Titta

UR Samtiden - Örebro fredskonferens 2014

UR Samtiden - Örebro fredskonferens 2014

Om UR Samtiden - Örebro fredskonferens 2014

Diskussioner och föreläsningar från Örebro fredskonferens 2014 som hölls på FN-dagen. Visionen är att arbeta efter devisen "Fred - vårt gemensamma ansvar". Det handlar om arbete både på global nivå och på lokal nivå för att bygga en långsiktig fred. Inspelat den 24 oktober 2014 i Filadelfiakyrkan i Örebro. Arrangörer: Örebro kommun, Örebro läns landsting, Örebro universitet, Rotary Engelbrekt Örebro samt Yennenga Progress.

Till första programmet

UR Samtiden - Örebro fredskonferens 2014 : Människans mörkaste sidorDela
  1. Jag tänkte börja med att ställa
    en fråga till er. Den lyder så här:

  2. Vilken framträdande egenskap
    skulle du helst vilja ha?

  3. Ni får välja på fem egenskaper,
    men ni får bara välja en.

  4. De ni har att välja på...

  5. ...det är att vara en skicklig
    yrkesmänniska, ett proffs på jobbet.

  6. Eller så väljer ni att vara förmögen,
    och då menar jag egentligen stenrik.

  7. I såna fall har ni på banken
    några hundra miljoner...euro.

  8. Eller så väljer ni att vara
    intelligent, i nobelprisklass.

  9. Du kan vara rolig.

  10. Så skojig att folk skrattar
    tills de ramlar av stolen.

  11. Eller så väljer ni att vara
    en riktigt god medmänniska.

  12. Visst är det tråkigt att ni bara
    får välja ett av dessa alternativ?

  13. Nu undrar jag: Har ni bestämt er?
    Då tar vi det med handuppräckning.

  14. Alla som väljer "skicklig
    yrkesmänniska", upp med handen!

  15. Ingen yrkesstolthet här, inte.

  16. Förmögen? Upp med handen. Vi har...

  17. ...åtta ärliga människor i publiken.

  18. Intelligent?
    Ingen efterfrågad egenskap i Örebro.

  19. Fyra. Rolig?

  20. Två. Då kan ni träffas i kafferasten
    och skoja.

  21. Vem vill vara
    en riktigt god medmänniska?

  22. Oj, 228 stycken.

  23. Vad ska man säga om det här?

  24. Vad de än påstår
    om att världen är så ond-

  25. -så visar det sig när man frågar
    och inte bara er-

  26. -att väldigt många värderar
    egenskapen "god" mycket, mycket högt.

  27. Det tycker jag
    att vi ska lägga på minnet.

  28. Vi kan göra väldigt mycket gott.

  29. Jag träffade förra året
    en man som hade förlorat sin hustru-

  30. -i en svår cancersjukdom
    två år tidigare.

  31. Hon hade vårdats och gått bort
    på en av Karolinskas vårdavdelningar.

  32. Han sa till mig: "När min fru dog"-

  33. -"blev jag så nedstämd
    att jag ville ta mitt eget liv."

  34. "Men vet du vad som fick mig
    att ändra uppfattning?"

  35. "En vecka efter
    att min fru hade dött"-

  36. -"ringer en sjuksköterska upp mig
    från vårdavdelningen"-

  37. -"bara för att fråga hur jag mår."

  38. "Kan du tänka dig?
    Hon som hade så mycket att göra."

  39. "Hon tog sig flera minuter
    för att prata med mig, en anhörig."

  40. "Den medmänskliga gärningen
    fick mig att vilja leva vidare."

  41. "Det är ett beslut
    jag aldrig har ångrat."

  42. Vi är aldrig maktlösa.

  43. Det finns alltid nåt vi kan göra
    för vår nästa.

  44. Det största av alla misstag
    är att inte göra nåt-

  45. -eftersom vi bara kan göra lite.

