Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Den nya amerikanska matenDela
  1. Den matintresserade restaurangkunden
    har blivit-

  2. -sin egen matrecensent
    och matfotograf-

  3. -och har tagit makten från
    de klassiska statusbärarna-

  4. -som matkritiker
    på New York Times-

  5. -som åker reser runt i landet
    och bestämmer vad som är bra.

  6. -Välkommen, Emil Arvidson!
    -Tack så jättemycket!

  7. Du har skrivit boken
    "Den nya amerikanska maten"-

  8. -"en resa genom världens roligaste
    matkultur", ihop med Martin Gelin.

  9. Finns en "amerikansk matkultur"? Det
    är som att säga "europeisk"-

  10. -eller "asiatisk" matkultur.

  11. Det tycker jag nog. Amerikansk
    matkultur har haft dåligt rykte-

  12. -i alla fall i Europa.

  13. Jag har bott i USA fram
    och tillbaka de senaste 15 åren.

  14. I början pratade jag med en svensk
    journalist, som frågade:

  15. "Vad gör du på fritiden?"
    Och jag sa att jag åt, i New York.

  16. "Vad då, som ett intresse?
    Men vad äter du för mat?"

  17. "Jag äter amerikansk mat."
    "Som McDonalds då, eller?"

  18. Bilden av amerikansk mat
    har ju varit-

  19. -att det är nån sorts stordrift, med
    mycket fett...

  20. Men är det sant, eller var det bara
    en fisförnäm attityd?

  21. Var det bara burkärter,
    majonnäs och hamburgare?

  22. Den har varit sann,
    på 50- och 60-talet.

  23. Det man glömmer bort är att
    den har varit sann även i Europa.

  24. Det var ju populärt,
    under industrialiseringen-

  25. -av mat och jordbruk över lag-

  26. -då var det ju häftigt med mat på
    burk och mat som håller sig länge.

  27. Det där har nog förändrats
    ganska mycket-

  28. -men amerikansk matkultur har nog
    förändrats mer än den europeiska.

  29. Ni gör en sorts forskningsresa genom
    den amerikanska kontinenten.

  30. Ja, med betoning på "resa",
    men det är absolut en utforskning.

  31. Då kommer begreppet "foodies" in. Är
    ni riktiga foodies?

  32. -Ja, det får man nog ändå erkänna.
    -Vad är en sån?

  33. En "foodie" är en person-

  34. -som på många sätt lever genom
    och är besatt av matkultur.

  35. Lite på samma sätt
    som en musiknörd är besatt-

  36. -av musik, skivor och konserter-

  37. -har en foodie
    lite samma synsätt på mat.

  38. Begreppet "foodie" har både
    en positiv och en negativ klang-

  39. -även i USA. Det är lite
    som att kalla någon "hipster".

  40. Det signalerar nåt nytt-

  41. -och å ena sidan någon som
    är engagerad och intresserad-

  42. -men även någon som försöker
    vara lite trendig, bara för att.

  43. Det finns både bra och dåliga
    sidor av det begreppet.

  44. "Den nya amerikanska maten" heter
    boken - vad är det som är nytt?

  45. Jo, det hänger ihop lite med
    begreppet "foodie". Vi har sett...

  46. De senaste tio åren har man i USA
    sett en förändring i synen på mat-

  47. -där man ser på mat
    som en del av en populärkultur-

  48. -eller ett eget
    kulturellt uttryck-

  49. -snarare än att vara
    nåt kanske lite fint-

  50. -lite fisförnämt och
    nåt för medelålders medelklass.

  51. Matkultur har blivit
    något lite yngre-

  52. -lite mer tillgängligt, demokratiskt
    och billigt.

  53. Det hänger ihop med den matkultur som
    alltid funnits i USA-

  54. -på grund av alla invandrare som
    kommer och har kommit till USA.

  55. När mat blev
    lite mer av en populärkultur-

  56. -så fanns det väldigt mycket
    att utforska i landet.

