekt!
    -Ja, varför var det så?

  109. Det var en skitlåt som han skrivit
    i all hast för nåt framträdande-

  110. -på Gröna Lund,
    "Opp å poppa" eller nåt sånt.

  111. Och han hatade den. Det berodde mycket
    på att den gick hem hos folk.

  112. Ute på stan bad folk honom
    att sjunga den för dem.

  113. Han tyckte att han gjort så mycket, men
    folk ville bara höra den.

  114. -Han hatade den.
    -Den tillhör trubadurernas appeal.

  115. För de kom på 60-talet
    och skulle vara lite fräcka.

  116. Men han var fräckare
    när han var politiskt fräck.

  117. Har du nån känsla för vad trubadurerna
    stod för när de kom?

  118. De var ju protestsångare,
    och de var ju rätt många.

  119. -Bernt Staf...
    -Bengt Sändh...

  120. Det var ju en del av deras image.

  121. Och Cornelis skrev ur hjärtat. Han tog
    parti för de svaga i samhället.

  122. Det var ingen tvekan om var han stod
    innan han sjöng för Vänsterpartiet.

  123. Solidaritet människor emellan.
    Han ömmade för de svaga i samhället.

  124. Och det är ju
    att ta politisk ställning.

  125. Men om du jämför
    med de som kom fram samtidigt-

  126. -som Bernt Staf, Bengt Sändh,
    Finn Zetterholm och Stefan Demert.

  127. -Hur skilde sig Cornelis från dem?
    -De hade inte samma stringens...

  128. ...vare sig i framförandet
    eller i sina texter.

  129. Siktade han lite högre än de?

  130. Omedvetet.
    Han siktade på att göra sitt bästa-

  131. -och skriva så som han kunde.

  132. Han var nog allt några klasser över.

  133. Men en del av låtarna
    kanske inte fungerar nu.

  134. Du skriver om "Deirdres samba"-

  135. -en väldigt vacker sång
    men som handlar om en prostituerad.

  136. Du var inte helt förtjust
    i romantiseringen.

  137. Nej, bara för att det var utomlands...
    Han var ju en mansgris.

  138. Den utspelar sig i Rio de Janeiro.

  139. Det var drömmen
    om den lyckliga horan.

  140. Jag frågade om han trodde på det,
    men han ville inte diskutera det.

  141. Vi skulle göra ett program
    där det här var rätt centralt.

  142. Vi hade en vänlig dispyt om det-

  143. -men han ändrade inte uppfattning.

  144. Det är väl så
    en stor konstnär ska vara.

  145. Hur förhåller man sig
    till en sån sång i dag?

  146. Det är väl som man förhåller sig till
    att Pippis pappa var negerkung.

  147. Det är tiden. Jag tycker inte
    att man ska gå in och ändra.

  148. I den mån det blir diskussion får man
    sätta in den i sitt tidssammanhang.

  149. "Deirdres samba" skrev han när han
    spelade i "Svarta palmkronor".

  150. Jag tror det är 60-talet.
    Det är 50 år sen.

  151. Har du nån bild av vart
    han ville nå med sitt skrivande?

  152. Jag tror väl...

  153. Inte uttalat, men han drevs av
    ett stort samhällspatos-

  154. -och jag har många gånger tänkt på...

  155. Man brukar säga lite schablonartat att
    Cornelis är vår tids Bellman-

  156. -men jag har tänkt på hur lika de är. De
    har samma motivbild:

  157. Stockholm, kroglivet, droger,
    de utslagna, kvinnor och kärlek-

  158. -och om man tar bort de 200 år som
    skiljer dem har de levt parallellt.

  159. Cornelis är född -37 och Bellman -40.

  160. Cornelis blev 50 år och Bellman 55.

  161. Jag sätter dem lika högt och tror
    att man pratar om Cornelis om 200 år.

  162. Han var en stor konstnär
    liksom Bellman.

  163. Han jobbade framåt
    och skrev om sin samtid-

  164. -och det
    som låg honom varmt om hjärtat.

  165. Det blir bra
    när man är ärlig och begåvad.

  166. Och de här enorma praktiska problemen
    som hans alkoholism ställde till.

  167. Men ändå tyckte du
    att det var värt det.

  168. Visst är det konstigt?
    Jag vet inte...

  169. Vi har pratat på senare år
    om att jag vågade.

  170. Vi kom fram till att vi hade nån
    särskild förståelse för varandra.

  171. Jag såg honom mer än vad kanske
    andra gjorde vi den tiden.

  172. Då sågs han som en burlesk
    lustigkurre. Men jag såg Cornelis.

  173. Man möter ibland nån där allt stämmer
    trots att man aldrig har träffats.

  174. Ja, jag vågade,
    men jag insåg vikten av backup.

  175. Och sen gick han bort,
    och han var ju bara 50 år då - 1987.

  176. -Och då var du nära.
    -Vi var några...

