Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Fru Petrovas skoDela
  1. I Darwin lyckas chefstjänstemannen
    där få kontakt med henne.

  2. Då säger hon... Han säger:
    "Vill ni inte stanna, fru Petrova?"

  3. Då säger hon: "Ni måste ta mig."

  4. -Välkommen, Wilhelm Agrell.
    -Tack.

  5. Du har skrivit en bok:

  6. "Fru Petrovas sko. En rysk
    spiontragedi i 50-talets Australien".

  7. Den handlar om
    ett par ryska KGB-officerare-

  8. -som hoppar av i Australien 1954.
    Avhopparhistorier är spännande.

  9. Varför just den här?

  10. Man kan säga att alla
    avhopparhistorier är unika.

  11. Jag tror att chefen för den brittiska
    säkerhetstjänstens kontraspionage-

  12. -säger att ingen är den andra lik.

  13. Så varför just den här, då?
    Det har att göra med materialet.

  14. Att kunna skildra nånting
    baserat på ett underlag.

  15. Paret Petrov hoppade av 1954.

  16. De blev förhörda av
    den australiska säkerhetstjänsten-

  17. -med benäget bistånd av britterna
    under omkring fem års tid.

  18. Det avsatte ett gigantiskt material.

  19. Bitar av det där materialet
    letade sig till Sverige.

  20. De hade varit stationerade i Sverige
    och hamnade i Säpo-arkivet.

  21. När jag skrev en annan bok
    för ett antal år sen-

  22. -stötte jag på en hänvisning till
    en Säpo-akt, en personakt-

  23. -om en som hette Vladimir Petrov.
    Jag fick tillgång till den.

  24. Den är fortfarande hemlig,
    den här akten.

  25. -Men du fick läsa den?
    -Den är i teknisk mening hemlig.

  26. Man kan som forskare
    få tillgång till akter.

  27. Det innebär inte att man kan
    gå ut på stan med dem.

  28. Det man skriver utifrån
    de här akterna måste granskas.

  29. -Så det som står i boken är granskat?
    -Delar, men inget är struket.

  30. Det här gjorde att jag visste
    att det fanns material om Petrovs.

  31. Sen gör jag då och då så att jag
    fiskar, som vi alla gör ibland.

  32. I det brittiska nationalarkivets
    stora katalog-

  33. -sökte jag på vissa namn.
    Jag sökte på Petrovs namn.

  34. Plötsligt fick jag jättenapp.
    Där ligger ett 50-tal dossierer-

  35. -som blivit helt avhemligade.
    De är tvättade först.

  36. -Så det var ett kap?
    -Det var ett jättekap.

  37. Då insåg jag att här är ett material
    som jag ska titta närmare på.

  38. Jag tittade först översiktligt
    för att bedöma det.

  39. Jag såg att här fanns mycket
    att ta på i flera olika lager.

  40. Så jag åkte dit igen och gick igenom
    materialet grundligare.

  41. Det är materialet
    från de här förhören med makarna-

  42. -och från det långa förspelet
    till avhoppet.

  43. -Maken är egentligen den som...
    -För de var ett par.

  44. De var ett gift par
    och stationerade i Australien.

  45. Officiellt som diplomater. Men
    i realiteten var de KGB-officerare.

  46. Det är ett hårt liv.
    Är man underrättelsepersonal-

  47. -har man en täckbefattning.

  48. Man sköter den på dagen och
    underrättelsearbetet på natten.

  49. -Det låter nästan omänskligt.
    -Ja, nästan.

  50. Man bränner ut folk. Det är väl det
    som Vladimir drabbas av.

  51. Han jobbar för mycket
    och hans kapacitet är för liten.

  52. Britterna och australiensarna
    får tidigt nys om honom-

  53. -och börjar odla honom som
    en tänkbar avhopparkandidat.

  54. Underrättelseofficerarna odlar folk
    för att rekrytera dem som agenter.

  55. Ändå är det väl inte
    helt okomplicerat?

  56. För hur tas de emot när de hoppar av?

  57. Är det bara så att de tackar
    och tar emot på den motsatta sidan?

  58. Avhopparhistorier slutar
    sällan lyckligt.

  59. Det finns för många bottnar
    i avhoppet-

  60. -för att de ska landa i
    ett nytt och harmoniskt liv.

