Titta

UR Samtiden - Unga mäns våld

UR Samtiden - Unga mäns våld

Om UR Samtiden - Unga mäns våld

Unga mäns våld utgör ett stort samhällsproblem som även drabbar folkhälsan. Våldet genererar stora kostnader för samhället. Kommuner, hälso- och sjukvården samt civilsamhället kan spela avgörande roller i våldsförebyggande arbete. Föreläsningar och diskussioner från konferensen Hållbara investeringar - förebygg unga mäns våld. Inspelat den 20-21 november 2014 på Scandic Foresta, Lidingö. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Till första programmet

UR Samtiden - Unga mäns våld : Tysta pojkar och bloggande tjejerDela
  1. Hej och välkomna till seminariet-

  2. -"Tysta pojkar
    och bloggande tjejer."

  3. Jag heter Zandra Kanakaris,
    och är förbundsordförande för SKR-

  4. -Sveriges kvinno-
    och tjejjourers riksförbund.

  5. Vi organiserar 120 medlemsjourer
    ute i landet.

  6. Kvinno-, tjej- och ungdomsjourer
    och andra verksamheter-

  7. -som jobbar med personer
    utsatta för sexuellt våld.

  8. I dag ska vi prata om barnen.

  9. Förra året bodde nästan fler barn
    än kvinnor på våra jourer.

  10. Vi jobbar mycket
    med barn som upplever våld.

  11. Barnperspektivet är viktigt för SKR
    i det förebyggande arbetet.

  12. I dag fokuserar vi på
    att inte glömma bort gruppen barn-

  13. -i det förebyggande arbetet-

  14. Innan vi går vidare
    ska jag presentera Jeni Klugman-

  15. -som ni hörde i morse.

  16. Sen ska vi se några filmklipp
    om barn som upplever våld.

  17. Sen ska jag välkomna
    vår eminenta panel.

  18. Först kommer Jeni Klugman upp,
    senior rådgivare för Världsbanken-

  19. -och tidigare chef för enheten
    för jämställdhet och utveckling.

  20. Hon ska ge oss en global utblick.

  21. -Välkommen.
    -Tack, Zandra.

  22. Nu får ni byta tillbaka till engelska
    igen en stund.

  23. Sen får ni fortsätta.

  24. Jag ombads ge er en kort introduktion.

  25. Jag vill understryka
    den globala vinkeln-

  26. -som påvisar vikten av att börja tidigt.

  27. Inte bara med ungdomar,
    utan framför allt med pojkar.

  28. Det är viktigt, inte bara på grund av-

  29. -de direkta återverkningarna
    och skadorna på pojkarna själva.

  30. När jag bläddrar igenom
    det här lärohäftet-

  31. -som nog kommer att omnämnas
    om en stund...

  32. Det innehåller väldigt slående citat
    från barnen själva-

  33. -som fångar den skada som barnen
    lider på omedelbara och direkta vis.

  34. Det är viktigt,
    men viktigt är också, som ni vet...

  35. Barn, och pojkar, som bevittnar våld-

  36. -har mycket större sannolikhet
    att själva bli förövare som vuxna.

  37. Att se sin mamma misshandlas
    är en av de starkaste indikatorerna-

  38. -på att en man ska bli våldsförövare
    i vuxen ålder.

  39. Det beror på det litteraturen kallar
    "observerande lärande".

  40. Det formar ett beteende
    där det är accepterat-

  41. -att låta frustration, stress
    och oenighet manifesteras i våld-

  42. -och där det också är acceptabelt-

  43. -att använda makt
    på ett sätt som också resulterar i våld.

  44. Ett stort antal barn
    har utsatts för våld.

  45. Jag ska citera globala siffror
    hämtade från en databas-

  46. -som kan vara intressant, Images.

  47. Det är en sammanställning
    från tio länder.

  48. Den registrerar väldigt höga nivåer
    av i synnerhet psykologiskt våld.

  49. Mellan 20 och 80 procent
    av pojkar under arton utsätts för det.

  50. 26-67 procent utsätts för fysiskt våld-

  51. -och upp till 21 procent av alla barn
    utsätts för sexuellt våld.

  52. En stor andel barn utsätts för våld-

  53. -och inte bara i fattiga länder
    som Kongo (Kinshasa), som ingår.

