Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Isbiten - mina expeditioner i PolarvärldenDela
  1. Man går som i ett töcken, som om man
    har en mjölpåse på huvudet.

  2. Det är konstigt
    och framför allt ansträngande.

  3. Du tycker att du skidar rakt,
    men viker hela tiden av.

  4. Jag fick titta på kompassen
    i en och en halv timme.

  5. Så tog jag rast,
    och sen fortsatte jag.

  6. -Välkommen, Ola Skinnarmo.
    -Tack så mycket.

  7. Författare till "Skinnarmo - Isbiten:
    Mina expeditioner i polarvärlden"

  8. Det stämmer bra.
    Tillsammans med Johan Tell.

  9. -Men du är äventyraren.
    -Ja.

  10. Det första äventyret i boken
    är från 1998-

  11. -då du blev förste svensk att ensam
    skida till Sydpolen. Vad lockade?

  12. Det kan man ju fråga sig.

  13. Som kallast
    är det nedåt 89 minusgrader.

  14. Nu var jag där på sommaren.
    Då är det bara minus fyrtio.

  15. Mamma var Mulletant,
    och pappa hurtig norrman-

  16. -så jag älskar
    det här med friluftsliv.

  17. Steget till Sydpolen kan tyckas
    långt, men min pojkdröm var-

  18. -att få ge mig ut på en lång
    och spännande arktisk tur.

  19. Hur förbereder du dig inför en tur?

  20. Då menar jag
    både mentalt och fysiskt.

  21. Det var det spännande med den turen.
    Jag och en kompis-

  22. -bestämde oss för att göra den.
    Ganska snart insåg jag-

  23. -att jag inte skulle klara att skida
    1 200 km från kusten till polen-

  24. -i världens längsta uppförsbacke.
    Sydpolen ligger på 2 800 m höjd.

  25. Jag insåg att jag måste förbereda mig
    och värma upp där det var lika kallt.

  26. För att göra det omöjliga möjligt,
    satte jag upp delmål.

  27. Först skidade vi i Svalbard, en grupp
    öar mellan Nordnorge och Nordpolen.

  28. Sen korsade jag Grönlands inlandsis.
    Till slut var jag redo-

  29. -för det som hade verkat omöjligt.

  30. -Fysiskt, då? Hur mycket tränade du?
    -Det var ju fysiskt i sig.

  31. En äventyrare ska vara stark,
    glad och lite fet.

  32. -Så nu är jag redo.
    -Ska du i väg i morgon?

  33. Du hade inte klarat
    många dagar ute på vidden.

  34. Man tränar givetvis fysiskt,
    mest genom att vara ute och gå-

  35. -och dra bildäck.

  36. Tidigare i dag sa nån: "Jag tror
    att jag har träffat dig."

  37. "Bodde inte du Åkersberga?
    Du drog bildäck"-

  38. -"och gick med stavar."
    Det var bra träning.

  39. Det här med fettet är intressant.
    Du bälgar i dig matolja.

  40. -Inte hemmavid.
    -Men på expeditionen.

  41. Frystorkad mat är jättebra,
    men man behöver mer energi.

  42. Man gör av med ungefär
    10 000 kilokalorier på en dag.

  43. För att få i sig det...
    Det går inte.

  44. Man måste kunna ta av kroppens fett.

  45. Men för att maximera energiinnehållet
    så använder man...

  46. ...helt enkelt matolja.
    2,5 dl matolja per dag.

  47. Det är inte gott,
    men det krävs för att nå ända fram.

  48. Ensamheten, då? Ingen hör dig skrika.

  49. Hur förbereder du dig för det?
    För din kompis följde inte med.

  50. På Svalbard och Grönland
    hade jag vänner med mig-

  51. -men det här gjorde jag själv.
    På grund av dåliga knän-

  52. -och tidsbrist ville ingen följa med.

  53. Det gick bra,
    men det var en osäkerhetsfaktor.

  54. Jag hade bara vandrat i
    svenska fjällen några dagar - ensam.

  55. Det här var min första tur allena.

  56. Det var faktiskt
    en oerhört fin upplevelse.

  57. Fast över hundra mil
    i eländig terräng...

  58. Det är snorkallt och du mal på...

  59. Ursäkta en banal sportfråga,
    men hur känns det?

  60. Man kände allt. Det är det fina.

  61. Man är allt från sliten,
    till otroligt lycklig och glad.

  62. Det är ju naturupplevelsen
    som ligger till grund för det här.

  63. Det jag är mest stolt över
    är inte att jag nådde Sydpolen-

  64. -som förste svensk, utan att jag
    hade det fint under tiden.