  61. De tas ibland emot med kalla handen.

  62. Man stänger dörren i ansiktet på dem.

  63. -Varför gör man det?
    -Det finns nåt som heter "walk-ins".

  64. Folk utifrån som söker kontakt med
    en underrättelsetjänst och säger:

  65. "Jag har hemligheter att erbjuda er."

  66. Dem brukar man regelmässigt misstänka
    för att vara så kallade "plants".

  67. Alltså planterade personer-

  68. -som kommer från motsidan
    för att infiltrera.

  69. Det är inte säkert att hemligheter
    gör att man blir väl mottagen.

  70. Men om det är äkta hemligheter
    i huvudet på de här personerna-

  71. -kan man bli väl mottagen-

  72. -så länge man har nåt att leverera.
    Men ens värde avtar snabbt.

  73. När man berättat sina hemligheter, är
    man mest ett administrativt problem-

  74. -som ska slutförvaras nånstans.

  75. En och annan avhoppare
    fasar för det ögonblicket.

  76. Petrov är osäker. "Vad gör de med oss
    när vi berättat våra hemligheter?"

  77. "De har ingen anledning
    att skydda oss."

  78. De kom till Australien 1951.

  79. Hur var de som spioner?
    Var de duktiga?

  80. Det var lite ojämnt i äktenskapet.

  81. Mannen är den som har högre rang.
    Så är det i KGB vid den här tiden.

  82. Han är ingen framstående spion,
    om man får säga så.

  83. Han har arbetat med chifferfrågor
    och den interna säkerhetstjänsten.

  84. Det vill säga: Han spionerar på
    andra sovjetmedborgare.

  85. Det är väldigt lätt.
    Man söker upp nån och säger:

  86. "Jag skulle vilja att du lämnade
    uppgifter om dina kamrater till mig."

  87. -Det låter enkelt.
    -Ja. Ingen vågar säga nej.

  88. Det är som när Stasi säger att du
    måste bli informell medarbetare.

  89. Om inte,
    kommer du att få svårigheter.

  90. Varenda sovjetmedborgare vet
    vad de svårigheterna består av.

  91. Nu ska han till en annan kontinent
    och försöka värva agenter.

  92. -Det går inte alls bra.
    -Hur gör man?

  93. Man måste hitta människor att jobba
    via. Underagenter. Vad gör han då?

  94. Jo, han börjar frekventera
    den ryska klubben i Sydney.

  95. Där finns en emigrantkoloni.

  96. För att den vägen hitta mellanhänder
    för att hitta agenter.

  97. Där har han tur. Han hittar en rysk-
    talande, polsk läkare: Bialoguski.

  98. En charmerande herre med goda
    kontakter i emigrantkretsar-

  99. -och dessutom i Sydneys nattliv-

  100. -som är en väldig säkerhetsventil
    för Vladimir.

  101. Det som inte Vladimir vet-

  102. -är att Bialoguski
    inte är hans blivande agent.

  103. Han är i själva verket agent för
    den australiska säkerhetstjänsten-

  104. -med uppgift att odla kontakt med
    sovjetisk legationspersonal.

  105. Bialoguski var för bra
    för att vara sann.

  106. Han skulle inte göra sig i en roman.
    Men verkligheten är full av såna.

  107. Vladimir valde att hoppa av
    efter ett tag.

  108. -Var blev hans fru av?
    -Han väljer...

  109. På ett sätt är det inget aktivt val
    från hans sida.

  110. Han föses till avhoppets rand.
    För han hemkallas till Moskva.

  111. Han får brev från KGB-högkvarteret-

  112. -utformade på sedvanlig KGB-prosa:

  113. "Era resultat motsvarar inte
    våra förväntningar."

  114. Sen blir han hemkallad. Han vet
    att inga trevliga saker väntar honom.

  115. Han hamnar i valet:
    "Ska jag åka hem och ta mitt straff"-

  116. -"eller skaffa en hönsfarm i
    Australien och starta ett nytt liv?"

  117. -För det blir han föreslagen?
    -Bialoguski säger:

  118. "Stanna här. Vi kan köpa den här
    hönsfarmen åt dig."

  119. "Fantastiskt. Slippa KGB."

  120. Men han har en fru också.

  121. Då gör han som många makar gör
    i såna situationer.

  122. Är det en besvärlig fråga
    där man riskerar att få nej-

  123. -är det kanske bäst
    att man inte ställer frågan.

  124. Vad skulle hon ha sagt, tror du?

  125. Långt i efterhand när hon blir
    tillfrågad säger hon:

  126. "Jag skulle ha satt stopp för det.
    Han hade inte tänkt igenom det här."

  127. Det hade han inte heller.

  128. Men nu frågar han inte.
    En dag är han bara borta.

  129. Ambassaden säger: "Har ni nån aning
    om var er man är nånstans?" "Nej."

  130. "Ni måste flytta till
    legationsbyggnaden."

  131. "Vi kan inte svara för er säkerhet."
    Ett par personer följer henne.

  132. Hon förstår vad det gäller, va?

  133. Hon har varit med sen hon är 19 år.
    Hon vet vad det handlar om.

  134. Varför går hon med på att följa med?
    Hon är i ett fritt land.

  135. Det verkar läskigt
    att följa med till ambassaden.

  136. Som hon säger efteråt
    när hon blir intervjuad:

  137. "In those days, I was very much
    a KGB person."

  138. Hon är nästan...
    Hon är ett barn av KGB.

  139. Hon är stalinist. Hon tror på detta.

  140. Hon har ingen föreställning om
    att Australien är himmelriket-

  141. -även om det finns snyggare kläder
    där.

  142. Sen blev det känt i Australien
    att Vladimir hade hoppat av.

  143. Och det blev känt
    att frun fanns på ambassaden.

  144. Det blir det. Demonstranter utanför
    skriker: "Frige Jevdokia!"

  145. "Släpp henne, era monster!"

  146. Det blir en politisk kontrovers
    kring detta.

  147. Mitt i detta anländer två s.k.
    diplomatkurirer från Moskva.

  148. Det är två herrar i storlek XXXL
    som kommer.

  149. Var och en väl beväpnad.

  150. De ska eskortera Vladimirs hustru
    tillbaka till Moskva-

  151. -och se till att hon inte faller
    offer för västliga intriger.

  152. -Få hjälp att hoppa av?
    -Till exempel.

  153. Hon förstår från första stund
    att de kommer att se till-

  154. -att hon levereras till Moskva
    död eller levande.

  155. De kommer inte att tolerera
    ett avhopp till.

  156. Hon är i valet och kvalet. Hur ska
    hon komma loss från de här figurerna?

  157. Vill hon hoppa av?
    Vad händer om hon hoppar av?

  158. Hon har sin familj i Moskva.

  159. Hennes mor, far och lillasyster, som
    är nästan som en dotter för henne.

  160. -Hon vet vilket öde som väntar dem.
    -För de får straffet?

  161. Den sovjetiska lagstiftningen
    under stalintiden har paragrafen-

  162. -att om avhopparen inte kan påträffas
    utmäter man straffet på anhöriga.

  163. Det vet hon. Hon kan inte följa med
    dem. Och hon kan inte hoppa av.

  164. -Vad ska hon göra?
    -Hon hittade på nåt.

  165. Ja, hon är ingen dålig
    underrättelseofficer.

  166. Dessutom är hon
    en otroligt strong kvinna.

  167. De släpar henne ombord på flygplanet.
    Då tappar hon sin sko.

  168. Det kan man tycka är en struntdetalj,
    men Jevdokia är förtjust i skor.

  169. Plus att det har en symbolisk
    innebörd som hon inser.

  170. "Om de behandlar mig så brutalt nu"-

  171. -"hur kommer de att behandla mig
    i Moskva?"

  172. Det är nästan en kroppslig insikt
    som kommer över henne.

  173. -Så där blir skon viktig.
    -Skon blir väldigt viktig.

  174. Hon sätter sig med en sko på
    i planet och tänker:

  175. "Hur ska jag klara det här? Jag måste
    få kontakt med besättningen."

  176. Hon beställer en öl, dricker den-

  177. -och efter 20 minuter säger hon
    till gorillorna-

  178. -att hon behöver gå till
    "the powder room".

