Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Hjärnkoll på skolanDela
  1. Det är en av de stora gåtorna i dag
    hur vi har kunnat gå-

  2. -från en världsledande position
    när det gäller skolan-

  3. -och utan att någonting har hänt
    har vi hamnat-

  4. -långt under medeltalet i OECD

  5. Välkommen, Martin Ingvar.

  6. Du är hjärnforskare och professor
    vid Karolinska institutet.

  7. Tillsammans med medicinjournalisten
    Gunilla Eldh har du skrivit-

  8. -"Hjärnkoll på skolan".

  9. Boken handlar om barns inlärning
    och hur hjärnan fungerar.

  10. Vad bör vi veta om hjärnan-

  11. -för att hjälpa våra barn i skolan?

  12. Vi tror att eftersom alla personer är
    olika, måste man göra olika med alla.

  13. Men det finns vissa grundprinciper.

  14. Om undervisningen inte organiseras
    efter dem tappar man många barn.

  15. Det är det som har hänt.

  16. Boken handlar om oron
    vi författare till boken känner-

  17. -över skolsystemet
    som inte levererar.

  18. Man har glömt
    ett antal grundprinciper.

  19. Vilka principer och vilken kunskap
    om hjärnan är det man har glömt?

  20. Ett tydligt exempel är att man
    har haft en inre idé om-

  21. -att barnen
    ska söka kunskapen själva.

  22. Det ska de,
    inom sin bekvämlighetszon-

  23. -men inte på helt okända områden,
    hela tiden.

  24. Bara barnen långt fram i utvecklingen
    klarar det.

  25. De som ligger lite efter kommer
    att missa glädjen i att lära sig-

  26. -genom att vara förvirrade
    hela tiden.

  27. Det gäller särskilt barn med olika
    typer av neuropsykiatriska diagnoser.

  28. De blir helt utslagna om de inte får
    personliga mentorer hela vägen.

  29. Vi har hört väckarklockan.

  30. Sverige har internationellt få barn
    som ligger i topp i PISA-studierna.

  31. Ni skriver att det har att göra med
    hur vi bedriver undervisning.

  32. En sak är att man inte släpper fram
    dem som är duktiga.

  33. I det ligger att man inte utmanar
    var och en individuellt-

  34. -så att de går så långt som möjligt-

  35. -utan man försöker hålla ihop
    kunskapsinnehållet och vänta in alla.

  36. Om man hade släppt iväg de andra-

  37. -skulle man säkert få mer tid
    och större kraft-

  38. -att stödja dem
    som behöver extra stöd.

  39. Det är en av de stora gåtorna i dag
    hur vi har kunnat gå-

  40. -från en världsledande position
    när det gäller skolan-

  41. -och utan att någonting har hänt
    har vi hamnat-

  42. -långt under medeltalet i OECD.
    Det är inte bra.

  43. Vad är det som har gjort det?

  44. Skolan är ett komplext system.

  45. Ett plus ett blir inte två,
    utan det är många, små faktorer.

  46. Styrsystemet, kommunaliseringen,
    oförmågan att förstå inlärningen-

  47. -pedagogikens utformning,
    det lokala ledarskapet i skolan.

  48. Och det lokala ägarskapet, alltså
    stoltheten över att äga en skola.

  49. Nu blir det ett kostnadsställe,
    och sådana skolor kan inte leverera.

  50. Sedan har vi gått från att se till
    att alla är med, och mäta det-

  51. -till att inte mäta alls.
    Utan mätningar kan man aldrig ha fel.

  52. Med en inpyrd antikvantitativ
    hållning i att veta var man är-

  53. -märker man inte vilka
    som kommer efter.

  54. Då hamnar vi i att man på lågstadiet
    tror att alla barnen hänger med-

  55. -medan när man frågar mellanstadie-
    lärarna, som Skolverket har gjort-

  56. -tycker de att lågstadiet
    inte har gjort sitt jobb.

  57. Så har vi fått det allvarligaste
    av allt: en fallande läsförmåga.

  58. En fallande läsförmåga är inte
    så jättefarligt "där uppe"-

  59. -men för dem som kommer sent in i
    läsningen, går igenom tre klasser-

  60. -och sedan hamnar i läget att varje
    text är en jätteuppförsbacke-

  61. -är det inte så kul att gå i skolan.

  62. Ni skriver hur viktig läraren är
    för barns inlärning.

  63. Samtidigt hör vi ständigt om
    en utarbetad och handfallen lärarkår.

  64. Vad behöver den kåren?

  65. Det finns en väldig glädje och glöd
    i lärarkåren.

  66. Det finns också det uttröttade
    och en desperation-

  67. -över att inte ha fått verktygen
    på Lärarhögskolan.

  68. En desperation över att ledningen
    inte prioriterar bra resultat-

  69. -utan att budgeten är primärmål ett.

  70. -Vilka verktyg saknar man?
    -Den kvantitativa hållningen.

  71. "Har jag gjort mitt jobb och lyckats
    med varje elev?"

  72. Man har inte verktygen för en
    komplett, formativ bedömningsprocess.

  73. Att man längs vägen ser till att veta
    exakt var alla är och vart de ska gå.

  74. Det är nyckeln.

  75. All pedagogisk forskning pekar ditåt.

  76. Det är i den processen som man får
    en meningsfull pedagogik.

  77. Man ska kunna bedöma elevens insats,
    men hur får man något att bedöma?

  78. Vad finns i det
    pedagogiska kontraktet?

  79. Signalen att jag bryr mig om
    att det går bra för dig.

  80. Då vill jag anstränga mig.

  81. Då lär jag mig vart jag ska gå-

  82. -och får känslan av
    att jag har lyckats ta steget.

  83. Min biologi som elev skickar in
    belöningssignaler-

  84. -för att jag lyckas med
    min pedagogiska ansträngning.

  85. -Det kan man se i hjärnan?
    -Jajamän.

  86. Men man behöver inte
    mycket hjärnforskning för det.

  87. Man behöver resultatinriktad,
    experimentell psykologi.

  88. Till och med den
    är nästan ute ur skolan i dag.

  89. En sak kan inte bara vara sann
    inom en vetenskap.

  90. Den måste vara sann inom alla
    för att gälla oss människor.

  91. Om modellen för inlärning
    skiljer sig-

  92. -från närliggande
    vetenskapers modeller-

  93. -måste man ha en glödande
    akademisk debatt-

  94. -så att man tar fram sanningen.

  95. Ni skriver om förväntningar.

  96. Vad det betyder för en elev att känna
    att vuxenvärlden tror på en.

  97. Det är den enda trygghet jag har.

  98. I din förväntan finns ett löfte om
    att se mig när jag har lyckats.

  99. Det är en grundläggande biologisk del
    av vår sociala hjärna.

  100. Hur ska föräldrar tänka
    gällande barnens läxor?

  101. Hur ska man ge rätt stöd? Inte hjälpa
    för mycket, och inte för lite.

  102. Det är många i dag
    som brottas med det-

  103. -samtidigt som man tycker att betygen
    är så viktiga-

  104. -att man gör för mycket.

  105. Man hjälper dem för mycket
    och gör läxan åt dem.

  106. Jag har MVG i industrialismen,
    till exempel. Det erkänner jag.

  107. Hur gör man den rätta avvägningen?

  108. Ni skriver om det vi kallar curling,
    lite svepande. Det låter livsfarligt.

  109. Man ska armera sig själv-

  110. -och fundera på sin föräldraroll
    och sin pedagogiska roll.

  111. Hur kan man se till att barnet-

  112. -så småningom får sitt eget mätsystem
    på sig själv.

  113. "Jag kan lyckas, jag har lyckats.
    Om jag anstränger mig lyckas jag."

  114. Många barn är ovana vid att det krävs
    ansträngning för att lyckas.

  115. Det är en kulturfråga.
    All kunskap finns i telefonen.

  116. Alla kompisar finns ett sms bort.

  117. Då blir det lätt att man undviker det
    som innebär arbete.

  118. Men själva motståndet är en poäng.

  119. Ja, man måste köra flera varv.

  120. Hjärnan måste ha en viss tröghet.

  121. Annars hade den bara
    blivit förvirrad.

  122. Idén med hjärnan är att man ska lära
    sig lagom fort, med sömn mellan.

  123. Så det är viktigt att repetera
    några gånger.

  124. Sedan har vi vissa grundförmågor,
    det vi kallar färdigheter.

  125. Konsten att skriva och läsa,
    och sådant.

  126. Det krävs en hög nivå för att kunna
    lägga undan det ur tankesystemet-

  127. -och använda tankesystemet för att
    tänka. Det har inte hänt i dag.

  128. Stora delar av barnen i årskurs 5-7
    läser på så låg expertisnivå-

  129. -att de använder arbetsminnet. Då är
    det svårt att förstå vad man läser.

  130. Det är en av de stora frågorna i dag.
    Läsningens båda viktigaste steg.

  131. Avkodningen och läsförståelsen
    hänger ihop och vi måste träna bägge.

  132. Det första kräver hög expertisnivå
    för att skolan ska bli lätt.

  133. Motivation, belöning och snabb
    återkoppling är viktigt.

  134. Det vet alla som har umgåtts med
    barn, eller med vuxna på arbetet.

  135. Med rätt återkoppling till chefen
    får man det bra.

  136. De här tre mekanismerna behövs
    för en bra inlärning.

  137. När ni skriver om det berättar ni att
    skolan kan lära från dataspelen.

  138. Dataspelen sysslar enbart med detta.

  139. De är uträknade för att ge
    maximal motivation.

  140. När du lyckas kommer du
    till nästa nivå och utmanas lite mer.

  141. Om du är skicklig når du nästa nivå.

  142. Du måste hela tiden göra dig lite
    bättre, i närheten av det du kan.

  143. En måttlig utmaning där du får
    återkoppling på att du blir bättre.

  144. Hur ska läraren implementera det?

  145. Det är samma sak där.
    Man måste kunna nivåerna exakt.

  146. Att ha en egen hållning.
    Att det är steg som ska gås igenom.

  147. Det är inte enskilda moment.

  148. Nästa moment klarar man bara
    om man har gjort det förra.

  149. Vad måste ungarna kunna
    innan man går in i nästa moment?

  150. Annars blir det
    som svenska matematiken-

  151. -en ifyllnadsmönsterkopiering
    som man gör utan förståelse.

  152. Och så ett nytt kapitel
    med samma typ av mönsterigenkänning.

  153. Lärarna förstår nästan, men de ser
    att ungarna inte förstår alls.

  154. Och så är man förvånad över att
    ungarnas trivsel i matte störtdyker.

  155. En femtedel av ungarna i högstadiet
    tycker att matte är kul.

  156. Det är siffror som...

  157. Det kommer att ta lång tid
    och kosta mycket pengar-

  158. -att vi har den
    undervisningssituationen.

  159. Och eftersom vi inte har matchat
    planeringen har vi obehöriga lärare.

  160. Lärare som har en grundkunskap
    i de ämnen de undervisar i-

  161. -som precis räcker för lektionen,
    men inte för den inre tryggheten-

  162. -för att kunna vara det stora stödet
    in i det läskiga man inte kan.

  163. Arvet är viktigt, men även miljön.
    Vilka faktorer är viktigast där?

  164. Det är inga faktorer som skiljer sig
    egentligen-

  165. -från det som vi alla vet:

  166. Trygghet, att vara sedd
    och att vara uppskattad.

  167. En viktig sak i miljön är att man
    hela tiden ska putta in-

  168. -känslan av att jag själv vet
    när jag har lyckats. Det är tricket.

  169. Det är att gå från att vara
    en härmapa, som små barn är-

  170. -till att bli en individ med kunskap,
    som förstår när något är nytt-

  171. -men också har ett begrepp om
    när man har lärt sig det.