  57. "Demokratisk" sa du - och det är inte
    restauranger med vita dukar-

  58. -och snorkiga kypare som det handlar
    om, utan om "food trucks".

  59. Precis, och mycket av den bästa
    amerikanska maten äts på gatan-

  60. -eller i billiga restauranger.
    Sen kan man även säga-

  61. -att Michelin-restaurangerna
    också har blivit demokratiserade.

  62. Många har kastat ut
    de vita dukarna-

  63. -och kanske sparkat
    de störigaste servitörerna-

  64. -och försöker göra
    nåt lite mer tillgängligt.

  65. Det är en del av den utvecklingen-

  66. -och en av anledningarna till att
    matkultur är så stort i USA i dag.

  67. Du sa att det är billigt.
    Boken innehåller ingen prislista-

  68. -men man märker att det finns
    bra mat som är billig-

  69. -men även nördställen där en enkel
    måltid kostar... Vad var det?

  70. Ja, mycket pengar,
    2 500 kr ungefär.

  71. Precis som i Europa finns det
    ju alltid spjutspetsställen-

  72. -som är som forskningscentrum
    som driver matkulturen framåt-

  73. Vi har varit på några såna,
    för att skildra hela spektrumet.

  74. Men det är väldigt få
    av de kockarna i dag-

  75. -som inte även gör en billigare
    variant av sin kokkonst-

  76. -eller som inte är med på nån
    matfestival och säljer billig mat.

  77. Rörelsen mot tillgänglighet finns
    längs hela prislinjen.

  78. Ett tema är ju demokratiseringen,
    och internet är en del av den-

  79. -alltså att kunskapen sprids
    lätt och snabbt.

  80. Verkligen. Internet har ju
    förändrat det här i grunden.

  81. Den matintresserade restaurangkunden
    har ju blivit-

  82. -både sin egen matrecensent,
    matfotograf-

  83. -och har tagit makten från många av
    de klassiska statusbärarna-

  84. -som matkritiker
    på New York Times-

  85. -som reser runt
    och bestämmer vad som är bra.

  86. De har tappat mycket makt,
    som inom många kulturområden.

  87. Därför kan restaurangerna flytta från
    fina gatan till förorten.

  88. Verkligen. Vi har
    ett kapitel om gatumat i boken.

  89. Den nya vågen av gatumat som
    spred sig från L.A. till hela USA-

  90. -startade just på grund av
    att en kock som hoppade av-

  91. -från en av de bästa restaurangerna i
    USA...

  92. Eller så fick han sparken.
    Han var lite på glid-

  93. -och startade en food truck
    som han åkte runt med i L.A.-

  94. -och annonserade var han var
    bara via Twitter.

  95. Det blev en stor grej.
    Det blev lite som en skattjakt-

  96. -att försöka hitta den här trucken
    på gatorna i L.A.

  97. Det beteendet har många
    plockat upp de senaste tio åren.

  98. Man måste vara aktiv och söka, för
    trucken kan flyttas varje timme-

  99. -och det lilla hålet i väggen
    kan försvinna om några dagar!

  100. Precis! Och så var det
    när jag började äta i New York.

  101. Då var det en "indie"-kultur,
    en smal, nischad kultur-

  102. -där jakten var viktig för dessa
    väldigt engagerade "foodies"-

  103. -som höll på med sånt. Man letade
    efter de exempel som du beskriver.

  104. I dag är det här en masskultur. Det
    finns otroligt många appar-

  105. -och hemsidor som guidar till mat, så
    ställena är lätta att hitta-

  106. -och nu finns det 500 food trucks i
    stället för två i ett område.

  107. En underliggande kraft är att
    amerikanerna är ute och äter-

  108. -mer nu än förr. Varför det?

  109. Det har att göra med-

  110. -rent samhällsekonomiska faktorer,
    delvis.

  111. Arbetskraft i restauranger är billig
    i USA jämfört med i Europa-

  112. -och den har blivit till och med
    billigare sen 70-talet.

