Titta

UR Samtiden - Skolforum 2014

UR Samtiden - Skolforum 2014

Om UR Samtiden - Skolforum 2014

Föreläsningar från Skolforum 2014 som vänder sig till lärare, studie- och yrkesvägledare samt studenter. Vi får lyssna till den senaste pedagogiska forskningen samtidigt som vi får med oss användbara verktyg som kan appliceras på den egna undervisningen. Inspelat 27-28 oktober 2014 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2014 : 3D-printing - ett verktyg för skolanDela
  1. -Hej, allihopa! Anders heter jag.
    -Daniel heter jag.

  2. Vi är här för att prata om hur
    3D-printing kan användas i skolan-

  3. -och hur skolan kan hjälpa tekniken.

  4. Vi har ungefär fyra års erfarenhet
    av 3D-skrivare.

  5. Det började som en avancerad hobby.
    Vi har jobbat heltid i över ett år.

  6. Jag själv har jobbat tretton år
    i mediebranschen.

  7. Kände mot slutet
    att jag ville göra nåt mer fysiskt-

  8. -så att då började jag
    designa sällskapsspel.

  9. Man ville göra prototyper ganska
    tidigt, så det blev en 3D-skrivare.

  10. -Hur var det för dig, Daniel?
    -Jag var IT-konsult i sjutton år.

  11. Med teknisk projektledning
    och ganska nära tekniken helt enkelt.

  12. Jag kände efter sjutton år att jag
    ville göra nåt man kunde ta på-

  13. -och eftersom jag har teknikintresset
    började jag labba med sensorer-

  14. -och till slut så blev det
    en 3D-skrivare i byggsats-

  15. -som jag byggde ihop med Anders.

  16. Och som sagt från en avancerad hobby
    till heltid och nästan sex personer.

  17. Vad ska vi prata om i dag?
    Vi har tre punkter.

  18. Först tänkte vi prata om
    vad 3D-printing är.

  19. Vad det finns för olika tekniker
    och vad det används till.

  20. Sen 3D-printing i skolan.
    Lite grann hur det kan hjälpa skolan.

  21. Och sist då 3D-printing i framtiden,
    och där pratar vi lite om hur skolan-

  22. -kan hjälpa tekniken.

  23. Så...
    Vi börjar från första början här.

  24. Hur många av er har sett "Star Trek"?
    I första serien hade de en maskin-

  25. -som hette "replicator",
    som kunde bygga allt.

  26. Vi kommer tillbaka till det. Det är
    inledningen för det vi ska prata om.

  27. Som om du berättar om vad det är...

  28. Det har ju skrivits mycket i media
    de senaste två åren om 3D-printing.

  29. En del säger att det är nästa
    industriella revolution.

  30. I dag är det fortfarande kanske en
    fråga, men vi tror att 3D-printing-

  31. -är här för att stanna. Vi återkommer
    till det i slutet av föreläsningen-

  32. -så får vi se vad alla tycker om det.

  33. I alla fall... Grunden till det...
    3D-printing har flera andra namn.

  34. I industrin kallas det ofta
    "additiv tillverkning"-

  35. -och det kan också kallas
    "rapid prototyping".

  36. Oavsett namn
    så är det samma grundteknik-

  37. -och man bygger helt enkelt upp
    ett föremål lager efter lager.

  38. Vi har ett äpple
    till vänster och till höger.

  39. Till höger är äpplet skivat för att
    visa att såna skivor, fast tunnare-

  40. -delar man upp ett föremål i
    när man bygger upp det.

  41. Grundprincipen för en 3D-skrivare.
    Den första typen här...

  42. Det finns tre olika familjer. Alla
    delar upp det i lager. Den första-

  43. -kallas för materialextrudering.
    Det kan man likna vid en limpistol.

  44. Så här ser ju en limpistol ut.

  45. Då har man helt enkelt
    en stav med fast smältlim här-

  46. -och den åker igenom munstycket
    och så smälts den-

  47. -och så kommer det ut lim som
    stelnar. Så funkar en 3D-skrivare.

  48. Man har ett material. En plasttråd.
    I det här fallet en bioplast-

  49. -som åker fram till ett munstycke
    där den smälts-

  50. -och så läggs det ut lager efter
    lager av tunna strängar som stelnar-

  51. -och som man sen kan lägga nästa
    lager på. Det här styrs av en dator.

  52. Den första typen är absolut vanligast
    för desktop-3D-skrivare som den här-

  53. -men den finns i storformat. De kan
    skriva ut med betong och bygga hus.

  54. Vi visar
    ett par exempel på det senare.

  55. Den andra familjen,
    som heter fotopolymisering-

  56. -bygger på att man har en vätska som
    man härdar med UV-ljus eller laser-

  57. -och då kan man bygga upp ännu mycket
    mer findetaljerade modeller.

  58. Alla de här familjerna har olika
    för- och nackdelar och kostnader.

  59. Den sista typen,
    sammanbindning av pulver-

  60. -kan vara gips, plast, nylon
    eller metall till och med-

  61. -och det binder man samman med värme.

  62. Det kan vara laser
    eller en elektronstrålekanon.

  63. Eller så kan det vara lim.

  64. Det finns många olika typer av teknik
    för 3D-printing. I olika storlekar.

  65. Vi ska börja med att helt enkelt
    bara visa hur vi skapar ett föremål-

  66. -och då ska vi byta här. Vi har
    en liten kamera monterad på maskinen.

