Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Urban expressDela
  1. Vi kan mer än vi kan säga att vi kan.

  2. Över tid omvandlar vi
    den här tysta eller vilda kunskapen-

  3. -till nåt artikulerbart. Och vi
    har försökt ta våra erfarenheter-

  4. -och omvandla detta.

  5. -Hej, Per Schlingmann, och välkommen.
    -Tack.

  6. Du har skrivit "Urban Express"
    tillsammans med Kjell A Nordström.

  7. Vilka är ni som har skrivit boken?

  8. Vi är två personer
    som träffades för bara 2-3 år sen.

  9. Jag har
    en bakgrund i ett samhällsperspektiv-

  10. -politik och kommunikation,
    ganska nationellt.

  11. Kjell är
    före detta forskare på Handels-

  12. -och jobbar
    med multinationella företag.

  13. Vi tänkte slå våra världsbilder ihop
    för att skapa nåt spännande.

  14. Och vad är det för sorts bok?

  15. Den är lite "queer",
    i meningen att den ligger-

  16. -mellan skönlitteratur
    och facklitteratur.

  17. Boken försöker spana på
    det som händer här och nu.

  18. Men inte i det här att ta
    en liten del och skriva 500 sidor.

  19. Vi har försökt berätta om samhället,
    ekonomin och vad som påverkar oss-

  20. -men kort och sammansatt så
    att det blir tillgängligt för många.

  21. Är det inte svårt att skriva ihop?

  22. Vi ställde oss aldrig frågan. Vi
    bestämde oss för att skriva en bok-

  23. -och skrev ihop våra egna
    erfarenheter till legobitar-

  24. -som sen blev en gemensam berättelse.

  25. Vi bestämde oss tidigt
    för att vara helt prestigelösa.

  26. Vi pratade mycket
    när vi hade skrivit legobitarna-

  27. -och sen skrev vi igenom varandras
    texter utan restriktioner.

  28. Det var otroligt lustfyllt-

  29. -och förhoppningsvis tycker läsarna
    att vi har hittat ett språk.

  30. Blev inte du arg
    om Kjell skrev om dina texter?

  31. Tvärtom. Jag kommer ihåg
    nån gång när jag skrev-

  32. -och man pushade varandra.
    Han mejlade ett kapitel-

  33. -och då kände jag att jag
    måste skriva igenom ett kapitel.

  34. "Urban Express" heter den ju.

  35. -Vad är det?
    -Den urbana expressen.

  36. Vad vi gjorde
    när vi skrev legobitarna-

  37. -var
    att det som lurade bakom var staden.

  38. Vi lever i en tid
    med stora förändringar.

  39. Vi kallar det en tyst revolution.

  40. Det är digitalisering, globalisering
    och framför allt urbanisering.

  41. Just nu
    vänder vi planeten upp och ner.

  42. Vid 1900-talets början
    bodde tio procent i städerna-

  43. -sen åtta år är det hälften, om tjugo
    år lär åtta av tio göra det.

  44. Det är inte bara
    världen som blir prickig-

  45. -utan det här
    förändrar brutalt livet i städerna.

  46. Jag skrev här att år 2050-

  47. -kommer mer än 75 procent
    av jordens befolkning bo i städer.

  48. Finns det orosmoln här?

  49. Vi valde
    att försöka spana på världen-

  50. -utan att ha
    för mycket egna värderingar.

  51. Vi skriver i boken
    att vi är oroliga optimister.

  52. I grund och botten
    är det en positiv utveckling.

  53. Att vi flyttar till städer är bra för
    miljö, sysselsättning och innovation.

  54. Men det är klart
    att det finns utmaningar.

  55. En är att tilliten på landsbygden
    är högre.

  56. Man känner varandra.
    Staden blir mer fragmentiserad.

  57. Vi har enorma utmaningar
    vad gäller klyftorna i samhället.

  58. Vi ser att kunskap blir viktigare,
    men inte bara den traditionella.

  59. Värdet på universitetsexamina
    kommer att sjunka-

  60. -för det blir inte tillräckligt.