  54. Det gör även Bosnien, Brasilien
    och andra medelrika länder.

  55. Min andra punkt-

  56. -som jag nämnde tidigare i dag,
    är kostnaderna för männen själva.

  57. De män som utför våld.
    Kostnader i form av-

  58. -psykologisk stress och fysisk sjukdom.
    Det har flera studier kommit fram till.

  59. De är också
    mindre lyckliga och tillfredsställda.

  60. Och omvänt, de med mer jämlika
    attityder har bättre mental hälsa.

  61. Vi har en avhandling
    om program och vad som fungerar-

  62. -skriven av Paul Fleming och andra.
    Sök på internet om ni är intresserade.

  63. Den kommer fram till
    att många program-

  64. -är ganska småskaliga, så vi vet inte
    mycket om påverkan i större skala.

  65. Det finns tre viktiga linjer.

  66. En handlar om att adressera
    normer och attityder till omvårdnad-

  67. -och jämlikhet mellan könen.

  68. För det andra, specifika initiativ
    för att förhindra våld, till exempel...

  69. Det finns
    ganska framgångsrika mentorprogram.

  70. Sonke-programmet i både USA och
    i Sydafrika, och Promundo i Brasilien.

  71. Där har mentorer
    spelat en effektiv roll.

  72. För det tredje, för att ta ett exempel-

  73. -en förändring av läroplanen
    och se vad som kan göras i skolan.

  74. Jag ser fram emot att se filmerna...

  75. -...och få höra om vad ni gör. Tack.
    -Tack så mycket.

  76. Om någon annan talar engelska-

  77. -så finns engelska undertexter
    till den första filmen.

  78. Vi ska se två filmer nu. Eller,
    två korta klipp ur två filmer.

  79. Den första heter
    "Jag sa att jag hade en mardröm".

  80. Det är en animerad dokumentär,
    men med de riktiga barnens röster.

  81. Den är inspelad på en kvinnojour.
    Barnen samtalar med en anställd.

  82. Den andra filmen heter
    "My Life, My Lesson".

  83. Där är SKR
    en av flera samarbetspartner.

  84. Det är också en dokumentär.

  85. Filmarna har följt
    en ung flicka, Felicia-

  86. -under tre år. Vi ser hur hon
    påverkas av att ha upplevt våld.

  87. Pappan slår mamman, och vi ser
    hur det påverkar deras relationer.

  88. Den filmen ska visas på festivaler
    under våren.

  89. Våra jourer ska också visa den.
    Senare ska den också visas på tv.

  90. Den ger en viktig inblick i hur barn
    som upplever våld har det.

  91. Vi måste prata mer om det,
    och det ska vi efter filmerna.

  92. Vi börjar med
    att se de två klippen.

  93. Tråkigt. Pappa boxade.

  94. -Berätta vad det var som hände.
    -Tråkigt. Pappa boxade mamma.

  95. -Jag var jätterädd.
    -Det kan jag förstå.

  96. -Sen ringde hon polisen.
    -Vem?

  97. -Mamma.
    -Kom de då? Vad hände?

  98. Pappa var arg
    för att mamma ensam hade bestämt-

  99. -att vi skulle bo hos henne.

  100. Han kastade en ryggsäck i huvudet på
    henne och sen boxade han henne.

  101. -Hur kändes det för dig?
    -Så där.

  102. -Vad hände inuti?
    -Jag blev rädd.

  103. Att det skulle hända något tråkigt.
    Och så slog hon i tanden.

  104. Jag tänkte
    att jag också skulle ha gjort så-

  105. -om jag blev jätte-jättearg. Han fick
    inte vara med och bestämma.

  106. -Vad vill han bestämma om?
    -Var vi ska bo.

  107. När vi ska till mamma-

  108. -då blir det bråk.
    När vi ska till mamma.

  109. -Vem är det som bråkar?
    -Mest pappa. Han är arg på mamma.

  110. Mamma får ont.
    Pappa gör så att hon får ont.

  111. Skulle de kunna göra
    på något annat sätt?

  112. -Säga förlåt.
    -Och prata.

  113. Istället för att slåss.

  114. Tur att mamma inte svimmade
    eller dog.

  115. Man kan svimma
    om man gör det jättehårt.

  116. Men det skulle göra ondare
    om barnen fick en...

  117. Vad heter det? En snyting.

  118. -Pappa ringde när jag handlade.
    -Mig också.