  172. Då har man utbildats till att bli
    en elev, och kan lära sig grejer.

  173. Ni skriver mycket om miljön.
    Att elever är trygga och motiverade.

  174. Och att de sover och äter ordentligt.

  175. Det utgår från den enkla tesen
    som är tydligt visad i litteraturen:

  176. För att lära sig något ska man vara
    ostörd, även från sig själv.

  177. Det man stör sig själv med
    är stress, oro-

  178. -känslan av att man inte pallar
    och behöver fly.

  179. Man är inte närvarande
    i sin inlärningssituation.

  180. Det som driver en bort från den är
    mycket vanliga fysiologiska signaler.

  181. Stressystemet. Hungersystemet,
    "Jag är sugen på något."

  182. "Jag har sovit dåligt och är trött,
    och nu måste jag vara vaken."

  183. Det kan vara bra att gå igenom
    den här enkla livsstilshanteringen.

  184. Där är inte minst maten en utmaning.

  185. Ni vädjar till en vuxenvärld
    som måste ta ansvar för basala saker:

  186. Att barnen äter, sover, är trygga och
    motiverade. Varför är det så svårt?

  187. Ingen vill ha den gamla skolan
    tillbaka. Självklart inte.

  188. Samhället förändrats. Framtidens
    arbetsmarknad kommer att förändras.

  189. Vi behöver en modern skola.

  190. Där ingår att man måste bli sin egen
    agent och ta hand om sin livsresa.

  191. Det vi kallar autonomi.
    Autonomi är målet med skolgången.

  192. Vad vill du ändra i dagens skola
    just nu?

  193. Att det kontrolleras att läsningen
    fungerar efter första klass.

  194. Det är entydigt.

  195. Känslan av att ha uppförsbacke
    varje lektion i nio år.

  196. Känslan av att man inte tas på allvar
    för att man borde kunna läsa.

  197. Tack för att du kom, Martin Ingvar,
    och berättade om din bok.

  198. Absolut finsnickare. Inga problem.

  199. Det var när jag förstod bristerna
    i skolan styrning.

  200. Från departement till klassrumsnivån.
    Hur konstigt vi har inrättat det.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Hjärnkoll på skolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Martin Ingvar och Gunilla Eldh berättar i "Hjärnkoll på skolan" vad pedagogiken har att vinna på att infoga neurovetenskap och beteendevetenskap i sin verksamhet. Författarna presenterar ett hjärnperspektiv på den svenska skolan. En utveckling av hjärnan förutsätter att vuxna kan ge barnen motivation, utmaningar och trygghet. Även mat, sömn och fysisk aktivitet är viktiga faktorer. Skolan får inte bli ett slagfält för ideologi och pedagogiska doktriner. Istället behöver man nya influenser från hjärnforskningen och beteendevetenskapen. Martin Ingvar intervjuas av Anna Lindman.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

I kroppen min

Journalisten och trummisen Kristian Gidlund delar med sig av tankarna kring livet och dess slut. "I kroppen min" handlar om hans kamp mot obotlig cancer. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Science fiction och realism

Är science fiction motsatsen till realism eller är det egentligen samma sak? Serietecknarna Kim W. Andersson och Maria Fröhlich samtalar om varför det är så spännande att skriva om rymden och hur man slår igenom på den amerikanska serietidningsmarknaden. Moderator: Daniel Löf. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern Stockholm.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Humor

Varför kommer de mest hängivna ordvitsarna från Göteborg? Vi träffar Henrik Kruusval som förutom att jobba på SVT är en av de mest drivande i att se till att Göteborg lever upp till sitt rykte som ledande ordvitsstad. En annan typ av humor är igenkänningshumorn. Om du är 80- eller 90-talist och har befunnit dig i storstadens nattliv kan du känna igen dig i serien Lilla Berlin. Vi träffar Ellen Ekman som är serietecknaren bakom denna humoristiska skildring av hipsterkulturen. Programledare: Tara Moshizi och Karin Andersson.