  61. Det krävs vild kunskap,
    som erfarenhet och gehör-

  62. -och det skapar klyftor.
    Så det finns stora utmaningar.

  63. Vi har spanat, och i grunden är det
    en för människan positiv utveckling.

  64. Ni menar att kvinnorna
    tar större plats i utvecklingen.

  65. De både driver på
    och drar fördel av utvecklingen.

  66. -Vilka tecken på det ser ni?
    -Tittar man över lång tid...

  67. ...har kvinnor tveklöst
    vunnit makt och inflytande...

  68. ...och att mannens roll som
    familjeförsörjare allt mer utmanas.

  69. -Jämför ni med början av 1900-talet?
    -Ja, eller 1950.

  70. Då var en av tjugo män arbetslösa.
    I dag är det en av fem.

  71. -I västvärlden eller hela världen?
    -Det här gäller OECD.

  72. När vi flyttar till städer knuffar
    detta ytterligare utvecklingen.

  73. Vi ser redan i högre utbildningar
    hur kvinnor dominerar.

  74. Tittar vi i EU-

  75. -och jämför kvinnor och män vid 30
    och 50 så är det större skillnad-

  76. -och i många länder är kvinnor
    mer än 150 procent bättre än män.

  77. Kvinnor lever längre än män
    och fler flyttar till städerna.

  78. Kvinnor ärver förmögenheterna-

  79. -så kvinnors förmögenhetsutveckling
    går snabbare.

  80. Sen har vi hela robotiseringen.

  81. Vi är inne i ett läge där artificiell
    intelligens och automatisering-

  82. -gör att jobb
    tas över av robotar och maskiner-

  83. -och det drabbar män,
    i transport- och byggsektorn.

  84. Jag vill stanna vid
    den teknologiska utvecklingen.

  85. Ni skriver mycket om digitalisering-

  86. -och den teknologiska revolutionen
    på det området.

  87. Men när det gäller de vinsterna
    ser man inte-

  88. -så många kvinnliga supermiljardärer
    i Steve Jobs-klassen.

  89. Digitaliseringen drivs mycket av män
    på manliga företag.

  90. -Hur ser ni på det?
    -Vi ser tydliga tendenser till...

  91. ...att kvinnor vinner makt - det
    märks på löneutvecklingen bland unga.

  92. Men vad gäller makten finns det
    starka manliga strukturer-

  93. -och en brist på
    kvinnliga förebilder.

  94. Så vad vi ser är en politisk kamp-

  95. -som utgår från att kvinnor inte
    accepterar situationen som den är.

  96. Jag håller med om det digitala. På
    juristlinjen har det länge varit så-

  97. -att en majoritet är kvinnor.

  98. Tittar man på
    de 25 största advokatbyråerna-

  99. -så är bara 13 procent av delägarna
    kvinnor.

  100. Vad vi ser i politiken är att
    högutbildade kvinnor säger ifrån.

  101. Man ser ett mönster om man jämför
    högutbildade kvinnor i städer-

  102. -med män utanför städer
    och utan högre utbildning.

  103. Samtidigt har kvinnor
    sagt ifrån ganska länge-

  104. -för vi ser väl även i Sverige
    den här trenden-

  105. -med fler kvinnor med högre betyg
    och bättre examina.

  106. Men ändå mår ju-

  107. -högutbildade unga kvinnor väldigt
    dåligt - ohälsotalen är väldigt höga.

  108. Vad beror det på?

  109. Det är ingen enkel utveckling.

  110. Den här staden är en tuff miljö.

  111. Vi har skrivit boken
    ur ett globalt perspektiv-

  112. -och det som ökar över hela världen
    är andelen ensamhushåll.