  119. "Jag kommer över
    och sparkar ihjäl din morsa."

  120. Jaha. Samma gamla vanliga.

  121. -Nu säger han att han vill dö.
    -Du skulle ju inte svara.

  122. -Välkommen hem till Söderberga.
    -Jätteäckliga minnen här.

  123. -Titta. En lyckogrej.
    -Önska för både dig och mig.

  124. "Dina fyra barn har aldrig
    haft en pappa. Var är pappa?"

  125. -Jag orkar inte höra.
    -Det är bra.

  126. -Jag kommer att börja böla.
    -Det gör inget.

  127. Han tog åt sig av det här.
    Han tog åt sig av sms:et.

  128. Känner du hur det vibrerar?

  129. Han ringde på och ringde på.

  130. Någon höll för kikhålet
    och brevlådan öppnades.

  131. Ska vi barn anmäla pappa?

  132. Det han då säger...
    "Jag ska dödad dig."

  133. -Är du säker på att han sa så?
    -Ja.

  134. Han sa också:
    "Jag ska slå ihjäl dig."

  135. -Jag saknar honom.
    -Jag vet.

  136. Jag vill
    att han ska vara en vanlig pappa.

  137. Mamma älskar dig.
    Du är det finaste jag har.

  138. Hon ljuger om att jag har hotat
    henne. De kommer att tro på det.

  139. Det är starka filmer. Trots att jag
    har jobbat med detta länge...

  140. Den första har jag sett många gånger.
    Den andra några få.

  141. Den är oerhört stark
    och slår verkligen an någonting.

  142. Vi ska prata om det med panelen.

  143. Zandra Andersson, styrelseledamot
    i Sollentuna kvinnojour.

  144. Jan Löwdin, psykoterapeut
    och verksamhetsansvarig-

  145. -på Stadsmissionens mottagning
    för unga män. Pernilla Vera-

  146. -chef förebyggande sektionen på
    Botkyrkas socialtjänst. Välkomna.

  147. Vad säger ni spontant? Vad har ni
    för tankar om det vi såg?

  148. Det blir väldigt tydligt
    hur indragna barnen är i våldet.

  149. Hur närvarande det är
    och hur de påverkas.

  150. Jag känner igen det i mitt arbete på
    kvinnojouren.

  151. Det är nästan svårt att prata efter
    de här scenerna.

  152. Jag tänker på
    den oerhörda destruktivitet-

  153. -som låg bakom
    de här barnens öde...

  154. ...och hur den gestaltade sig
    i barnens liv.

  155. Jag håller med.
    Det var väldigt starka filmer.

  156. Jag tänker också på
    hur de påverkas-

  157. -att barnen är så små,
    och att de lever med det.

  158. Det blir väldigt tydligt
    att alla barn märker.

  159. Det kvittar hur liten man är.
    Man upplever våldet ändå.

  160. Föräldrar har ofta olika strategier
    för att skydda barnen-

  161. -men det är svårt att skydda dem när
    våld sker i hemmet.

  162. Ni kan väl kort berätta om er
    relation till den här frågan?

  163. Hur ni kommer i kontakt
    med våld och barn i arbetet-

  164. -och vad ni gör som berör det här.

  165. Den som vill kan börja.

  166. Jag jobbar med Stadsmissionens
    mottagning för unga män.

  167. Det är en öppen psykoterapi-
    mottagning för unga män.

  168. -Nu försvann det jag skulle säga.
    -Hur ser er kontakt med detta ut?

  169. De som kommer till er
    är inte barn längre.

  170. Det är sällan våld i hemmet
    eller mot den egna personen-

  171. -är skälet till att man kommer.
    Sådant kommer fram långt senare.

  172. Det är så pass inkapslat
    eller fördolt.

  173. Man kommer ofta med depressions-
    eller relationssvårigheter.

  174. Det krävs lång tid i terapi-

  175. -innan berättelser om våld
    kan komma till uttryck.

  176. Vi har i stor utsträckning
    indirekt kontakt med våld.

  177. Jag jobbar med förebyggande.

  178. Vi möter främst vuxna i barnens värld
    som också är åskådare.

  179. Vi möter andra barn
    som finns som "bystanders".

  180. Så jag är väldigt inne på det spåret.
    Vi möter även kvinnor...

  181. Vi har även en öppen förskola.
    De kvinnorna-

  182. -har inte så stora egna nätverk.