  177. -Hur minns du dagen då han gick bort?
    -Det var förfärligt.

  178. Han låg på Sophiahemmet,
    och jag brukade komma efter lunch.

  179. Han fick styra om han orkade.

  180. Han dog en torsdag, och jag
    hade varit hos honom på tisdagen.

  181. Då hade han precis fått exemplaren
    av sin diktsamling "Till Fatumeh".

  182. Han låg och luktade på boken
    och var glad över att ha fått den.

  183. Sen skulle han på behandling
    på Södersjukhuset.

  184. Han hade ju cancer i levern
    och grav diabetes dessutom.

  185. Så de fortsatte med behandlingen där
    fastän han låg på Sophiahemmet.

  186. Han skulle åka ambulans dit
    och få behandling under onsdagen.

  187. Han sa att jag skulle komma
    på torsdagen efter lunch.

  188. Han hade inte hört av sig på kvällen-

  189. -så jag ringde till Sophiahemmet
    för att se om han var tillbaka.

  190. Men de hade inte hört nåt
    från Södersjukhuset-

  191. -och från sjukhuset
    kunde jag inte få ut nån fakta.

  192. Men de sa att han nog snart
    skulle vara tillbaka.

  193. Och så ringde jag till hans manager och
    gamle vän, Silas Bäckström-

  194. -för att höra om de hade hört nåt.

  195. Vad tänkte du när dagen var över?

  196. Jag ringde för att höra om de visste
    nåt, och de sa att han var död.

  197. Han hade dött för en timme sen.
    Jag var på väg till honom-

  198. -men fick åka
    till Södersjukhuset i stället.

  199. -Vad menar du?
    -Summerade du på nåt sätt?

  200. Jag var inte i stånd
    att summera nånting. Jag bara grät.

  201. Även om vi förstod
    att slutet var nära-

  202. -pratade vi om det som...
    Två dagar innan han dog sa han-

  203. -att han skulle göra
    en ny platta när han kom ut.

  204. Vi låtsades nästan tro på det
    för varandra.

  205. Vi insåg att det skulle hända,
    men ändå är det alltid överraskande.

  206. Det var förfärligt
    att förlora en nära vän.

  207. Tack så mycket.

  208. Tiden. Tidsbegreppet.

  209. Jag återupplevde allt;
    det var som om Cornelis levde.

  210. Jag gick in i det här
    som jag skulle beskriva.

  211. Det var som om
    de här 25 åren inte fanns.

  212. Mycket tidigt - och
    jag skrattar lite ömt åt mig själv-

  213. -blev jag förhäxad av Camus "Pesten".

  214. Jag läste om den. Jag var 16-17,
    så jag undrar vad jag fattade om den.

  215. Men en annan bok är Aksel Sandemoses
    "En flykting korsar sitt spår".

  216. Den tar jag med mig till en öde ö.

  217. Textning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Cornelis - en liten bok om vänskap

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Agneta Brunius berättar i "Cornelis - en liten bok om vänskap" hur hon och Cornelis Vreeswijk lärde känna varandra efter en tv-inspelning. En varm och trogen vänskap växte fram, en vänskap som varade i sexton år fram till hans död 1987. Under den tiden följde de varandras liv på nära håll, i glädje och sorg. Trubadurens turbulenta tillvaro gjorde ibland deras kontakt sporadisk, men de hittade alltid tillbaka till varandra. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Ämnen:
Musik
Ämnesord:
Biografi, Vreeswijk, Cornelis, 1937-1987, Vänskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

I kroppen min

Journalisten och trummisen Kristian Gidlund delar med sig av tankarna kring livet och dess slut. "I kroppen min" handlar om hans kamp mot obotlig cancer. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Best of Sweden - konserten

Best of Sweden - konserten

Musikproducenten Andreas Unge samlar musikstjärnor som är ikoner i sina hemländer, bosatta i Sverige men okända för de flesta svenskar. Medverkande: Naser Razzazi, Kurdistan, Osman Abdulrahim, Eritrea, Ramy Essam, Egypten, Safoura Safavi, Iran, och Habib Mousa, Syrien. Konferencier: Alexandra Pascalidou.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Hiphop-tjejerna i Göteborg

I ungdomshuset Radar 72 i en av Göteborgs förorter har ett stort gäng tjejer samlats. De är på väg att starta ett eget hiphop-kollektiv som heter Gangshebang, under rapparen Peshis ledning. Musiken blir ett sätt att använda sin energi till något bra och samtidigt berätta sin historia.

Fråga oss