  65. Det kan låta som en utopi när man
    hör oss prata om kyla och blåst-

  66. -men det var ju också
    fantastiskt vackert.

  67. Det gällde att se det lilla i
    det stora, även om det var monotont.

  68. Det verkar mest ha varit snöoväder.

  69. Dagarna med fint väder
    var inte många.

  70. Allt är ju relativt.
    Fint väder på Antarktis-

  71. -då är det runt minus tjugo.

  72. Blev det varmare-

  73. -var det nästan jobbigt att gå.
    Då blev man för varm.

  74. Du beskriver en läskig sak.

  75. Ett fenomen -
    "ett beslöjande flatljus".

  76. Internationellt
    kallas det för "whiteout".

  77. Det kan även hända på sjön
    eller i fjällen.

  78. Det blir låga moln eller dimma.

  79. Här finns dock inget
    att referera till, för allt är vitt.

  80. Fjällen har fjällbjörkar,
    på havet finns det vatten-

  81. -men här blir det
    som att ha en mjölpåse över huvudet.

  82. Det är ju konstigt
    och framför allt ansträngande.

  83. Du tycker att du skidar rakt,
    men viker hela tiden av.

  84. Jag tittade på kompassen
    i en och en halv timme.

  85. Sen vilade jag, och så fortsatte jag.

  86. -Var du rädd då?
    -Nej, det var jag väl inte.

  87. Men det är ju lite lättare
    när man kan se.

  88. -Jo, det kan man ju säga.
    -Men...det gick ju bra.

  89. Fast när det var "whiteout" fem dagar
    i rad blev man seg.

  90. Man tappar balansen eftersom man
    inte har något att referera till.

  91. Många förolyckas vid Nord- och
    Sydpolen. Hur dukar de under?

  92. Få "dukar under" i modern tid.
    Nu kan man ju tillkalla hjälp.

  93. Men det är väl kylan.
    Nordpolen är ju tuffare än Sydpolen.

  94. -På vilket sätt?
    -Det är en havsis.

  95. Det finns ju isbjörnar, men hamnar
    man i vattnet så är man illa ute.

  96. Då är det viktigt
    att allt sitter i ryggmärgen.

  97. Så alla förberedelser
    har varit en trygghet.

  98. Jag har slagit upp tält så ofta
    att jag kan göra det i dåligt väder.

  99. Det gör att jag kan göra sånt
    som skulle vara galenskap för andra.

  100. Du skidade till Nordpolen
    med Göran Kropp.

  101. I boken beskriver du
    nästan lite småroligt-

  102. -hur det känns
    att bli angripen av en isbjörn.

  103. Nej, men det är ju...
    Jag har ju sett många isbjörnar.

  104. Det är oftast fantastiskt vackert,
    men Nordpolen är speciell.

  105. Där var det vi och isen,
    och tyvärr också en isbjörn.

  106. Det var två, men den ena var antingen
    döv eller väldigt hungrig.

  107. Den gick rakt på. Det är som
    att bli anfallen av en leksak.

  108. En isbjörn är vacker,
    men väldigt farlig.

  109. Den ser ju människan som mat.

  110. Stod du och log och tänkte
    "Det här är inte sant"?

  111. Nej, jag var mest vemodig.
    Vi hade ju ett vapen.

  112. Göran var gammal militär
    och tävlingsskytt-

  113. -så oddsen var på vår sida.

  114. Även om vi sköt i luften
    så gick den emot oss.

  115. Det var inget som var roligt.

  116. -Man var snarare ledsen.
    -Och Göran sköt isbjörnen?

  117. Ja, tyvärr.
    Det var helt enkelt för att överleva.

  118. Lyckligtvis finns det ju
    en del isbjörnar där.

  119. Mer på djurtemat...
    En fråga som lämnas obesvarad-

  120. -och som jag undrar över,
    gäller valrossar.

  121. Du skriver att man
    inte får ha rött på sig. Varför inte?

  122. Det var i nordostpassagen. Boken
    tar upp en hel del expeditioner.

  123. Det började med Sydpolen
    och Nordpolen.

  124. Sen undrade jag
    vad jag skulle göra härnäst.

  125. Jag tog mig an
    vatten i flytande form.

  126. Tillbaka till valrossarna.

  127. De finns varken på Sydpolen
    eller Nordpolen.

  128. Valrossar, jo...
    När vi seglade nordostpassagen-

  129. -kom vi till en plats
    där det fanns 30 000 valrossar.

