Titta

Justitia

Justitia

Om Justitia

Säsong 2. Programledaren och juristen Dona Hariri lotsar oss genom brott och straff. Autentiska rättsfall rekonstrueras och dramatiseras. Vi träffar unga, poliser och advokater och resonerar om moraliska frågor kring olika typer av brott. I varje program ger historikern Christopher O'Regan en historisk tillbakablick.

Till första programmet

Justitia : ArbetsrättMaterialDela
  1. Grymt att du kunde komma
    på så kort varsel.

  2. Är den här för stor, eller?
    Får du in den med lite rapsolja?

  3. Den kan väl slinka in här och där.
    Du är ju byxmyndig i alla fall.

  4. -Ska det här stå där?
    -Där borta.

  5. -Hur många dagar har du jobbat över?
    -Jag tror det är 16 dagar.

  6. Du kommer få sjukt stor lön.
    Har du inte kollat på lönespecen?

  7. -Har den kommit?
    -Ja, kolla dina mejl.

  8. -Jag fick 17 000 efter skatt.
    -Vad fan är det här?

  9. -7 500.
    -Nej, du måste skämta.

  10. Kolla med Faze, de måste skrivit fel.

  11. -Gå och kolla med honom.
    -Jag får göra det.

  12. Ursäkta, jag kollade min lönespec,
    och jag får bara 7 500.

  13. -Ja, vad då?
    -Jag har jobbat över varje kväll.

  14. Jag har inte tid just nu.
    Vi får ta det sen.

  15. -Han sa bara att han inte hade tid.
    -Inte tid? Gå tillbaka till honom.

  16. -Jag får göra det, då.
    -Gå!

  17. -Jag har jobbat över hela månaden.
    -Du har varit här, men inte jobbat.

  18. -Vad då? Jag har packat kartonger.
    -Nej, nej, nej... Du bara hänger.

  19. Du jobbar inte, du får inga pengar.

  20. Han säger att jag inte gjort mitt
    jobb, så nu får jag inte full lön.

  21. -Vad fan ska jag göra?
    -Ring snuten.

  22. Det vi såg är taget ur verkligheten
    och bygger på en sann händelse.

  23. Många har känt sig
    felaktigt behandlade på jobbet.

  24. Det kan bero på
    lönen eller arbetsmiljön.

  25. Det finns lagar och regler,
    men vad säger de, egentligen?

  26. Har du blivit orättvist behandlad
    av en arbetsgivare?

  27. -Ja, och jag känner flera.
    -Ja, jag jobbade, men fick ingen lön.

  28. -Jag har hört talas om sånt.
    -Vad ska man tåla från arbetsgivare?

  29. -Man ska inte tåla någonting.
    -Man får nog tåla en hel del.

  30. Jag tycker man ska säga ifrån.

  31. -Tycker ni folk är för gnälliga?
    -Ja, jag har klagat på tre jobb.

  32. Nu ångrar jag mig så jävla mycket.

  33. -Det finns skäl till att man gnäller.
    -Ibland kan jag tycka det.

  34. -Men det hör till mänskligheten.
    -Vad skulle du göra i ett sånt fall?

  35. -Säg att du fick för lite i lön.
    -Om möjligt, hade jag bytt arbete.

  36. Jag skulle vända mig till facket
    och arbetsmiljöverket.

  37. -Varför är unga så utsatta?
    -De är sist in.

  38. -De är billigast.
    -Man vet inte hur det går till.

  39. Man tror kanske
    att det är okej att bli körd med.

  40. I det här fallet
    gick man till rätten, domstolen.

  41. Arbetsgivaren dömdes att betala
    30 000 kronor till arbetstagaren.

  42. Den som var anställd hos honom.

  43. Utöver det fick han betala
    rättegångskostnader på 20 000 kronor.

  44. Det blev en rättegång,
    och så väljer många att göra.

  45. Vilken regel tror ni är
    den vanligaste som företag...

  46. -...och arbetsgivare bryter mot?
    -Ingen aning.

  47. Jag tror det är rasterna. Det är nog
    vanligt att man fråntas raster.

  48. Den vanligaste regeln som
    arbetsgivare fråntar arbetstagare-

  49. -är olika lönetillägg.

  50. Man brukar alltid få sin lön,
    men tilläggen, som OB-

  51. -alltså övertidstillägg, är det
    arbetsgivaren lättast tar bort-

  52. -utan att det blir brottsligt.

