Titta

Grejen med verb

Grejen med verbDela
  1. Vi kan börja med att jag är åtta år,
    ungefär... Åtta, nio år.

  2. Och jag har hittat på
    mitt eget språk. Varför då?

  3. Jo, för att jag är ett barn, gillar
    att ha hemligheter och är en nörd.

  4. På mitt hemliga språk
    heter katt "missalå".

  5. Men när jag ska börja prata om min
    katt upptäcker jag att det inte går.

  6. Jag har ju två katter, och hur blir
    "missalå" om jag ska säga "katter"?

  7. Blir det då "missalåer"? Ja, kanske.

  8. Hur funkar det egentligen
    när det blir plural?

  9. Hur funkar det när det blir flera
    av nånting? Blir det alltid -er?

  10. Blir det verkligen så? Katter. Skor.

  11. Nej, det blir ju inte "skoer".
    Så ibland blir det -er, ibland -r.

  12. Matta blir mattor. Det var ju lite
    konstigt också, att det blir -or.

  13. Så det kan bli -r, -er, -or,
    eller ibland ingenting, som i bord.

  14. Jag går och grubblar över det här. I
    mitt huvud råder frenetisk aktivitet.

  15. Jag börjar söka efter mönster.

  16. Ett bord, två bord - samma om det
    är många. Ett får, två får - samma.

  17. Aha.

  18. Båda börjar med "ett".
    Det kan finnas ett system här.

  19. Vi provar. Ett fönster, två fönster.
    Ett papper, två papper. Fantastiskt.

  20. Jag ropar på min publik, min lilla-
    syster: "Elin, jag har hittat nåt!"

  21. "Okej, vad då?" Hon är
    en väldigt uppmuntrande person.

  22. "Det är så här, att om det är
    ett ett-ord och blir många"-

  23. -"blir det samma ord."

  24. "Ett bord, två bord. Ett får,
    två får. Ett fönster, två fönster."

  25. "Det är ett system!"
    "Jaha...!" säger min syster.

  26. Jag fortsätter och upptäcker att
    alla ord som slutar på "a" får -or.

  27. Matta, mattor. Katta, kattor.
    Flicka, flickor. Kvinna, kvinnor.

  28. Jag har upptäckt nånting som
    ingen annan i världen har upptäckt.

  29. Tror jag.

  30. Den här typen av system
    fascinerade mig när jag var liten.

  31. I högstadiet säger en lärare:
    "I dag ska vi prata om grammatik."

  32. "Åååh!" säger de vars föräldrar har
    lärt dem att grammatik är tråkigt.

  33. De som inte vet vad grammatik är
    ser ut så här.

  34. Jag vet inte vad grammatik är.

  35. Men så visar det sig
    att grammatik är det här fantastiska.

  36. Grammatik är detta system,
    som jag redan har upptäckt.

  37. Förutom en väldigt förlösande
    och skön detalj:

  38. En vuxen har tänkt på det här.

  39. De system som jag har ordnat, som är
    lite hipp som happ och ofullkomliga-

  40. -är nu fullkomliga, för en vuxen har
    identifierat vad som är ett adverb.

  41. Det var en av mina svårigheter, innan
    jag visste att det hette adverb.

  42. Här börjar det.
    Nu spolar vi framåt nästan 30 år.

  43. Jag är författare och SFI-lärare.

  44. Jag har fyra romaner som jag skriver
    på så fort jag får möjligheten.

  45. Jag har många fler än fyra elever.

  46. När jag skriver romaner handlar det
    väldigt mycket om att hitta rätt ord.

  47. Jag kan sitta väldigt länge
    med samma mening-

  48. -för det måste låta rätt,
    det måste kännas rätt.

  49. Ordet måste ha rätt klang,
    rätt konnotationer, rätt rytm.

  50. Så jag sitter där med min mening.

  51. "Hon var en gigantisk kvinna..."

  52. "En enorm", kanske.
    "Hon var en enorm kvinna."

  53. Gigantisk, enorm... Hon var en
    gigantisk kvinna...en enorm kvinna.

  54. "Liten var hon i alla fall inte...
    Hon var i alla fall inte liten."

  55. Eller: "Kvinnan tornade upp sig."
    Där har vi det! Kanske.

  56. Jag måste gå tillbaka till meningen
    innan och se hur det passar ihop.

  57. Så jag läser
    den meningen som är innan:

  58. "På darrande ben
    gick han fram mot receptionisten."

  59. "Liten var hon i alla fall inte."
    Nej, det funkar inte.

  60. "På darrande ben
    gick han fram mot receptionisten."

  61. "Det var en enorm kvinna."
    Ja, det var faktiskt bäst.

  62. Nu har jag provat olika möjligheter,
    och det här blev en fin rytm.

  63. På jobbet handlar det inte om att
    välja mellan "enorm" och "gigantisk"-

  64. -utan om att lära folk vad "stor"
    betyder och att motsatsen är "liten".

