Titta

UR Samtiden - Skolforum 2014

UR Samtiden - Skolforum 2014

Om UR Samtiden - Skolforum 2014

Föreläsningar från Skolforum 2014 som vänder sig till lärare, studie- och yrkesvägledare samt studenter. Vi får lyssna till den senaste pedagogiska forskningen samtidigt som vi får med oss användbara verktyg som kan appliceras på den egna undervisningen. Inspelat 27-28 oktober 2014 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2014 : Kreativ grammatikDela
  1. Välkomna till den här föreläsningen
    som handlar om kreativ grammatik.

  2. På vår bok står det:
    "Från förskoleklass till åk 3."

  3. I den här föreläsningen vänder vi oss
    från förskolan upp till gymnasiet.

  4. Det är ett förhållningssätt till
    grammatik och grammatikundervisning.

  5. Det innebär att vi egentligen
    bara har den här som utgångspunkt-

  6. -för det vi ska prata om,
    med flera exempel.

  7. Jag heter Annelie Johansson
    och jobbar på Karlstad universitet-

  8. -med svenska i lärarutbildningen.

  9. Det handlar om grundläggande
    och utvecklat läs och skriv-lärande.

  10. Det handlar om speciallärarutbildning
    och om verksamhetsförlagd utbildning-

  11. -alltså praktiken
    som våra studenter gör.

  12. Jag är Camilla Grönvall, adjunkt och
    doktorand vid Karlstads universitet.

  13. Min bakgrund
    är egentligen gymnasievärlden.

  14. Jag är gymnasielärare
    i svenska och samhällskunskap.

  15. Vi intresserar oss för grammatiken
    av olika skäl.

  16. Ett av dem är att det verkar finnas
    många känslor, attityder och annat-

  17. -som är kopplat till grammatik.
    Det blir en utgångspunkt i dag.

  18. I dagens föreläsning
    ska vi kort prata-

  19. -om synen på grammatik och språk-

  20. -utifrån tankar och åsikter-

  21. -som vi har samlat upp
    utifrån vår vanliga verksamhet.

  22. Vi ska också försöka definiera vad
    vi menar med titeln på föreläsningen.

  23. Vad menar vi med "kreativ grammatik"?

  24. De didaktiska frågorna
    känner ni igen: varför, vad och hur.

  25. Vi kommer att hålla oss
    till elevtexter.

  26. Utifrån den trampolinen, så att säga-

  27. -pratar vi i dag om grammatik
    och språkutvecklande arbete.

  28. Vi kommer faktiskt att börja
    med en studenttext.

  29. En student som jag mötte för 1 1/2 år
    sen i senarelärarutbildningen.

  30. I ett sammanhang skrev den här
    studenten en reflekterande text-

  31. -om hur hon hade upplevt starten
    på sina gymnasielärarstudier.

  32. Hon skriver så här:

  33. "Jag måste erkänna att jag trodde
    att det skulle vara lättare."

  34. "Jag har alltid haft lätt för mig, så
    det skulle inte vara nån skillnad."

  35. "Jag tog studenten
    med riktigt bra betyg"-

  36. -"utan att egentligen ha behövt
    anstränga mig så mycket under åren."

  37. "'Att glida på ett bananskal' passar
    in bra på min gymnasieskolgång."

  38. "Jag är inte
    ointelligent eller korkad."

  39. "Jag har lätt att lära och
    att uttrycka mig i tal och skrift."

  40. "Men jag har aldrig
    befäst det lärda."

  41. "Nu när jag måste plocka fram
    gamla kunskaper, så ekar det tomt."

  42. "Jag klarade höstterminen
    med improvisation och jäklar anamma."

  43. "Men när vårens grammatikkurs började
    kändes det som att gå in i en vägg."

  44. "De enda förkunskaperna jag hade var
    att verb är saker man gör"-

  45. -"adjektiv beskriver saker och ting
    och substantiv är namn på ting."

  46. "Det lär man sig på lågstadiet. Vad
    gjorde jag resterande år i skolan?"

  47. "Om jag inte ens kan
    svensk grammatik"-

  48. -"hur ska jag kunna undervisa
    i just svenska?"

  49. "Ångesten under grammatikkursen
    var inte rolig att hantera."

  50. "Jag som alltid hade haft så lätt
    för mig förstod inte vad lärarna sa."

  51. "Jag fick läsa en text flera gånger
    för att ta till mig innehållet."

  52. "Vems fel är det här? Är det mitt
    fel? Är det mina gamla lärares fel?"

  53. "Skolledningen? Regeringen?
    Vem ska jag skylla på?"

  54. "Och hur ska vi kunna
    göra det bättre"-

  55. -"och undvika
    att fler elever känner som jag gör?"

