Titta

Välja väg

Välja väg

Om Välja väg

Dokumentärserie om unga vuxna ur Sveriges fem nationella minoriteter. Vi får höra deras berättelser om fördelarna med att vara en del av en minoritet, men också om baksidorna och vilsenheten det kan innebära med dubbel identitet. Serien handlar både om att vara ung i en minoritet men också om att vara på väg in i vuxenlivet.

Till första programmet

Välja väg : Bland kippor på kolloDela
  1. Jag kommer att vara
    traditionell ledare på Glämsta.

  2. Det behöver att jag har ansvaret för
    det judiska, det religiösa, där ute.

  3. Det var via Glämsta jag fick intresse
    att fortsätta, och ta eget initiativ-

  4. -och inte bara via familjen,
    att lära mig om judendomen.

  5. Man träffas en gång om året,
    på sommaren.

  6. Under resten av året, så längtar
    man bara. Eller saknar det.

  7. Det är det jag tar med till Glämsta.
    Det är det enda enkellakanet jag har.

  8. -Fast det är jättestort.
    -Ja.

  9. Glämsta är... Det får ett eget liv,
    eller hur jag ska uttrycka det.

  10. Det betyder nåt för mig
    att bara åka ut och vara där.

  11. Jag väljer att ta semester
    de här tre veckorna för att jobba-

  12. -på ett kollo där jag är underbetald
    och förlorar halva min månadslön.

  13. Det är bara bra.

  14. -Är det bra? Du har kippan på dig.
    -Glämsta-"mode".

  15. Barnen kommer på söndag.
    Lite overklig tanke nu, kanske.

  16. 112 barn kommer att springa runt här.

  17. Det är ganska litet. Det är bättre
    att ni tar det. Ni är två stycken.

  18. -Det här är bra. Ingen kudde.
    -Det går att lösa. Jag har egen.

  19. -Har du egen kudde med dig?
    -Alltid.

  20. Jag blev väldigt glad när jag såg
    vilka som skulle vara med. Jättekul.

  21. Alla ni är sköna. Det blir "nice".

  22. Jag tänkte att vi
    skulle köra en livskurva.

  23. Jag känner att jag
    började för högt på min.

  24. Jag har varit på Glämsta sen jag var
    två. Varje sommar, på familjeveckan.

  25. Det var det man såg fram emot.

  26. I skolan räknade man inte från nyår,
    utan från Glämsta.

  27. "Höst. Har precis varit på Glämsta."
    "Vårtermin. Åk till Glämsta."

  28. Det var på gymnasiet
    jag började tänka över saker.

  29. Det var första gången jag
    inte gick i en klass med judar-

  30. -eller var med judar hela tiden.
    Det var första gången-

  31. -jag behövde försvara
    mina handlingar.

  32. När jag ska förklara varför jag inte
    äter skaldjur eller fläsk-

  33. -är det enklare att säga
    att jag är vegetarian.

  34. Säger jag att det är för att jag är
    judinna, blir det "Jaha...okej."

  35. "Är det nåt mer du inte ska äta?
    Är det för att du tror på Gud?"

  36. Jag gör det för att det är så
    jag har gjort i hela mitt liv.

  37. Jag tänker inte varje dag att jag
    är jude och därför gör jag det här.

  38. Jag är Hanna. Därför gör jag det här.

  39. Jag tänkte att vi skulle mysa lite
    i starten, med lite gubbar.

  40. De är kosher. Och lite dricka.

  41. När vi ändå kommer att äta så mycket
    gott här, kan vi börja med...

  42. -Oj. Jag kommer att gå upp i vikt.
    -Jag kommer att göda er.

  43. Vilken mysig grupp vi här. Vi kör
    en lek och lär känna varandra lite.

  44. Du får ta hur mycket
    eller lite du vill.

  45. -Hela toarullen!
    -Det måste vara tillräckligt.

  46. För varje ark ni har-

  47. -ska ni berätta nånting om er själva.

  48. Jag har tre syskon.
    Alla tre är halvsyskon-

  49. -med tre olika mammor. Och...

  50. Sista...jag... Sista är svår.

  51. Jag...är väldigt taggad
    på den här perioden.

  52. Jag är sjukt vilsen
    med mina framtida val.

  53. Men halkar bara in på nåt
    för att det känns tryggt.

  54. Jag har börjat fundera mycket kring
    om det är religionen jag tillhör-

  55. -eller kulturen.