  113. I asiatiska länder
    är det en enorm ökning.

  114. Om man jämför
    Stockholm och Singapore-

  115. -så har vi i Singapore
    ett födelsetal under ett.

  116. I Stockholm har vi många fler
    ensamhushåll men födelsetal över två.

  117. Så i Sverige kombinerar vi
    barn och familj med karriär.

  118. Det tror jag skapar en tuff miljö
    för många kvinnor.

  119. I Asien väljer man bara bort familj.

  120. Nånting gör städerna attraktiva
    för människor över hela världen.

  121. Vad vill vi ha
    när vi flyttar till staden?

  122. Den som visste. För 10-15 år sen
    var jag nästan profetisk i min tro-

  123. -att med Internet kommer vi
    att kunna använda hela landet.

  124. Men platsen
    har aldrig varit viktigare.

  125. Inga traditionella förklaringar som
    att det är dyrt att bo verkar gälla-

  126. -utan vi dras som flugor till
    städerna. Vi har försökt förstå-

  127. -och en förklaring är
    de nya kunskaperna som behövs.

  128. Man måste söka sig till andra
    som jobbar i samma kluster.

  129. Städerna är ju packade med slump.

  130. Och slumpen
    är ju positivt ur vår syn.

  131. Att våga bejaka slumpen
    för en till nya miljöer.

  132. Ni skriver mycket om den kunskapen
    och kallar den för "vild kunskap".

  133. Det är en kunskap
    som man inte kan lära ut-

  134. -men som man inte heller kan
    läsa sig till i en bok. Vad är det?

  135. Bergman blev inbjuden till Hollywood
    för att berätta om sina filmer.

  136. Men han sa
    att han inte kunde berätta det-

  137. -men att de gärna fick se
    hur han gör sina filmer.

  138. Och vi kan ju mer
    än vi kan säga att vi kan.

  139. Det som händer över tid är att vi
    omvandlar den tysta kunskapen-

  140. -till nåt artikulerbart.
    Och det har vi försökt göra-

  141. -genom att ta våra erfarenheter
    och spaningar och omvandla detta.

  142. Men det här är magi.
    Vi kallar det för erfarenhet, gehör-

  143. -beprövad erfarenhet.

  144. Det finns i alla sektorer, oavsett
    om man är designer eller kock.

  145. Det här gör det tufft för unga
    som går ut universitetet.

  146. Det räcker inte
    med examen från Handelshögskolan.

  147. Det är viktigt, men du måste ha mer.

  148. Ni pratar om att den här kunskapen...

  149. ...är en kunskap som man hittar mer
    i en konstnärlig miljö...

  150. ...eller i viss forskning.

  151. Det har med
    intuition eller praktik att göra.

  152. Är vi bra eller dåliga
    på det här generellt i Sverige?

  153. Vi är relativt bra.

  154. Sverige är fantastiskt. Vi är rankat
    som världens mest kreativa land.

  155. Vi är duktiga på
    design och det digitala.

  156. Jag tror nog
    att vi är ganska bra på detta.

  157. Vi är ett öppet land
    utan hierarki på arbetsplatserna.

  158. Jag tror att vi är ganska bra.

  159. Många säger att vi är dåliga på
    det tekniska kunnandet och matte.

  160. Borde vi inte
    försöka bli bättre på det?

  161. Vi skulle säkert
    behöva bli bättre på allt...

  162. ...men det här med kunskap
    är väldigt viktigt...

  163. ...och högre utbildning har blivit
    nödvändig men inte tillräcklig.

  164. Det som kommer till
    är lusten att lära sig.

  165. Man kan inte läsa sig till allt-

  166. -utan man måste
    vara nära andra som kan.

  167. Det gör det tuffare att komma in.
    Ibland pratar vi om social kompetens-

  168. -och i dag rekryterar man
    utöver kompetens även på attityd.

  169. En väldig utmaning är-

  170. -att locka fler tjejer in på
    de teknologiska utbildningarna.

