Titta

UR Samtiden - Romska rättigheter

UR Samtiden - Romska rättigheter

Om UR Samtiden - Romska rättigheter

Föreläsningar och samtal från konferensen Romska rättigheter är mänskliga rättigheter. Romer, experter inom frågor om mänskliga rättigheter och myndighetsföreträdare samlas under en dag för att diskutera romers situation i Sverige i dag. Romer är en av Sveriges fem nationella minoriteter och Europas största minoritet. Forskning visar att en stor andel av romer i vårt samhälle än i dag drabbas av fördomar, diskriminering och social exkludering i det vardagliga livet och att det hänger ihop med Sveriges historiska syn och behandling av romer som grupp. Moderator: Domino Kai. Inspelat den 11 november 2014 på Clarion Hotel Gillet i Uppsala. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Till första programmet

UR Samtiden - Romska rättigheter : Romska rättigheter är mänskliga rättigheterDela
  1. Jag har stått här och väntat-

  2. -men nu verkar de flesta
    ha kommit in.

  3. Peter Egardt, landshövding.

  4. Varmt välkomna till
    konferensen "Romska rättigheter"-

  5. -"mänskliga rättigheter
    tillsammans i förändring."

  6. Konferensen har anordnats av
    Länsstyrelsen, Upplandsmuseet-

  7. -landstinget, kommunen,
    Internationella roma filmfestival-

  8. -och Diskrimineringsbyrån
    här i Uppsala.

  9. Romer är en av Sveriges
    fem nationella minoriteter.

  10. Det är Europas största minoritet.

  11. Det finns
    väsentligt många fler romer i Europa-

  12. -än det finns svenskar.

  13. Den romska historien
    i Sverige och Europa är mörk.

  14. Diskriminering, rasism, pogromer.

  15. En stor andel romer i vårt samhälle
    drabbas fortfarande av-

  16. -fördomar, intolerans, diskriminering
    och social exkludering.

  17. Så har det varit i svensk historia
    under lång tid.

  18. Vi kan inte vara stolta över
    vår historia i det här avseendet.

  19. I synnerhet inte om vi kommer från
    Uppsala, som många av oss gör här.

  20. Man tänker tillbaka på Gustav Vasa-

  21. -som var den som såg till
    att vi fick Uppsala slott.

  22. Gustav Vasas söner
    var väldigt aktiva i-

  23. -att motarbeta
    den romska invandringen.

  24. Det var i början av 1500-talet.

  25. 1560 förbjöd dåvarande ärkebiskopen-

  26. -Laurentius Petri,
    prästerna att döpa romernas barn-

  27. -eller jorda deras lik.

  28. År 1560,
    och det var kyrkan som gjorde så.

  29. 1637, det är jättelänge sen,
    kom ett plakat-

  30. -om
    "tattarnas fördrivande av landet".

  31. Det var
    en aktiv politik, en anti-politik.

  32. 1914 förbjöds
    all romsk invandring till Sverige.

  33. 1914.

  34. Vet ni
    när den förordningen upphävdes?

  35. 1954, alltså efter 40 år.
    Då var jag född.

  36. Den upphävdes alltså inte
    förrän 1954.

  37. Jag minns i början av 60-talet
    när min mamma, som var etnolog-

  38. -hade skrivit en avhandling
    om hästslakt och rackarskam.

  39. Jag upptäckte, liten som jag var-

  40. -att det här med rackare och tattare-

  41. -betraktades som samma sak.

  42. I den mån man fick jobb-

  43. -så fick man det lägst stående jobbet
    som gick att få.

  44. Jobb som ingen annan ville ha.

  45. Det handlade om
    att avrätta människor, slakta hästar.

  46. Flåbuse, tattare och rackare
    var samma sak.

  47. Ordets makt
    över tanken och handlandet.

  48. Det är inte så länge sen.

  49. Min mamma disputerade 1962.
    Det är bara 50 år sen.

  50. Vi ska tala om att romska rättigheter
    är mänskliga rättigheter.

  51. Det har inte varit en självklarhet
    i Sverige-

  52. -och det är ännu inte en självklarhet
    här och nu i Sverige.

  53. Därför är det viktigt
    att vi fortsätter att föra en dialog-

  54. -och att vi diskuterar
    för att på olika sätt ge kunskap-

  55. -och öka vår kunskap
    om mänskliga rättigheter-

  56. -och romers situation.

  57. För kunskap är grunden till
    att ge ökad förståelse-

  58. -och bidra till ökad tolerans-

  59. -och att minska rädslan.

  60. Rädslan för det okända
    är en trigger för intolerans.

  61. Målet är att förverkliga
    den tidigare regeringens strategi-

  62. -för romsk delaktighet
    och inkludering.

  63. Den rom som fyller 20 år 2032-

  64. -ska ha likvärda möjligheter i livet
    som den som är icke-rom.

  65. Det är lång tid dit, men det är nog
    ett realistiskt tidsperspektiv.

  66. För att nå dit krävs det mycket jobb.

  67. Jag hoppas att konferensen kan bidra
    med kunskap och inspiration-

  68. -för det arbete som vi måste bedriva.

  69. Länsstyrelsen är en viktig aktör
    i det här arbetet.

  70. Offentliga aktörer har en skyldighet-

  71. -att respektera, skydda och
    tillgodose människors rättigheter.

  72. Det är självklart att vi
    ska arbeta med såna här frågor-

  73. -oavsett lagstiftning
    och förordningar.