  53. Att prata om lön kan vara känsligt.
    Oavsett om man tjänar för lite-

  54. -vill man ofta inte säga någonting.

  55. Det beror på vad man har för chef
    och hur många kollegor man har.

  56. I en liten butik kan det bli
    för intimt att ta det med chefen.

  57. Är det vanligt
    att ungdomar utnyttjas-

  58. -och hur bevisar man att man blivit
    lurad? Det vet Sofie Rehnström-

  59. -som arbetar på fackorganisationen LO
    i Stockholm.

  60. Hur vanligt är det
    att ungdomar utnyttjas?

  61. Från vår synpunkt
    tycker vi att det är vanligt, tyvärr.

  62. Vi märker det genom att ungdomar
    ringer till fackets hjälptelefon.

  63. Vi får mycket frågor, och folk undrar
    om man får göra på olika sätt.

  64. Vissa får inte rätt lön.

  65. Om vi ser på bevisningen. Hur bevisar
    man att man är orättvist behandlad...

  66. -...på sin arbetsplats?
    -Om man har ett muntligt avtal.

  67. Du och arbetsgivaren har tagit hand
    och sagt: "Du jobbar här i 4 veckor."

  68. "Du får 20 000 kronor för det."

  69. Sen visar det sig att du får jobba
    i en vecka och får 2 000 kronor.

  70. Då har arbetsgivaren brutit
    kontraktet, men du måste bevisa det.

  71. Då förstår ju alla, att även om
    ett muntligt avtal gäller-

  72. -är det svårt att bevisa, om ni
    var ensamma när ni kom överens.

  73. Det är viktigt att försöka få
    ett anställningsbevis.

  74. Utifrån dina erfarenheter,
    vilka arbetsplatser är de värsta?

  75. Vi ser att små arbetsplatser
    som inte finns året runt-

  76. -som glasskiosker och fik
    som dyker upp på sommaren-

  77. -och bara finns ett tag,
    såna arbetsplatser-

  78. -har nästan aldrig kollektivavtal,
    och då brukar det bli problem-

  79. -med regler och deras tillämpning.

  80. -Vad är ett provjobb?
    -Det är något som inte finns.

  81. Ett anställningsavtal mellan
    arbetsgivare och arbetstagare-

  82. -innebär att arbetsgivaren ska betala
    och du ska utföra ett arbete.

  83. Får man inte betalt
    har man inte ingått ett sånt avtal.

  84. Provjobbar du några dagar, kanske
    någon annan tar de nästa dagarna.

  85. Till slut har arbetsgivaren haft
    gratis arbetskraft hela sommaren.

  86. Man kunde jobba som cykeltaxichaufför
    och det var en ny grej.

  87. Det verkade kul, tyckte jag,
    så jag körde cykeltaxi i en vecka.

  88. Jag fick ragga kunder, men det var
    inte så kul och gick inte så bra.

  89. Jag körde ändå ett par kunder
    och skulle få provision på det.

  90. Men när jag tröttnade på jobbet
    fick jag aldrig några pengar.

  91. Vi hade inget skrivet kontrakt.

  92. Jag ringde och mejlade dem,
    men till slut gav jag upp.

  93. -Hej, är det 20 kronor per låda?
    -Ja.

  94. -Jag kan ta två stycken.
    -Okej.

  95. -Är det inte trist att stå här själv?
    -Lite, men jag har min mobil.

  96. -Här har du.
    -Tack så mycket. Hej då.

  97. Hej, mamma. Ja, det går bra.

  98. Det är lite kallt, bara.

  99. Jag vet inte riktigt, men
    jag slutar nog om en timma ungefär.

  100. Jag måste lägga på, chefen kommer.

  101. Inga mobiler på arbetstid,
    de skrämmer bort kunderna.

  102. -Det var bara mamma.
    -Du får ringa henne när du slutat.

  103. Bra, du har sålt riktigt mycket.
    Bra att det kom in ett lass till.

  104. -När slutar jag idag?
    -Samma som matbutiken.

  105. -De stänger klockan elva.
    -Jag har varit här sen sju i morse.

  106. Ja, men du jobbar. Det är inte
    samma sak som när man går i skolan.

  107. -Du får ju betalt.
    -Ja...