  65. Vi har elever från nybörjarnivå
    upp till D-nivå, som är sista nivån.

  66. Ganska mycket
    handlar det om ordföljd-

  67. -till exempel att veta
    att efter tid kommer verb.

  68. Vi säger inte "nu jag går",
    utan "nu går jag"-

  69. -för "nu" är en tid
    och efter tid kommer verb.

  70. Man kan också säga
    att verb kommer på andra plats.

  71. Jag säger:
    "Kan du börja en mening med 'i går'."

  72. "I går jag cyklade."
    "Bra att du sa 'cyklade' i dåtid..."

  73. "...men minns du vad vi sa
    om efter tid?"

  74. "Ja, efter tid kommer verb."
    "Vad blir det då?"

  75. "I går cyklade jag."

  76. "Bra. Vi provar en till, 'i morgon'."

  77. "I morgon ska gå jag ut."

  78. "Bra. Efter tid kommer verb,
    'i morgon ska'."

  79. "Men första verbet och subjektet
    måste komma tillsammans, 'ska jag'."

  80. "Vi provar med en annan,
    'nästa vecka'."

  81. "Nästa vecka ska jag dansa."
    "Bra!"

  82. Vi provar några gånger.
    Till slut kommer de av sig själva:

  83. "Förra veckan ramlade jag i backen.
    Nästa år ska jag träffa kungen."

  84. "I går sov jag hela dagen."

  85. "Perfekt! Vad duktig du är."
    "Tack, Sara. Nu jag förstår."

  86. Det måste ju också in i systemet,
    och det är jättesvårt.

  87. Så jag är på jobbet. Det kräver en
    del investering och energi från mig-

  88. -att ta oss igenom det gytter
    som är svensk grammatik.

  89. Jag sitter hemma och väljer
    mellan "gigantisk" och "enorm".

  90. Går till skolan: "Nu jag förstår."

  91. Skriver romaner: "Gigantisk, enorm,
    gigantisk, enorm..."

  92. "På darrande ben gick han..."

  93. Förr eller senare måste man vila sig
    från båda sina jobb.

  94. När jag ville ta det lugnt
    och slappna av-

  95. -skrev jag om grammatik.

  96. På min blogg skrev jag ganska mycket
    om grammatik.

  97. Sen började jag skriva längre saker
    om det för mitt eget nöjes skull.

  98. Jag roade mig med
    att skriva om grammatik.

  99. Snart fanns det så mycket text att
    jag råkade nämna på en föreläsning-

  100. -att "jag skriver en del om
    grammatik, det kanske blir en bok".

  101. Efter föreläsningen var det två
    förlag som ville ge ut boken, osedd.

  102. Tydligen hade jag varit mycket
    entusiastisk på min föreläsning.

  103. Då frågade jag även Piratförlaget,
    som ger ut mina romaner-

  104. -och de ville ge ut den, fastän de
    inte håller på med facklitteratur.

  105. Men det här är inte så konstigt. Det
    bekräftar vad jag alltid har vetat-

  106. -att svenska folket älskar,
    i smyg, grammatik.

  107. Det finns en myt som vissa människor
    med dolda motiv försöker odla-

  108. -nämligen att grammatik är tråkigt,
    men det stämmer inte, och vi vet det.

  109. Det är därför den här salen
    är fylld i dag.

  110. Några saker
    som jag tycker att de kanske missar-

  111. -i andra grammatikböcker
    som jag har läst-

  112. -är den här typen av frågor:

  113. Om verb vore medborgare-

  114. -vilken konjugation
    skulle då bestämma över de andra-

  115. -vilka skulle ha dyra lägenheter,
    vilka skulle jobba på Ica?

  116. Så det här har jag tagit upp
    i min grammatikbok.

  117. Det behöver jag kanske inte ens nämna
    för er som är intresserade-

  118. -men självklart
    skulle de starka verben vara adel.

  119. De starka verben har en historia,
    de är få, de är exklusiva-

  120. -och inget nytt verb kan ta sig in
    i de starka verbens skara.

  121. Det är uppenbart att det är adeln.

  122. Konjugation 1, alltså verb
    som slutar på -ar, -ade och -at-

  123. -har jag kallat för pöbeln,
    därför att den...

  124. Nu höll jag på att säga
    att den är lite slampig.

  125. Den är öppen för det mesta,
    kan man säga-

  126. -för nya ord...
    Man kan bara ta ett ord, som...

  127. Det senaste jag har hört är
    att man tar "carpe diem"-

  128. -och gör ett svenskt ord av det,
    "carpa".

  129. Det kan man göra i konjugation 1, man
    kan lägga till nya ord hur man vill.

  130. Jag hittade på ordet "elementa"-

  131. -att lägga fryst mat på elementet
    för att den ska tina snabbare.

  132. Men man kan inte stoppa in dem
    i konjugation 4, starka verb.

  133. Man kan inte säga
    "jag carpar i dag, jag cörp i går"-

  134. -"och jag har curpit ofta
    under mitt liv".

