Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Hunden som skämsDela
  1. De har också en sorts
    dygnsrytmsuppfattning.

  2. De förstår när det blir eftermiddag
    och vad som händer då.

  3. Till exempel en rutin de är vana vid.

  4. Hundarna man ser på film, som möter
    husse vid bussen efter jobbet-

  5. -är ingen myt. Det är fullt möjligt.

  6. -Välkommen, Per Jensen.
    -Tack.

  7. Med boken "Hunden som skäms:
    myt eller sanning?"

  8. När man läser din bok
    verkar hunden vara grundfundamentet-

  9. -för mänsklighetens civilisation.

  10. Det skulle nog många hundägare
    skriva under på i dag.

  11. De är centrum i mångas liv.
    I mitt liv är hunden oerhört central.

  12. -Men faktiskt även för mänskligheten.
    -På vilket sätt?

  13. Det finns forskare som hävdar
    att om inte människan hade-

  14. -domesticerat eller tämjt hunden
    för 15 000 år sedan-

  15. -så hade hon aldrig kommit på idén
    att börja med jordbruk.

  16. Utan jordbruk - ingen civilisation,
    inget skriftspråk eller räknesystem.

  17. Många forskare menar att hunden
    var avgörande för vår civilisation.

  18. Talar du som vetenskapsman, professor
    i etologi eller hundälskare?

  19. Bådadera, hoppas jag.
    Det är så jag känner mig.

  20. Det underbara med att jobba
    med hundar-

  21. -är att man får ut båda aspekterna.

  22. Jag är forskare,
    men har ett stort hjärta för hundar.

  23. Att få förena de två är intressant.

  24. När det gäller hundens utveckling
    pratar jag som forskare.

  25. Människan tämjde hunden
    för 15 000 år sedan.

  26. Det tog mer än 5 000 år-

  27. -innan människan testade med får,
    getter, nötkreatur och grisar.

  28. Då fanns hunden där och hjälpte till
    att vakta och valla boskapen.

  29. Hunden är från början vargen,
    det kan man slå fast.

  30. Alla hundar på hela jorden
    härstammar från ett fåtal vargar-

  31. -som tämjdes i sydöstra Kina.

  32. Hur kommer det sig att ett djur
    som beskrivs som människans fiende...

  33. -...nu är människans bästa vän?
    -Det är en märklig historia.

  34. De ursprungliga vargarna som gav
    upphov till hundar var ett undantag.

  35. Antagligen hade de här vargarna
    under tiotusentals år-

  36. -slutit sig till människor och
    dragit nytta av att vara nära oss.

  37. Vi etablerade en grundrelation
    till vissa vargar.

  38. Man tror att människor
    tidigt delade upp vargpopulationen-

  39. -i "våra" vargar som vi umgås med-

  40. -och alla de andra vargarna
    som är fiender och konkurrenter.

  41. När människan kom till Nordamerika
    för 10 000 år sedan med sina hundar-

  42. -tämjde man inte en enda varg
    på kontinenten.

  43. Tvärtom försökte man utrota dem.

  44. Det som förenar vargar och människor
    är att de är enormt sociala.

  45. Världens mest sociala djurarter
    är vi och hunden.

  46. Samarbetande,
    lever i täta familjegrupper-

  47. -och har oerhört stark
    familj- och flockkänsla.

  48. Plus förmågan till samarbete.

  49. Vargen och människan
    är nästan som gjorda för varandra.

  50. Du återkommer ofta till att hunden
    är världens bästa psykolog.

  51. Den får högsta betyg i psykologi.

  52. Hundar är dåliga på mycket,
    som till exempel fysik.

  53. De förstår inte fysikaliska samband,
    men är suveräna på psykologi.

  54. Under 15 000 år har människor
    systematiskt, i flera generationer-

  55. -valt ut de hundar som är bäst
    på att förstå vårt kroppsspråk-

  56. -och läsa av våra signaler.

  57. Hunden är i dag bättre
    på att förstå människor-

  58. -än vad vi är på att förstå varandra.

  59. Människor är viktigare för hundar
    än vad andra hundar är.

  60. Många tänker nog inte på det.

  61. Vad menar du med
    att hundar förstår oss bättre?

  62. De läser av signaler
    som vi omedvetet sänder ut.

  63. Därför kan de bli epilepsihundar.
    Vi har flera stycken i Sverige-

  64. -som tjänstgör hos epileptiker.

  65. De varnar sin matte eller husse
    för ett förestående epilepsianfall-

  66. -innan personen själv känner det.