  108. Men vad fasen, nu kör vi på.
    Sälj lite gubbar, se lite glad ut.

  109. Och inga mobiler på arbetstid nu.
    Vi ses sen.

  110. Så, det blir 40 kronor.

  111. -Tar ni kort?
    -Nej, tyvärr.

  112. -Vi gör tyvärr inte det.
    -Krångel. Här...

  113. Tack, du ska få tio kronor tillbaka.

  114. Vilken tid det tar. Jag kan inte
    stå här hela dagen. Skynda på.

  115. Här, ha en bra dag.

  116. Alice, varför svarar du inte?

  117. -Jag får inte ha den på, sa chefen.
    -Vad? Klart du ska ha den på.

  118. Vad är det för vansinne?
    Hur länge ska du jobba, då?

  119. Till butiken stänger klockan elva,
    men jag orkar inte.

  120. Vilken jävla skithög, han utnyttjar
    dig här. Kom, nu åker vi hem.

  121. Om man är 15-16 år, hur länge får man
    jobba och vad får man jobba med?

  122. Man får inte jobba
    mer än 8 timmar per dag.

  123. Och inte efter 20.00 på kvällen.

  124. OB hör man ofta. Vad är det?

  125. Det är en ersättning för att man
    jobbar på obekväm arbetstid.

  126. Efter klockan 18.00, till exempel.
    Jobbar man 18.00-20.00-

  127. -ska man ha förhöjd timersättning.

  128. Finns inget kollektivavtal måste man
    förhandla fram ersättningen själv.

  129. Hur ser man till att arbetsgivaren
    betalar för alla timmar man jobbat?

  130. Först ska man se till att man har
    ett skriftligt anställningsbevis.

  131. Jag tycker också det är bra om man
    för bok över när man jobbar.

  132. -Mellan vilka klockslag.
    -Varför ska man inte jobba svart?

  133. Först och främst, är man överens med
    en arbetsgivare som betalar svart-

  134. -har man ingen rätt
    att få ut pengar om man blir blåst.

  135. Det syns inte i några papper
    och man kan inte åberopa jobbet-

  136. -om man ska söka andra jobb. Det sker
    inga inbetalningar till statskassan-

  137. -och det finns inget underlag
    för sjukförsäkring och a-kassa-

  138. -eller ens för pensionsinsättningar.

  139. Och inträffar det en olycka under
    arbetet kan man råka väldigt illa ut.

  140. Inga försäkringar täcker det, så
    det finns inga skäl att jobba svart-

  141. -så vitt jag kan se.

  142. -Vad tycker ni om att jobba svart?
    -Ur ett samhällsperspektiv...

  143. ...bidrar inte svartjobbare till
    samhället, när de inte betalar skatt.

  144. Det är inte bra. Skatten behövs, för
    att alla i ett samhälle ska må bra.

  145. Ett ultimatum: Antingen jobba svart
    eller vara arbetslös.

  146. -Vad skulle ni välja, då?
    -Jag skulle jobba svart.

  147. -Helt klart, tror jag.
    -Jag med, utan tvekan.

  148. Det är ett skattebrott,
    en form av ekonomisk brottslighet.

  149. Man kan få två års fängelse
    för att inte ha betalat skatt.

  150. Om vi tittar på lagstiftningen vad
    gäller arbetstider och förhållanden-

  151. -beroende på ålder.
    Tror ni man får jobba olika mycket...

  152. -...om man är av en viss ålder?
    -När man studerat och så där...

  153. ...tror jag det är åtta timmar,
    som man maximalt får jobba.

  154. När jag praktiserade i nian
    jobbade jag i tolv timmar.

  155. -Per dag?
    -Nej, bara en dag.

  156. Min mamma blev frustrerad
    och sa att de hade utnyttjat mig.

  157. Jag tror det är andra regler
    när man är under 18 år.

  158. Just för att man inte är vuxen.

  159. Då får man inte ha
    samma arbetsuppgifter-

  160. -och inte jobba en hel 8-timmarsdag.

  161. Det finns lagar för hur mycket man
    får jobba och med vad man får jobba-

  162. -beroende på ålder. Ser vi på
    hur det ser ut när man är 16-18 år-

  163. -är det så att man maximalt
    får arbeta 8 timmar per dag-

  164. -och 40 timmar per vecka.

  165. "Tjänstepigan Britta Stina Bohman
    har enligt skedd anmälan"-

  166. -"den sjunde innevarande månad, om
    morgonen olovligen ifrån sin tjänst"-

  167. -"bortgått,
    och ej mer av sig höra låtit."

  168. "Var och en som om henne kunskap har,
    bör sådant ofördröjligen anmäla"-

  169. -"ut i kungliga poliskammaren."

  170. Det här är
    en av hundratals efterlysningar-

  171. -efter arbetare och tjänstefolk
    som har rymt från sina arbeten-

  172. -som fyller tidningarna
    från 1700-talets Stockholm.

  173. Det framgår sällan
    varför de gett sig av.

  174. Om de varit missnöjda med sin lön,
    har en chef som misshandlar dem-

  175. -eller har utsatts för
    sexuella trakasserier.

  176. De flesta upplevde nog att det var
    helt meningslöst att klaga.

  177. Det bästa var bara att rymma sin väg.

  178. Någon arbetsrätt kunde man knappast
    tala om, snarare ett arbetstvång.

  179. Det var förbjudet att vara arbetslös,
    såna betraktades som lösdrivare-

  180. -och man förmodade att såna personer
    begick brott för att försörja sig.

  181. Vad det blev av
    den stackars pigan Britta, som rymde-

  182. -en februaridag 1795-

  183. -det förtäljer tyvärr inte historien.

  184. När jag slutade gymnasiet jobbade jag
    i en godisbutik på Gotland.

  185. Chefen bodde i Stockholm
    och hade flera övervakningskameror-

  186. -riktade mot mig, för att se
    så att jag gjorde det jag skulle.

  187. Han kunde ringa och be mig stå upp,
    vilket innebar att han såg på mig.

  188. Dagarna kunde bli långa. Jag jobbade
    08.00-20.00 utan att äta lunch.

  189. Jag var ensam i butiken. Det med
    kamerorna fick jag veta i efterhand-

  190. -var helt olagligt.

  191. För några månader sen
    sålde jag lotter via telefon.

  192. Det var stressigt
    och man blev illa behandlad.

  193. Jag fick ett astma-anfall på jobbet,
    men var tvungen att vara kvar.

  194. Trots att jag inte hade inhalatorn
    med mig. Jag fick stå kvar och jobba.

  195. Jag grät, kunde inte andas
    och hade panik.

  196. Till slut bad jag dem:
    "Snälla, jag måste till akuten."

  197. Då sa de: "Okej, åk,
    men vi vill ha ett sjukintyg."

  198. Nej, jag är inte nervös.
    Jag är framme nu. Vi får höras sen.

  199. Tjenare! Grymt att du kunde komma på
    kort varsel. Det är stressigt idag.

  200. -Du får hjälpa Benny i köket direkt.
    -Absolut.

  201. Byt om till arbetskläderna,
    så tittar jag förbi lite senare.

  202. Vi hörs sen.

  203. -Hej, jag heter Emilia.
    -Tjenare, Benny.

  204. -Är det första dagen?
    -Ja.

  205. -Är du av rätta virket?
    -Det hoppas jag.

  206. Det kan vara tufft med tunga lyft
    och vassa knivar.

  207. Jag skojar bara. En utvecklingsstörd
    schimpans skulle klara det här.

  208. -Det ska nog gå bra.
    -Okej...

  209. -Vad ska jag...?
    -Morötterna, skala dem.

  210. -Det ska nog gå bra, det här.
    -Yes.

  211. -Är den här för stor, eller?
    -Vad menar du?

  212. Det fattar du väl? Får du in den?

  213. Med lite rapsolja? Den kan väl
    slinka in både här och där?

  214. Nähä... Ja, ja...

  215. -Hur gammal är du?
    -19 år.

  216. Då är du ju byxmyndig i alla fall.

  217. Är det favoritställningen det där?
    Fina grejor. Favoritställningen?

  218. Jag skojar ju, för fan!

  219. -Hej, hur går det här?
    -Strålande.

  220. -Det går bra.
    -Hon är skitduktig.

  221. -Och Benny håller fingrarna i styr?
    -Det har gått bra.

  222. Jag tänkte att vi kunde prata lite
    om lön och sånt där ute.

  223. Följ med, bara.
    Känns det okej, eller?

  224. Benny säger en massa sjuka saker.
    Han frågade om jag fick in en gurka.

  225. Det är typiskt Benny,
    men du får hugga tillbaka. Säg såhär:

  226. "Hellre gurkan än din lilla räka."
    Då slutar han.

  227. -Jag tycker inte det är roligt.
    -Man måste få skämta om allt.

  228. -Vi har högt i tak här.
    -Jag tycker inte det är okej.

  229. Branschen är såhär. Funkar inte det
    kanske du ska söka någon annanstans.

  230. Nej, jag menar inte så. Sorry...

  231. Bra, då pratar vi inte mer om det.
    Då jobbar jag vidare.

  232. Har nån upplevt eller känner nån som
    råkat ut för sexuella trakasserier?

  233. -Ja.
    -Nej, och jag känner ingen heller.

  234. Killar kan ha gömt sig
    i tjejernas omklädningsrum.

  235. En tjej som jobbar på ett café
    där hon bor har en arbetsgivare...

  236. -...som klappade henne på rumpan.
    -"Se snygg ut nu", sånt.

  237. -Men det anmäldes inte?
    -Det går inte. Ordföranden bara:

  238. "Du sa inte nej." Förlåt att jag inte
    skrev en skylt i pannan!

  239. Förstår du? Det går inte.

  240. Vad är sexuella trakasserier för er?
    Vad tänker ni när ni hör det?

  241. Om någon skämtar sexuellt,
    men det ändå inte blir skämt.

  242. -Om den ena inte är med på det.
    -Om nån känner att den blivit kränkt.

  243. På sexuellt sätt. Det kan vara
    en kommentar om ens utseende-

  244. -eller ett skämt om något olämpligt.

  245. Var tror ni gränsen går mellan ett
    sexuellt skämt, som är ett skämt-

  246. -och sexuella trakasserier?

  247. Jag kanske har en jättebra relation
    med till exempel Bamsar-

  248. -och säger grova saker, men både han
    och jag tar det som ett skämt.

  249. Då tycker jag det är okej,
    för att det är skämtaktigt.

  250. Men jag kanske inte har
    samma relation med Rebecca.

  251. Då måste jag först kolla om det är
    okej att jag drar såna skämt.

  252. Säger hon nej och jag fortsätter
    är det sexuella trakasserier.

  253. Gränsen för när ett skämt går över
    till ett brott är svår att sätta.

  254. Det är väldigt starkt kopplat till
    vad man själv känner.

  255. Ett ofredande kan vara allt från
    något man kastar ur sig-

  256. -när man passerar någon i skolan:
    "Vad snygg kropp du har."

  257. Vad jag har hört fanns det en chef
    som mejlade-

  258. -till en kollega, och i början var
    det jobbrelaterade saker.

  259. Sen blev det mer sexuella skämt
    och såna saker.

  260. Kvinnan som tog emot mejlen
    kände att det var obehagligt-

  261. -men chefens ursäkt var
    att han tyckte det var skämt.

  262. Hon sa inte att hon tog åt sig.

  263. Har man blivit utsatt för
    sexuella trakasserier på jobbet-

  264. -ska man vända sig
    till chefen, arbetsgivaren.

  265. Precis som att man i skolan vänder
    sig till läraren eller rektorn.

  266. Men ibland är det ju chefen
    som utsätter arbetstagarna-

  267. -för sexuella trakasserier.

  268. Då måste man vända sig till facket,
    och i värsta fall till polisen.

  269. Det kan man alltid göra, och få veta
    om det här är ett brott eller inte.

  270. Din arbetsgivare ansvarar för
    säkerheten på arbetsplatsen-

  271. -och att arbetsmiljön är bra.

  272. Även om du är provanställd
    har du rätt till lön.

  273. Och kom ihåg att skriva anställnings-
    avtal mellan dig och arbetsgivaren.

  274. Det är mycket att tänka på, men lagar
    och regler är till för din skull.

  275. -Jag kan fixa fetaste festen.
    -Jag hade bara tänkt låna pengarna.

  276. Att ta någon annans pengar
    är ett svek.

  277. Text: Jan Fransson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Arbetsrätt

Avsnitt 3 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad har man för rättigheter på arbetsmarknaden? För långa arbetspass, för låg lön eller utsatt för sexuella trakasserier. Unga med tillfälliga jobb är speciellt utsatta. Dona Hariri träffar juristen Sofie Rehnström som är expert på arbetsrätt. Hon berättar om vilka rättigheter man har och hur man ska gå tillväga om man blir utnyttjad. Vi får även tips på vad man ska tänka på innan man börjar jobba. Panelen pratar om svartjobb och var gränsen går mellan sexuella trakasserier och ett dåligt skämt.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt > Rättsväsen
Ämnesord:
Arbete, Arbetsmarknad, Arbetsrätt , Barn och ungdom på arbetsmarknaden, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Unga vuxna, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Justitia

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJustitia

Brott i grupp

Avsnitt 1 av 4

Vad säger juridiken när man är fler som begår brott tillsammans? Vi följer ett autentiskt fall där ett gäng ungdomar gör sig skyldiga till en rad brott: inbrott, övergrepp i rättssak, hot, misshandel. Hur fördelas straffen och hur resonerar rätten?

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJustitia

Internettrakasserier

Avsnitt 2 av 4

Vi följer ett autentiskt fall där 15-åriga Fanndis blir trakasserad och hotad både i skolan och på internet. Till slut gör hon en polisanmälan. Gör juridiken skillnad på om hoten sker på internet eller i verkliga livet?

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJustitia

Sexualbrott

Avsnitt 3 av 4

Vi följer ett autentiskt rättsfall där en spännande flirt slutar i rättegång. Hur definieras våldtäkt och vad händer när ord står mot ord? Advokaten Elisabeth Massi Fritz reder ut vad lagen säger om olika sexualbrott.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJustitia

Misshandel

Avsnitt 4 av 4

Vi följer ett fall om misshandel och träffar även offret och förövaren. De berättar om hur livet har blivit efter den där olycksaliga utekvällen. Advokaten Jonas von Heidenstam reder ut de juridiska begreppen kring denna typ av brott.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJustitia

Hatbrott

Avsnitt 1 av 4

Vad krävs för att ett brott ska klassas som hatbrott? Programledaren Dona Hariri diskuterar med panelen. Vi följer ett autentiskt rättsfall där ett gäng ungdomar utsatts för hatbrott av nazister och träffar Alice som blivit utsatt för hatbrott på grund av sin sexuella läggning. Och så träffar vi en före detta nazistledare.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJustitia

Förtal

Avsnitt 2 av 4

Vad händer egentligen om man förtalar någon i sociala medier? Vi får följa ett autentiskt rättsfall - Instagramupploppet där flera unga blev uthängda på Instagram, från början till den rättsliga upplösningen. Och så berättar några unga kvinnliga bloggare om hur det har utsatts för hot och förtal på nätet. Programledaren Dona Hariri diskuterar med panelen om hämnd och förtal. Historikern Christopher O'Reagan reflekterar kring kränkningar och heder.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJustitia

Arbetsrätt

Avsnitt 3 av 4

Vad har man för rättigheter på arbetsmarknaden? För långa arbetspass, för låg lön eller utsatt för sexuella trakasserier. Unga med tillfälliga jobb är speciellt utsatta. Dona Hariri träffar juristen Sofie Rehnström, som berättar om vilka rättigheter man har och hur man ska gå tillväga om man blir utnyttjad.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJustitia

Förskingring

Avsnitt 4 av 4

Fredrik lovar att fixa studentskivan åt sin gymnasieklass. Istället festar han upp pengarna som han får av sina klasskompisar. I den påföljande rättegången döms han för förskingring. Dona och panelen pratar om förmildrande omständigheter och att förlåta brott.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta PK-mannen - teckenspråkstolkat

Ibland skrattar jag åt bögskämt

Musse Hasselvall hälsar på hos sin kompis Apollo för att reda ut en gammal konflikt. Apollo ville börja träna MMA och Musse tyckte att han skulle komma ut som homosexuell på klubben innan han började träna. Apollo tog illa upp och Musse försöker förstå varför. Han åker också till Göteborg och träffar Caroline Eriksson som är funkisaktivist och queer. De pratar heteronorm och hur den även begränsar homosexuella. Anna Adeniji förklarar vad heteronorm är.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Tänk till med Ison, Emilia & Tiffany

Andreas Wijk, dag 1

Andreas Wijk har aldrig druckit alkohol och vill inte heller prova, men väldigt ofta måste han försvara sitt beslut. Nu ställer han istället dem som dricker alkohol till svars. Varför är det så självklart för många i Sverige att dricka när man festar? Andreas, Tiffany och Emilia berättar om sina egna erfarenheter av alkohol.

Fråga oss