  135. Jag kan inte säga "jag elementar nu,
    elemant i går, har elemuntit..."

  136. Det går inte,
    för de starka verben är verbens adel.

  137. Den typen av frågeställningar
    har jag lyft upp i min bok.

  138. Jag har kallat den här boken för
    "grammatikporr"-

  139. -och jag har ofta tagit upp att det
    är svårt att skriva en grammatikbok-

  140. -utan att ta upp sex,
    religion och politik.

  141. Det var inte så svårt, för jag
    skrev boken för att roa mig själv.

  142. Det är många som har frågat mig
    om jag såg ett behov-

  143. -eller en lucka eller en...

  144. Man tänker sig att författare skulle
    vara marknadsanpassade människor-

  145. -vilket vi inte är, de flesta av oss.

  146. Så jag får alltid svara
    "Nej, jag skrev den av lust".

  147. "Jaha, lust... Hur menar du då?"

  148. "Vad var målgruppen
    för den här boken?"

  149. "Som sagt, jag skrev den av lust,
    så målgruppen var jag själv."

  150. "Jag satt och fnissade mycket
    när jag skrev den."

  151. Jag har jättedåliga svar, för
    journalisterna ställer frågor som:

  152. "Varför är det viktigt att göra
    ett så här tråkigt ämne roligt?"

  153. Frågan är ju felställd.

  154. Frågan är ju:

  155. "Varför har ingen tidigare gjort en
    humorbok om grammatik?" Eller hur?

  156. Eller hur?

  157. Jag har kommit med min lust
    och med mitt barn-

  158. -och med den vuxna delen av mig som
    undrar vem verben skulle ligga med.

  159. Och vem skulle de ligga med
    ifall det var påven som bestämde?

  160. Den här typen av frågeställningar
    är mer vuxna frågeställningar.

  161. Barnet och den vuxna, lustfixerade
    människan i mig har gjort det här.

  162. Det går så snabbt. Jag har tid för
    typ en fråga, kanske, från publiken.

  163. Är det nån som känner sig jättemanad?

  164. "Har du nåt favoritverb?"
    Ja, i dag är mitt favoritverb he.

  165. Där kom applåden, vad roligt. Det
    finns alltså några norrlänningar här.

  166. He är ett norrländskt ord. Jag
    kommer från Jämtland ursprungligen.

  167. För er som inte kommer från Norrland:
    He betyder ställa, lägga eller sätta.

  168. Det är ett praktiskt ord,
    inte minst för invandrare-

  169. -om det hade varit ett rikssvenskt
    ord som jag hade mandat att lära ut.

  170. I stället för "lägg boken där"
    kan jag säga "he boken där".

  171. I stället för att fråga "Var har du
    lagt, hängt eller satt den?"-

  172. -säger man "Var har du hett den?"

  173. Det är också en anledning till att
    jag gillar he, det är konjugation 3-

  174. -och det är ju
    en ganska ovanlig konjugation.

  175. Ett dialektalt ord i konjugation 3
    som löser ett semantiskt problem.

  176. Jag känner att i dag, i denna applåd,
    ser jag startskottet för ordet he-

  177. -att sprida sig över landet
    och sen kontinenten.

  178. Sara, får jag som avslutning...?

  179. I din förra bok
    tog du upp Povel Ramel-

  180. -som ju var
    en ordekvilibrist av rang.

  181. Var det utifrån
    din fascination för grammatiken-

  182. -som han dök upp där?

  183. Povel Ramel och Tage Danielsson
    är nog mina två...

  184. ...största inspirationskällor,
    när det gäller ordtrollande.

  185. De är kanske inte orsaken till
    att jag skrev boken-

  186. -men det säger en del
    om mig som person-

  187. -att jag har gillat just
    Povel Ramel och Tage Danielsson.

  188. Jag tycker
    att vi ger Sara en varm applåd.

  189. -Fantastiskt!
    -Tack.

  190. Text:
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Grejen med verb

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Svensk grammatik är oändligt fascinerande och spännande! Författaren Sara Lövestam har varit trollbunden av ämnet sedan hon var liten och berättar här med inlevelse om grammatikens underbara värld och om varför hon till och med har skrivit en bok om verb. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 26 september 2014. Arrangör: Piratförlaget.

Ämnen:
Svenska > Grammatik
Ämnesord:
Grammatik, Språkvetenskap, Svenska språket, Verb
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Bokstavstrogen läsare eller inte?

Hur ska man egentligen läsa bibeln? Är den 2000 år gamla texten ens läsbar för dagens unga läsare? Vi möter en komiker och en kyrkoherde som ger sin syn på saken. Komikern Marika Carlsson är uppvuxen i Pingströrelsen. När hon i tonåren blev kär i en tjej bröt hon med kyrkan eftersom de fördömde homosexualitet. Hon skriver nu manus till en föreställning som handlar om hennes uppväxt och läser bibeln från pärm till pärm under arbetets gång. Louise Linder är kyrkoherde i Florida och ger sin syn på bibeln som läsupplevelse och berättar hur hon förhåller sig till olika tolkningar av texten. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.