  183. Då kommer de till oss.

  184. Nu tappar jag också bort mig.

  185. Det är så jag tänker mig att er
    kontakt med de här barnen ser ut.

  186. Vi är en stor resursenhet, och där
    jobbar man med våldsutövandet.

  187. Vi får starka signaler från dem
    som finns och lever i det.

  188. Vi behöver koppla ihop
    de områdena.

  189. Så att vi vet att vi siktar rätt
    med vårt förebyggande arbete.

  190. Zandra, du har
    en mer direkt kontakt.

  191. Precis. Jag är socionom-

  192. -och har jobbat med våldsutsatta barn
    och deras mammor i sju år.

  193. Bland annat på kvinnojour,
    tjejjour och HVB-hem.

  194. Nu är jag här som styrelseledamot
    för Sollentuna kvinnojour.

  195. Det är en ideell förening-

  196. -som erbjuder stöd, rådgivning
    och skyddat boende.

  197. Där kan vi ta emot fem kvinnor
    och medföljande barn.

  198. Förra året bodde totalt nio kvinnor
    och tretton barn hos oss.

  199. Precis som SKR:s statistik visar
    så hade vi fler barn än kvinnor.

  200. Ska jag säga något
    om det stöd vi erbjuder?

  201. Gör det. Om man kommer som barn
    tillsammans med mamma till jouren-

  202. -vad får man för hjälp,
    om vi tar er jour som exempel?

  203. När mamma och barn
    kommer till kvinnojouren-

  204. -får de först en introduktion.
    Vi informerar om verksamheten.

  205. Vart de har kommit,
    vilka som bor där.

  206. Barnen får en egen introduktion
    om vart de har kommit.

  207. Att alla barn där har sett och hört
    våld och bråk i sin familj.

  208. Så att de vet vilket sammanhang
    de har kommit till.

  209. Vi erbjuder barnen krissamtal
    enligt Trappanmodellen.

  210. Vi jobbar med att ge stöd och skapa
    struktur i barnens vardag.

  211. När de bor hos oss är vi i deras hem
    och vardag, så där stöttar vi.

  212. Vi har två barnpedagoger
    det här året. Sen ska vi utvärdera.

  213. De kommer en dag i veckan
    och träffar barnen där.

  214. De aktiverar barnen
    och hjälper till med läxor.

  215. Vi kommer i kontakt med barnen
    när de har lämnat ett våldsamt hem.

  216. I vissa fall, vilket vi kanske
    pratar mer om senare...

  217. Vid umgänge med den våldsutövande
    föräldern, är våldet pågående.

  218. Det riskerar att fortsätta.
    I den situationen möter vi barnen.

  219. Det finns olika sätt
    att se på barnens behov.

  220. Vi driver starkt att barnen
    behöver egna insatser.

  221. Det löser sig inte
    för att man hjälper kvinnan.

  222. Ni med ett annat perspektiv...

  223. Vad borde de här barnen
    ha fått för hjälp?

  224. Hade vi kunnat förebygga det här?

  225. En av mina käpphästar-

  226. -är den psykiska skolhälsovården
    som är totalt nedmonterad.

  227. Skolan är en stor institution-

  228. -som har möjlighet att plocka upp
    de här barnen tidigt.

  229. I filmen ser vi exempel på-

  230. -att det är viktigt och läkande
    att få berätta sin historia.

  231. Återigen: Skolhälsovården i Sverige
    saknar motstycke i uselhet.

  232. Vi behöver också ha
    ett bra samarbete med landstinget.

  233. Både med Barnmorskemottagningen
    och med BVC.

  234. Det är jätteviktigt
    att vi samarbetar-

  235. -och att vi tar det ansvaret.

  236. Litar på magkänslan, ser det man ser
    och agerar. Det är viktigt.

  237. Socialstyrelsen rekommenderar nu
    att vi bör fråga-

  238. -framför allt inom hälso-
    och sjukvård, MVC och BVC.

  239. Vi hoppas att så kommer att ske,
    för där kan man upptäcka mycket.

  240. Jan, du sa att det här
    inte är varför man kommer till er.

  241. Om man är en ung pojke... Man är
    cirka 21 när man kommer till er.

  242. Vad kommer man för? Våld är inte
    den första orsak man uppger.

  243. Ofta har man varit deprimerad
    en längre tid.

  244. Man orkar inte göra något
    och kommer inte igång med livet.

  245. Sen en hostning.
    "Och så något i barndomen."

  246. Första samtalet. Att prata om våld
    mot den egna personen-

  247. -eller att man har bevittnat våld,
    kommer väldigt sent.