  56. Det här är ett vittnesmål från Erika.

  57. Vi vet att hon inte är ensam. Vi har
    mött liknande upplevelser tidigare.

  58. Det intressanta är att vi inte bara
    möter det bland svensklärarstudenter-

  59. -utan faktiskt även
    bland yrkesverksamma lärare-

  60. -fast vi kanske hör det
    på ett lite annat sätt då.

  61. Här har vi till exempel kunnat höra
    att grammatik är för svårt för barn.

  62. "Varför har vi inte fått lära oss
    det här på lärarutbildningen?"

  63. "Jag lägger inte tid på tragglande
    av meningslösa utantillkunskaper."

  64. "Hur kan man lära ut detta
    till eleverna?"

  65. "Grammatik ska eleverna läsa i grund-
    skolan, så vi arbetar inte med det."

  66. "Hjälp! Det här borde jag kunna!"

  67. Kanske känner vi alla igen oss
    lite grann i det.

  68. Vi har funderat på hur man löser
    det här grammatikproblemet.

  69. Det har andra också funderat på.

  70. Exempelvis Boström och Josefsson
    redan 2006.

  71. Där håller Ullström med: "Grammatik-
    undervisningens didaktik..."

  72. Det är ju de didaktiska frågorna:
    varför, vad och hur.

  73. "...återstår väsentligt
    att utveckla."

  74. Vi har i samverkan med våra
    studenter, våra verksamma pedagoger-

  75. -och i egna erfarenheter som lärare
    funderat mycket över-

  76. -hur man kan göra
    grammatikundervisningen meningsfull-

  77. -och göra den på ett sånt sätt
    att man minns att man haft grammatik.

  78. Ofta möter vi studenter-

  79. -som säger att de aldrig nånsin haft
    nån grammatikundervisning alls.

  80. Vi tror inte att man har gått igenom
    grundskolan och gymnasiet utan det.

  81. Vi närmar oss den kreativa
    grammatiken. I kreativitet lägger vi-

  82. -ett öppet och undersökande
    förhållningssätt till språket.

  83. Det kräver då ämneskunskaper
    - vad handlar det om?

  84. Det handlar om pedagogiska kunskaper
    - hur lärande går till.

  85. Och också metoder för nytänkande.

  86. Att gå bortom hur den traditionella
    undervisningen har sett ut - hur.

  87. Men det handlar också
    om inre motivation hos eleverna-

  88. -att uppleva det som meningsfullt,
    och inre motivation hos pedagogerna.

  89. Att man även som lärare ser det här
    som meningsfullt och viktigt.

  90. Nu handlar det om den inre
    motivationen: Varför grammatik?

  91. Det är ett centralt kunskapsområde
    när vi pratar om språkutveckling.

  92. Vi får nödvändiga begrepp,
    alltså ett metaspråk om språket-

  93. -vilket gör att det blir lättare
    att kommunicera det med våra elever-

  94. -på ett professionellt sätt
    mellan pedagoger-

  95. -och till andra omgivande
    intresseområden.

  96. Föräldrar och kanske i andra
    utbildningssammanhang.

  97. Men det här kan också vara ett stöd
    för allt språkutvecklande arbete.

  98. Med det menar vi
    att det här gäller alla ämnen.

  99. Ni ser snart vad vi menar med det.

  100. Som ni säkert också redan nu ser
    tolkar vi grammatiken ganska brett.

  101. Inte bara som ordklasser
    eller satsdelar-

  102. -utan grammatik i funktion med det
    som händer runtomkring.

  103. Det kommer strax att leda oss in
    på elevtexterna.

  104. Vi har pratat ganska mycket om ifall
    det är möjligt att ägna sig åt språk-

  105. -utan att faktiskt beröra grammatik.

  106. Visst kan det vara
    en definitionsfråga-

  107. -men egentligen tror vi att kunskaper
    om språkets system och struktur-

  108. -är kärnan i allt vi gör när vi
    ägnar oss åt att läsa och skriva.

  109. Även om man kommer in i grammatik-
    området med olika förkunskaper-

  110. -och olika attityder, så är det här
    ett ganska tungt vägande argument.

  111. I de nya styrdokumenten
    har vi väldigt tydligt framskrivet-

  112. -vilken plats grammatiken
    och språkets struktur ska ha.

  113. Längst upp har vi ett litet utdrag
    från förskoleklass, de yngsta barnen.

  114. Där är det lite mindre specifikt, men
    det räcker att gå in på årskurs 1-3-

  115. -så ser vi att det vi ska hålla på
    med är ganska specificerat.