  113. Och mat... Det är helt enkelt
    ännu mer tillgängligt.

  114. Att laga mat är ju en väldigt...

  115. Jag ska inte säga "enkel", men
    det är ett typiskt första steg-

  116. -in i det amerikanska samhället för
    immigranter.

  117. Det är ganska vanligt
    att man startar restaurang-

  118. -och därför växer ute-ätandet
    och har gjort det sen 70-talet.

  119. Immigrationen är alltså ytterligare
    en grundpelare.

  120. Men innan vi går in på det kommer ett
    exempel på vad det är för mat.

  121. Det här är en av många
    beskrivningar av rätter:

  122. "Hälleflundra som är konfiterad och
    liknar riven mozzarella"-

  123. -"med sjögräs.
    Entrecôte med torkat gräs."

  124. "Soppa på äggula, jordärtskocka,
    dadlar och cikoria."

  125. Och "sockerkokt jordärtskocka och
    glass på björklöv med aska på."

  126. -Det låter ju äckligt!
    -Jaså, gör det?

  127. Det där är från ett kapitel
    där vi går in på-

  128. -det nya användandet av grönsaker i
    det amerikanska köket.

  129. Det där är den lite mer
    avancerade matlagningen.

  130. -Mer "experimentlaboratoriet".
    -Där ser man nog i USA...

  131. ...som i många länder i Europa,
    att man i spjutspetsmatlagningen-

  132. -använder mycket grönsaker
    och väldigt lite kött.

  133. Där var det fisk med, men kött utgör
    sällan huvuddelen av rätten.

  134. Man utforskar hellre potentialen hos
    en rotfrukt-

  135. -än hos en bit gåslever,
    så att säga.

  136. -Det är sorts råvarufanatism.
    -Ja, verkligen.

  137. Det kommer ju av en ganska stark
    rörelse i USA-

  138. -som har pågått i många årtionden,
    en miljörörelse-

  139. -som på nåt sätt har transformerats
    till en rörelse-

  140. -som handlar mer om storjordbruk-

  141. -vilka skadeverkningar det kan ha på
    människor och land-

  142. -och som nu har hittat
    en väg att komma upp till ytan-

  143. -i och med att det är så många
    som är intresserade av mat i USA.

  144. -En effekt av miljörörelsen?
    -Ja, en utveckling av den.

  145. Du var inne på att förutsättningen
    för det här är kulturblandning-

  146. -att man möter varandra.

  147. Men det är inte bara att blanda
    pizzan och sojasåsen.

  148. Kan du berätta? För det är olika på
    olika ställen i USA.

  149. Los Angeles, till exempel, denna
    motorvägsstad. Vad händer där?

  150. Det finns en tes,
    som en väldigt känd journalist-

  151. -som vi följer med -
    matlegenden Jonathan Gould...

  152. Han har en tes om att L.A., som är
    bilburet och väldigt utplattat-

  153. -och nästan omöjligt att ta sig
    in i utan bil och en bra karta-

  154. -där segregeras invandrargrupper
    lättare, menar han.

  155. Man bosätter sig på en plats
    och lagar mat för...

  156. Man bosätter sig t.ex. med andra
    från en specifik del av Kina-

  157. -och håller matkulturen
    väldigt intakt där.

  158. Sen kommer ur-foodies som Gould, som
    åker dit och säger-

  159. -"Äntligen har jag hittat
    den här sjögurkan från Yunnan!"-

  160. -och skriver om det här.

  161. Att matkulturerna hålls separerade
    menar han är positivt för maten.

  162. I New York däremot, där alla träffas
    på tunnelbanelinjen-

  163. -där handlar det mer om
    det kända begreppet "smältdegeln".

  164. Där går det inte
    att undvika varandra-

  165. -eller andras musik,
    konst eller matlagning.

  166. Och båda kan leda till utveckling -
    både mötet-

  167. -och att man som i Los Angeles
    är renodlad i sin matkultur.