  248. Även om vi terapeuter upplever att
    pojkarna utövar ett stort våld-

  249. -mot sitt eget jag.

  250. Depressionen är egentligen
    en aggressivitet vänd mot jaget.

  251. Vi tänker även i termer av...

  252. Vi diskuterar maskulinitetsnormer
    väldigt mycket.

  253. Manlig depression förhåller sig
    tydligt till maskulinitetsnormen.

  254. Den kategori killar
    vi träffar mest...

  255. Devisen är: "Bättre fly än
    illa fäkta". Man tar ingen plats.

  256. Ni får inte missförstå mitt bruk
    av ordet "aggressivitet".

  257. Aggressivitet är ett sätt att
    ta plats. Att äga sin tillvaro.

  258. De här killarna
    vänder det inåt istället.

  259. -Blev jag virrig?
    -Det knyter an väldigt mycket.

  260. Seminariet heter ju "Tysta pojkar
    och bloggande tjejer."

  261. Jag vill fråga er alla:

  262. Upprätthåller vi en myt med den
    titeln, eller är det en realitet?

  263. Får jag fortsätta? Om vi ser på
    hur samhällets normer-

  264. -finns en föreställning om
    att kvinnan äger samtalet-

  265. -och män äger handlandet.
    Det stämmer väl. Män blir tysta.

  266. -Pernilla?
    -Apropå förebyggande arbete.

  267. Vi måste skapa utrymme för samtal
    och få in det i ett tidigt skede.

  268. Så jobbar vi
    i förskolan, ettan och tvåan.

  269. Nu pratar vi
    i och för sig om våld.

  270. Vi inleder med "Vad är våld?".

  271. Killar och tjejer får samma fråga.
    Vi undviker tjej- och killgrupper.

  272. Samtalet är till för alla.

  273. Vi är ändå sent ute
    när vi tar det i förskolan.

  274. Zandra. Stämmer vår rubrik?

  275. Om man ser på en strukturell nivå,
    generellt sett-

  276. -så visar ju forskning
    och erfarenhet-

  277. -att killar inte får samma
    möjligheter att uttrycka känslor.

  278. Tjejer fostras att uttrycka känslor,
    genom kanske skrivande.

  279. Men på individnivå
    är det inte alltid så här.

  280. Det finns många olika reaktioner
    och sätt att hantera våld.

  281. Både och, säger jag.

  282. Det är klart att det skiljer sig
    på individnivå.

  283. Man ser det tydligt
    i den första filmen.

  284. I syskonparet är det flickan,
    som trots att hon är yngre-

  285. -pratar och beskriver mer.

  286. Pojken försöker hitta ett sätt
    att förstå pappan.

  287. "Varför gjorde han så?
    Skulle jag göra på samma sätt?"

  288. Vi ska återkomma till det senare.

  289. Jeni nämnde också att man löper
    större risk att både utöva-

  290. -och utsättas för våld
    när man växer upp med våld.

  291. Desto större anledning att förebygga
    så tidigt som möjligt.

  292. Zandra, du pratade om det.

  293. De barn som bor på jouren...

  294. Man blir tyst och vänder det inåt
    och ämnet är ett tabu.

  295. Man pratar inte om det
    förrän långt in i terapin.

  296. Du nämner även
    "dubbla hemligheter".

  297. Man bär på många hemligheter
    som jag antar påverkar.

  298. Hur vi ska kunna upptäcka barnen
    och hur vi ska hjälpa dem.

  299. -Vad menar du med det?
    -När vi pratar om det...

  300. Barnen vi möter har ofta levt
    med våld i hela sitt liv.

  301. Den ena föräldern slår den andra
    föräldern-

  302. -och de kan själva
    ha blivit utsatta.

  303. De försöker skydda
    familjehemligheten.

  304. När barnen ska bo
    i skyddat boende-

  305. -blir det ytterligare en hemlighet
    att bära på, nämligen var de bor.

  306. Dels våldet, som är tabu, och
    som de ofta inte har pratat om-

  307. -dels den nuvarande situationen.
    "Var bor vi?"