  116. Jämfört med den tidigare Lpo-
    kursplanen så är det stor skillnad.

  117. I 1-3 är det språkets struktur
    med stor och liten bokstav.

  118. Vi kommer in på skiljetecknen som
    avslutar mening och stavningsregler.

  119. Det här ska vi verkligen göra.
    Stavningsregler.

  120. Inte bara stavning,
    utan stavningsregler.

  121. Det där ska det sen byggas vidare på
    fram till årskurs 6.

  122. Det blir mer specifikt och fördjupat
    när vi plockar in meningsbyggnad.

  123. Vi kommer in
    på huvudsatser och bisatser-

  124. -och bygger vidare
    på stavningsregler och skiljetecken.

  125. Det är återigen väldigt preciserat.
    Vi får ytterligare ett steg i 7-9.

  126. Där ska vi ägna oss
    åt stavningsregler, skiljetecken-

  127. -ordklasser och satsdelar.

  128. Vi ska ju det
    om vi nu ska följa det här.

  129. Om vi sen går ett steg längre
    och ser på gymnasiets styrdokument-

  130. -så går det en skiljelinje där.
    Det uttrycks inte lika precist där.

  131. Synen som framträder där är mer
    i form av en tillämpad grammatik.

  132. Man behöver begrepp och kunskaper
    om språket för att göra andra saker:

  133. Analysera text
    och prata om text och skrivande.

  134. Så vi tog inte med ett utdrag från
    gymnasiets olika ämnesplaner här.

  135. Men visst är det tydligt framskrivet?

  136. Det leder oss in på frågan om hur man
    handleder språkutveckling hos elever.

  137. Med utgångspunkt i elevtexterna-

  138. -vill vi trycka på
    att man lyfter fram styrkor-

  139. -och att man också tänker
    på vilka kvaliteter-

  140. -alltså vilka egenskaper,
    som vi ser hos texten.

  141. Vad är det för egenskaper och
    kvaliteter som synliggörs i texten?

  142. För att kunna se det-

  143. -så behöver man ämneskunskaper
    och språkvetenskaplig bakgrund.

  144. Man behöver veta mycket om grammatik,
    om hur texter är uppbyggda.

  145. Man behöver också veta
    vad som händer i skrivprocessen.

  146. Frågan som följer på det är förstås:
    Hur går vi vidare?

  147. Även där måste man kunna identifiera
    vad vi kan bygga vidare med.

  148. Det här är förstås
    interaktion med eleven.

  149. Den sista frågan
    är kanske mer aktuell än nånsin-

  150. -för vi har möjlighet
    att skriva på många olika sätt i dag-

  151. -med användning av den nya tekniken.

  152. Vilka kvaliteter bejakas,
    uppmuntras, synliggörs?

  153. Vilka kvaliteter tillåts,
    får man använda?

  154. Och hur utvecklar man det här vidare?
    Hur uppmuntrar man och utvecklar dem?

  155. Det krävs väldigt stor kunskap
    av textkompetens-

  156. -och väldigt stor kunskap
    av multimodalitet i dag-

  157. -för att vara handledare
    i språkutveckling.

  158. Men det är text i dag, som sagt. Det
    här vill vi definiera som en text.

  159. En treåring har gjort "Den hiskeliga
    berättelsen om huggarormen!"-

  160. -som kom till en eftermiddag i somras
    i hemmiljö.

  161. En grannfru
    hade varit ute i skogen på morgonen-

  162. -och fått se en huggorm på stigen.

  163. Det var ju ett fasligt besvär
    att ta sig förbi den här huggormen.

  164. Sen var det kaffedags.
    I Värmland dricker vi mycket kaffe.

  165. Barnet satt vid bordet,
    och det här berättades.

  166. På eftermiddagen kom barnet med den
    här papperslappen, en post-it-lapp-

  167. -och sa till sin mamma: "Läs, jag har
    skrivit." Mamma var med på noterna.

  168. Hon var lite osäker på vad det stod,
    så barnet läste och berättade-

  169. -hur hon hade varit ute i skogen
    och mött en huggarorm.

  170. Då rättade ju mamman som vi gör.
    Inte genom att säga "Du sa fel"-

  171. -utan hon sa:
    "Oj, såg du en huggorm?"

  172. Barnet rättade tillbaka. "Nej, inte
    en huggorm. Det var en huggarorm."

  173. Då fick mamman veta
    att en huggorm inte är...

  174. En huggarorm är inte samma sak som
    en huggorm. En huggorm hugger så här-

  175. -men en huggarorm hugger med yxa. Det
    är ju barnets föreställningsvärld.

  176. Här ställer vi oss frågan:
    Vad ser vi för textkompetenser?

  177. Berättarkompetens och möjlighet att
    hålla en berättarstruktur i huvudet.

  178. Ser ni att det finns rader här?
    Barnet vet att text innehåller rader.

  179. Vi kan se att barnet gör uppehåll.

  180. Det är nåt slags delar
    i det här mönstret, som ord.

  181. Vi vet ju inte om det är skrivet från
    höger till vänster eller tvärtom.

  182. Det har vi ingen aning om.

  183. Men om man tittar noga på
    hur formen på den här skriften är-

  184. -ser vi att många av våra bokstäver
    ser ut så här, lite kantiga och så.