  168. Precis! Det kan ju leda
    till olika resultat.

  169. Man kan ju se att mycket av det som
    har blivit amerikansk mat-

  170. -är sånt som kommer av kultur-
    krockar i en stad som New York.

  171. Amerikansk matkultur handlar mycket
    om bindestrecket:

  172. "Italiensk-amerikansk",
    "koreansk-amerikansk"-

  173. -"koreansk-italiensk" och så.
    Det är en väldigt viktig grej.

  174. Din medförfattare Martin Gelin
    skriver mer om södern i USA.

  175. Där beskrivs maten
    som en fortsättning på politiken.

  176. Verkligen.
    I ett kapitel är vi i Charleston-

  177. -som verkligen är ett centrum
    för den nya maten i södern.

  178. Där sker mycket intressant
    med maten-

  179. -och mycket är kopplat till att
    Charleston är en gammal slav-stad.

  180. Hela stan är byggd av slavar. Mycket
    gamla hus-

  181. -och till hamnen där
    kom många slavar-

  182. -och även deras matkultur.
    En kock där, som heter Sean Brock-

  183. -som är en av världens
    mest inflytelserika just nu-

  184. -och som jobbar mycket
    med det historiska arvet-

  185. -som ju kommer delvis från Afrika och
    vad som hände i mötet med USA.

  186. I USA är det här fortfarande
    en väldigt känslig grej.

  187. Det är det även att Brock,
    en vit kille-

  188. -använder det här arvet
    för att göra ny mat.

  189. Han är medveten om det
    och pratar om det i boken.

  190. För mig är det
    ett väldigt bra exempel-

  191. -på vad mat kan öppna
    för konversationer i USA.

  192. Vi har ju haft det här
    föraktet för amerikansk mat-

  193. -men "trash food" - dålig mat -
    kan också bli bra mat.

  194. Precis.
    Sean Brock jobbar mycket med-

  195. -att upphöja den enklaste maten till
    nåt helt fantastiskt.

  196. Det är han inte ensam om
    bland de vi talat med.

  197. Det handlar om att ta nåt
    man växte upp med i USA-

  198. -och göra det bättre.

  199. I dag handlar det ofta om den
    perfekta hamburgaren eller pizzan-

  200. -eller den perfekta efterrätten-

  201. -som du bygger på smaken av blöta
    cornflakes, som du växte upp med.

  202. Alltså den typen av barndomsminnen
    som man växt upp med, helt enkelt.

  203. "Den nya amerikanska maten"
    heter boken. Tack för att du kom.

  204. Mitt största "wow" var en vitkål-

  205. -som hade rökts i åtta timmar,
    i Austin.

  206. Ungefär som barbecue, fast
    med vitkål i stället för kött.

  207. Det var fantastiskt gott
    och en "wow"-upplevelse.

  208. Då skulle jag gärna laga mat.

  209. Det mesta som Tomas Tranströmer och
    Bodil Malmsten har skrivit-

  210. -har påverkat mig väldigt mycket.

  211. Textning: Mikael Weichbrodt
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Den nya amerikanska maten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i "Den nya amerikanska maten" om den revolution som skett i amerikansk matkultur. De reser från kust till kust och besöker de mest inflytelserika köken, oavsett om det är stjärnkrogar på Manhattan, food trucks i Austin eller ostronbarer i San Francisco, för att undersöka restaurangernas plats i samhället och vad maten de serverar säger om USA. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Ämnen:
Geografi > Amerika
Ämnesord:
Förenta staterna, Geografi, Mat, Matkultur, Matlagning, Nordamerika
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Boskapsskötseln under medeltiden

I "Boskapsskötseln under medeltiden" har Janken Myrdal använt källor som landskapslagar, ordspråk, bildkonst samt träarkeologi. Kvinnorna fick under senmedeltiden större ansvar för boskapsskötseln. Produktionen blev också allt mera effektiv och specialiserad. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