  308. Jan, om vi återkopplar.

  309. Man bär ju på hemligheter
    när man kommer till dig.

  310. Vad är det som...
    Vad tror du...

  311. Jeni nämnde att för pojkar,
    inte alla, men många-

  312. -kan det öka risken
    att man själv börjar utöva våld.

  313. Kan vi förebygga det med samtal?
    Att de kommer till dig?

  314. -Självklart.
    -Du är lösningen.

  315. Nej, men en av dem.

  316. På vilket sätt? Hur kommer vi
    till rätta med det genom samtal?

  317. Det är intressant
    att det tas upp igen.

  318. Gustav Jonsson talade på 50-talet om
    att bryta det sociala arvet.

  319. I Sverige har vi en tradition av
    att försöka göra det.

  320. Psykoterapi handlar om
    att skaffa sig ett språk-

  321. -och ersätta ett dysfunktionellt
    språk med ett funktionellt-

  322. -och känslomässigt språk.

  323. För oss...

  324. Stadsmissionen har två
    psykoterapimottagningar.

  325. Terapicenter
    och Mottagningen för unga män.

  326. Under åtta år var 20 procent
    av Terapicenters patienter killar.

  327. När vi startade
    Mottagningen för unga män-

  328. -har andelen killar ökat
    till drygt 50 procent.

  329. Det finns en poäng.
    Vi är bara manliga terapeuter där.

  330. Vissa killar har lättare
    att prata med män-

  331. -om svåra saker än med kvinnor.

  332. Varför är det så?

  333. -Oj!
    -Du var inne på...

  334. Jag ska försöka. Ungefär
    70 procent av killarna hos oss-

  335. -kommer från trasiga hem.

  336. Föräldrarna är skilda efter mer
    eller mindre schysta skilsmässor.

  337. Mest mindre schysta. De flesta
    har vuxit upp med bara mamma.

  338. Pappan har betett sig som om han
    är känslomässigt betydelselös.

  339. Jag generaliserar,
    men det behöver jag.

  340. Två tredjedelar av
    alla psykoterapeuter är kvinnor.

  341. Det kanske är svårt för en ung man
    på 21 som mår jävligt dåligt-

  342. -att söka psykoterapi om han måste
    förhålla sig till en ny mamma.

  343. Då är lättare att söka terapi
    om man vet att man möter en man.

  344. Behöver man... Ni är
    väldigt specifika i ert tilltal-

  345. -eftersom ni finns till för unga män.
    Behöver man vara specifik?

  346. Behöver det vara för unga män?
    Ni har även Terapicentrum för unga.

  347. Varför skapade ni den nischen?

  348. Vi ville undersöka om det fanns
    en samvariation med hela kåren-

  349. -men också öka andelen unga män i
    psykoterapi, och det har vi gjort.

  350. -Vad hände när ni öppnade?
    -Det blev oerhört mycket i media.

  351. Tv, radio, tidningar.
    Vi hamnade precis rätt i tiden.

  352. Dagens Nyheter hade en artikel
    med en intervju med mig.

  353. På måndagen hade jag 400 mejl
    från framför allt mammor som sa:

  354. "Jag känner igen min son och mig
    i det du sa."

  355. Om killar som stänger in sig.

  356. Pernilla, känner du i ert
    förebyggande arbete igen...

  357. I mitt förebyggande arbete...

  358. Jag är verksamhetsledare
    för en ungdomsjour.

  359. Vi jobbar mycket ute på skolor.

  360. Man brukar ha tjejgrupper
    och låta tjejerna prata.

  361. När vi vill att killarna
    också ska få prata-

  362. -tror man inte
    att det går att genomföra.

  363. Alla går på myten om
    att killar inte vill prata-

  364. -bara för att de kanske inte
    fått språket att prata.

  365. Vår upplevelse är också
    att när vi öppnar upp-

  366. -och låter unga killar prata,
    är det populärt och efterfrågat.

  367. -Känner ni igen det?
    -Absolut.

  368. Framför allt i yngre åldrar.

  369. När vi har haft
    tjej- och killgrupper kan vi se-

  370. -maktstrukturellt,
    att tjejer håller ned tjejer-

  371. -och killar kan hålla ned killar,
    så blandade grupper kan vara bra.

  372. Istället kan man samlas
    kring en sakfråga-

  373. -som man vill prata om-

  374. -och samlas kring det,
    istället för efter kön.