  46. Men ibland göms det riktigt,
    riktigt stora just i det lilla.

  47. Det är inte bara så att vi kan
    göra gott för andra människor.

  48. Vi tjänar själva på att göra gott.

  49. Det är visat
    i ett antal vetenskapliga studier.

  50. Här är ett exempel. Det är en studie
    på människor som spelar ett spel.

  51. Man kan bara välja två alternativ.

  52. Man kan samarbeta med medspelarna-

  53. -eller så är man egoistisk.

  54. Man gjorde magnetkameraundersökningar
    på dem som spelade det här spelet.

  55. När vi samarbetar och är generösa,
    men inte annars-

  56. -så aktiveras
    ett njutningscentrum i hjärnan-

  57. -vilket bevisar att vi njuter av
    att göra gott för andra människor.

  58. Det är samma njutningscentrum
    som blir aktiverat av...narkotika.

  59. Det är goda nyheter, eller hur?

  60. Vi kan skippa drogerna
    och i stället vara snälla.

  61. Det ger samma kick, samma njutning
    men inga biverkningar.

  62. Det är samma njutningscentrum
    som aktiveras av god mat och sex.

  63. Så det kan vi sluta med också.

  64. Men sen finns det en annan sida.

  65. Philip Zimbardo
    genomförde 1971 ett experiment-

  66. -på Stanforduniversitetet.

  67. Han byggde i källaren
    ett litet fängelse-

  68. -och satte ut en annons
    efter försökspersoner.

  69. Han fick många svar,
    psykologtestade alla-

  70. -och valde ut 24 friska, normala,
    psykiskt stabila människor.

  71. Han lottade dem i två grupper.
    En fick vara vakter.

  72. En fick vara fångar i fängelset.

  73. Sen började experimentet.

  74. Övergreppen satte i gång
    inom några timmar.

  75. Vakterna klädde av fångarna,
    satte papperspåsar över huvudena-

  76. -sprutade på dem med eldsläckare-

  77. -och innan kvällen hade
    den fysiska misshandeln startat.

  78. Experimentet som skulle ha pågått
    i två veckor avbröts efter sex dagar.

  79. Då var flera av fångarna
    fysiskt och psykiskt nedbrutna.

  80. Tolv friska, normala,
    psykiskt stabila människor-

  81. -gjorde det här
    mot sina medmänniskor.

  82. Ingen av vakterna
    vägrade utföra sina sysslor.

  83. Skulle ni kunna tänka er
    att göra nåt så hemskt?

  84. Vi ska titta på en liten filmsnutt.

  85. Filmen är "Cabaret" från 1972
    med Liza Minnelli.

  86. Det är en musikal som utspelar sig
    i Tyskland i början av trettiotalet.

  87. En underbart vacker sommardag
    med människor i solen-

  88. -på ett värdshus,
    och plötsligt förändras bilden.

  89. Kom nu ihåg att det här var
    i början på trettiotalet.

  90. Vi har facit. Det hade inte de.

  91. Det blir en adekvat fråga
    att ställa sig själv:

  92. "Vad hade jag gjort? Hade jag ställt
    mig upp och sjungit med, eller inte?"

  93. Även om vi är huvudsakligen goda-

  94. -så har vi potentialen
    att göra fruktansvärda gärningar-

  95. -under speciella omständigheter.

  96. Skiljelinjen mellan gott och ont går
    genom världen, genom varje människa.

  97. Vår uppgift är att...

  98. ...acceptera våra mörka sidor,
    för då kan vi kontrollera dem.

  99. Om vi inte accepterar dem
    blir vi hjälplösa offer för dem.

  100. Vi har mörka egenskaper.

  101. Vi vill vara goda.
    Det såg ni inledningsvis.

  102. Vi har allt att vinna
    på att vara goda.

  103. Varför är vi då inte alltid goda?
    Svaret är att det finns motkrafter-

  104. -som hindrar oss
    från att fatta goda beslut.

