Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : BombenDela
  1. Jag har intervjuat
    hundratals personer-

  2. -som arbetade med kärnvapen
    under kalla kriget.

  3. I stort sett alla sa:

  4. "Det är ett mirakel
    att kalla kriget tog slut"-

  5. -"utan att en enda stad förstördes
    av kärnvapen."

  6. -Välkommen, Eric Schlosser.
    -Tack.

  7. Du har skrivit den här boken
    - "Bomben".

  8. Men din titel är längre.

  9. Den här titeln är kort och koncis.

  10. Den amerikanska utgåvan
    heter "Command and Control".

  11. Boken tar upp att vi inte alltid har
    haft kontroll över våra kärnvapen.

  12. -Varför skrev du den?
    -Jag gjorde research vid flygvapnet.

  13. Jag var intresserad
    av krigföring i rymden.

  14. I USA finns
    Air Force Space Command-

  15. -som har hand om framtida krigföring
    i rymden.

  16. Många av dem jag träffade hade jobbat
    som uppskjutningsofficerare-

  17. -på interkontinentala
    ballistiska robotar.

  18. De berättade om kärnvapenrelaterade
    incidenter under kalla kriget.

  19. Jag blev allt mindre intresserad
    av krigföring i rymden-

  20. -och mer intresserad av
    de faror som kärnvapen utgör.

  21. Hade du tillgång till
    hemligstämplad information?

  22. Boken bygger på tiotusentals sidor-

  23. -från offentliga handlingar-

  24. -och intervjuer med dem
    som skötte våra kärnvapensystem-

  25. -under kalla kriget,
    som forskare och ingenjörer.

  26. Jag talade även med bombflygare,
    uppskjutningsmanskap-

  27. -reparatörer och underhållstekniker.

  28. Det är en historisk beskrivning
    från botten och uppåt.

  29. I stället för
    att fokusera på generaler-

  30. -handlar den om fotfolket-

  31. -som var de som skulle använda
    kärnvapnen om kriget bröt ut.

  32. Vad var Damascus-incidenten?

  33. Damascus-olyckan inträffade
    på kvällen den 18 september 1980.

  34. Man genomförde underhåll
    vid en robotsilo-

  35. -nära denna lilla stad
    vid Ozarkbergen i Arkansas.

  36. En mekaniker stod på en stålplattform
    vid toppen av roboten-

  37. -som var tio våningar hög.

  38. Han skulle skruva loss ett trycklock
    på robotens utsida-

  39. -men hylsan på verktyget han använde
    lossnade.

  40. Hylsan studsade
    mot plattformen han stod på.

  41. Han lyckades inte fånga den-

  42. -och den föll ned
    mellan plattformen och roboten.

  43. Hylsan föll 25 meter,
    studsade mot siloväggen-

  44. -slog in i roboten
    och slog upp ett hål i höljet.

  45. Plötsligt läckte tusentals liter
    raketbränsle ut i silon.

  46. Det var ett problem, för flygvapnet
    visste inte vad de skulle göra.

  47. Nåt liknande
    hade aldrig hänt tidigare.

  48. På Titan II-roboten satt USA:s
    mest kraftfulla kärnstridsspets.

  49. Bara den stridsspetsen i den silon-

  50. -hade tre gånger högre sprängkraft-

  51. -än alla bomber som fälldes av alla
    parter under andra världskriget-

  52. -atombomberna inräknade.

  53. Man försökte lista ut hur man
    skulle förhindra en explosion-

  54. -och behålla kontrollen över
    detta ofattbart destruktiva vapen.

  55. Du beskriver det och även
    andra liknande incidenter.

  56. Vad är vitsen med det?

  57. Det som slog mig när jag
    fick höra om Damascus-olyckan...

  58. ...var att jag aldrig
    hade hört talas om den.

  59. Den uppmärksammades i lokala medier men
    glömdes sen bort.

  60. Flygvapnet och Pentagon förnekade
    att det fanns nån som helst risk-

  61. -att stridsspetsen kunde ha exploderat
    och ödelagt Arkansas.