  171. Men Sveriges framtid handlar om
    att vi lyckas bli uppfinningsrika-

  172. -och aktivt söker kunskap.
    "Lust" är ett nyckelord.

  173. Ni skriver om samarbete och att
    i det nya kapitalistiska samhället-

  174. -det "innovistiska" samhället-

  175. -är det samarbete snarare än
    individuella prestationer som räknas.

  176. Hur kan man gynna det samarbetet
    och se till att det växer?

  177. Det kan man nog göra genom
    att ha ett samhälle som är tolerant-

  178. -där man är öppen
    och förmår lyssna på varandra.

  179. Men det är fascinerande
    med kunskapssamhället-

  180. -för med digitaliseringen ökar
    den totala kunskapsmassan hela tiden-

  181. -men vår egen, eller företagets,
    förmåga att lära går långsammare.

  182. Så alla människor är varje morgon
    dummare än i går, relativt sett.

  183. Då måste vi samarbeta för att hantera
    den ökande kunskapsmassan.

  184. Innebär det här att även företagen
    kommer att samarbeta?

  185. Företagen samarbetar jättemycket.

  186. Företag som vi tror konkurrerar
    samarbetar bakom fasaden-

  187. -för att dela kunskap-

  188. -i det här läget där allting hotas av
    digitalisering och ny konkurrens.

  189. Det som präglar städer
    är ju tolerans.

  190. Människor från olika bakgrunder
    ska samsas i städerna.

  191. Vi bor närmre varandra. Samtidigt gör
    digitaliseringen allt transparent.

  192. Det innebär, om vi tar det
    traditionella egenintresset-

  193. -att om man agerar i sitt eget
    intresse gör man det för andras.

  194. För allt synliggörs.
    Vi har kanske inte blivit godare-

  195. -men när vi agerar på ett sätt
    som andra ogillar syns det.

  196. Det går inte att mörka längre. Ger
    det ett mer demokratiskt samhälle?

  197. Det blir
    ett mer fritt och öppet samhälle.

  198. Demokrati handlar mycket
    om delaktighet-

  199. -och det som också händer med staden-

  200. -är att bredvid rikedomen
    finns fattigdomen.

  201. Bredvid hoppet och delaktigheten
    finns hopplöshet.

  202. När vi flyttar till staden
    blir det urbana det normala.

  203. Demokrati handlar om hur vi
    lyckas utveckla ett ledarskap-

  204. -som gör att människor
    känner sig involverade.

  205. Vi ska inte ta det för givet.

  206. Och vad ska politikerna göra
    med hela det här bagaget?

  207. Nationella politiker
    ska vara oroliga.

  208. Städerna blir viktiga,
    precis som det lokala och globala.

  209. Det är länderna som kommer
    att få minskat inflytande.

  210. Det är viktigt att bejaka framväxten
    av stora städer med bra livsvillkor.

  211. Är man ledare i en stad handlar det
    om att skapa attraktion.

  212. Hur kan vi locka människor
    att bo här?

  213. Lockar man bara människor
    så kommer pengarna.

  214. Tack, Per Schlingmann.

  215. Det var
    att jobba så nära en annan person-

  216. -och upptäcka att det finns
    människor som är äldre än jag-

  217. -men som är nyfikna som barn.

  218. Jag är som alla andra den väldigt
    komplexa människa jag är-

  219. -men jag vill bli betraktad som
    en nyfiken och omtänksam person.

