Titta

UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Om UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Vatten blir en allt viktigare faktor när det gäller arkitektur och stadsplanering. Den globala uppvärmningen har skapat ett klimat där städer och samhällen måste vara beredda på att ta hand om allt större vattenmängder. Men hur ska det gå till? I ett antal föreläsningar diskuteras här framtidens utmaningar med arkitekter och forskare från vattennära städer som London, Seattle och Göteborg. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden : Att bygga för stormenDela
  1. Jag tänker prata om vatten-

  2. -utifrån mina erfarenheter av att
    ha vunnit en tävling i New York.

  3. Folk säger till mig att inte stå
    framför skärmen, så jag ska försöka.

  4. FAR ROC var en tävling-

  5. -som organiserades av New Yorks
    stadsbyggnadsförvaltning-

  6. -tillsammans med tre utvecklare-

  7. -och med stöd från Enterprise
    Community och USA:s arkitektförbund.

  8. FAR ROC står för
    ett hållbart Rockaway.

  9. Den direkta anledningen
    till den här tävlingen-

  10. -var superovädret Sandy,
    som ledde till stor förödelse.

  11. Det var inte årets största oväder
    och inte det mest förödande-

  12. -men det blev en väckarklocka
    för New York och västvärlden.

  13. Det kan hända här och nu.
    Vi blev återigen medvetna om-

  14. -att våra städer är väldigt sårbara.

  15. De innehåller huvuddelen
    av befolkningen och infrastrukturen-

  16. -och de är också
    våra ekonomiska centra.

  17. Ett hållbart Rockaway, alltså.
    Rockaway är den här lilla halvön här.

  18. Det här är Manhattan, här är JFK.

  19. Det är bara en liten halvö-

  20. -som ur ett naturperspektiv
    är tänkt att skydda landet bakom den-

  21. -snarare än att den ska bebyggas.

  22. Här är platsen. Det är 33 hektar och
    det har stått övergivet sen 50-talet.

  23. Det är en utmärkt möjlighet att prova
    nya, hållbara designlösningar-

  24. -och använda det som försöksobjekt.

  25. Ni kanske känner igen det här.
    Det ser lite övergivet ut-

  26. -men det är inspelningsplatsen
    för "Boardwalk Empire".

  27. Utan att ni vet om det
    kan ni ha sett delar av det.

  28. Jag tycker att kulisserna,
    med sina stängsel framför-

  29. -är en bra bild för hela platsen.

  30. Det är ett ödsligt område, där bara
    flöjtstrandpipare har sina boplatser-

  31. -men i övrigt händer där ingenting.

  32. Så det är ett bra försöksområde
    för staden New York.

  33. För ett hållbart Rockaway, alltså.
    Vad är hållbarhet?

  34. Alla pratar om det, men jag själv
    känner åtminstone ingen-

  35. -som kan sätta fingret på
    vad det innebär.

  36. Enligt ordboken är det att kunna
    återgå till ett tidigare gott skick.

  37. Vi brukar säga att man kommer
    tillbaka starkare efter en händelse.

  38. I vårt förslag sa vi att det inte
    räckte. Vi vill inte komma tillbaka.

  39. Vi ska inte bli träffade från början.
    Vi måste anpassa oss.

  40. Vi måste anpassa oss till vad som
    än kommer. Vi vet inte vad det blir.

  41. Framtiden är osäker.

  42. Små medel och stora mål.

  43. Vad kan man nå för stora mål?
    Vi pratar om vatten i staden-

  44. -men för oss skandinaviska arkitekter
    är målet alltid människorna.

  45. Den här killen som arbetade
    i en odlingsträdgård i Rockaway-

  46. -det är honom vi bygger för
    och gör det så hållbart som det går.

  47. Ett inkluderande samhälle.

  48. Vi ser målet i det här fallet som ett
    nytt hem för samhället Arverne East.

  49. Hur når vi dit?
    Vi erbjuder inga färdiga lösningar.

  50. De går inte att anpassa.

  51. Om man bygger en stor skyddsvall
    så går den inte att förändra.

  52. Vi erbjuder ett antal mindre
    små medel eller designlösningar-

  53. -som arbetar tillsammans
    nästan som en maskin.