  62. När jag studerade historien närmare såg
    jag att det inte var sant.

  63. Samma stridsspets hade nämnts
    i en hemlig studie några år tidigare-

  64. -där den sades ha
    avsevärda säkerhetsbrister-

  65. -särskilt vid olyckssituationer.

  66. Då började jag studera säkerheten
    kring våra kärnvapen under kalla kriget.

  67. Jag studerade andra olyckor
    på andra ställen-

  68. -som kunde ha lett till
    oavsiktliga detonationer.

  69. Jag fann till min förvåning
    att vid flera tillfällen-

  70. -kunde amerikanska städer ha förstörts
    av amerikanska kärnvapen.

  71. Det hade aldrig diskuterats
    eller rapporterats i USA.

  72. Du beskriver också-

  73. -hur civila och militären
    kämpar om kontrollen av kärnvapnen.

  74. Ja. Från atomålderns
    tidigaste begynnelse-

  75. -med detonationen av den första
    atombomben i New Mexico 1945-

  76. -fördes en kamp
    om kontrollen över tekniken.

  77. Hur skaffar man mekanisk kontroll så att
    vapnen inte detonerar av misstag-

  78. -inte stjäls, saboteras
    eller används utan tillstånd?

  79. Det gäller även
    administrativ kontroll.

  80. Vem ger ordern?
    Vem har ansvar för hur de förvaras?

  81. Den stora debatten gällde
    militären kontra det civila.

  82. President Truman ansåg att det var
    det främsta förstörelsevapnet nånsin.

  83. USA:s president skulle styra
    hur, när och var de användes.

  84. Militären ansåg att om krig utbryter-

  85. -måste det vara militären
    som använder vapnen.

  86. De kanske måste sättas in omedelbart-

  87. -och de ansåg att militären
    visste bäst om vapen rent generellt.

  88. Militären kunde låta presidenten besluta
    när vapnet skulle användas-

  89. -men i övrigt
    skulle militären ha kontrollen.

  90. Där beskriver du det jag tyckte var
    den mest skrämmande delen i boken.

  91. Du nämner
    "Single Integrated Operational Plan".

  92. "Single Integrated Operational Plan"
    var USA:s plan för kärnvapenkrig.

  93. Förkortningen var passande kuslig.

  94. Den är "SIOP"
    vilket låter som ett mytiskt monster.

  95. -Och det var det...
    -Ja.

  96. I slutet av 40-talet studerade man
    i sina första kärnvapenkrigsplaner-

  97. -hur många kärnvapen det
    skulle krävas för att förgöra Sovjet.

  98. Studien visade
    att 150-200 atombomber-

  99. -kunde slå ut Sovjetunionen
    som fungerande civilisation.

  100. När vi drog upp planen för strategisk
    luftkrigföring tio år senare-

  101. -hade vi tusentals kärnvapen.

  102. Många var vätebomber,
    som den på Titan II-roboten.

  103. Vätebomberna är tusentals gånger mer
    kraftfulla än en Hiroshima-bomb.

  104. I SIOP ingick avfyrandet
    av tusentals kärnvapen-

  105. -mot städer och militärbaser,
    inte bara i Sovjet-

  106. -utan även över Kina och Östeuropa.

  107. Det hade inneburit
    ofattbar förstörelse.

  108. Man ska tänka på att Sovjet
    hade exakt samma plan.

  109. Sovjet hade kraftfulla vätebomber
    riktade mot Europas huvudstäder-

  110. -och USA:s största städer.

  111. Jag har intervjuat
    hundratals personer-

  112. -som arbetade med kärnvapen
    under kalla kriget.

  113. I stort sett alla sa:

  114. "Det är ett mirakel
    att kalla kriget tog slut"-

  115. -"utan att en enda stad förstördes
    av kärnvapen."

  116. "Vi hade tur
    som klarade oss levande."