  185. Här kan man gå vidare och utveckla
    den fonologiska medvetenheten-

  186. -och också börja närma sig
    vilka ljud vi har i språket-

  187. -och förstås kopplingen
    till bokstäverna så småningom också.

  188. Vi har en annan nybörjarskrivare här.

  189. Ett barn som har börjat ettan.
    Det här är i oktober.

  190. Den här eleven skrev inte - det är
    en pojke - innan han började ettan.

  191. Han är nybörjare.
    Men han måste ha haft en hel del-

  192. -fonologisk medvetenhet
    och bokstavskännedom.

  193. Det är en faktatext om hur man sköter
    katter, och han har en egen katt.

  194. Det är en lista som visar
    hur det går till.

  195. "Var rädd om katten. Mata fett.
    Klappa." Nej, det står "kamma".

  196. "Fästingar. Klappa. Tyck om."

  197. "Släpp ut när hon mjauar." Jag hoppas
    att ni kan följa mig i min läsning.

  198. Vi ser att det finns
    en genrekompetens - lista, vet han.

  199. Han vet att rubriker stryks under.

  200. Det här är ingen
    innehållsmässig rubrik-

  201. -men rent grafiskt har vi ju
    understrykningen under rubriken.

  202. Det finns en berättarstruktur. Varje
    del i listan förtydligas i texten.

  203. Vi kallar ju hela det här för text.

  204. Ni ser högst upp till vänster där.

  205. Det är nästan en liten seriesekvens.

  206. Katten mjauar,
    och så får man öppna dörren.

  207. Då ser man att hon hoppar ut med
    väldig fart, och så blir det tomt.

  208. Det här med att kamma noga kommer
    tillbaka. Vi tror att det är en kam.

  209. Det är nog en långhårig katt,
    det verkar vara trassligt.

  210. Hur katten ser ut ser vi väldigt
    tydligt. Den är nästan lite farlig.

  211. Det är nog en katt som jagar.
    Hon vill ut, så det är en utekatt.

  212. På armbågen... Säger man "armbågar"
    på katter? Där finns en fästing.

  213. Det handlade om fästingar också där.

  214. Jag tycker att det här ser ut som
    ett mansansikte, men jag kan ha fel.

  215. Helt klart är
    att läsglasögon måste tas på.

  216. Vi förstår att det kan vara
    lite besvärligt att se.

  217. Fästingsprej verkar finnas.

  218. Eller så tycker han att det vore bra.

  219. Och så "hårt, väldigt".

  220. Ja, vi vet hur det är med fästingarna
    om vi har haft katter.

  221. Här kan man kanske
    förundras lite mer.

  222. "Mata katten noga med fett."

  223. Jag tycker att det är en flaska.

  224. Jag vet inte om det finns nån kattmat
    som är på det sättet.

  225. Men mata noga med fett.
    Annars: "Varning."

  226. "Varning." Så kan det gå med katter.

  227. Vad ser vi för textkompetens här?
    Berättandet, naturligtvis.

  228. Det finns väldigt mycket kunskap
    som den här eleven berättar om.

  229. Listan.
    Berättarsekvensen i serien, förstås.

  230. För att vara en nybörjarskrivare
    stavar den här eleven väldigt bra.

  231. Vi skulle kunna gå vidare.

  232. Vi kan ta fasta på mycket,
    men vi tar fasta på listan.

  233. Att börja jobba med lite mer löpande
    text och kanske närma oss meningar.

  234. Där leder Camilla vidare.

  235. När vi arbetar med meningar
    behöver vi också skiljetecken.

  236. Det här är en bild som vi tänkte
    använda som ingång till skiljetecken.

  237. Kung fu, ska det här vara.

  238. Vi tänkte göra en liten övning som vi
    kallar "skiljeteckens-kung fu".

  239. Alldeles strax ska ni få resa på er,
    men först ska jag berätta.

  240. Jag har jobbat på det här sättet
    med barn-

  241. -för att befästa
    skiljetecknens funktion.

  242. Rörelser och ljud
    förstärker lärandet.

  243. Det utforskande är att vi pratar om
    vad skiljetecknen symboliserar-

  244. -men också provar att gestalta det.

  245. Nu tar jag tecken utifrån
    hur jag gjorde den gången-

  246. -men om ni ska göra det här, så vill
    man ju utforska det tillsammans.