  54. Alla delar har sin uppgift, eller
    ofta flera uppgifter inom systemet.

  55. Det leder oss till vår design.
    Arkitekter och stadsplanerare kan se-

  56. -att vi började
    med en robust stadsplan.

  57. Om vi ska bygga
    ett nytt hem för Arverne East-

  58. -vill vi inte skapa
    ett nytt experiment.

  59. Vi börjar med det som vi vet fungerar
    och en robust plan som känns trygg.

  60. Vad är tryggt för dem, både socialt
    och vad gäller framtida oväder?

  61. Innan vi dyker ner vill jag visa att
    det är ett nytt hem för samhället.

  62. Hur bygger man ett samhälle? Genom
    offentliga platser där folk träffas.

  63. Det är så man bygger ett samhälle.

  64. Man måste ha många olika offentliga
    platser. Alla gillar inte samma sak.

  65. Man måste ha olika storlekar.
    Ibland behövs stora lokaler-

  66. -ibland sitter man tillsammans
    i ett mindre rum.

  67. Vi skapade ett väldigt tydligt
    centrum, ett torg, som vi ser här.

  68. Det är tätare, mer urbant,
    det skapar mer liv-

  69. -och folk får en känsla av
    att det här är samhällets centrum.

  70. Vi har ett högt hus som ses
    från tunnelbanan från Manhattan.

  71. Vi har också tagit med
    nåt som kallas Coffice-

  72. -som vi har stulit
    från ett koncept från Stockholm.

  73. Det är en arbetsplats
    med tillhörande funktioner-

  74. -och det integrerar...
    Jag kanske ska säga det.

  75. Det här är ett av New Yorks
    fattigaste områden-

  76. -med socioekonomiska utmaningar-

  77. -och vi ville ge folk
    möjligheter att arbeta-

  78. -med små medel. Med en dator och en
    plats kan man starta en egen firma.

  79. Mot Atlanten
    går torget över i en pir.

  80. Det finns inga pirer på Rockaway-
    halvön som det går att vara på.

  81. Vi såg den här piren som nåt
    som skulle få folk att vilja åka dit-

  82. -och man får dessutom en fin utsikt
    mot det nybyggda området.

  83. Det får man inte alltid i kustområden

  84. Min andra poäng är att våra städer
    expanderar och naturen trycks undan.

  85. Enligt miljöregelverket
    för hur mycket natur man måste ha-

  86. -borde hälften av det här området
    vara naturreservat.

  87. Vi tyckte hellre att man skulle dela
    upp naturreservatet i mindre delar.

  88. Mindre gröna områden
    är bättre för mångfalden-

  89. -då det skapar ett nätverk
    där arter kan gå mellan områden.

  90. Det ger oss också möjligheten
    att utforma varje grönt område-

  91. -som det borde se ut
    utifrån sin funktion.

  92. Öarna utanför kusten blir
    nya områden för flöjtstrandpiparen-

  93. -som ligger längre bort från
    infrastrukturen och människorna-

  94. -och som är av bättre kvalitet
    än de områden som hade föreslagits.

  95. Här integrerade vi öarna...
    Det är alltid en fin balans-

  96. -mellan tillräckligt nära
    för människorna-

  97. -och tillräckligt långt bort
    för flöjtstrandpiparen.

  98. Nu dyker vi ner i vattnet, äntligen.

  99. Arverne East är en speciell plats.

  100. Vår design,
    och egentligen alla tätorter-

  101. -borde börja med insikten
    att vattnet kommer att hitta in.

  102. Det är naivt att tro
    att vattnet inte kommer in i staden-

  103. -särskilt i Arverne East, som ligger
    mellan Atlanten och Jamaica Bay.