  67. Eftersom jag har varit
    i mediebranschen är jag kameraman.

  68. -Så.
    -Ja.

  69. Då går jag ner till en liten
    kontrollratt här och väljer "print"-

  70. -och så trycker jag, och då får jag
    en fillista med olika modeller-

  71. -och där har vi en modell vi ska
    skriva ut. 31 minuter ska den ta.

  72. Så trycker vi där.

  73. Då åker skrivaren till ena hörnet
    och ställer sig och värmer upp sig.

  74. Den måste vara varm
    för att smälta plasten.

  75. Först värmer den upp byggplattformen
    som är en härdad glasplatta-

  76. -där första lagret läggs ut och sen
    alla andra lager läggs ovanpå-

  77. -den torkade plasten.

  78. Om vi tittar lite på baksidan...

  79. -Ska du ta den?
    -Just det.

  80. ...kan vi se
    att här har vi själva materialet...

  81. ...som är i form av en plastrulle,
    en spole.

  82. Den åker genom en liten matarmotor-

  83. -upp längs genom en plasttub-

  84. -och sen kommer den ned till själva
    munstycket, som kallas "hot end".

  85. Den sitter där.

  86. Längst ner här nu
    kan vi se på en liten display-

  87. -en indikator på hur långt den har
    kommit, så snart startas printern.

  88. Vi ser att det har börjat komma ut
    lite grön plast här. Se om det syns.

  89. Då kan vi sätta fast den här,
    tror jag.

  90. Där ser vi att den har börjat mata ut
    plast för att få igång plastflödet.

  91. När den har fått ut det så kommer
    byggplattformen att åka upp.

  92. Nu är den ungefär en tiondels
    millimeter från byggplattformen-

  93. -och har börjat spritsa ut
    tunna strängar av plasttråd.

  94. Vi återkommer till det
    som faktiskt skapas här lite senare.

  95. Samtidigt här så tänkte jag ge
    lite exempel på de olika teknikerna-

  96. -så man får bättre förståelse.
    Här har vi en pulverbaserad skrivare.

  97. Som ni ser där till vänster
    är det pulverlager som skrivs ut.

  98. Just i den här skrivaren
    limmas pulvret ihop med varann-

  99. -och samtidigt sprutar den i färg,
    som en bläckstråleskrivare.

  100. Högst upp till vänster är nåt
    som ser ut som bläckstrålepatroner-

  101. -och till höger har ni ett exempel
    som är utskrivet med skrivaren.

  102. Objekten är hårda,
    men är väldigt lika slutresultatet-

  103. -så de är bra för att göra en första
    prototyp för att känna på storlek.

  104. En vätskebaserad skrivare.
    Man kunde ju också härda med vätska.

  105. Skrivaren har ett flertal munstycken
    som sprutar ut vätska-

  106. -och beroende på vilka vätskor du
    mixar så kan du få olika typer av...

  107. ...material. Och den här
    kan också spruta ut i full färg.

  108. Till höger har vi exempel. Skalmarna
    är i mer flexibelt material-

  109. -och sen är det transparent glas
    i de här.

  110. Det är fortfarande en plast
    så man kan inte få en styrka i dem.

  111. Den räknas som en av lyxversionerna.
    Den kostar ungefär 300 000 dollar-

  112. -så det kanske inte är nåt
    man har hemma vid kaffebordet.

  113. En annan typ av vätskebaserad
    är smyckeskonstruktion.

  114. Till vänster ser ni vätskebadet.

  115. De här ringarna flyttas upp lager för
    lager och härdar på ytan av vätskan.

  116. Till höger har vi en färdig ring,
    som gjutits utifrån vaxmodellerna.

  117. Tidigare har man gjort
    varenda vaxmodell för hand-

  118. Då är det jobbigt om nåt går fel i
    gjutningen eller man vill ha en till.

  119. Plus att man kan göra mer avancerade
    konstruktioner än för hand.

  120. En metallpulverbaserad skrivare,
    och till vänster där har ni-

  121. -det som jag håller i handen,
    och det är i titan.

  122. Just det här
    är en skål till en höftkula-

  123. -så den sätts alltså in i höften.
    Ungefär 50 000 personer har en sån.

  124. Den här typen av skrivare
    är faktiskt tillverkad i Sverige.

  125. De jobbar mycket med implantat
    och inom flygplansindustrin-

  126. -för att sänka vikt och för att kunna
    göra just de här "one-off"-grejerna.

  127. Deras skrivare kostar fem miljoner,
    så då har vi ännu mindre hemmajobb.

  128. Här har vi en som är lite svår att
    definiera, för det är bio-printing.

  129. Man kan säga att den är vätske-
    baserad, men lite åt det hållet...

  130. ...för den printar faktiskt
    med celler.

  131. Till höger har ni ett exempel på
    celltester, som är de här raderna.

  132. På sikt ska det här gå
    att göra hela organ och blodkärl.

  133. Just nu är det ju mer
    på experimentnivå. Väldigt ny teknik.

  134. Men det bygger på att man
    har celler i ett munstycke-

  135. -och en vätska i det andra,
    så man har näring och celler.