En droppe svart blod

Rasbegreppet är fortfarande högst levande i USA. I ”En droppe svart blod” skriver journalisten Karin Henriksson om ras och tolerans i USA. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kvinnors entreprenörskap under 400 år

Anita Du Rietz, nationalekonom, menar att kvinnor förr inte alls var undertryckta - tvärtom. Före 1900-talet var kvinnor fria att göra väldigt mycket, menar hon. Kvinnors ageranden utgjorde en pådrivande faktor bakom upptakten till den industriella revolutionen, även i Sverige. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ett sötare blod

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. "Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker" är skriven av Ann Fernholm. Sockret triggar en inflammation som påverkar hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt. Intervjuare: Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Food junkie

Mons Kallentofts besök på sjukhusakuten får honom att reflektera över sitt sätt att leva. Restaurangerna, dryckerna och maten har fått Mons att spendera en förmögenhet och försaka nästan allt i ett maniskt sökande efter den ultimata smakupplevelsen. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Framtidsutmaningar

Vilka samhällsutmaningar står Sverige inför? Professor Jesper Strömbäck är huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission som ska identifiera framtida utmaningar inom områden som hållbar utveckling, social sammanhållning och demokrati. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hemmafixarbibeln

I ”Hemmafixarbibeln” ger Martin Timell, Karin Hedin Röös och Daniel Röös handfasta tips och råd till den som vill fixa hemma. Boken innehåller såväl pedagogiska bygginstruktioner som guider för verktyg och material. Martin Timell intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hur en trädgård blir till

"Hur en trädgård blir till - förverkliga din trädgårdsdröm" av landskapsarkitekten Torsten Wallin visar hur man kan förvandla ett gammalt 1700-talstorp. När Petra och Sven Lindvall tog över torpet i Sörmland var trädgården helt igenvuxen. Tio år senare har de förverkligat sin trädgårdsdröm. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

I saknadens tid

I maj 2002 omkom Jonas Weiss i en bilolycka i Irak där han var posterad som ambassadråd. ”I saknadens tid” är hans pappas, journalisten Lars Weiss, berättelse om ett saknat barn, och om en ung utrikestjänsteman vars rastlöshet och okonventionella arbetssätt förde honom långt bort från skrivbordet. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag vill ju vara fri

Detta är den första biografin om den folkkära skådespelerskan Lena Nyman. I "Jag vill ju vara fri" skriver Annika Persson om en person som alltid ville gå sin egen väg. Genom de skandalomsusade filmerna ”Jag är nyfiken” blev hon också känd internationellt. Lena Nyman är en av de största skådespelarna inom svensk film och teater. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jakten på liv i universum

I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kärleken är starkare än döden

Malin Sävstam berättar i "Kärleken är starkare än döden" om sorgen efter maken och barnen som omkom i tsunamin år 2004. Hon berättar hur hon fann livskraften igen efter denna svåra förlust. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Livstid

Existensen är märklig och svindlande. Hur tar man bäst tillvara på den? Nyligen fick idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt första barnbarnsbarn. Det ledde till tankar om vilka val vi gör i livet, medvetet eller omedvetet. Livstid är en filosofisk text om vad som formar en människas liv. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Uppdrag skolväg

Ekhlas i Jordanien

Ekhlas familj är beduiner och lever ett nomadiskt liv i Jordaniens öken. Varje dag går Ekhlas den sex kilometer långa vägen till och från skolan. På vägen till skolan funderar Ekhlas på kriget i Syrien och på att vissa är rika och andra fattiga. Vi får också höra om hennes två stora drömmar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Uppdrag skolväg

Yamabuki i Japan

Yamabuki är elva år och bor i Tokyo. Vi följer med när hon småspringer till skolan tillsammans med kompisen So. På vägen delar Yamabuki med sig av sina tankar kring vänskap och världen. 2011 upplevde hon den stora jordbävningen i Japan. Hon berättar om hur den skrämde henne och reflekterar kring kärnkraftsolyckan som jordbävningen förorsakade.

Fråga oss