  104. Vattnet kommer från två håll. Om
    det stiger trycks grundvattnet upp.

  105. Vattnet angriper från tre håll.
    Man kan inte komma runt det-

  106. -mer än att se till att man får
    kontrollerade översvämningar-

  107. -och ha en design
    som minimerar skadorna.

  108. När vattnet stiger finns två viktiga
    saker. Det första är vågenergin-

  109. -och det andra är vattennivån.

  110. Vågenergin ska man göra nåt åt
    så långt hemifrån som möjligt.

  111. Därför har vi öar utanför kusten,
    och vågbrytare.

  112. Det andra man kan göra
    är att ha en bruten strandpromenad.

  113. Om den är vinkelrät mot vågorna
    kommer de med full kraft-

  114. -och skadar strandpromenaden, vars
    spillror orsakar ytterligare skador.

  115. Genom att vi bryter strandpromenaden-

  116. -kan vi också leda vattnet
    bort från byggnaderna-

  117. -för att minska
    och kontrollera skadorna.

  118. De vågbrytare
    som vi tänkte på är ett geokubsystem.

  119. Man kan använda vad som helst
    och lägga på havsbotten.

  120. Gamla tunnelbanevagnar. New Yorks
    tunnelbana är ganska föråldrad.

  121. Det minskar vågornas energi,
    inte bara vid ett oväder-

  122. -utan vågenergin minskas året om,
    vilket minskar erosionen på stranden.

  123. Det gör också stranden bättre
    för små barn att bada vid-

  124. -om vågorna aldrig blir högre än
    säg en, en och en halv meter.

  125. En av öarna tänkte vi att vi skulle
    utforma som en sandmotor.

  126. Det är en holländsk uppfinning.

  127. Jag är holländare,
    så det är väl därför jag har med det.

  128. Nu står jag här och säljer in
    skandinavisk arkitektur...

  129. En sandmotor fungerar så att man gör
    en stor hög med sand utanför kusten.

  130. I Holland måste man ofta förstärka
    stränder med ny sand vart femte år.

  131. Med sandmotorn lägger man sand på
    en plats och inte på hela kusten-

  132. -och så får strömmarna föra in
    sanden på stranden. Fungerar det?

  133. Jag är inte så holländsk längre.

  134. Varje litet medel
    har en dubbel funktion.

  135. Sandmotorn
    skapar en specifik situation-

  136. -som jag har hört
    lämpar sig väl för draksurfing.

  137. Den brutna strandpromenaden gör inte
    bara att man kan föra bort vattnet-

  138. -utan den skapar även
    gröna öar för utomhusaktiviteter-

  139. -genom att den rör sig
    längre från och närmare husen.

  140. Det blir också
    intressantare promenader.

  141. I stället för att gå i en rak linje-

  142. -riktas blicken mot husen, mot havet,
    tillbaka mot husen och så vidare.

  143. Vatten kommer och går.
    Vi måste kontrollera avrinningen-

  144. -inte bara efter översvämningar,
    utan även vid kraftiga regnoväder.

  145. Just nu, vad är det,
    två år och två veckor efter Sandy...

  146. ...är avloppssystemet fullt med sand.
    När det regnar fylls allt med vatten.

  147. Hela området översvämmas direkt.
    Vi använde små medel igen.

  148. Gröna tak, öppna trottoarer,
    biofilter längs med vägen-

  149. -för att få bort vattnet från platsen
    och undvika dagens översvämningar.

  150. Här är en liten skiss
    över hur det här stegvis-

  151. -för ner vattnet till de stora
    parkerna som finns på området.

  152. Jag vill prata lite
    om små medel och påverkan-

  153. -och de möjligheter
    som designelement har.

  154. Till vänster ser vi
    var byggnaderna finns inom området.

  155. Om vi flyttar de byggnaderna
    åt sidan, som på den andra bilden-

  156. -skapar vi en mer definierad gata och
    skapar utrymme för trädgårdar bakom.