  247. De talar om för er, och tillsammans
    tar ni fram hur tecknet ser ut.

  248. Det låter kryptiskt,
    för ni vet hur en punkt ser ut-

  249. -men lägger vi på ljud och rörelse-

  250. -menade mina barn att man gör så här:
    pow! Därför kallar vi det kung fu.

  251. Jag kan inte kung fu, så ni får ha
    överseende med mina rörelser.

  252. Utropstecknet: wow pow! Det är klart,
    för ett utropstecken är ju ett "wow".

  253. Frågetecken: killerillerill pow!
    Javisst, frågor kittlas ju.

  254. Kommatecken: bing!

  255. Och om vi ska förstärka det
    med stor bokstav...

  256. Det är ju inte ett skiljetecken, men
    det markerar ju meningen på nåt sätt.

  257. Då tänkte de på "capital letters".

  258. Och så översätter man "capital"
    till "huvudstad".

  259. Då blev det så här
    man markerar stor bokstav.

  260. Det var pow, wow pow, killerillerill
    pow och stor bokstav så.

  261. Om det kommer ett kommatecken
    så är det bing.

  262. Vi ska strax tillsammans läsa
    "Petter och hans fyra getter".

  263. Jag ska be er att resa på er.

  264. Jag kommer att vända mig från er,
    för jag behöver ju läsa texten.

  265. Eller om jag ska...
    - Ska jag stå där? Ja.

  266. Då tänker jag att ni är redo
    för "Petter och hans fyra getter".

  267. "I sin stuga bodde Petter
    med en katt och fyra getter - pow!"

  268. "Första geten hette Röd - pow!"

  269. "Den åt bara smör och bröd - pow!"

  270. "Andra geten hette Blå - pow!"

  271. "Den var starkare än två - pow!"

  272. "Tredje geten hette Gul - pow!"

  273. "Den var julbock varje jul - pow!"

  274. "Fjärde geten hette Vit - pow!"

  275. "Den var känd för sin aptit - pow!"

  276. "Katten hette Murre Svart - pow!"

  277. -Nej!
    -Bing!

  278. "Tog en råtta varje natt - pow!"

  279. "Hela dagen måste Petter
    valla sina fyra getter - pow!"

  280. "Röd och Blå och Gul och Vit"-

  281. -"sprang i skogen hit och dit - pow!"

  282. "Men - pow, pow, pow!"

  283. Ja, ni.

  284. Tack så mycket.

  285. -Fantastiskt med en sån publik.
    -Ja, underbart.

  286. En av våra grundtankar med en sån här
    övning eller nånting annat är-

  287. -att vi försöker få in det språkliga
    i allt vi gör.

  288. Det finns ju så enormt mycket man kan
    använda i stället för övningsböcker-

  289. -eller vad man nu har
    från sin egen skolgång.

  290. Texter som vi ändå arbetar med,
    som "Petter"-

  291. -texter som eleverna skriver själva
    eller reklamtexter, reklamfilmer.

  292. Vi kan ju använda det
    till det vi behöver.

  293. Vi ska fortsätta på det där
    med elevernas eget skrivande.

  294. Nu lämnar vi de allra yngsta barnen
    och "Den hiskeliga huggarormen".

  295. Vi lämnar också "Katten" bakom oss
    för att se på mellanårens skrivande.

  296. Vad tänker ni när ni ser den här?
    Om jag ska gissa-

  297. -så tror jag att man ser att det är
    en ganska välfungerande berättelse-

  298. -skriven av en elev i fyran.

  299. Det här är berättelsen om en pizza
    som berättas i kronologisk ordning-

  300. -från början
    till ett kanske lite abrupt slut-

  301. -men vi får i alla fall veta
    att det är slut.

  302. Då tänkte vi att vi först skulle
    se lite grann på textkompetenser.

  303. Eleven har kommit långt i skrivandet,
    för vi har en fungerande berättelse-

  304. -en ganska tydlig berättardisposition
    som är just kronologisk.

  305. Det är lätt att följa den röda
    tråden. Texten är lite processad.

  306. Några stavfel har putsats till,
    men överlag fungerar det väl.

  307. En korrekt meningsbyggnad. Eleven kan
    stor bokstav och punkt, som den ska.

  308. Det förekommer
    både huvudsatser och bisatser.

  309. Då är ju frågan: Vill vi verkligen
    klaga på nånting i den här texten?

  310. Nej, kanske inte, men vill vi hjälpa
    eleven till fortsatt utveckling?

  311. "Ja, det vill vi", ska man svara.

  312. Och jag hörde att de svarade.

  313. Därför tänkte jag att vi skulle visa
    ett par snabba textlaborationer-

  314. -som vi skulle kunna göra på texten.

  315. Den ena är att vi som pedagoger
    skulle kunna se på den här texten-

  316. -och titta på ordförrådet.