  105. De här motkrafterna måste man känna
    igen. Jag gjorde en undersökning-

  106. -för att ta reda på
    vilka de värsta egenskaperna är.

  107. Jag gjorde det genom att göra
    en serie opinionsundersökningar-

  108. -och jämförde dem
    med de gamla dödssynderna.

  109. Högmod, girighet, lättja, frosseri,
    lusta, vrede och avund.

  110. Det är ett annat spektrum
    av egenskaper-

  111. -som människor i dag
    anser vara mörkast.

  112. Här har vi dem:
    Girighet är den enda från den gamla.

  113. Främlingsfientlighet. Trångsynthet.

  114. På fjärde plats: översitteri.

  115. På tredje plats: hänsynslöshet.

  116. På andra plats: hat.

  117. Och på första plats: falskhet.

  118. Det här är de egenskaper
    som vi tycker är de värsta.

  119. Flera av dem är också kopplade till
    att krig uppstår.

  120. Man kan inte lysa på den där,
    ser jag.

  121. Girighet, definitivt.
    Man vill åt en annans tillgångar.

  122. Främlingsfientlighet.

  123. Trångsynthet, översitteri,
    hänsynslöshet-

  124. -hat, och det faktum
    att man inte litar på varandra-

  125. -är alla kopplade till
    att krig utbryter.

  126. De är alltså motkrafter,
    inte bara för oss personligen-

  127. -utan också
    för samhällen och nationer.

  128. Det intressanta är
    att de här egenskaperna-

  129. -är samtliga kopplade till rädsla.

  130. Grundorsaken till
    många av våra mörka sidor-

  131. -är rädsla, och rädsla är
    ursprungligen en försvarsmekanism.

  132. Om vi inte blev rädda så hade vi
    inte flytt när mammutarna jagade oss.

  133. Men hur många mammutar
    har ni sett i Örebro i dag?

  134. Vi behöver inte vara rädda
    på samma sätt.

  135. Därmed blir rädslan irrationell.

  136. Den söker sig nya vägar.

  137. Den sätter krokben för oss
    och för godheten.

  138. I en svensk undersökning frågade man:
    "Vad är du mest rädd för?"

  139. På tredje plats
    kom sjukdomar och död.

  140. På andra plats kom konflikter.

  141. Vet ni vad vi är mest rädda för?

  142. Vi är mest rädda för
    att tala inför publik.

  143. Hellre dör vi,
    än vi talar inför publik.

  144. Men vi kan bekämpa våra mörka sidor.

  145. Vi kan förändras. Det visar
    vetenskapliga undersökningar.

  146. Till exempel när vi åldras-

  147. -så blir vi i genomsnitt
    mer emotionellt stabila.

  148. Vi får en ökad medkänsla.
    Vi blir vänligare-

  149. -och mer ansvarstagande.

  150. Sen finns det undantag.
    Det finns surgubbar också.

  151. Vi kan förändras.
    Både individen och samhället.

  152. Det krävs att vi blir medvetna om ett
    visst beteende och accepterar det.

  153. Att vi inser att vi inte vill bära på
    en egenskap som är föraktlig-

  154. -för oss och andra.

  155. Och sen måste vi göra
    det arbete som krävs.

  156. Nu börjar tiden rinna ut.

  157. Jag vill först berätta
    en indianlegend-

  158. -och sen ska vi göra
    en övning tillsammans.

  159. En indianhövding drabbades av
    en tragedi i familjen.

  160. Han sa till sin son:

  161. "Två vargar slåss i mitt bröst."

  162. "Den ena är våldsam, hatisk
    och hämndlysten."

  163. "Den andra är kärleksfull,
    medkännande och förlåtande."

  164. "Vilken varg vinner?", undrade sonen.

  165. Och hövdingen svarade:

  166. "Den varg vinner, som jag matar."