  157. Om man bygger 1 500 hus där det
    kanske bor två människor i varje hus-

  158. -kommer man inte
    att träffa alla 3 000-

  159. -men man träffar, umgås och knyter
    kontakter med dem i ens eget kvarter.

  160. Som pappa till två små pojkar
    skulle jag uppskatta-

  161. -att ha en säker,
    bilfri miljö för mina barn.

  162. Det vore ännu bättre
    att trycka ner det-

  163. -så att jag ser hela området från
    köksfönstret, som ligger högre upp.

  164. Där kan vi också lagra regnvatten
    innan det tränger in i huset.

  165. Men det viktigaste är, återigen,
    att det skapar en vacker miljö-

  166. -en plats där folk kan träffas-

  167. -och en plats som vi hoppas kan bli
    ett nytt hem för Arverne East. Tack.

  168. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att bygga för stormen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det går att skapa en urban social plats även i ett område som är känsligt för stormar. Det är en av poängerna i den här presentationen av Sander Schuur, som arbetar på White Architects. Byrån står för det vinnande förslaget för området Arverne East längs havslinjen i Queens, New York. Här ska en vital social miljö skapas som är rustad för att möta naturens stora vattenmassor och sandmängder som sveps in med stormarna. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Geofysik, Meteorologi, Naturvetenskap, Stormar, Vattenbyggnad
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Det nya Göteborg

Björn Siesjö, stadsarkitekt, talar om Göteborgs utveckling som hållbar stad. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Att bygga för stormen

Sander Schuur från White Architects berättar om arbetet med att skapa en urban social plats i Arverne East längs havslinjen Queens, New York - ett område som är känsligt för stormar. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Domen över Dordrecht

Orkanen Katrina fungerade som en väckarklocka för hela Holland, berättar Ellen Kelder i denna föreläsning. Hon arbetar med en beredskapsplan för översvämningar i staden Dordrecht. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Vattnet som globalt hot

Föreläsning med Kees van Leeuwen, vattenforskare från Holland, som menar att en bra stad är en stad som har gott om pengar att satsa vatteninfrastrukturen. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Ett översvämmat London

Phil Stride, projektchef för Thames Tideway Tunnel, berättar om Londons stora problem med att hantera vatten och avlopp. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Den urbana idén om vatten

Idén om den smarta framtidsstaden saknar ofta ett vattenperspektiv, menar Richard Ashley, professor vid Sheffields universitet. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Två städer en utmaning

Hur skapar man en stad som är lika tilltalande i regn som i sol? Steve Moddemeyer arbetar med just den utmaningen. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Hamburgs Blå Nätverk

Hamburg står inför stora utmaningar för att staden ska kunna hantera allt regnvatten i de pågående klimatförändringarna. Föreläsning med Elke Kruse, landskapsarkitekt på universitetet i Hafen City. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

En världsledande stadsdel

Greg Morrison, professor vid Chalmers universitet, berättar hur Johanneberg i Göteborg ska bli en av världens mest resurseffektiva stadsdelar. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

En klimatkatastrof i Köpenhamn

Hur förbereder man sig för en framtid med tvära kast i klimatet? Föreläsning med Lykke Leonardsen, chef för klimatenheten i Köpenhamns stad. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Genmodifiering på gott eller ont?

Föreläsning med Karin E Björnberg, miljöfilosof, som analyserar hållbarhetsbegreppet. Hon berättar om kluvenheten kring så kallade GMO-produkter. En del forskare menar att genmodifierade grödor är positivt för hållbar utveckling i jordbruket. Andra håller inte med utan menar att det är en teknisk quickfix som leder till hälsorisker och orättvisor när det gäller mark och matresurser i världen. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Nudging gör det lätt att göra rätt

Om man erbjuds en liten i stället för stor tallrik tar man mindre mat. Det är en form av "nudging", det vill säga att knuffa någon i en mer klimatsmart riktning. Ida Lemoine på Beteendelabbet berättar med hjälp av spännande exempel om sitt arbete med att förstå beteenden för att kunna förändra beteenden. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.