  136. Celler är ju levande så när de läggs
    ovanpå varann så växer de ihop.

  137. Många tester har gjorts.
    Man har fått funktionen av en lever-

  138. -men man har inga organ än som
    funkar. Det är på experimentstadiet.

  139. Materialextrudering. Samma teknik
    som i den är...för att bygga hus.

  140. Man har börjat titta på det
    i Storbritannien och USA.

  141. Man har byggt delar av hus
    i Shanghai, som man sen har rest upp.

  142. Tio hus på ett dygn är det
    nån som säger i publiken här-

  143. -och man räknar med
    200 kvadratmeter på ett dygn.

  144. Som ni ser på bilden
    så är det en överliggande ribba där-

  145. -och där sitter munstycket som med
    en speciell betongmix gör höga lager.

  146. Det finns en robotarm som kan lägga
    in förstärkningar där det krävs.

  147. En annan typ av materialextrudering.
    Den här typen av desktop-skrivare.

  148. Det roliga med den här typen är att
    det mest görs experimentella saker.

  149. Här pratar vi olika trådar. Så länge
    man har en tråd man kan smälta-

  150. -och bygga nånting av... Det finns
    träfiber för den här skrivartypen.

  151. Träfibrer och med bronspulver
    och lite av varje-

  152. -så det är mycket som mixas.

  153. Om vi tittar på lite exempel,
    så har vi från prototyp till produkt.

  154. Jag sa ju
    att jag gjorde sällskapsspel.

  155. Till vänster har vi prototypen och
    den färdiga träprodukten till höger-

  156. -och det är ju som ni ser små gubbar
    som ska staplas ovanpå varann.

  157. Och...från prototyp när vi först
    började till färdig produkt i butik-

  158. -var januari till juni ungefär,
    så det är ju väldigt korta ledtider.

  159. I och med att vi kunde jobba
    i plasten och printa dem på en kvart-

  160. -så kunde vi fort prova med barnen.
    "De klarar inte av den här modellen".

  161. Det gick väldigt fort framåt.

  162. Ett annat exempel. Det finns en kille
    som heter Jake Evill-

  163. -som bor på det södra halvklotet.

  164. -Närmare bestämt Nya Zeeland.
    -Jag tror att han flyttar runt.

  165. Han bröt armen för några år sen
    och ville ha nåt annat än gips-

  166. -men det fanns inte, så han
    kombinerade en 3D-skanning av armen-

  167. -ihop med röntgenbilden för att sen
    ta reda på var hans nya gips-

  168. -måste vara som starkast.

  169. Sen är det printat i två delar, som
    ett snäppfäste, så de sitter ihop.

  170. Det här är luftigare för armen,
    vilket är skönt-

  171. -och sen väger det runt ett halvt
    kilo i stället för två, som gips.

  172. Det är trevlig skillnad. Plus jag
    tycker att det är mycket snyggare.

  173. Man jobbar också med ultraljuds-
    generatorer på de här-

  174. -för att få små vibrationer,
    för de hjälper till att läka.

  175. Vi har inga resultat än,
    men det är ändå intressant att se.

  176. En annan typ av medicinskt, som man
    kan göra på en desktop-skrivare-

  177. -är nåt som heter
    "E-nabling the future".

  178. Man berättar storleken på barns
    händer eller avsaknad av händer-

  179. -så att de kan få handproteser. De
    kostar runt 350 kronor att skriva ut.

  180. I stället för en handprotes
    för 10 000-tals kronor.

  181. Barn behöver nya
    eftersom de växer hela tiden.

  182. Det här är nåt som finns online.
    Om man själv vill ta del av det-

  183. -kan man skriva ut
    och ge till nån som behöver den.

  184. Vi skulle ju prata om barn, så vi
    tänkte prata om 3D-printing i skolan-

  185. -nu när ni har lite mer koll
    på vad tekniken kan göra.

  186. Det finns en rapport varje år,
    som ges ut av NMC Horizon-

  187. -och det är en K-12-rapport.
    "K" står för "kindergarten"-

  188. -och sen så upp till tolv års skola.

  189. Mest amerikanskt,
    men det finns lite utspritt.

  190. De gör varje år en rapport gällande
    kommande tekniker för skolan-

  191. -och vad som skulle kunna vara
    nästa sak.

  192. De förutspår att 3D-printing kommer
    att vara ganska utbrett i skolan-

  193. -inom tre till fyra år
    inom just K-12-projekten.

  194. Vi får se vad det leder till.
    Men de tre saker som de ser störst...

  195. ...mening med 3D är fler modeller.
    Man kan skriva ut billigt.

  196. Fysiska objekt är trevliga att hålla
    i. Man får bättre förståelse.

  197. Experimenterande. Man lär sig
    väldigt lätt av sina misstag-

  198. -och här har vi möjlighet
    att bygga fram till nånting-

  199. -som kan ge nånting. Så att man har
    nåt som inte funkar och gör om det-

  200. -och vad har jag lärt mig på vägen?
    Varför funkar det nu och inte förut?

  201. Och att det just är kreativt.
    Kreativitet är bra för inlärning.

  202. Det vet ni säkert som lärare.
    Vi ska prata lite mer om alla de tre.

  203. Då ska jag börja med det visuella.
    Det finns en undersökning av-

  204. -Anne Bamford. Hon är professor
    i London på School of Arts.

  205. Hon gjorde ett projekt då hon tog
    skolklasser som hon delade upp...

  206. Det är i ett flertal länder och upp
    till 700 elever som har varit med.

  207. Den ena skolklassen
    fick ha vanlig 2D-undervisning-

  208. -och en annan fick ha
    3D-undervisning.

  209. I det fallet rör det sig om 3D i form
    av video, men det är ett exempel.

  210. De fick göra ett test innan de
    började och sen ha undervisning-

  211. -och så gjorde de ett test efter
    för att se på skillnaden.

  212. Av dem som höll på i 2D,
    som vi kallar det här-

  213. -var det 52 %
    som fick ett bättre resultat-

  214. -och av dem så var det i medel
    ungefär 8 % bättre resultat-

  215. -än det testet de gjorde innan.

  216. På 3D-sidan var det 86 %
    som fick ett bättre resultat-

  217. -och 17 % av dem hade
    ett bättre resultat än vad...

  218. Det var 17 % ökning i kunskap.

  219. Jag tycker siffror
    är tråkiga att titta på.

  220. Många av de här skolorna
    fick sen efteråt välja så här.

  221. Det här rörde sig om ett hjärta.
    De tittade på hjärtan.

  222. Efteråt fick de göra
    ett eget hjärta som de ville.

  223. De på 2D-sidan ritade hjärtan, medan
    alla på 3D-sidan som fick göra det-

  224. -ville ha papier-maché och flörtkulor
    och bygga nåt i tre dimensioner.

  225. Det fanns andra intressanta resultat.

  226. De var mer intresserade av samtal
    och förstod sammanhanget bättre-

  227. -från punkt ett till punkt två.
    I vilken ordning saker är.

  228. Det går att läsa mer om det här
    om man vill själv.

  229. -Ja, Daniel.
    -Ja...

  230. Det här citatet är från en bok om
    3D-printing som heter "Fabricated"-

  231. -och det är ganska talande tycker vi.

  232. "If you can capture students'
    imagination you can capture"-

  233. -"their attention."
    Det känner ni till bättre än vi-

  234. -för jag antar att de flesta
    är lärare eller jobbar i skolan.

  235. Om man får en elev
    intresserad av nåt, så...

  236. Eller liksom deras fantasi... För det
    handlar om att man kan skapa saker-

  237. -som är bredare liksom...
    I princip vad som helst.

  238. Då får man deras uppmärksamhet
    och ett bättre lärande.

  239. Här har vi ett exempel i samarbete
    med Karolinska Institutet.

  240. Det här är en modell av ett protein
    från en tuberkulosbakterie.

  241. Forskarna som jobbar med det här
    ville visualisera vad de jobbar med-

  242. -så att de kan berätta det
    för andra som de jobbar med.

  243. Det är ju en väldig massa toppar
    och dalar på en sån här modell.

  244. Det är lite svårt att se
    på en skärm exakt var de sitter-

  245. -men när man har ett utskrivet
    föremål kan man känna och förstå mer.

  246. "Okej, det är där i ögat
    reaktionen händer" och så vidare.

  247. Det är ett kraftfullt verktyg för
    visualisering för komplexa föremål.

  248. Då kan jag bara flika in
    en liten plutoniumatom-

  249. -med de olika elektronskalen,
    som är utskriven.

  250. Den här är utskriven så här. Med
    lager på varann går det bra att göra.

  251. En liten, rolig annan modell.

  252. -Ja...
    -Här är ett annat skolprojekt.

  253. Det här är gjort i Luleå. En
    professor som heter Peter Parnes.

  254. Minecraft känner säkert alla till.
    Det är spritt över hela världen.

  255. Ett spel där man kan framför allt
    bygga en massa världar och föremål-

  256. -och det är otroligt kreativt
    och barn älskar det.

  257. Till vänster här ser ni en modell
    av ett skepp och till höger-

  258. -ett utskrivet skepp
    med en desktop-skrivare.

  259. Det är väldigt roligt att få se
    och hålla i det man har skapat.

  260. Det trevliga här är modelleringen,
    som är som att bygga Lego-klossar-

  261. -och sen finns det insticksprogram
    som gör det till ett printat objekt-

  262. -för just 3D-modelleringen kan vara
    ett för högt trappsteg för de yngsta.

  263. "Misslyckas tidigt" pratade vi om
    förut, och det är väldigt kraftfullt-

  264. -både för företag
    och för skola och lärande.

  265. Jag som har jobbat i IT-branschen
    vet att man jobbar med olika metoder.

  266. Det handlar om att i stället för ett
    långt projekt med vattenfallsmetod-

  267. -så gör man många iterationer,
    och man räknar med att misslyckas.

  268. Man ska ha korta sekvenser
    och premiera att misslyckas-

  269. -för att det är en del av
    hela utvecklingsprocessen.

  270. Som ett exempel där har vi...
    I USA, där de har kommit längre-

  271. -har de sett att elever
    sällan printar hela projekt-

  272. -utan de printar små delar för att
    testa dem innan de går vidare.

  273. Jämför man det med bilden där man
    gjorde sina broar med tändstickor-

  274. -så är det först i slutet
    man får reda på om det blev bra.