  56. Jag skulle inte säga
    att jag tror på Gud.

  57. Men jag skulle inte
    förneka teorin om högre makter.

  58. Huruvida jag tror på Gud eller inte,
    är inte det som formar mig.

  59. Det som formar mig är de val jag gör.

  60. När jag engagerar mig
    i judiska cirklar-

  61. -så bildar jag en judisk identitet.

  62. Gudstron är nåt slags
    krångel vid sidan om.

  63. -Kan vi inte göra så?
    -Är det kul? Är du taggad?

  64. -Ja. Jag hoppas det blir kul.
    -Jag blev skitglad att du kom.

  65. Hej, allihop. Hej och förlåt.

  66. Det är nån form av lasagne.
    Jag har aldrig provat receptet förut.

  67. Det går att äta, men jag lovar inte
    att det är gott. Men vi försöker.

  68. Ja, då har vi quorn.

  69. Jag har inte min fusklapp,
    som snart kommer att hänga där borta-

  70. -men jag är rätt säker på
    att quorn är shehakol.

  71. Många har inte kippa på sig,
    men det kanske ändras i framtiden.

  72. Vi kör på det.

  73. -Ska du ha kippa på dig hela...?
    -Det står typ i häftet.

  74. Just det.
    Har du förberett allt du skulle göra?

  75. Kippa är nåt
    som jag inte bär dagligen.

  76. Jag känner mig inte
    så pass säker i Stockholm-

  77. -att jag vill identifieras som jude
    vart jag än går.

  78. Jag skulle helst vilja bli
    identifierad som en annan människa-

  79. -när jag är ute på stan.

  80. Jag har aldrig känt mig utsatt
    för att jag är judinna. Aldrig.

  81. Jag tror inte klimatet i Sverige
    i dag är bara riktat mot judar.

  82. Det är riktat mot alla
    som inte är svenska på nåt sätt.

  83. Jag känner mig mer utsatt som det.

  84. Lyckas man etablera en trygghet
    att visa att man är jude-

  85. -eller judinna-

  86. -så tror jag att man kan
    på nåt sätt kämpa emot-

  87. -de som tycker det är fel
    att vara jude eller judinna.

  88. Jag bär mitt judiska halsband chai
    varje dag. Det är jag inte rädd för.

  89. Men när man tittar hur det går till
    i Ungern och i Frankrike-

  90. -är det klart att man blir orolig.
    Om det kommer hit.

  91. Jag har pratat med min morfar om det.
    Han är totalt oförstående inför hur-

  92. -människor kan låta det hända igen.
    Han som ändå minns-

  93. -förintelsen och andra världskriget.

  94. Det är inget vi går och väntar på att
    det kanske händer. Det händer redan.

  95. Det är nåt som verkligen
    tar upp mycket tankeverksamhet.

  96. Den lär vi barnen!
    Nej, de kommer inte...

  97. -Det blir kaos om vi lär barnen.
    -Ja, verkligen.

  98. Vad roligt. Vad handlar den om?

  99. Att man ska ta dagen som den är och
    vara glad. Leva livet som man vill.

  100. Man kan vara glad... Om man
    har sin hälsa, kan man vara nöjd.

  101. T.ex. jiddischsånger...
    Finns det nån de kan lära sig?

  102. -Vi har en på utbildningen i skolan.
    -Bobes. Alla barn kommer att...

  103. Morfar kom hit när han var femton år.
    Han flydde precis innan kriget.

  104. Hans föräldrar blev kvar i Tyskland,
    och de överlevde inte.

  105. Samma sak med min mormor.
    Hon satt i koncentrationsläger-

  106. -men klarade sig.
    Hon satt kvar tills kriget tog slut.

  107. Jag skulle aldrig ge upp judendomen.
    En anledning till det är att-

  108. -mina morföräldrar har kämpat så
    på grund av sin religion.

  109. Varför skulle jag då ge upp det?

  110. Att hitta en judisk partner
    är för mig inget måste-

  111. -men det skulle göra det lättare, för
    jag vill uppfostra mina barn judiskt.

  112. -Hur mår ni i dag?
    -Bra.

  113. Vi träffades på Glämsta
    för två år sen.

  114. Det är fint att jag och Hannah kan
    jobba ihop på Glämsta. Att vi har-

  115. -den grejen gemensamt. Jag tänker att
    man... Man är med folk för att man-

  116. -har vissa grejer gemensamt.
    Exakt vad det är, är inte så viktigt.