  220. Textning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Urban express

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Samhällsvetenskap, Sociala strukturer, Sociologi, Stadsbefolkning, Stadsförnyelse, Stadssociologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Boskapsskötseln under medeltiden

I "Boskapsskötseln under medeltiden" har Janken Myrdal använt källor som landskapslagar, ordspråk, bildkonst samt träarkeologi. Kvinnorna fick under senmedeltiden större ansvar för boskapsskötseln. Produktionen blev också allt mera effektiv och specialiserad. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

En droppe svart blod

Rasbegreppet är fortfarande högst levande i USA. I ”En droppe svart blod” skriver journalisten Karin Henriksson om ras och tolerans i USA. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kvinnors entreprenörskap under 400 år

Anita Du Rietz, nationalekonom, menar att kvinnor förr inte alls var undertryckta - tvärtom. Före 1900-talet var kvinnor fria att göra väldigt mycket, menar hon. Kvinnors ageranden utgjorde en pådrivande faktor bakom upptakten till den industriella revolutionen, även i Sverige. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ett sötare blod

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. "Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker" är skriven av Ann Fernholm. Sockret triggar en inflammation som påverkar hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt. Intervjuare: Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Food junkie

Mons Kallentofts besök på sjukhusakuten får honom att reflektera över sitt sätt att leva. Restaurangerna, dryckerna och maten har fått Mons att spendera en förmögenhet och försaka nästan allt i ett maniskt sökande efter den ultimata smakupplevelsen. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Framtidsutmaningar

Vilka samhällsutmaningar står Sverige inför? Professor Jesper Strömbäck är huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission som ska identifiera framtida utmaningar inom områden som hållbar utveckling, social sammanhållning och demokrati. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hemmafixarbibeln

I ”Hemmafixarbibeln” ger Martin Timell, Karin Hedin Röös och Daniel Röös handfasta tips och råd till den som vill fixa hemma. Boken innehåller såväl pedagogiska bygginstruktioner som guider för verktyg och material. Martin Timell intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hur en trädgård blir till

"Hur en trädgård blir till - förverkliga din trädgårdsdröm" av landskapsarkitekten Torsten Wallin visar hur man kan förvandla ett gammalt 1700-talstorp. När Petra och Sven Lindvall tog över torpet i Sörmland var trädgården helt igenvuxen. Tio år senare har de förverkligat sin trädgårdsdröm. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

I saknadens tid

I maj 2002 omkom Jonas Weiss i en bilolycka i Irak där han var posterad som ambassadråd. ”I saknadens tid” är hans pappas, journalisten Lars Weiss, berättelse om ett saknat barn, och om en ung utrikestjänsteman vars rastlöshet och okonventionella arbetssätt förde honom långt bort från skrivbordet. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag vill ju vara fri

Detta är den första biografin om den folkkära skådespelerskan Lena Nyman. I "Jag vill ju vara fri" skriver Annika Persson om en person som alltid ville gå sin egen väg. Genom de skandalomsusade filmerna ”Jag är nyfiken” blev hon också känd internationellt. Lena Nyman är en av de största skådespelarna inom svensk film och teater. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jakten på liv i universum

I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kärleken är starkare än döden

Malin Sävstam berättar i "Kärleken är starkare än döden" om sorgen efter maken och barnen som omkom i tsunamin år 2004. Hon berättar hur hon fann livskraften igen efter denna svåra förlust. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Livstid

Existensen är märklig och svindlande. Hur tar man bäst tillvara på den? Nyligen fick idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt första barnbarnsbarn. Det ledde till tankar om vilka val vi gör i livet, medvetet eller omedvetet. Livstid är en filosofisk text om vad som formar en människas liv. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Zygmunt Bauman på Berns

Sociologen och professorn Zygmunt Bauman föreläser utifrån begreppet kosmopolitism. Han belyser vår tids stora utmaningar som flyktingkrisen, globaliseringen och Europas framtid. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Barn med skyddad identitet

I Sverige lever ungefär 4000 barn med skyddad identitet. Barnen behöver skyddas från någon vuxen person, ofta handlar det om pappan och ibland om bägge föräldrarna. Vi träffar Jonas och Liva, två barn som vet hur det är att leva med skyddade personuppgifter. Hur är det att inte kunna berätta sanningen om sin bakgrund? Hur är det att behöva gömma sig, att inte finnas med på klasslistan och skolfotot?

Fråga oss