  167. Så lätt och så svårt är det
    att vara en god medmänniska.

  168. Om man vill skapa förändring
    i samhället, om man vill skapa fred-

  169. -räcker det att tala om för människor
    att de ska hålla sams?

  170. Nej, det finns en faktor som är
    viktigare. Att leva som ett föredöme.

  171. Människor gör inte alltid
    vad vi talar om för dem att göra.

  172. De gör vad vi gör.
    Hur lär sig barn att gå och tala?

  173. Tror ni
    att de bevistar hemliga kvällskurser?

  174. Nej, de lär sig genom att...

  175. ...härma.
    Jag har en och en halv minut kvar.

  176. Vi fortsätter att lära
    genom att härma upp i vuxenlivet.

  177. Vi härmar andra. Vad innebär det?
    Jo, att andra härmar oss.

  178. Det räcker inte med att snacka.

  179. Om vi vill föra ut fredsbudskapet-

  180. -till världen,
    måste vi agera som föredömen.

  181. Om alla reser sig upp
    ska vi göra en övning.

  182. Ställ er så att ni ser mig.

  183. Nu vill jag
    att alla gör som jag säger.

  184. Okej?

  185. Börja med att sära på benen så värmer
    vi upp genom att studsa upp och ner.

  186. Sjunk ner på hälarna, stå stadigt
    och lyft högerhanden i luften.

  187. Forma en ring av tummen och
    pekfingret. För handen till hakan.

  188. Titta på varann och ställ er frågan:
    Vet ni inte var hakan sitter?

  189. Varsågoda och sitt.

  190. Det slår a...

  191. Alla skulle göra som jag säger.

  192. Ändå gör 80 procent som jag gör.

  193. Vi är programmerade att härma.

  194. Det räcker inte med att snacka. Vi
    måste också leva som goda föredömen.

  195. Känn er inte dumma.

  196. Jag har en kollega på bokförlaget
    som har sett mig föreläsa sju gånger-

  197. -och varje gång...

  198. Tack ska ni ha. Lycka till!

  199. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Människans mörkaste sidor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Stefan Einhorn är professor och författare. Han har skrivit en bok om människans mörkaste sidor och menar att grundorsaken till dessa är rädsla. Vi vill vara goda och har mycket att vinna på att vara det, men varför är vi inte alltid det då? Stefan Einhorn berättar om motkrafter och att vi måste lära oss att identifiera dem. I boken undersöker han vilka mänskliga egenskaper vi tycker är värst. Där finns bland annat främlingsfientlighet, hat, falskhet och hänsynslöshet - egenskaper som kan kopplas till förekomsten av krig. Inspelat den 24 oktober 2014 i Filadelfiakyrkan i Örebro. Arrangörer: Örebro kommun, Örebro läns landsting, Örebro universitet, Rotary Engelbrekt Örebro samt Yennenga Progress.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap
Ämnesord:
Etik, Filosofi, Fredsfrågor, Godhet, Internationella relationer, Moral, Nedrustning, Samhällsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Örebro fredskonferens 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Örebro fredskonferens 2014

Människans mörkaste sidor

Stefan Einhorn är professor och författare. Han har skrivit en bok om människans mörkaste sidor. Vi vill vara goda och har mycket att vinna på att vara det, men varför är vi inte alltid det? Inspelat den 24 oktober 2014. Arrangörer: Örebro kommun, Örebro läns landsting, Örebro universitet, Rotary Engelbrekt Örebro samt Yennenga Progress.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Psykoterapi via internet

Gerhard Andersson är professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet och Karolinska institutet. Hans forskning visar att psykoterapi via internet ger goda resultat. Idag finns det behandling mot bland annat ångest, depression och sömnsvårigheter. Man kan jämföra behandlingen med en distanskurs inom området och idag använder vi oss av internet med filmer, bilder och text. Vi har läxor där våra patienter får hemläxor att utföra. Ofta handlar det om övningar som du måste praktisera regelbundet, säger Gerhard Andersson. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.