  117. Ingen i min familj är religiös.

  118. Att åka till Glämsta
    var det mest judiska vi gjorde.

  119. Min mamma åkte dit som barn också,
    och hennes syster.

  120. I mitt vardagliga liv
    så håller jag inte kosher-

  121. -och jag håller inte shabbat,
    eller nånting.

  122. Jag går knappt i synagogan.
    Jag går kanske nån gång per år.

  123. Vi brukar fira pesach tillsammans.
    Alla släktingar som bor i Sverige.

  124. Men det är mest för att vi tar varje
    chans att försöka ses hela släkten.

  125. Det är ingen som egentligen
    riktigt kan det där.

  126. Jag ska gå igenom lite TL-grejer-

  127. -och lite om det religiösa,
    det judiska här ute på Glämsta.

  128. Jag är väldigt nervös.
    Jag har aldrig varit TL förut.

  129. Jag vet att Gabriel säger att jag
    sitter så här när jag är nervös.

  130. Jag gnuggar på armen. Om ni ser det,
    då vet ni att jag är lite nervös.

  131. Det är första gången för vissa barn
    att de sitter i en synagoga-

  132. -eller är på Glämsta och säger
    benshen efter maten, eller innan-

  133. -eller över huvud taget kanske
    har kippa på sig.

  134. Då är det väldigt viktigt
    att man hjälper dem.

  135. Alla här är inte experter på
    det judiska, men man kan fråga mig.

  136. Det är ingen one-man show, där jag
    står för det judiska på Glämsta.

  137. Det är inte så det ska vara.

  138. Mitt liv kretsar väldigt mycket
    runt judendomen. Vi har firat alla-

  139. -judiska helgdagar.
    Jag har även fått hålla shabbat.

  140. Mitt sätt att tackla shabbat
    när jag var liten-

  141. -att behöva ta paus en dag i veckan
    från tv-spel eller telefon-

  142. -det var att läsa böcker.

  143. När jag var liten var det inget
    problem, men nu på senare dagar-

  144. -har det blivit ett större problem.

  145. Om det till exempel är nån fest
    på en fredagskväll, eller så.

  146. Jag brukar gå ut på fredagskvällar nu
    och träffa kompisar.

  147. Jag har tyvärr tappat den tradit-
    ionen, vilket är väldigt tråkigt.

  148. Men det är nåt
    jag har blivit bekväm med nu.

  149. Nu måste jag bara kolla
    att den här är rullad.

  150. -Hur var den?
    -Jag ångrar mig.

  151. -Jag orkar inte börja med det i dag.
    -När ska du göra det?

  152. -Kommer vi att ha mer tid, tror du?
    -Jag tror inte det.

  153. Det är väl lika bra.
    Vi håller dig sällskap.

  154. Just nu rullade jag bara lite friskt-

  155. -och känner att den kan inte vara
    riktigt här än. Den måste vara...

  156. Med tanke på att det är fem veckor,
    måste den vara lite mer mot slutet.

  157. -Du är verkligen kunnig.
    -Du är duktig.

  158. Tack så mycket.

  159. Ja! Jag hittade det.

  160. -Det tog inte så lång tid. Skitbra.
    -Det måste vara svårt att läsa.

  161. Är det nån som vill
    hålla den här lite snabbt.

  162. -Tack.
    -Den ska ner en till, va?

  163. -Den är sned.
    -Jättesned. Så, då.

  164. Du är kanske första tjejen på Glämsta
    som hjälpt till att klä på en Torah.

  165. -Ska vi hjälpa dig med nåt mer?
    -Nej tack. Tack för hjälpen.

  166. -Ses sen.
    -Det gör vi.

  167. Sandaler, finskor,
    gummistövlar, mjukisskor.

  168. Så där lite sköna skor.

  169. Hej. Välkomna till
    Glämstas sommarkoloni-

  170. -och "barnkammaren", även kallad BK.

  171. Här ska ni vara i två korta veckor.
    Och ni kommer att ha superkul.

  172. Man är kanske lite nervös i början
    eller har hemlängtan-

  173. -vilket är helt normalt i början.
    Då är det bara att komma till oss.

  174. Vi är experter på att ta hand om folk
    som längtar hem eller är nervösa.

  175. Du kan packa upp
    och hänga upp i garderoben.

  176. -Vi bäddar först.
    -Vi hämtar fler galgar.

  177. -Jag ska försöka.
    -Ja, kolla.

  178. Det här kallas för en kippa.
    En kippa har man på sig...

  179. Det är en judisk tradition.
    Alltså, från judendomen.

  180. Den har man på sig för att visa
    att man tänker på Gud, kan man säga.

  181. Om nån kommer in i matsalen
    när vi äter middag-

  182. -och så ser de att många har kippa
    på sig. Då kanske de förstår-

  183. -att det här är ett judiskt
    sommarkollo. Vad kul, vad spännande.

  184. -Hej, Glämsta.
    -Hej!

  185. Som ni vet är vi ute på Glämsta nu,
    och då säger vi bracha innan maten.

  186. Bracha är att säga tack till Gud.

  187. Som hemma, då säger man "Mamma,
    pappa, tack så mycket för maten".

  188. Det gör vi här också,
    fast till köket.

  189. Tack för maten.
    Och vi tackar Gud för maten.

  190. Min mamma är född i Israel. Vi
    har väldigt mycket släkt där nere.

  191. Det är lätt att man
    sitter där i debatten, och...

  192. ...får ta väldigt mycket kritik
    för det Israel gör.

  193. Vi har ju ingenting
    att säga till om där.

  194. Det finns mycket antisemitism
    laddat kring den konflikten också.

  195. "Men, Hanna, du är jude."

  196. "Tycker du inte att det ni gör
    mot palestinierna är dåligt?"

  197. Jo, det är dåligt det israelerna gör.
    Men jag är inte israel, utan judinna.

  198. Jag älskar Israel. Jag vet inte om
    det är för att det var kul att-

  199. -åka dit på semester som liten, eller
    för att det är ett judiskt land.

  200. Men det betyder inte att jag
    stöttar alla Israels handlingar.

  201. Den här bönen,
    den är att man smörar inför Gud.

  202. Man säger:
    "Åh, Du är så stor, så allsmäktig."

  203. "Du är det här,
    Du är det största, den bästa..."

  204. Det är det vi kommer att säga nu.
    Och varför gör man det?

  205. Det är för att innan man gör amida,
    den tysta bönen, och man kan-

  206. -fråga honom om vad man vill, så vill
    man ju att han är på glatt humör.

  207. Det här kallas tfilli.

  208. Är det nån som vet
    vad som finns i de här små lådorna?

  209. -Papper.
    -Ja. En liten pergamentrulle...

  210. ...där det står den bön vi precis ska
    läsa. Den kan ni säkert. Tre fingrar.

  211. Där. Bra. Sen har nån skrivit brev
    till flera stycken. Samma handstil.

  212. -Kommer det brev i morgon också?
    -Det kommer varje dag.

  213. Jag vill berätta en spökhistoria.
    Jag har en jättebra.

  214. -Jag har också en jättebra.
    -Eller jag vill...

  215. Okej. Det var en gång en flicka,
    som gick till en cd-affär.

  216. -Hon ville köpa en skiva...
    -Är du säker på att du vill höra?

  217. På första stationen får man ett
    plastglas. Ett plastglas, inget mer.

  218. Ett plastglas. Förstör man det är man
    körd. Dela ut till första personen.

  219. Om de inte varit på stationen innan,
    får de ett. Har de förstört sitt...

  220. De ska inte förstöra sina glas!
    De klarar faktiskt av det.

  221. -Ett, två, tre...
    -Ett, två, tre!

  222. Ett, två, tre!

  223. -Sista gången nu.
    -Ett, två, tre.

  224. -Nej!
    -Härligt!

  225. -Här har vi en häst.
    -Vår ryttare behöver er hjälp.

  226. Vi behöver samla in olja
    för att kunna tända vårt ljus.

  227. Jag väljer att tillhöra judendomen.
    Inte bara för att jag har med mig-

  228. -det här bagaget från uppväxten.

  229. Jag har valt det här, och jag
    kan välja bort det om jag vill.

  230. Jag tycker det är väldigt viktigt
    att veta var man kommer ifrån.

  231. Veta vad det är som är judendom.

  232. Med familjen så är det att vi umgås
    när det är judiska helgdagar.

  233. Jag tycker det är viktigare
    att man är med familjen-

  234. -än att man gör det för
    att minnas uttåget ur Egypten.

  235. Det är inte religion eller religiösa
    traditioner, utan mer familj-

  236. -och familjehistoria.

  237. Vi har ett sånt stort gemensamt arv.

  238. När man kommer hem från Glämsta
    har man påmints om att det här en-

  239. -samhörighet som jag har.
    Som jag vill fortsätta ha.

  240. Text: Louise Hjorth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Bland kippor på kollo

Avsnitt 4 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

På Glämsta anordnas varje sommar ett judiskt sommarkollo dit hundratals barn kommer. Ledarna är i tjugoårsåldern och har själva varit där som barn. Vi möter vi fem av dem när de jobbar på kollot. De berättar om hur det är att vara judisk i Sverige, hur det judiska finns i deras liv och deras funderingar om utsatthet och om Israel. Här finns det utrymme att vara judisk på det sätt som passar en själv. Det är en plats som stärker den judiska gemenskapen.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Barn och ungdom, Judar, Nationella minoriteter, Samhällsvetenskap, Sociologi, Unga vuxna
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Välja väg

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVälja väg

Pajala State of Mind

Avsnitt 1 av 5

Sanna och Rebecka bor i Pajala och drömmer om att slå stort med sitt band The Magnettes. De är bästa vänner sedan de var små och är båda tornedalingar. Nu är de på väg in i vuxenlivet och Rebecka bestämmer sig för att flytta till Stockholm för att på allvar satsa på musiken. Sanna är övertygad om att hon kan bo kvar och ändå följa musikdrömmarna.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVälja väg

Inget ska stoppa mig

Avsnitt 2 av 5

Francesca är en artonårig romsk tjej, och nyskild. Som gift gick Francesca inte i skolan, men nu ska hon satsa på en utbildning som leder till ett jobb med fast inkomst. Hon ifrågasätter traditioner samtidigt som hon känner lojalitet och stolthet över sin romska familj. Francesca står i porten till vuxenlivet och drömmer om att ”förändra allt”.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVälja väg

Suomalainen like mummi

Avsnitt 3 av 5

Obi är 19 år och bor i Akalla med sin familj. Hans pappa är från Nigeria och hans mamma Jaana, kommer från Finland. Hon hoppas hon att Obi ska studera vidare på högskolan efter studenten. Men Obi drömmer om att bli fotbollsproffs och rappare. Vi får följa en ny generation sverigefinnars tankar och funderingar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVälja väg

Bland kippor på kollo

Avsnitt 4 av 5

På Glämsta anordnas varje sommar ett judiskt sommarkollo dit hundratals barn kommer. Ledarna är i tjugoårsåldern och har själva varit där som barn. Vi möter vi fem av dem när de jobbar på kollot. De berättar om hur det är att vara judisk i Sverige, hur det judiska finns i deras liv och deras funderingar om utsatthet och om Israel. Här finns det utrymme att vara judisk på det sätt som passar en själv. Det är en plats som stärker den judiska gemenskapen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVälja väg

Antes jojk

Avsnitt 5 av 5

Ante känner sig vilsen. Han vet att han är same men kan inte känna det. Nu har Ante flyttat till Jokkmokk. Där bor även hans morbror, jojkaren Per Niila Stålka. Per Niila har jojkat för Ante så länge Ante kan minnas. Ante börjar göra egna jojkar och genom jojken börjar han hitta sig själv.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta PK-mannen

Får man säga handikappad?

Musse Hasselvall ska ta reda på hur personer med normbrytande funktionsvariation blir bemötta i samhället. Han besöker Förbundet unga rörelsehindrade och ordförande Björn Kellerman Häll berättar för Musse vilka ord och begrepp han bör använda och vilka frågor han bör undvika att ställa. Musse möter Samsey Saine för att prata om hans upplevelser av att leva med en funktionsnedsättning. Dessutom förklarar forskaren Christine Bylund vad funktionsnormen är och vad som kan hända om man inte passar in i den.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fejk

Vem är vår vampyr?

Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström ställer sig frågan varför den historiska personen Vlad III Dracula blev förlagan till vår tids vampyr. Varför inte till exempel Elisabeth Báthory som har rykte om sig att vara en av historiens värsta seriemördare? Varför beskrivs män och kvinnor på så olika sätt i uppslagsverk? Och vad kan vi göra åt det?

Fråga oss