  74. Sen 2004 har Länsstyrelsen haft olika
    uppdrag kring mänskliga rättigheter-

  75. -som att ta fram metoder och verktyg-

  76. -för att integrera frågan
    i den egna verksamheten-

  77. -öka kunskap
    genom till exempel konferenser-

  78. -och att vara ett stöd
    för kommunerna.

  79. Det är ju i vardagen
    som det viktiga arbetet utförs.

  80. Uppsala universitet har ett uppdrag-

  81. -att förstärka kunskapen om mänskliga
    rättigheter vid olika myndigheter.

  82. Mina medarbetare har tagit fram
    en antidiskrimineringsstrategi.

  83. Den har lett fram till
    en gemensam handlingsplan.

  84. De här två strategierna-

  85. -är interna dokument,
    men det är ändå viktigt i arbetet.

  86. Det borde även genomsyra
    andra myndigheters verksamhet.

  87. Med det här vill jag starta oss-

  88. -och välkomna er till den här dagen,
    som jag hoppas-

  89. -ska bidra till ökad kunskap,
    nya lärdomar och ökad förståelse.

  90. Och idéer! Vi ska inte
    bara sitta här och snacka.

  91. Vi ska få idéer om
    hur vi gemensamt kan arbeta-

  92. -för att öka toleransen
    och skapa större möjligheter-

  93. -så att alla får lika rättigheter.

  94. I eftermiddag ska vi helst ha
    ett antal konkreta förslag.

  95. Tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Romska rättigheter är mänskliga rättigheter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Uppsala läns landshövding Peter Egardt säger i det här talet att det inte har varit en självklarhet i Sverige att romska rättigheter är lika med mänskliga rättigheter. Han menar att det i praktiken fortfarande inte är det. Här berättar han att Länsstyrelsen har tagit fram en antidiskrimineringsstrategi och en handlingsplan. Inspelat den 11 november 2014 på Clarion Hotel Gillet i Uppsala. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
Diskriminering av romer, Mänskliga rättigheter, Politik, Romer, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Romska rättigheter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Romska rättigheter är mänskliga rättigheter

Uppsala läns landshövding Peter Egardt säger i det här talet att det i Sverige fortfarande inte är en självklarhet att romska rättigheter är mänskliga rättigheter. Här berättar han att Länsstyrelsen har tagit fram en antidiskrimineringsstrategi och en handlingsplan. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Lika rättigheter och möjligheter

Lise Bergh är före detta statssekreterare med ansvar för frågor kring nationella minoriteter. Hon går här igenom FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Varför är det lättare att prata om dem än att praktisera dem? Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Den nationella minoritetslagen

Lennart Rohdin (fp) var tidigare statssekreterare för flykting- och invandringsfrågor. Han berättar här om vilka krav den nationella minoritetslagen ställer på samtliga kommuner och landsting i Sverige. Den finns för att skydda Sveriges nationella minoriteter och ge dem inflytande över frågor som berör dem. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Romernas historia

Domino Kai berättar om romernas historia och om förföljelserna från land till land. Hur många romer kunde ha blivit räddade under andra världskriget om Sverige inte hade haft ett totalt inreseförbud för romer fram till 1954? Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Arbetsförmedlingens uppdrag för romsk inkludering

Mirelle Gyllenbäck är nationell samordnare för Arbetsförmedlingens arbete för romsk inkludering. Hon berättar om pilotprojekt som har startats i fem kommuner där så kallade brobyggare ska hjälpa romer att komma in på arbetsmarknaden. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Vitboken och kommissionen mot antiziganism

Gunno Gunnmo ledde utredningen kring regeringens vitbok om övergrepp och kränkningar av romer och resande i Sverige under 1900-talet. Han berättar att en av de stora utmaningarna i dag är att överbrygga den ömsesidiga misstron mellan myndigheter och romer. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Nationell strategi för romsk inkludering 2012-2032

Majlis Nilsson är samordnare på länsstyrelsen Stockholm. Hon berättar om hur arbetet med regeringens strategi för romsk inkludering ska gå till. I strategin står bland annat att ”den som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom”. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

EU-medborgare i Sverige och i Europa

Sunita Memetovic är jurist och romsk aktivist. Apropå tiggeriet på gatorna i Sverige berättar hon vad som gäller för EU-medborgare i Sverige och i Europa. Är det en rättighet att få tigga? Hur länge gäller fri rörlighet inom EU? Hur länge får man uppehålla sig i Sverige? Inspelat den 11 november 2014 på Clarion Hotel Gillet i Uppsala. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Goda exempel

Under de senaste åren har flera goda exempel på arbetet med att belysa romers situation i Sverige uppvisats. Representanter från Forum för levande historia, Föreningen Unga romer, Upplandsmuseet, Svenska kyrkan, Uppsala kommun samt Enköpings kommun berättar om sina projekt. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kvinnors makt i världshistorien

Separation

Amanda Foreman reser i Vietnam, Kina och Japan och undersöker värderingar och ideal inom konfucianismen och buddhismen. Hon tar upp maktförhållandet mellan kvinnor och män i olika samhällssystem och berättar om förhållandet mellan Yin och Yang. Det handlar om patriarkat, förtryck och underordning men också om kvinnliga ledare, banbrytande poesi och kvinnliga rebeller. Foreman berättar om systrarna Trung, som revolterade mot traditionella könsroller och kejsarinnan Wu Zetian, skapare av ett styrelseskick som grundas på individers kunskap och meriter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Hör om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. René León Rosales, fil doktor i etnologi, tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska.