Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : LäxfrittDela
  1. Då har jag ett gäng
    som inte kan de orden.

  2. Titta på varför de inte kan dem.

  3. En kanske inte har gjort det
    för att den var lat.

  4. De andra kanske har en godtagbar
    ursäkt för att inte ha gjort läxan.

  5. Pernilla Alm, välkommen.

  6. Du är språklärare och författare till
    "Läxfritt - för en likvärdig skola".

  7. Varför ville du skriva
    den här boken?

  8. Jag skrev först ett blogginlägg.

  9. Jag var frustrerad eftersom
    min dotter kom hem när jag var sjuk-

  10. -och hade en jättehög med läxor.

  11. Jag var hemma från mitt jobb
    som lärare-

  12. -men satte mig
    och gjorde en studieplan med henne.

  13. Jag kände att det inte var rätt.

  14. Hur går det för dem som inte har
    en mamma som är lärare och har tid?

  15. Så jag skrev ett blogginlägg om det.

  16. Det var spretigt, jättelångt
    och kom inte fram till nåt-

  17. -men det delades nåt helt galet.

  18. Jag postade det en fredag,
    och det delades hela helgen.

  19. Folk reagerade, och jag kände
    att jag behövde skriva mer.

  20. Det är minerat område.
    Nästan alla tycker nåt om läxor.

  21. Forskningen kring det
    är ganska otydlig.

  22. Du säger att man alltid kan hitta
    nån rapport som tycker som man själv.

  23. Varför är det
    så svårt?

  24. Det är för att det
    är svårt att mäta-

  25. -när exakt
    man lär sig nåt.

  26. Är det när jag sitter i skolan,
    eller när jag sitter hemma?

  27. Det är svårt att mäta förkunskaperna.

  28. Man skulle behöva två likadana
    klasser för att kunna jämföra.

  29. Det är lite dumt att det är så svårt.

  30. I skollagen står att all undervisning
    ska vila på vetenskaplig grund.

  31. Ja, det är väldigt opassande.

  32. Jag tycker också att det vore bra
    med en likvärdig skola-

  33. -men jag tänkte att titeln "Läxfritt"
    signalerade kravlöshet-

  34. -och sedan kom
    "för en likvärdig skola".

  35. Det signalerade att ingen
    får vara bättre än den som är sämst.

  36. Många tror det,
    men läxfritt betyder inte det.

  37. Vi ska inte utgå
    från den som är sämst.

  38. Alla ska få en chans att göra
    så bra som möjligt ifrån sig.

  39. Hur går man, då? Om man ska anpassa
    undervisningen till den som är sämst-

  40. -hur ska då de andra få utmaningar?

  41. Det är så vi ska undervisa. Vi ska
    alltid anpassa oss till individen.

  42. Det är det som står i skollagen.

  43. Oavsett om man har läxor
    ska vi arbeta så.

  44. Man anpassar undervisningen
    till alla elever-

  45. -oavsett om man har 27 eller 18.
    Det får läraren lösa.

  46. Det låter svårt. Om man har många
    elever och ska anpassa så att alla...

  47. -Hur gör man?
    -Det är vi många som undrar.

  48. Man gör så gott man kan
    med individanpassade uppgifter.

  49. Jag har ofta en genomgång.

  50. Jag jobbar med språk och går kanske
    igenom ett nytt moment.

  51. Det tar olika lång tid för barn
    att lära sig det.

  52. Jag får ha extrauppgifter till dem
    som är snabba. De får göra lite till.

  53. Du tog ju hand om din dotters läxor.

  54. Är det för elevers eller föräldrars
    skull det ska vara läxfritt?

  55. Det är för elevernas skull.

  56. Föräldrarna vill ofta ha läxor
    för att ha koll på vad barnen gör.

  57. För min del är det för eleverna.

  58. Du skriver att lärarhögskolan inte
    hade nån undervisning om läxor.

  59. Vad hade du velat lära dig?

  60. Det är ju en metod
    som används väldigt mycket.

  61. När man kommer ut som lärare
    vet man bara att det SKA vara läxor-

  62. -så man ger ut lite på måfå.
    Man skickar ut nån stencil.

  63. Jag skickade ut uppsatser att skriva.

  64. Jag fick tillbaka en där det stod:
    "Klicka här för vår nya CD."

  65. Det var ju en jättedålig uppgift.

  66. -Eller en dålig elev?
    -Det var en uppgift som inte funkade.

  67. Där började jag tänka på hur man gör.
    Det hade varit trevligt att veta det.

  68. Vad är det sämsta med läxor?

  69. Att alla inte har
    samma förutsättningar att göra dem.

  70. Ens förälder kanske jobbar sent
    och kan inte hjälpa till.

  71. Man säger att eleverna ska kunna göra
    läxorna själva, men så är det sällan.

  72. Många behöver nån som säger
    att det är dags att göra läxorna.

  73. Även om man inte behöver hjälpa till
    kan man behöva säga: "Nu kör vi!"

  74. Kan det inte vara bra
    att som elev lära sig planera?

  75. Så känns det i alla fall.

  76. Jag tycker att man ska lära sig det,
    men det behöver inte göras med läxor.

  77. I dag håller mina nior i spanska-

  78. -på med dialoger
    som det ska filma på Ipad.

  79. De har ett ansvar att vara klara med
    manus i tid för att kunna filma det.

  80. Det görs i skolan.

  81. Om de inte har använt sin lektionstid
    kan de inte filma.

  82. Då har de inte hållit deadline
    och får inget betyg. Det lär man sig.

  83. Du skriver att läxor leder
    till stress och tårar för eleverna.

  84. -Vad märker du av det?
    -Inget eftersom jag inte ger läxor.

  85. Jag skriver i boken att SCB gjorde
    en undersökning på barns stress-

  86. -och kom fram till att 89 000 10 till
    12-åringar är stressade över läxor.

  87. Det är magont, huvudvärk
    och sömnproblem.

  88. När man är 10 år, för nåt
    som inte ens står i skollagen!

  89. Varannan 16-årig tjej
    har samma symtom. Det är rätt mycket.

  90. Då går det ju långt naturligtvis-

  91. -men när man som barn lär sig hantera
    stress kan man växa som människa.

  92. Ja, en viss stress
    behöver vi.

  93. -Hur bra är det helt kravlösa?
    -Men du måste fortfarande göra saker.

  94. Jag är stenhård
    på mina lektioner.

  95. Några före detta elever sa: "På dina
    lektioner fick man jobba ihjäl sig!"

  96. -Det kändes väl bra?
    -Ja. Det är inte kravlöst.

  97. Det är ju skillnad på olika läxor.
    Vilken typ passar sämst att ge?

  98. Om jag är benhård säger jag: alla-

  99. -men om jag ska vara nyanserad
    säger jag: en ren repetitionsläxa-

  100. -nåt som eleven verkligen kan,
    som till exempel glosorna.

  101. Det är väl den minst skadliga läxan,
    om den görs. Det kan man göra själv.

  102. En sämre läxa
    är nåt som är helt nytt-

  103. -att man måste läsa in
    en massa sidor.

  104. Om man som lärare
    inte inser att de läxorna är dumma-

  105. -ger man inte sig själv IG då?

  106. Jag vet inte.
    Det finns ju de som ger såna.

  107. Jag har ett helt kapitel
    om vad en läxa är.

  108. Jag har intervjuat lärare, elever
    och föräldrar.

  109. Vad man får i läxa är otroligt
    varierande. Det finns alla varianter.

  110. Det beror på
    att vi inte har utbildning i det.

  111. Du skriver i boken
    att repetition är kunskapens moder-

  112. -och du refererar till Torkel
    Klingbergs "Den lärande hjärnan".

  113. Utan repetition minns människan max
    20 procent av det den har lärt sig.

  114. Jag tänker på glosor, räkneuppgifter
    och grammatik.

  115. Vad kan vara inte bra med att nöta
    det hemma själv i lugn miljö?

  116. -Ja, om man har en lugn miljö.
    -Jag tar bort det sista.

  117. Varför måste det ske på kvällstid?
    Varför kan vi inte nöta i skolan?

  118. Då undrar jag över upplägget.
    Du är ju ändå lärare.

  119. För mig
    känns det som bättre utnyttjad tid-

  120. -om du på lektionerna,
    som språklärare-

  121. -lär eleverna sätta in glosor i rätt
    sammanhang och att använda grammatik-

  122. -och att nötandet
    inte tar upp lektionstid.

  123. Men om jag säger att vi ska kunna
    20 ord om att äta på restaurang-

  124. -betyder det att kanske 18 av 24
    har gjort det hemma.

  125. Resten har inte gjort det.

  126. Om jag nästa lektion säger
    att vi ska leka restaurang-

  127. -har jag ett gäng
    som inte kan de orden.

  128. Titta på varför de inte kan dem.

  129. En kanske inte har gjort det
    för att den var lat.

  130. De andra kanske har en godtagbar
    ursäkt för att inte ha gjort läxan.

  131. Därför brukar jag inleda med ord
    i början, sedan gör vi en dialog-

  132. -sedan gör de lite uppgifter
    och sedan kör vi lite mer ord.

  133. I slutet kör vi också ord,
    så vi håller på hela tiden.

  134. Är det så många som inte gör läxan?
    Kan man inte bara säga till dem?

  135. Jo, men frågan är om de gör det.
    Det kommer de inte.

  136. Det är ju ändå skolplikt.

  137. När jag gick i skolan...
    Man gör väl läxan?

  138. Nej, det gjorde de inte
    när vi gick i skolan heller.

  139. Årskurs 3 till 9 har skolplikt åtta
    timmar om dagen. Mina nior har 7,5.

  140. Om vi är nio lärare
    som skickar hem uppgifter...

  141. Om de får sex uppgifter per dag
    har de lätt gått över sin skolplikt.

  142. Skolverket hävdar
    att läxor inte är obligatoriskt.

  143. De sker utöver skoltid
    och är inget de har att göra med.

  144. Det regleras inte i skollagen
    och finns inte i läroplanen.

  145. Vi kan stå och kräva, men det
    kommer inte att göras av alla.

  146. Du intervjuar olika lärare i din bok,
    och somliga gör mig lite mörkrädd.

  147. Jag är lite gammal och stelbent, men
    en lärare som undervisar i matematik-

  148. -ifrågasätter om eleverna
    ska kunna multiplikationstabellen.

  149. Att man efter nio år i skolan
    ska veta att 7 x 7 är 49-

  150. -kan inte vara för hårt.

  151. Jag har gått i skolan med läxor,
    men kan inte åttans och nians tabell.

  152. -Är det så?
    -Jag hade behövt köra det i skolan.

  153. En lärare, Tommy Lucassi,
    som jobbar läxfritt med matte-

  154. -har ett system för multiplikations-
    tabellen. Jag kanske ska gå dit.

  155. En lärare säger:
    "Det bästa med att jobba läxfritt"-

  156. -"är att slippa lägga energi
    på att få in läxor."

  157. Jag kan förstå hur du tolkar det-

  158. -men om du sätter dig in i en lärares
    vardag förstår du citatet bättre.

  159. Lektion 8-11.20, lunch 20 minuter,
    rastvakt 20 minuter-

  160. -lektion till 15.30.

  161. Sedan hämtar du dina barn, lagar mat,
    hjälper med läxan, skjutsar nånstans-

  162. -och klockan åtta-nio på kvällen
    sätter du dig och jobbar.

  163. Du hinner knappt på toa,
    och att då lägga tid på att samla in.

  164. Du ska jaga
    och pricka av vem som har gjort.

  165. Jaha. Det finns skolor som erbjuder
    läxhjälp. Vad tycker du om det?

  166. Det beror på hur man lägger upp den.
    Norge har haft läxhjälp sedan 2010.

  167. Förra året kom en utredning som såg
    att man måste ha kompetent personal-

  168. -vilket de inte alltid hade.

  169. De hade det obligatoriskt för alla
    elever, men personalen räckte inte.

  170. De svaga eleverna fick den inte,
    så det beror på hur den organiseras.

  171. Det kan vara problem med föräldrar
    som försöker hjälpa sina barn-

  172. -men lär ut fel och försvårar.

  173. Flera undersökningar har visat-

  174. -att föräldrar
    kan cementera felaktig kunskap.

  175. Man kanske inte kan, tror att man kan
    eller har glömt bort.

  176. Då blir det fel.

  177. Viss skolor erbjuder föräldrar
    lektioner så att de kan lära ut.

  178. Det är bra för föräldrar som går dit.
    Jag blev själv utsatt för en sådan.

  179. De gick igenom ett sätt att räkna,
    och det hade jag inte kunnat annars.

  180. Men jag tittade på
    de sju stolarna som var tomma.

  181. "Hur går de för dem? Hoppas att deras
    föräldrar är bättre på matte än jag."

  182. Det ligger lite i det du säger-

  183. -att man som förälder vill veta vad
    barnen gör och därför gillar läxor-

  184. -men att sitta med barnen
    och göra läxorna är en bra stund.

  185. Man kommer nära, och det är trevligt.
    Så vill du ta bort det!

  186. Om du tycker att det är trevligt,
    så varsågod.

  187. Be dem ta med glosor
    och träna med dem.

  188. För många är det inte trevligt.
    En kompis son har ADHD.

  189. För honom krävs det mycket energi
    att gå i skolan.

  190. Skolan har krav på att sitta still,
    vara tyst och inte prata rätt ut.

  191. När han kommer hem och ska börja om
    blir det inte mysigt.

  192. Det är många
    som har det så.

  193. De kanske behöver ta en löptur
    tillsammans. Det är också mysigt.

  194. Du har själv barn som får läxor.
    Hur "jobbig" är du mot lärarna?

  195. Ganska. Jag har ifrågasatt
    vissa läxor och har skrivit boken.

  196. Jag har dem som exempel,
    så de har fått stå ut lite.

  197. -Tycker de att du är jobbig?
    -Det är nog lite delat.

  198. Det kan vara skönt
    att jag säger vad jag tycker.

  199. Jag står inte på skolgården
    och snackar skit. Det uppskattas nog.

  200. Vilket är ditt drömscenario?

  201. Att man diskuterar läxor.
    Alla måste inte vara helt läxfria.

  202. Att man tar redo på om eleverna
    har möjlighet att lösa uppgiften.

  203. Tack så mycket.

  204. Jag har skrivit en roman
    och en fackbok.

  205. Mina barn tjatar om att jag ska
    skriva en barnbok med en tidsresa.

  206. Vi får gräva historiskt.

  207. Jag har precis
    börjat på "Barfotadrottningen"-

  208. -av Ildefonso Falcones.

  209. Vem ÄR jag?

  210. Otålig, nyfiken, social men med stort
    behov av att vara ensam.

  211. Det är en svår kombination.

  212. Jag höll på att säga "skriva",
    men det får bli "pyssla".

  213. Att göra fotoalbum är nåt jag
    har gjort mycket och tycker är skönt.

  214. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Läxfritt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

"Läxfritt - för en likvärdig skola" av läraren Pernilla Alm vänder sig till de som på något vis är involverade i barn och ungdomars skolvardag. Syftet med boken är att väcka tankar och försöka ge inspiration till nya vägar. Vi möter forskare, läxfria lärare och andra experter och får ett brett perspektiv på fördelarna med läxfritt lärande. Vem ansvarar egentligen för att elevers skoldagar håller sig inom de åtta timmar skollagen säger? Och går läxor verkligen ihop med en likvärdig skola? Intervjuare: Olle Palmlöf.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling
Ämnesord:
Läxor, Pedagogik, Studieteknik, Sverige, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

I kroppen min

Journalisten och trummisen Kristian Gidlund delar med sig av tankarna kring livet och dess slut. "I kroppen min" handlar om hans kamp mot obotlig cancer. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Det handlar om oss

Vilken roll tar ditt barn vid mobbning?

Vilken roll tar ditt barn i en mobbningssituation? Vi riktar strålkastaren mot dem som finns runt mobbaren och offret och belyser faktumet att alla är delaktiga i det som sker. Programledare Martina Haag åker till sin gamla högstadieskola och träffar sin före detta klasskompis Carola. De pratar om hierarkier i skolan och hur Carola hjälpte Martina i ett utsatt läge. Vi träffar också Elise som sökte upp sin sons mobbare. Robert Thornberg, professor i pedagogik, beskriver de olika rollerna barn tar i en mobbningssituation. Psykologiprofessor Christina Salmivalli förklarar varför man kan tycka synd om sin klasskompis samtidigt som man inte vågar umgås med densamma.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet

Jag vill inte vara mitt hjärtfel

Majken har tröttnat på att vara speciell. Orkar hon verkligen vara med på gympan? Borde hon inte åka bil till utflykten istället för att gå? De flesta menar väl, men informationen vi får om andra är som pusselbitar. Ju mer vi får veta desto tydligare bilder målar vi upp. Hur öppen måste man vara? Är det okej att vara hemlig med det som gör en speciell? Vi är alla unika men ibland vill man bara vara precis som alla andra.