  179. "Vill ni komma med?"
    De blir väldigt generade.

  180. "Nej, nej. Vart skulle du ta vägen?"

  181. Hon drar sig undan och försöker få
    kontakt med flygvärdinnan.

  182. Det går inte, så hon får ta
    en öl till och en vända till.

  183. -Och det här är på planet från...?
    -Sydney, eller Mascot.

  184. Det är gamla tiders flygplan,
    så det ska flyga till Darwin-

  185. -vidare till Singapore...

  186. Vid mellanlandningen får hon
    sin chans.

  187. I Darwin lyckas chefstjänstemannen
    där få kontakt med henne.

  188. Då säger hon... Han säger:
    "Vill ni inte stanna, fru Petrova?"

  189. Då säger hon: "Ni måste ta mig."

  190. "Men fru Petrova,
    sånt kan vi inte syssla med här."

  191. Sen lyckas hon arrangera
    en situation-

  192. -där det för det övriga sovjetiska
    sällskapet ser ut-

  193. -som om hon blir gripen och bortförd.

  194. Jättelistigt. Hur gick det sen
    med fru Petrovas sko?

  195. "Ja, skon", undrar alla.

  196. Nån demonstrant hittar skon
    och viftar med den i triumf.

  197. Som en trofé från
    en flyende filmstjärna.

  198. Den har kommit att spela
    en betydande roll-

  199. -i australisk kulturs tolkning av
    det här skeendet.

  200. Det finns filmer, pjäser och böcker
    om fru Petrovas sko.

  201. Skon blir symbolen för nånting
    som man spinner vidare kring.

  202. -Och fru Petrov hoppade av.
    -Fru Petrov hoppade av.

  203. Hon blir kvar, liksom hennes make.

  204. Det är ett söndrat äktenskap, men de
    är dömda till livstids samvaro-

  205. -i en slags skyddande belägring.

  206. -Tack, Wilhelm Agrell.
    -Tack.

  207. Största wow är när jag upptäckte-

  208. -hur Jevdokia slingrar sig ur
    den omöjliga fällan.

  209. Den svenska underrättelsetjänstens
    historia från 1945-1990.

  210. Jag läser mycket arbetsböcker-

  211. -men dessemellan försöker jag läsa
    skönlitteratur också.

  212. Jag läste "Okänd soldat"
    när jag var 18-19.

  213. Den gjorde ett ofantligt intryck
    på mig.

  214. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Fru Petrovas sko

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Wilhelm Agrell berättar i "Fru Petrovas sko" om KGB-officerarna och paret Jevdokia och Vladimir Petrov som var det kalla krigets första betydande avhoppare. Mycket av deras information gällde Sverige, där paret hade varit stationerat mellan åren 1943-47 vilket ledde till att Säpo kunde gripa flera agenter. Vladimirs avhopp försatte hans fru i en fruktansvärd situation. Författaren, som är professor i underrättelseanalys, har utgått från ett omfattande material från australiska, brittiska och svenska säkerhetstjänster. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Efterkrigstiden, Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Australien, Militärväsen, Petrov, Vladimir Michajlovič, 1907-1991, Petrova, Evdokija Alekseevna, 1915-2002, Sovjetunionen, Spionage, Underrättelseverksamhet
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

I kroppen min

Journalisten och trummisen Kristian Gidlund delar med sig av tankarna kring livet och dess slut. "I kroppen min" handlar om hans kamp mot obotlig cancer. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Barnen som överlevde Förintelsen

Martin Kapel

Martin Kapels familj blev under andra världskriget deporterad och tillsammans tog de sig till Krakow. Martin skickades därefter med en så kallad kindertransport från Polen till England. Resten av familjen dödades innan de hade möjlighet att följa efter till London. Martin minns flygräderna mot England och pratar om hur det tyska folket kom att anamma nazismen på så kort tid.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

De finska krigsbarnen

De två finska krigsbarnen Kielo och Pentti skickades till Sverige från Finland under andra världskriget. Mellan 70 000 och 80 000 finska barn delade samma öde. Hur var det att komma ensam till Sverige, och hur har resan påverkat dem som vuxna? För Kielo och Pentti var det en upplevelse i barndomen som satte djupa spår.