  317. Det kan man inte alltid göra,
    men vi tar det som ett exempel här.

  318. När vi tittar på orden
    som används här-

  319. -ser vi att ett ganska litet antal
    ord används väldigt mycket.

  320. Jag har visserligen slagit ihop
    några variantformer-

  321. -men ordvariationen
    är ändå ganska begränsad.

  322. Man skulle kunna arbeta med synonymer
    för att vidga ordförrådet-

  323. -och kanske diskutera vad man
    kan göra mer för att bygga ut texten-

  324. -hitta större variation
    och komma längre i språkutvecklingen.

  325. En mer specifik variant av att se på
    ordförråd och orden som används är-

  326. -att gå in på det här
    med ordklasser och ordklassvariation.

  327. Och... Så där ja.

  328. Där kan det nog vara så att vi som
    svensklärare, pedagoger eller vuxna-

  329. -ofta kan få en känsla
    för saker och ting.

  330. Men känslan kan vi ibland komplettera
    genom att se lite mer konkret.

  331. I den här texten har orden med
    beskrivningskaraktär färgats blåa.

  332. Det översta ordet "sträng"
    är ju ett adjektiv-

  333. -och det som står strax nedanför,
    "ännu mera", är ett slags adverbfras.

  334. Det är de två eller tre beskrivnings-
    orden som förekommer i texten.

  335. Det området
    skulle man kunna arbeta vidare med.

  336. Arbeta med både adjektiv och adverb
    för att göra texten mer levande.

  337. Här blir det så väldigt tydligt
    att ordklassen är underrepresenterad.

  338. Där tänkte jag att vi skulle gå över
    till ett annat exempel.

  339. Ta en minut och läs igenom den här
    efter bästa förmåga.

  340. Jag har använt texten på olika sätt.

  341. Vid flera tillfällen har jag gjort
    en ovetenskaplig undersökning-

  342. -där jag har läst texten först utan
    att man har fått se hur den ser ut.

  343. Det visar sig tydligt att åhörarna
    skattar texten på helt olika sätt-

  344. -beroende på om man bara hör den läst
    eller om man ser den så här.

  345. Det har nästan gått ett sus
    genom salen när jag visar den.

  346. Det aktualiserar frågan
    om vad vi ser som kvaliteter i text.

  347. Det är ju så himla lätt, rent ut
    sagt, att man noterar de här ytfelen-

  348. -stavfel, särskrivningsfel
    eller interpunktionsfel-

  349. -och missar alla kvaliteter
    som ligger under textytan.

  350. Fixar man bara till det där som stör,
    så har vi en fantastisk berättelse.

  351. En berättelse
    där skribenten som går i nian-

  352. -dessutom använder ett målande språk
    på många olika sätt.

  353. Vad man kan säga om den här
    i kvalitetsväg...

  354. Dels finns det en hel del beskrivande
    ord och uttryck, adjektiv och adverb.

  355. Det finns en detaljrikedom
    i många fall-

  356. -som visar sig på olika sätt,
    till exempel genom sammansatta ord.

  357. Det finns också
    en stor närvaro i texten-

  358. -flera spännande drag
    som ökar spänningen, faktiskt-

  359. -och en ganska tydlig röd tråd,
    i alla fall.

  360. Om vi håller oss kvar
    vid utvecklingsområden-

  361. -så tänkte jag att vi skulle se
    lite grann på just särskrivningarna-

  362. -eftersom många noterar det
    som ett ganska vanligt fel.

  363. Det är inte bara bland ungdomar och
    barn som särskrivningar förekommer.

  364. De här exemplen
    har vi hittat på nätet.

  365. Det finns en Facebookgrupp
    mot särskrivningar.

  366. Det är en feltyp som är ganska
    tacksam att arbeta med på många sätt.

  367. Man kan hitta många exempel. Man kan
    skratta lite, för det kan bli roligt.

  368. Men frågan är hur man kan arbeta med
    det på ett lite mer fördjupat sätt.

  369. Man kan till exempel låta eleverna
    gå ut och fotografera särskrivningar.

  370. Man kan göra en särskrivningsjakt
    på nätet.

  371. Men man kan också använda
    särskrivna ord som nånting-

  372. -som leder oss in i sammansatta ord
    och svenska ordbildningsprinciper.

  373. Att vi sätter samman ord, som man ju
    inte gör på samma sätt i engelskan.

  374. Den här bilden kommer från när vi var
    med på en folk- och rockfestival-

  375. -som är i Värmland. Bara i Värmland
    får vi vara med på rockfestivaler.