  67. Inget vet riktigt vad det är
    som de känner eller upplever-

  68. -men något ser de på husses
    och mattes beteende eller lukt.

  69. De läser av saker
    som vi inte själv är medvetna om.

  70. Hur tar man reda på hur hunden tänker
    och hur dess hjärna fungerar?

  71. Att de verkligen har
    den här psykologiska skickligheten?

  72. I boken belyser jag att
    under de senaste tio, femton åren-

  73. -har forskning runt området
    fullkomligt exploderat.

  74. Försöken är oerhört sofistikerade.
    Hundar testas i försökssituationer.

  75. I jämförelser med vargar ser man-

  76. -att hunden har utvecklat egenskaper
    och förmågor som vargar saknar.

  77. Som att läsa vårt kroppsspråk.

  78. I ett klassiskt experiment
    får hunden välja mellan två burkar.

  79. En av dem innehåller godis.
    Peka på den som innehåller godis.

  80. Hunden fattar snabbt
    att den ska gå dit man pekar.

  81. Vargen förstår det aldrig.
    Den söker inte vår ögonkontakt-

  82. -och försöker inte förstå oss.
    Hunden gör det hela tiden.

  83. -Är det intelligens?
    -Ja, en särskild typ av intelligens.

  84. Någon påstod att det var EQ-

  85. -en sorts känslomässig intelligens.

  86. De är enormt känsliga
    för våra sinnestillstånd.

  87. Vi vet att hundar är empatiska.
    De reagerar på gråt.

  88. De läser av våra ansiktsuttryck
    och anpassar sitt beteende efter det.

  89. De har en oerhört stor EQ, men
    är inte så smarta i andra sammanhang.

  90. Men de är oöverträffade
    på att hantera oss människor.

  91. De är alltså empatiska och förstår
    när ägaren är ledsen eller glad?

  92. De flesta hundägare
    har nog erfarenhet av det.

  93. Man har en dålig dag eller är ledsen.

  94. Vad gör hunden? Jo, ligger bredvid en
    och ser ut att bry sig.

  95. Ny forskning visar att det är så.

  96. Är det hundägaren som inbillar sig
    och vill ha kärlek?

  97. Därför är forskningen så viktig.
    Vi förmänskligar snabbt våra hundar-

  98. -och tillskriver dem egenskaper.

  99. Forskningen visar att vi i många fall
    har rätt. Empati, till exempel.

  100. I ett försök spelade man upp ljud
    från spädbarnsgråt-

  101. -och mätte reaktioner
    hos människor och hundar.

  102. Oerhört likartade reaktioner
    i beteende och stresshormoner.

  103. Det visar att man reagerar
    ungefär likadant på spädbarnsgråt.

  104. Det gör man inte på spädbarnsjoller.

  105. -Kan hundar tala?
    -Ja.

  106. Inte som du och jag gör nu,
    men de kan berätta saker för oss.

  107. De kan till exempel visa
    var det finns gömda föremål.

  108. Ett fascinerande försök
    gjordes på en assistanshund.

  109. Man gömde en boll i en låda.

  110. När husse kom in
    visade hunden var bollen var gömd.

  111. Sedan låste man lådan med en nyckel
    som gömdes på ett annat ställe.

  112. Hunden visade först husse
    var nyckeln var gömd-

  113. -och sedan var den skulle användas.

  114. De kan berätta väldigt mycket.
    Mina hundar berättar saker varje dag.

  115. Och det är inte inbillning,
    utan ett hundspråk man kan läsa av?

  116. Dels är det kroppsspråk,
    men även det talade språket.

  117. Hundar har utvecklat
    en lätesrepertoar-

  118. -som är mycket större än vargarnas.
    Vargar är ganska tystlåtna.

  119. Hundar kan skälla på olika sätt,
    och använder läten till olika saker.

  120. I experiment har läten spelats in,
    sedan har människor lyssnat på dem.

  121. Folk med varierande bakgrund
    i hunderfarenhet.

  122. Oavsett erfarenhet kan de flesta
    kategorisera dem och avgöra-

  123. -om hunden är rädd, ledsen eller arg.

  124. Till och med dagisbarn
    klarar av de här bedömningarna.

  125. Vad händer med hunden om utvecklingen
    fortsätter i flera tusen år?

  126. Har hundar hatt och går på två ben?
    Går på bio?

  127. Det tror jag inte.

  128. Det är i relationen med människan
    som hundarna blir bättre och bättre.

  129. Men det händer saker hela tiden,
    och det går fort.

  130. Det ser vi inte minst i dag.
    Vårt samhälle ändrar sig i grunden.

  131. Hundens levnadsförhållanden i dag
    jämfört med för hundra år sedan-

  132. -är helt annorlunda.
    Men hundarna anpassar sig.

  133. Jag tror snarare att vi får hundar-

  134. -som klarar att vara ensamma hemma
    eller älskar att åka bil.

  135. Hundar som anpassar sig efter oss.

  136. Att lämna hunden hemma när man jobbar
    är en stor fråga för många.

  137. Har en hund tidsuppfattning?
    Kan den klockan?

  138. Bättre än vad man tror. Många
    inbillar sig att de inte har det.

  139. Att man kan vara borta en halvtimme
    eller två timmar.

  140. Det finns forskning från Sverige
    som visar att det är stor skillnad.

  141. Hunden skiljer definitivt på en
    halvtimmes frånvaro och två timmar.

  142. De har en klar uppfattning
    om hur länge ägaren har varit borta.

  143. De har också en sorts
    dygnsrytmsuppfattning.

  144. De förstår när det blir eftermiddag
    och vad som händer då.

  145. Till exempel en rutin de är vana vid.

  146. Hundarna man ser på film, som möter
    husse vid bussen efter jobbet-

  147. -är ingen myt. Det är fullt möjligt.

  148. Vissa hundar uppträder på cirkus.
    Du nämner en häst som kunde räkna.

  149. Lite plus och minus kan de alltså?

  150. Ja, rätt mycket.
    Men hundar är bra på att bluffa.

  151. En kamrat påstod att deras hund
    kunde räkna. Multiplikation och allt.

  152. Det var bluff.
    Hunden utnyttjade kroppsspråket.

  153. Hundar kan faktiskt räkna
    och göra numeriska uppskattningar.

  154. De kan skilja mellan fem och tre,
    eller mellan åtta och fyra-

  155. -i princip lika bra som vi.

  156. Man har gjort experiment som visar
    att enkel addition och subtraktion-

  157. -är något som hundar gör varje dag.

  158. I ett av de roligaste försöken
    tränade man hundar på byteshandel.

  159. Man tränade hundar
    att byta ut en korv mot två korvar.

  160. Man kontrollerade att de förstod.

  161. Man gav hunden två korvar och sa:
    "Om du inte äter dem nu"-

  162. -"så får du snart fyra korvar."
    Hundarna klarade det.

  163. -Det klarar inte barn.
    -Nej, det visade marshmallowtestet.

  164. Förklaringen där är impulskontroll.

  165. Det är inte direkt beräkningen
    som barnen inte klarar-

  166. -utan att låta bli godsakerna
    precis framför nosen.

  167. Alla hundar klarade inte det.

  168. I det här försöket satt en hund
    med sina korvar i tjugo minuter.

  169. Man såg hur dreglet rann.
    Hunden väntade på en större belöning.

  170. En annan hund i samma försök
    klarade bara tjugo sekunder.

  171. Är hundar individer
    med en egen personlighet?

  172. Ja, i högsta grad. Personligheten
    liknar den som vi människor har.

  173. Vi har stor variation mellan raser,
    men även inom en ras.

  174. Vissa hundar är utåtriktade
    och andra inåtvända.

  175. De är blyga eller framfusiga, olika
    modiga, aggressiva eller timida.

  176. Det är personlighetsdrag
    som påminner mycket om människors.

  177. Det diskuterades om hundar kom
    till himlen efter påvens uttalande.

  178. -Har hunden en själ?
    -Nu är du ute på filosofiska områden.

  179. Jag vet inte riktigt vad en själ är
    eller om vi har någon.

  180. De har definitivt
    ett rikt mentalt inre liv.

  181. Det roliga är att ny forskning
    ger en bild av-

  182. -hur enormt komplext
    det här inre livet är.

  183. Något av det mest lovande
    med att titta in i hundens "själ"-

  184. -är försök där man fått hundar
    att ligga i en magnetresonanskamera-

  185. -som har utvecklats för att studera
    människors hjärnaktivitet.

  186. Det svåra är att hunden måste ligga
    fullständigt still i tjugo minuter.

  187. Man avbildar vad som pågår i hjärnan-

  188. -och ger hunden olika retningar
    för att se vad som händer.

  189. Det visade sig att hundar skiljer
    på ägarens röst-

  190. -jämfört med en okänd röst.
    Olika delar i hjärnan lyser upp.

  191. När de ligger och väntar på godsaker
    och positiva saker-

  192. -lyser förväntningscentrum upp.

  193. Samma centrum som hos oss
    när vi väntar på en god efterrätt.

  194. All kunskap om hundens inre liv-

  195. -om hunden som psykolog
    och dess samarbete med människan-

  196. -vilken nytta har den,
    förutom att glädja hundägare?

  197. Det är nog den viktigaste nyttan.
    Hundens viktigaste funktion i dag-

  198. -är att vara en god kompis.
    Det är mina hundar.

  199. Den förmågan kan även utnyttjas
    till andra saker.

  200. Det finns hundar som jobbar i vården
    tack vare sin förmåga-

  201. -att lösa upp sociala spärrar
    hos gamla, isolerade människor-

  202. -eller barn med lässvårigheter.
    Här är hunden oöverträffad.

  203. Plus det professionella hundjobbet
    ute i samhället där hundar jobbar-

  204. -som sökhundar, epilepsihundar,
    diabeteshundar och så vidare.

  205. Hundens nytta kan inte överskattas,
    men deras viktigaste funktion-

  206. -är att vara kompis
    och förgylla livet för oss människor.

  207. Vad har du själv lärt dig av hundar?

  208. Du beskriver dina hundar som livs-
    filosofer och buddistiska mästare.

  209. Det är de. Jag önskar att jag hade
    lärt mig mer av dem.

  210. Jag ser saker i deras beteende
    som jag skulle vilja ta till mig.

  211. Därför talade jag
    om buddistiska livsfilosofer.

  212. Deras fantastiska förmåga
    att vara närvarande i nuet.

  213. På promenaden koncentrerar de sig på
    allt som händer där och då.

  214. Det klarar inte jag. Mina tankar
    går till alla möjliga saker.

  215. Tänk att vara mer närvarande i nuet.

  216. Långsinthet är en annan sak
    mina hundar kan lära mig av med.

  217. Hur blir man fadern
    i legenden om den förlorade sonen-

  218. -som jublar över att få tillbaka
    den svekfulla personen som lämnat en?

  219. Varje dag efter jobbet tar hundarna
    emot en som om man aldrig gått.

  220. Det skulle jag gärna lära mig.

  221. Tack, Per Jensen. "Hunden som skäms:
    myt eller sanning?"

  222. -Vi avslutar med "vov, vov!"
    -Tack.

  223. Insikten om hur mycket
    hundar kan lära sig av talat språk.

  224. Hur mycket de förstår av våra ord.
    Det finns en hund som kan 1 000 ord.

  225. Jag är nog en musiker
    fast i en forskares kropp.

  226. Textning: Elisabeth Lantz
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Hunden som skäms

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, skriver i "Hunden som skäms" om de nya rönen kring hundars intelligens och känsloliv. Hundar har en unik förmåga att förstå och kommunicera med oss människor, utvecklad under årtusenden av nära samliv. Men kan de verkligen skämmas när de gjort något förbjudet? Har de sinne för rättvisa? Blir de svartsjuka? Hur ser hundars tidsuppfattning ut? Intervjuare: John Chrispinsson.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Djurekologi, Djurpsykologi, Etologi, Hundar, Husdjurslära, Lantbruk, Naturvetenskap, Zoologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

I kroppen min

Journalisten och trummisen Kristian Gidlund delar med sig av tankarna kring livet och dess slut. "I kroppen min" handlar om hans kamp mot obotlig cancer. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Jordens undergång i serieform

Författaren Jesper Weithz samtalar med serietecknaren Sara Granér om hur apokalypsen och kapitalismen gestaltas i hennes serier. Dessutom blir det bildanalys av Saras serieteckningar. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern Stockholm.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Bokstavstrogen läsare eller inte?

Hur ska man egentligen läsa bibeln? Är den 2000 år gamla texten ens läsbar för dagens unga läsare? Vi möter en komiker och en kyrkoherde som ger sin syn på saken. Komikern Marika Carlsson är uppvuxen i Pingströrelsen. När hon i tonåren blev kär i en tjej bröt hon med kyrkan eftersom de fördömde homosexualitet. Hon skriver nu manus till en föreställning som handlar om hennes uppväxt och läser bibeln från pärm till pärm under arbetets gång. Louise Linder är kyrkoherde i Florida och ger sin syn på bibeln som läsupplevelse och berättar hur hon förhåller sig till olika tolkningar av texten. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.