  117. SIOP är kusligt, men du beskriver även
    utvecklingen efteråt-

  118. -med Vietnam-piloternas kritik-

  119. -mot centraliseringen
    av strategiska flygkommandot.

  120. Regionala befäl i Europa får mandat-

  121. -att använda kärnvapen
    utan att behöva fråga presidenten.

  122. Det fanns alltid en spänning-

  123. -kring den centraliserade kontrollen
    av detta fruktansvärda vapen-

  124. -och att bara presidenten
    kunde fatta det avgörande beslutet.

  125. Vad händer då
    om presidenten blir dödad?

  126. Tänk om Sovjet anfaller
    Washington D.C. och presidenten dör.

  127. Om bara presidenten har koderna
    kan vi inte använda våra vapen.

  128. Spänningen beskrevs
    som "alltid/aldrig-dilemmat".

  129. Militären ville kunna använda
    sina vapen omedelbart-

  130. -och de skulle alltid fungera
    och vara pålitliga.

  131. Allmänheten ville ha vapen
    som inte briserade av misstag-

  132. -och aldrig användes utan tillstånd
    och inte kunde bli stulna.

  133. Mekanismer och administrativ kontroll
    för "alltid"-

  134. -skiljer sig ofta väldigt mycket
    från "aldrig". Tänk bara på koderna.

  135. Har bara en person har koderna och han
    dödas, kan vapnen inte användas.

  136. Men om koderna är vitt spridda så att
    lägre befäl kan agera på eget bevåg-

  137. -om presidenten dödas-

  138. -vad hindrar detta befäl från att göra
    samma sak när presidenten lever?

  139. Filmen "Dr Strangelove" angreps hårt av
    Pentagon och flygvapnet.

  140. Den handlar om en general
    som startar ett tredje världskrig.

  141. Pentagon förnekade
    att nåt sånt kunde ske.

  142. Men sanningen är
    att fram till tidigt 70-tal...

  143. ...fanns det inget som hindrade
    amerikanska bombflygare från...

  144. ...att flyga till Moskva
    och släppa sin vätebomb.

  145. De hade kunnat bomba London
    eller Chicago.

  146. Inget hindrade två killar
    ur uppskjutningsmanskapet från-

  147. -att avfyra robotarna.

  148. Militären var rädd för
    att lägga kontrollen över vapnen-

  149. -på en instans
    som inte skulle funka under krig.

  150. Jag älskar filmen "Dr Strangelove".

  151. Det enda
    jag inte tycker var rättvist var-

  152. -att amerikanska befäl
    framställdes som galningar-

  153. -som ville förgöra Sovjet
    och inte var pålitliga.

  154. I själva verket fanns inget som hindrade
    dem från att använda vapnen.

  155. De var professionella militärer
    med ett stort mått disciplin.

  156. Kan ett kärnvapenkrig
    startas av misstag i dag?

  157. Ja, tyvärr.

  158. -Hur nära har det varit?
    -Det var närmare under kalla kriget.

  159. NORAD hade en incident 1979
    med ett falsklarm.

  160. NORAD är den amerikanska
    framskjutna luftbevakningen-

  161. -med radar och satelliter
    som upptäcker om USA blir anfallet.

  162. De fick ett meddelande-

  163. -där det såg ut som att Sovjet hade
    avfyrat tusentals robotar mot USA.

  164. Våra bombplan gjordes startklara.

  165. Robot-manskapen
    ombads förbereda avfyrning.

  166. Nån hade råkat mata in
    ett övningsband i datorn-

  167. -och på bandet fanns ett simulerat
    Sovjetiskt anfall mot USA.

  168. Inte långt efteråt
    kom ett annat falsklarm.

  169. President Carters säkerhetsrådgivare
    Zbigniew Brzezinski-

  170. -fick ett telefonsamtal klockan två
    på natten från sin assistent som sa:

  171. "Sovjetunionen tycks ha avfyrat
    hundratals robotar mot USA."

  172. Brzezinski svarade: "Jag vill
    att du bekräftar det och ringer mig."

  173. -Han berättade inget för sin fru.
    -Han sa inget till sin fru.

  174. Skulle Washington förstöras
    ville han låta henne dö i sömnen.

  175. När assistenten ringde igen sa han:

  176. "Det är inte hundratals robotar,
    utan tusentals."

  177. Säkerhetsrådgivaren förberedde sig för
    att ringa president Carter-

  178. -och inleda
    ett vedergällningsanfall mot Sovjet.

  179. Det ringde igen och då fick han veta att
    allt var ett misstag.

  180. Ett litet datorchip hade gått sönder.

  181. Ett chip för 15 cent gav felaktiga
    signaler om ett kärnvapenanfall.

  182. I dag, år 2014,
    har vi en infrastruktur som åldras.

  183. Ryssland har ett varningssystem
    som är ännu mer fallfärdigt.

  184. När det råder internationella spänningar
    kan falsklarm uppkomma.

  185. Och i dag finns ett hot som
    inte existerade under kalla kriget-

  186. -och det är hotet från cyberattacker.

  187. För några år sen bröts kontakten
    med 50 interkontinentala robotar.

  188. Uppskjutningsmanskapet
    kunde inte kommunicera med dem.

  189. Kontakten var bruten i en timme.

  190. Man var orolig över att det
    kunde vara en cyberattack-

  191. -men det var återigen
    ett datorchip som hade lossnat.

  192. Det fick flygvapnet att undersöka
    hur stor risken var-

  193. -att nån kunde ta sig in i systemet och
    oskadliggöra vapnen eller avfyra dem.

  194. Det låter som
    nåt ur en Hollywood-film...

  195. ...men det är nåt
    man är väldigt orolig för i USA.

  196. Edward Snowden var konsult
    på säkerhetsmyndigheten NSA-

  197. -och kunde komma åt
    topphemliga handlingar.

  198. De flesta känner inte till-

  199. -att NSA har ansvaret för
    avfyrningskoderna till våra vapen-

  200. -och den kryptografiska utrustning
    som kodar av koderna.

  201. Inget tyder på att Snowden
    kom in i kärnvapensystemet-

  202. -men tänk om det finns en till Snowden
    nånstans i systemet.

  203. Det samma gäller
    för Ryssland och Kina.

  204. Det kan finnas insiders
    som vill avfyra något.

  205. -Tack.
    -Tack.

  206. Att våra egna vapen kunde ha förstört
    några av våra egna städer.

  207. Jag är familjefar,
    make och författare-

  208. -som försöker vara
    en god medborgare.

  209. Översättning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Bomben

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sedan kalla krigets slut och Sovjetunionens fall verkar mänsklighetens rädsla för kärnvapenkrig vara borta. Men vapnen finns kvar. I "Bomben" berättar den amerikanske journalisten Eric Schlosser historien om kärnvapnen. Han har läst tusentals tidigare hemligstämplade dokument och intervjuat både tidigare och nuvarande inblandade. Eric Schlosser intervjuas av Gunnar Wetterberg.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Förenta staterna, Historia, Kärnvapen, Militärväsen, Nordamerikas historia, USA:s historia
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

I kroppen min

Journalisten och trummisen Kristian Gidlund delar med sig av tankarna kring livet och dess slut. "I kroppen min" handlar om hans kamp mot obotlig cancer. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Näringsrik mat i slummen

900 miljoner människor bor idag i slumområden, och inom den närmaste framtiden förväntas antalet öka till närmare 1,5 miljarder. 70 procent av dessa människor bor i Afrika. Hur kan man äta näringsrik mat utan möjligheter till tillagning och vatten? Här berättar Jamie Morrison från FN om ett framgångsrikt projekt i Bangladesh där man via 500 nya matvagnar lärt upp gatuhandlare att hantera mat för att göra den säkrare och hälsosammare i de urbana slumområdena. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Fråga Miffo

Ta chansen och fråga Miffo om sådant du vill ha svar på! Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.