  376. Vi hade olika stationer som handlade
    om språk, och det här är en ordlek.

  377. Ta en lapp från varje hatt,
    sätt samman och se vilket ord du får.

  378. Då bildas ju alla möjliga typer
    av ord och påhitteord, så att säga.

  379. Här har vi ett bra exempel. En liten
    person drog orden "motor" och "träd".

  380. Han kunde inte läsa själv, så
    föräldrarna läste "träd" och "motor".

  381. Vad blir det för ord?
    "Trädmotor" var inte bra-

  382. -så han bytte plats
    på förled och efterled.

  383. "Motorträd" var nånting för honom.

  384. Han har skrivit "motorträd"
    i mitten av papptallriken.

  385. Han har beskrivit motorträdet
    väldigt, väldigt noga och mycket.

  386. Föräldrarna förtydligar
    i övre delen av papptallriken.

  387. Och sen ser ni vad som händer:
    Han skriver av-

  388. -på det sätt som han kan.

  389. Där vill vi också peka på sättet
    som han tas på allvar-

  390. -som en medlem
    i skriv- och läskunnigas klubb.

  391. Han tar också sig själv på allvar
    i det.

  392. Ett sätt att vidareutveckla
    den här enkla språkleken är...

  393. Vi tittar tillbaka på folkracetexten
    som ni såg nyss.

  394. När man tittar närmare på orden som
    särskrivs, finns det flera exempel.

  395. Det intressanta är,
    fast det är kanske en tillfällighet-

  396. -att de flesta ord som eleven sär-
    skriver saknar fogemorfemet i mitten.

  397. När man sätter samman två ord behöver
    man i flera fall ett foge-s i mitten.

  398. Det kan vara vokaler också.

  399. Det verkar finnas en tendens att när
    vi har s:et i skarven mellan orden-

  400. -så brukar det gynna att ordet skrivs
    ihop. Det brukar också vara så-

  401. -att långa och ovanliga sammansatta
    ord, kanske som "folkracetävling"-

  402. -lättare skrivs isär, för de blir
    otympliga och svårhanterliga.

  403. Man kan fördjupa sig i särskrivningar
    och ordbildningsprinciper.

  404. Till exempel
    kan man diskutera s:ens betydelse.

  405. Ett annat exempel som används
    jättemycket i sammanhangen är-

  406. -ifall det heter
    Svenska fotbollsförbundet-

  407. -eller Svenska fotbollförbundet.

  408. Jag gissar att en del av er vet att
    det står Svenska fotbollförbundet.

  409. Men vi lämnar den tråden och plockar
    upp en annan tråd ur folkracetexten-

  410. -som ni nog noterade. Det här med
    att punkten och de stora bokstäverna-

  411. -i många fall sitter där de ska,
    men inte alltid.

  412. Med tanke på målen
    som vi har för högstadieåren 7-9-

  413. -så borde vi nog arbeta med det här.
    Egentligen finns ju målen tidigare.

  414. Enligt målen ska vi faktiskt
    arbeta med satsdelar i 7-9.

  415. Ett förslag skulle kunna vara att
    närma sig de två främsta satsdelarna-

  416. -genom att se på
    hur meningarna är uppbyggda.

  417. Genom at ta ut subjekt och predikat
    i var och en av de här satserna-

  418. -kan man få en bakgrund till det-

  419. -som ligger till grund
    för hela vårt interpunktionssystem.

  420. Vi behöver i väldigt många fall nån
    typ av skiljetecken mellan satserna.

  421. Därifrån tänkte jag att vi skulle
    gå vidare ytterligare en liten bit.

  422. Och då återkommer vi
    till det här med skiljetecken-

  423. -och hur man ytterligare
    kan koncentrera språket.

  424. I en sexordsroman ingår sex ord.

  425. Ernest Hemingways klassiska exempel:
    "For sale: baby shoes, never worn."

  426. Det ryms ju en hel roman i det.

  427. Margaret Atwoods exempel:
    "Longed for him. Got him. Shit."

  428. Dagens Nyheter hade för några år sen
    en sexordsromantävling.

  429. Man fick skicka in texter, och
    det här var det vinnande bidraget.

  430. Det finns en hel skrivrörelse på
    nätet som handlar om sexordsromaner.

  431. Mycket av det är på engelska.

  432. Det här var vinnaren. Tänk er att vi
    lägger på skiljetecken a la kung fu.

  433. Vi kan göra det fast ni sitter kvar.
    Talstreck är "chot".

  434. Det är bra, för man sänder ut sitt
    budskap. Vi provar, ni kan sitta.

  435. "Chot! Död - killerillerill pow!"

  436. "Chot! Mördad - pow, pow, pow!"

  437. "Chot! Hur - killerillerill pow!"

  438. "Chot! Strypt - pow!"

  439. "Chot! Vem - killerillerill pow!"

  440. "Chot! Jag - wow pow!"