  275. Då har man ju inte tid
    att göra om det.

  276. Man vill ju misslyckas så tidigt
    som möjligt, så man hinner med det.

  277. -Ja, du kan klicka vidare till nästa.
    -Ja.

  278. Det här är
    lite exempel från verkliga livet.

  279. Det här är från Agneta Hedenström
    som är rektor i Luleå kommun.

  280. De har hittills lånat 3D-skrivare,
    men jobbar på att köpa in maskiner-

  281. -och de har använt dem
    i flera olika ämnen.

  282. Bild, teknik, slöjd och matematik.

  283. För matematik
    handlar det om areabegreppet-

  284. -så att eleverna har fått designa
    olika typer av vagnar-

  285. -husvagnar och så vidare. Det har de
    fått göra dels med papper och penna-

  286. -för lite yngre elever, men också i
    riktiga CAD-verktyg för äldre elever.

  287. De som går i sjätte klass,
    tror jag det var.

  288. Det här är ett projekt som håller på.
    Slutmålet är att printa ut de här-

  289. -så att man kan få känna på det här
    som man har jobbat med hela hösten.

  290. Det här är ju bara ett verktyg,
    3D-printing och en 3D-skrivare.

  291. Det är ju meningen att man
    kan använda det för annat.

  292. Det är ju inte ett självändamål att
    använda 3D-skrivare. Det som är bra-

  293. -är att man kan få fysiska föremål,
    för det finns få ersättningar för-

  294. -att kunna hålla i nånting
    som man har skapat själv.

  295. Man pratar om
    att komplettera slöjdämnen.

  296. "Slöjd 2.0" är det en tjej som är
    tolv år som har hållit föredrag om.

  297. För hon har experimenterat med
    en 3D-skrivare-

  298. -och man kan också
    integrera det med elektronik.

  299. En annan sak som Agneta sa var
    att de hade demonstrerat 3D-skrivare-

  300. -på Vetenskapens hus i Luleå
    i förrgår.

  301. Hon märkte att flickor
    var intresserade av det här-

  302. -och det verkade väldigt kreativt.
    Det var roligt att-

  303. -få flickor intresserade av
    tekniska ämnen på ett sånt här sätt.

  304. I andra länder har man hunnit
    lite längre än Sverige.

  305. I Storbritannien har man haft pilot-
    projekt. 2012-2013 fick 21 skolor...

  306. ...grundskolor pengar för att utbilda
    lärare, för att köpa in maskiner...

  307. ...och prova på pilotprojekt.
    "Hur kan vi använda det i skolan?"

  308. Den rapporten finns att ladda ned
    på brittiska skolverkets hemsida-

  309. -men slutsatsen var
    att det var väldigt positivt-

  310. -och motiverande för elever. Det
    var olika resultat i olika skolor-

  311. -och de som hade lyckats bäst var
    de som hade lärt sig tekniken först-

  312. -innan man
    påbörjade projekt med eleverna.

  313. Oavsett så blev det
    ett väldigt lyckat projekt-

  314. -så att då bestämde man att man
    skulle avsätta ännu mer pengar-

  315. -till ytterligare 60 skolor,
    och det pågår just nu.

  316. Nu vet jag också att Storbritannien
    håller på med ett nytt skolprogram.

  317. Jag vet inte hur länge det spänner,
    om det är tio år-

  318. -och där har man mycket programmering
    och även teknik som 3D-printing.

  319. Lite intressant kanske att känna till
    att det är många länder utanför-

  320. -som också håller på med det här.

  321. Men vad kan man då se för utmaningar
    i skolan? Vi har pratat med lärare-

  322. -och rektorer också. En av
    de första utmaningarna är budget-

  323. -för att många skolor
    inte har pengar. Hur gör man?

  324. Maskinerna går faktiskt ner i pris
    år efter år.

  325. Även om det är ny teknik så går den
    ner i pris. Man kan hyra eller leasa-

  326. -men det är ju en utmaning förstås
    det här med budget.

  327. Det finns också lite nationella
    initiativ om 3D-printing-

  328. -för Sverige som nation och den är
    framför allt fokuserad på industrin-

  329. -men vi är med i den arbetsgruppen
    och trycker på hur viktig skolan är-

  330. -för att det är barnen
    som är framtiden.

  331. Vi får se om det kan komma ut nåt
    statligt stöd vad gäller det här.

  332. Tiden, då? Vi har förstått
    att lärare har väldigt lite tid-

  333. -och väldigt mycket att arbeta med,
    så det är klart att man behöver ju-

  334. -på nåt sätt avsätta tid
    för att lära sig tekniken.

  335. Det är ny teknik och det är en maskin
    som inte är jättesvår att använda-

  336. -men man behöver ändå lära sig den.

  337. Det behövs ett par veckor innan man
    börjar med ett projekt med elever.

  338. Och sen det klassiska som alla har:
    motvilja till förändring.

  339. Nånting nytt kan kännas lite farligt
    och läskigt. Alla är ju olika där.

  340. Som Daniel nämnde finns det
    en svensk agenda som tas fram nu.

  341. Den är mest inriktad till industrin,
    men vi tycker ju att-

  342. -för att industrin ska lyckas så
    måste ju barnen ha tillgång till det.

  343. Om vi går tillbaka till "Star Trek"-
    bilden från första originalserien...

  344. Vad var det egentligen de gjorde
    i den där maskinen?

  345. Det vanligaste de gör...
    Det finns koppar tryckta med det här.

  346. "Tea, Earl Grey, hot".
    Det var den fantasi de hade-

  347. -som de tyckte var jättekul
    och ville göra.

  348. Det finns en kille som heter
    Hod Lipson på Cornell University-

  349. -och i deras forskningslabb har de
    kallat det här "Earl Grey Syndrome".

  350. Just att man utgår ifrån
    det man har själv.

  351. Här gäller det ju manusförfattarna,
    som tyckte att det var spännande.

  352. Men sätter man maskinen i händerna på
    ett barn får man nog inte fram det.

  353. Vi har en kille som heter doktor
    Christian Sandström på Chalmers.

  354. Han forskar på
    disruptiva innovationer...

  355. ...och han har tittat på 3D-printing,
    och då tittade han just på hörlurs...

  356. ...hörapparatsindustrin, för de
    har redan bytt till 3D-printing...

  357. ...i de delar
    där det är ekonomiskt försvarbart.

  358. Här har vi tre kurvor.
    På inget sätt visar de sanningen.

  359. Det är mer
    för att förstå utvecklingen.

  360. Till vänster har vi kostnad
    och till höger antal.

  361. Den hela linjen är traditionell till-
    verkning, den streckade 3D-printing.

  362. Ju fler vi gör desto billigare blir
    det. 3D-printing är konstant.

  363. Av de här tre
    är den sista mest intressant.

  364. Har vi variation i våra produkter
    är det precis tvärtom.

  365. Ju större variation desto dyrare
    blir det. 3D-printing är exakt rak.

  366. Och så har vi den sista.
    "Complexity". Och som ni ser...

  367. Det går ju inte att göra hur komplexa
    grejer som helst med CNC-fräsning-

  368. -eller om man ska formgjuta plast
    eller nånting.

  369. Det finns liksom en lucka där
    som går att göra i 3D-printing-

  370. -eftersom vi har mycket högre detalj.

  371. Den här utnyttjas inte riktigt i dag.
    Om vi tar det lilla höftimplantatet-

  372. -jag pratade om tidigare
    såg det ut så här innan också.

  373. Nu är den billigare att tillverka.
    Strukturen var svår att göra förut.

  374. Hörapparatsindustrin
    fanns det heller ingen utveckling i.

  375. De gör exakt samma sak,
    men billigare.

  376. Det var till och med en besvikelse
    varför man inte gjorde mer-

  377. -och då har vi dels "Earl Grey
    Syndrome", men också att det finns...

  378. Som företag är man inte sugen att gå
    ett steg till på grund av kostnader-

  379. -och då krävs det ju fantasin för att
    komma på vad man ska göra i stället.

  380. Kreativiteten. Vem är det
    som besitter kreativiteten?

  381. Jo, det är barnen. Och vi blir ju av
    med den ju mer vuxna vi blir-

  382. -och man har gjort en EU-rapport-

  383. -som heter "Creative Learning
    and Innovative Teaching".

  384. Där har man just tittat på
    olika modeller och på forskning-

  385. -för att kreativitet
    leder ju till innovation.

  386. Innovation är en av stöttepelarna
    för ekonomisk tillväxt.

  387. Det vore ju trist om man inte kan
    tänka sig tanken att bygga på-

  388. -den kreativiteten
    redan när de är som barn.

  389. På samma sätt som med datorer en gång
    i tiden. Till att börja med hade vi-

  390. -en dator längst bak i klassrummet
    för att göra lite snyggare utskrivna-

  391. -små arbeten, men nu använder ni den
    till allt i undervisningen.

  392. Datorer är nåt
    som man sen tar del av i arbetslivet.

  393. Det finns ju möjligheten
    att 3D-printing får samma utveckling.

  394. Till att börja med
    printar man nåt roligt projekt-

  395. -men när man tar del av det i olika
    ämnen och ämnesöverskridande projekt-

  396. -så kommer man ju att lära sig
    oerhört mycket på det och sen hjälpa-

  397. -innovationen i industrin.

  398. Så om vi som avslutning tittar på
    en klassisk produktionscykel-

  399. -så har vi en idé
    som går till en prototyp.

  400. Sen tillverkar och transporterar den
    för montering och distribution-

  401. -och till lagerhållning
    och till butik och sen köper nån den.

  402. Det genas lite, men
    i stort sett ser det ut så här.

  403. Vad kommer att hända
    när det ser ut så här?

  404. Det gäller inte alla produkter.
    Vi kan inte gena hela kedjan-

  405. -men vi kan ju gena på delar av den.
    Som exempel brukar man räkna med-

  406. -att man gör dubbelt så många bilar
    som säljs. Resten är reservdelar-

  407. -som sen ska transporteras runt över
    hela världen. Kunde man printa dem-

  408. -om man behöver dom på plats, så
    skulle det sparas mycket transport-

  409. -och att man
    kanske inte ens behöver göra dem.

  410. Det är inte för inte att den östra
    delen av Asien satsar väldigt mycket-

  411. -på forskning.
    Singapore satsar 500 miljoner dollar-

  412. -de kommande fem åren på..."additiv
    tillverkning" kan man väl kalla det-

  413. -avancerad produktion,
    och 3D-printing är en stor del.

  414. Kina likadant. Mycket pengar.
    Vi i Sverige...

  415. Vad var det förra året?
    Var det 500 000?

  416. -Vinnova har stöttat projekt med det.
    -Vi ligger lite efter där kanske.

  417. Vi har en årskurs ett som har jobbat
    en del med visualisering-

  418. -men mycket där är så tidigt,
    så de har ju fått låna skrivare.

  419. Det är också uppe i Luleå.
    De får känna på saker, men som du sa-

  420. -så pratar vi om visualisering
    i förskola och i låga klasser.

  421. Det är väl där som det gör sig bäst.
    I de lägre åldrarna-

  422. -får man fler saker man kan känna på
    och förstå lättare för låg kostnad.

  423. Om vi tar den här lilla atomen
    som jag höll i innan-

  424. -så kostar den
    kanske 20-30 kronor att göra.

  425. Så att mängden saker man kan göra...
    Man kan behålla dem sen.

  426. Man måste ju inte printa allt
    i klasserna-

  427. -även om det är
    väldigt motivationshöjande.

  428. "I morgon får ni se vad det är vi
    gör." Hur många kommer till skolan?

  429. Det har man ju sett över lag
    att när vi är ute bland barn-

  430. -så klistras de av fascinationen
    att se när saker och ting byggs upp.

  431. Vi har till exempel ett samarbete
    med några som bara arbetar med barn-

  432. -och när vi har haft med 3D-skrivare
    och printat Minecraft-saker...

  433. Det är roligt att se
    hur det lyser i ögonen på alla-

  434. -och vilka färger de vill ha och så
    där, så det passar absolut för barn.

  435. Det finns enklare verktyg att använda
    än avancerade CAD-program.

  436. Ja. Du frågar
    hur mycket energi skrivaren drar.

  437. Det är ungefär som en vanlig
    stationär dator, inte en speldator-

  438. -utan en vanlig stationär dator,
    så det är inte stora energiförluster.

  439. Det som är fint är att man inte
    gör av med nåt annat material.

  440. Det är inte ett till ett, men nästan.
    En del material ger en del modell.

  441. Sen så har vi ju experimenterandet
    med saker som hamnar i soporna-

  442. -men materialet
    som används för desktop-skrivare-

  443. -är ju bioplast. Restprodukter,
    som majs- eller sockerstärkelse-

  444. -så att det är ju inte hälsovådligt
    på det sättet.

  445. Det är den här typen av skrivare
    som jobbar med materialextrudering-

  446. -som det händer mest experimentella
    saker i, för man börjar mixa saker-

  447. -i den här tråden. T.ex. bioplast
    som mixas med 80 % bronspulver-

  448. -som du inte smälter, men du kan
    slipa upp så du får en bronsfinish.

  449. Eller trä med krita i
    så det blir mer sandstensliknande.

  450. Självlysande material. Det finns ju
    flexibla material, så svaret är ja.

  451. Man kan byta mellan olika material
    med den här typen.

  452. Det gäller ju billigare också. Det
    är inte så. När det är trådbaserat.

  453. Nu har vi blivit klara här.
    Då ska vi se vad vi har gjort.

  454. Du kan rikta ned kameran.

  455. Om man har lite mer tålamod kan man
    ju vänta på att bädden blir kall-

  456. -men det har man ju sällan, så därför
    tar jag bort den med en liten spatel.

  457. Kan du vara kameraman kanske?
    Så kan jag visa vad jag har gjort.

  458. Kanske om vi...

  459. Och typiskt geometrisk modell bara
    som man kan klicka isär-

  460. -för att se hur ytan ser ut
    som den låg på skrivaren-

  461. -och så kan man sätta ihop den
    för att förstå geometrier.

  462. Den här vi tagit ifrån nätet. Det
    finns många sajter med gratis saker-

  463. -och den här finns även som
    åtta och tolv sidor och så vidare.

  464. Det här var bara
    ett matematiskt exempel.

  465. En annan sak som är roligt med de här
    sajterna där man kan ladda hem saker-

  466. -är att man kan ladda upp saker också
    och dela med resten av världen.

  467. "De här modellerna har jag skapat",
    och så delar man dem.

  468. Frågan var vilken typ av programvara
    man kan använda för modeller.

  469. Kan man använda iPads eller behöver
    det vara riktiga datorer?

  470. Det finns ju dussintals
    olika program för att skapa modeller.

  471. Det finns också några
    som är webbaserade-

  472. -så att man kan göra det via
    en browser och kraven vet jag inte.

  473. Jag är inte säker på
    att det går att göra med en iPad-

  474. -men nånting finns säkert för iPad.
    Det finns enkla ritprogram.

  475. Doodle 3 finns för iPad,
    som är ett enkelt ritprogram.

  476. Det finns, och det
    kommer fler alternativ hela tiden.

  477. Hur stora modeller man kan göra i den
    här lådan? Det är 20 x 20 x 20 cm.

  478. Det är sällan man använder hela
    volymen, för då tar det lång tid-

  479. -att få färdigt föremålen, men man
    kan ju göra en lång sak och en smal.

  480. Men i mjukvaran som följer med står
    det alltid hur lång tid det tar-

  481. -med de inställningar man har använt.
    Vill man ha bättre kvalitet-

  482. -tar det längre tid. Med lite sämre
    kvalitet går det lite snabbare.