  130. Det var väldigt konstigt,
    för de ska ligga ute på isen.

  131. Tyvärr hade isen smält.

  132. Så de var stressade,
    och vi skulle ha...

  133. När vi kom
    till isbjörnspatrullen-

  134. -som skulle se till
    att de inte hamnade i panik-

  135. -sa de till oss
    att inte ha röda kläder.

  136. Det var väl för
    att vi inte skulle synas.

  137. Du återkommer flera gånger
    till klimatet och växthuseffekten.

  138. Om man jämför med dem som gjorde
    de här äventyren för hundra år sen-

  139. -vilka skillnader är det då rent
    konkret för dig som äventyrare i dag?

  140. Både sett till utrustning
    och klimat-

  141. -så är det en extrem skillnad.

  142. Framför allt i nordostpassagen där vi
    seglade i spåren av Nordenskiöld.

  143. Han hade det otroligt tufft
    och kom inte helt igenom.

  144. Han frös fast några få futtiga sjömil
    från öppet vatten.

  145. Å andra sidan satt han där i tio
    månader, men grinade inte över det.

  146. "Det var ju förargligt", skrev han.
    Kanske världens största underdrift.

  147. Men han resonerade ju rätt.

  148. Vi kunde jämföra
    med tidigare tagna bilder-

  149. -och se hur glaciärer dragit sig
    tillbaka och att havsisen var borta.

  150. Finns det
    fler likheter och skillnader?

  151. Att skida till Sydpolen
    är sig ganska likt.

  152. Skillnaden är att
    det finns lättviktstält-

  153. -och frystorkade rätter
    så att man slipper få skörbjugg.

  154. Sen kan man ju...
    vilket jag gjorde 1998-

  155. -ringa hem till mamma och säga hej.

  156. Alla kan höra dig skrika,
    men få kan göra nåt åt det.

  157. Utrustningen, då?
    De hade ylle, du har goretex.

  158. Ylle är det inget fel på.
    Det har jag underst.

  159. Fast Nordenskiöld hade det till havs.

  160. I någon av mina tidigare böcker
    skrev jag-

  161. -att förr var männen av stål
    och båtarna av trä.

  162. Nu är båtarna av stål
    och männen är klädda i goretex.

  163. Det är ju lättare nu,
    men oavsett det-

  164. -har jag väl inte tagit mig an
    något som har varit "lätt".

  165. En del av glädjen har ju varit
    att sikta högt och lyckas-

  166. -men framför allt att kunna njuta av
    allt vackert och ha det bra.

  167. Men du är aldrig först. Amundsen
    var ju först till Sydpolen på skidor.

  168. Grämer du dig
    över att du lever i fel tid?

  169. Nej, jag är snarare glad för det.

  170. 2016 tänker jag göra
    nåt som ingen har lyckats med.

  171. -Vad är det för något?
    -Det kommer jag inte att avslöja.

  172. Du får inte åka i förväg
    och göra det.

  173. Boken är full av vackra bilder.

  174. De här platserna
    drömmer de flesta bara om.

  175. Vad är det vackraste du minns?

  176. Det här är ju polarturer,
    och det finns ju...

  177. Det är svårt att säga.
    Ofta är det den senaste.

  178. För nån vecka sen
    paddlade jag på Zambezifloden.

  179. Det var fantastiskt vackert.

  180. Kombinationen djur och natur är cool.

  181. Det jag skattar högst är nog ändå
    när vi seglade i Shackletons spår...

  182. Jag kommer ihåg
    att vi låg mellan Antarktis-

  183. -och Sydgeorgien, dit Shackleton
    flydde i en liten livbåt-

  184. -för att rädda sitt manskap
    efter att deras båt hade sjunkit.

  185. En morgon under en vacker soluppgång-

  186. -såg vi ett litet guppande isberg,
    flera dagars färd från Antarktis.

  187. Det visade sig vara
    ett gäng hakremspingviner-

  188. -som var på väg norrut.
    Det var ju en upplevelse.

  189. Eller de stora kungspingvinerna i
    Sydgeorgien - 70 000 på samma plats.

  190. En upplevelse för alla sinnen.

  191. Du får också uppleva
    riktiga avkrokar.

  192. Hemska platser i norra Ryssland
    där man inte vill bo.

  193. Några var väldigt deprimerande.
    Bland annat Dickson-

  194. -döpt efter Nordenskiölds sponsor,
    träpatronen Oscar Dickson.

  195. Men Dickson var nu ett minne blott.

  196. Victor Boyarsky, en kompis
    från Ryssland som var med-

  197. -hade varit där 1996.
    Då bodde det 6 000 personer i byn.

  198. Nu var det 450 kvar
    som inte hade råd att ge sig av.

  199. Allt intellektuellt kapital
    var borta.

  200. Hur är det att komma tillbaka till
    civilisationen efter långa äventyr?

  201. Boken är dedikerad till min fru-

  202. -som släpper i väg mig. Lyckligtvis
    har nyckeln alltid passat i dörren.

  203. Nu har jag dessutom
    två härliga barn.

  204. Får du vanor som gör
    att du får svårt att anpassa dig?

  205. Som att sitta och äta på golvet?

  206. Jag har lyckats hålla mig
    relativt civiliserad.

  207. Men just här i Stockholm där jag bor
    är det ju så.

  208. Och det tror jag är bra
    att man reflekterar över ibland.

  209. Mellan järnvägscentralen och
    tunnelbanan finns det en liten gång-

  210. -där man oftast
    är väldigt många tillsammans.

  211. Man tänker inte på det,
    men där passerar folk som myror.

  212. Varje gång som man kommer hem
    och går där-

  213. -undrar man vad vi håller på med som
    springer runt utan att se varandra-

  214. -utan tid för reflektion
    eller för sig själv.

  215. Det är det fina med turerna.
    Man får tid att tänka.

  216. Det är i sig nåt jag uppskattar.

  217. Tack, Ola Skinnarmo.

  218. Få har läst den, men som ung-

  219. -läste jag om den svenska
    Grönlandsexpeditionen 1988.

  220. De genomförde en tur till Nansens
    minne på hundraårsjubileet.

  221. Den läste jag. Men jag gick inte
    igång på polarturer då.

  222. Det lät ganska tufft,
    jobbigt, kallt-

  223. -och monotont.
    Det är kanske så du också tycker.

  224. Men nu har jag insett
    vilken vacker plats det kan vara.

  225. Hobby... Jag gillar mat.

  226. Det kanske syns. Och goda drycker.

  227. Jag får väl köra nån Steffo-variant.
    En livsnjutningsbok.

  228. Den kan man ju filosofera över länge,
    men...

  229. Jag är en livsglad människa
    som är envis, kreativ-

  230. -och som har fått en insikt i att man
    måste leva livet medan man lever.

  231. Det kan man göra på olika sätt, men
    för min del har det varit polarturer.

  232. Textning: David Lind
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Isbiten - mina expeditioner i Polarvärlden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I "Isbiten - mina expeditioner i Polarvärlden" berättar Ola Skinnarmo om sina sex mest spektakulära resor. Dessa innefattar bland annat resor till Grönland i Fridtjof Nansen spår, Nordostpassagen i Adolf Erik Nordenskiölds efterföljd och den senaste, Expedition Vega. Han var den första svensken att skida till Sydpolen och Nordpolen. Under femton års tid har han genomfört ett stort antal expeditioner. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Ämnen:
Geografi > Polarområdena, Idrott och hälsa
Ämnesord:
Biografi, Geografi, Polarexpeditioner, Polarländerna, Polarområden, Skinnarmo, Ola, 1972-
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

I kroppen min

Journalisten och trummisen Kristian Gidlund delar med sig av tankarna kring livet och dess slut. "I kroppen min" handlar om hans kamp mot obotlig cancer. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kina om Kina - syntolkat

Makten och folket

Om hur Kinas styrs och hur det kinesiska folket kommer till tals. Hur förhåller sig det styrande kommunistpartiet till de ökande protestaktionerna? Det blir allt svårare att förena social rättvisa och marknadsekonomi. Vanligaste protesten gäller konfiskering av jord. Möte med företrädare för olika politiska riktningar. Är miljontals kinesiska bloggare en tillgång eller en risk?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Barnsexhandel i Kenya

I slumområdet Kibera i Nairobi, Kenya, bor det omkring två miljoner människor. Många lever på mindre än en dollar om dagen, utan varken el eller rinnande vatten. Fattigdomen gör att många unga prostituerar sig. Vi träffar två tonårstjejer som har sålt sex sen de var 14 år för att kunna försörja sig själva och sina småsyskon. Vi träffar också några så kallade beachboys som säljer sina kroppar till turister.