  441. Tänk er nu
    om man byter ut skiljetecknen-

  442. -och exempelvis i stället för ett
    frågetecken använder "pow, pow, pow"-

  443. -eller "wow pow". Då händer ju också
    nåt annat med textens budskap.

  444. Vill man också jobba
    med ords nyanser och volymen på ord-

  445. -synonymer och såna saker, så är det
    lätt i en så utkristalliserad text.

  446. Man kan också jobba med gestaltning
    och dramatisering. Hur läser man det?

  447. När jag pratar om gestaltning skulle
    man faktiskt kunna ta bort ord-

  448. -och i stället bara göra en rörelse
    för det. "Död" skulle bli så här.

  449. Chot! Killerillerill pow!

  450. Jag har sett det här göras
    med små barn och med gymnasieelever.

  451. Det närmar sig
    ett lekfullt och öppet arbetssätt.

  452. Det kreativa och öppna i det
    ligger i att man gör det tillsammans-

  453. -och att man också är mottaglig
    för det som eleverna föreslår.

  454. Eller mottaglig... Att man tillåter.

  455. Vi ska se om jag kan komma rätt
    här också. Så där ja.

  456. Vi har haft nöjet att få presentera
    begreppet "kreativ grammatik".

  457. Vi kan repetera lite grann.
    De arbetssätt vi gärna pekar på är-

  458. -olika språklekar, det undersökande,
    öppna förhållningssättet-

  459. -att man använder sig
    av gestaltningar, kropp och rörelse-

  460. -multimodalitet, att man ser texter
    som kommunikativa fenomen-

  461. -och språkliga laborationer där man
    nyanserar språkets minsta detaljer.

  462. Utgångspunkt i dag var elevtexter.
    Det kan vara skönlitterära texter.

  463. Vardagstexter. Det måste ju inte
    bara vara skolskrivandet-

  464. -utan många, många olika typer
    av texter. Samtal, förstås.

  465. En språklek i sig
    skulle också kunna vara utgångspunkt-

  466. -för den här typen av arbete.

  467. Det måste inte bara vara text.
    Man kan också börja i andra änden.

  468. Vi vet inte hur man ska kunna
    sätta en gräns runt det här.

  469. Människor är kommunikativa, så det
    kan också vara mycket, mycket mer.

  470. Så allra först:
    Tusen tack för att ni har kommit hit.

  471. Textning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kreativ grammatik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Annelie Johansson är lärarutbildare vid Karlstads universitet och Camilla Grönvall är doktorand vid Karlstads universitet. De berättar om hur man kan göra grammatikämnet mer meningsfullt för eleverna. Genom att lärare blir säkrare i grammatiska frågor ges de möjlighet att arbeta med elevernas språkutveckling på ett sätt som ligger långt från ett gammaldags tragglande av regler i grammatikböckerna. Inspelningen ägde rum den 27 oktober 2014 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Grammatik, Lärarrollen, Skolan, Skolpersonal, Språkundervisning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2014

Konsten att göra ett bra prov

Forskaren Christina Wikström berättar om vad som kännetecknar ett bra prov, vad man kan och inte kan göra med prov och hur man bör tänka när man vill utveckla ett eget prov. Inspelning från den 27 oktober 2014 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2014

Stresshantering i klassrummet

Ann Nygren är livsstilspedagog och berättar om stressen många ungdomar känner. Hon ger också verktyg för att kunna varva ner och framförallt sova bättre. Inspelningen ägde rum den 27 oktober 2014 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2014

Kreativ grammatik

Annelie Johansson och Camilla Grönvall berättar om hur man kan göra grammatikämnet mer meningsfullt för eleverna och så att det skiljer sig från gammaldags tragglande av regler i grammatikböckerna. Inspelat den 27 oktober 2014 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2014

Hur kan lärare bemöta främlingsfientlighet?

David Lifmark forskar kring främlingsfientlighet. Han berättar här om att man som lärare har en maktposition och därmed moraliskt ansvar att tackla de här svåra frågorna. Inspelningen ägde rum den 27 oktober 2014 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Digital didaktik

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

En skola för rätt och fel

När skoldagen är slut och klasskamraterna går hem fortsätter Rayan och Maryam till sin andra skola. Det är Al Salam-föreningen som driver skolverksamhet efter skoltid för barn i Malmö med ursprung i arabvärlden. Skolan startades av Iman Fakhro och hennes systrar när de såg att barnen i området där de bodde betedde sig illa mot varandra. Bara i Malmö finns ett fyrtiotal komplementära skolor, berättar forskaren och läraren Laid Bouakaz, som har kartlagt fenomenet. Skolorna drivs av frivilliga krafter, ofta av föreningar med rötter i andra länder. Vad får eleverna i de här skolorna som de inte får i den vanliga skolan?