  483. Det är ju allt mellan... De minsta är
    ju kanske tio minuter eller nåt sånt-

  484. -och sen kan det ta många timmar
    och till och med dygn för nåt stort.

  485. Det är ju ett fåtal skrivare
    som kan skriva ut väldigt stort.

  486. Det här eller fyra gånger större
    är lite så här maximalt-

  487. -förutom några få skrivare. Det
    finns en som skriver ut på rullband-

  488. -så den kan skriva ut större saker
    än vad skrivaren är själv.

  489. I och med att vi bygger i volym
    så är vi lite begränsade i tiden.

  490. Det är ju lite grann så här
    att nu när tekniken är så ny-

  491. -är det många som säger att de
    har det, men det är experimentellt-

  492. -och det blir mycket jobb för mödan.

  493. Det kommer
    mer och mer fungerande skrivare-

  494. -eller om du då betalar
    flera 100 000-tals kronor.

  495. Jag tror att vi ska avsluta.
    Vi börjar närma oss ett slut-

  496. -så jag tänkte bara tacka för oss.

  497. Och det var roligt att vara här
    och prata om det hela.

  498. Textning: Jeffery Rahm
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

3D-printing - ett verktyg för skolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är 3D-printing, hur fungerar det och vad används det till? Kan skolan använda sig av den nya tekniken? Här föreläser två experter på området: Anders Tyrland och Daniel Ljungstig. Det finns idag exempel på skolor som köpt in egna 3D-skrivare. Exempel på skolämnen där de används är matematik, slöjd och bild och teknik. I matematik får eleverna en bra förståelse för area-begreppet genom att formge egna föremål och sedan skriva ut dem. Inspelningen ägde rum den 27 oktober 2014 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
3D-skanning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisningsmateriel, Utbildningsteknologi
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2014

3D-printing - ett verktyg för skolan

Vad är 3D-printing, hur fungerar det och vad används det till? Kan skolan använda sig av den nya tekniken? Här föreläser två experter på området, Anders Tyrland och Daniel Ljungstig. Inspelning från den 27 oktober 2014 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2014

Konsten att göra ett bra prov

Forskaren Christina Wikström berättar om vad som kännetecknar ett bra prov, vad man kan och inte kan göra med prov och hur man bör tänka när man vill utveckla ett eget prov. Inspelning från den 27 oktober 2014 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2014

Appar i matematikundervisningen

Hur ser utbudet av appar ut i matteundervisningen? Blir eleverna duktigare i matematik tack vare den nya tekniken? Läraren Eva Björklund berättar om sitt arbete. Inspelning från den 27 oktober 2014 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2014

Läsförståelse i praktiken

Många tror att när ett barn väl har knäckt läskoden så kommer resten av sig självt. Men det stämmer inte, menar läraren Malin Hugander. Det är först då som de riktigt stora utmaningarna börjar - att förstå vad man läser. Inspelning från den 27 oktober 2014 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2014

Skriv vidare!

I projektet "Skriv vidare!" har över 900 elever från hela landet medverkat. De har läst böcker och sedan skrivit egna fortsättningar och nya slut. Projektledaren Lena Lundgren berättar här om metoden och reflekterar över resultatet. Inspelning från den 28 oktober 2014 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2014

För- och nackdelar med skriftliga omdömen

Högstadieläraren Minna Thullberg berättar om sin undersökning av för- och nackdelar med skriftliga omdömen. Inspelning från den 28 oktober 2014 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2014

Skola med omdöme i världsklass

Glada Hudikgymnasiet har fått utmärkelsen Svensk kvalitet 2013. Maria Viidas från Institutet för kvalitetsutveckling berättar om tanken med priset. Lena Lingman, rektor, och Martin Viklund, lärare, berättar om skolans arbete. Inspelning från den 27 oktober 2014 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2014

Stresshantering i klassrummet

Ann Nygren är livsstilspedagog och berättar om stressen många ungdomar känner. Hon ger också verktyg för att kunna varva ner och framförallt sova bättre. Inspelningen ägde rum den 27 oktober 2014 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2014

Kreativ grammatik

Annelie Johansson och Camilla Grönvall berättar om hur man kan göra grammatikämnet mer meningsfullt för eleverna och så att det skiljer sig från gammaldags tragglande av regler i grammatikböckerna. Inspelat den 27 oktober 2014 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2014

Hur kan lärare bemöta främlingsfientlighet?

David Lifmark forskar kring främlingsfientlighet. Han berättar här om att man som lärare har en maktposition och därmed moraliskt ansvar att tackla de här svåra frågorna. Inspelningen ägde rum den 27 oktober 2014 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Digitalisering och demokrati

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Hela skolans angelägenhet

Professor Nihad Bunar, som är knuten till barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet, har länge forskat kring nyanländas skolgång. Enligt honom är nyckeln till en fungerande skolgång och integration att nyanlända börjar ses som en angelägenhet för hela skolan och att rektorer slutar bolla över ansvaret för dem till andra. När det äntligen finns nya riktlinjer och råd, färskt kartläggningsmaterial och tydliga policypaket så är det också dags att också börja ta tag i situationen, menar Nihad Bunar.