  375. Både det separatistiska och icke-
    separatistiska har en viktig roll.

  376. När man pratar om våld och barn-

  377. -tycker de flesta att det är svårt
    att prata med små barn om våld.

  378. Men man gör det i Trappansamtal
    på kvinnojourer.

  379. Ni pratar om våld
    med första- och andraklassare.

  380. -Upplever du några svårigheter?
    -Nej. Tvärt om.

  381. Vi har otroligt...

  382. Man kan få använda andra medel-

  383. -framför allt när man pratar om
    hur det känns.

  384. Man "gör" våld
    istället för "vad är våld?".

  385. Men det är inte...

  386. Barnen uppskattar att få sätta ord
    på det som finns i omgivningen.

  387. Det har varit jättebra
    på många sätt.

  388. Finns det svårigheter hos er
    att prata om våld med barnen?

  389. Nej, inte egentligen.
    Som Pernilla säger så är det...

  390. När man visar
    att det finns en möjlighet...

  391. Det handlar om
    att anpassa uttrycksmedlen.

  392. Att inte bara prata,
    som man gör med äldre barn.

  393. Man kan rita, leka
    och göra andra saker-

  394. -så att man kan uttrycka det
    på andra sätt.

  395. Varför är vi vuxna rädda för
    att prata om det med barn?

  396. Vi ser ofta att vi inte anmäler,
    vi pratar inte med barnen.

  397. Vi skjuter det ifrån oss. Vi vill
    absolut inte prata med barnen.

  398. Vad är det
    för beröringsskräck vi har?

  399. Är det vår egen ångest
    över vad som händer?

  400. Pernilla nickar.

  401. Jag känner igen det.

  402. När vi jobbar i förskolor
    är det svårare-

  403. -att prata med personalgrupperna
    om vad våld är.

  404. Man måste hålla kvar en utsträckt
    hand, och hantera det man hör.

  405. Vår insats nu
    handlar om åskådaren.

  406. Att man ska göra ett aktivt val
    om hur man hanterar det man hör.

  407. Jag tror att det finns
    en rädsla, eller oro, generellt-

  408. -att prata om våld även med vuxna-

  409. -för man vet inte
    vad man gör med svaret.

  410. Vad gör jag när jag får veta?

  411. Där är utbildning och kunskap
    väldigt viktigt.

  412. Vi måste ha kunskap och kunna bemöta
    utsatta på ett bra sätt.

  413. Det kanske också kan handla om-

  414. -som Olga var inne på,
    att vi måste jobba med oss själva.

  415. Vi måste tänka vårt förhållande
    till våld, vad vi har i bagaget-

  416. -och hur vi agerar i vardagen.
    Det är inte alltid bekvämt.

  417. Det kan vara ett skäl till
    att man skjuter det ifrån sig.

  418. Pernilla, du var inne på
    åskådarperspektivet.

  419. Alla kanske inte vet vad det innebär
    och vad ni sysslar med.

  420. Vad gör ni?

  421. Berätta lite kort.

  422. Kan ni förebygga våld så att barn
    slipper uppleva våld i hemmet?

  423. -Långsiktigt, ja.
    -Vi jobbar långsiktigt.

  424. Vi har länge tittat på hur vi
    kan jobba förebyggande mot våld-

  425. -utifrån det vi har uppmärksammat
    inom våra områden.

  426. Vi har lagt till "Mentors
    in Violence Prevention", MVP-

  427. -som vi hör mer om i morgon.
    Säger jag rätt?

  428. Det är det
    Alan ska prata om i morgon.

  429. Åskådarperspektivet handlar om
    att vi alla har en roll att spela.

  430. Det gäller normkritiskt tänkande.

  431. Hur vi agerar mot varandra, både med
    genus- och klassperspektiv.

  432. Som åskådare måste man vara aktiv
    om något händer.

  433. Man kan få verktyg och veta
    att man kan reagera, agera-

  434. -och ge stöd åt klasskompisar
    eller sina medmänniskor.

  435. Mentors in Violence Prevention
    tar sitt avstamp i skolan-

  436. -men det är inte bara en skolfråga
    utan en samhällsfråga.

  437. Vi ska utbilda
    en äldre årgång av ungdomar-

  438. -som blir mentorer
    för en yngre årgång.

  439. -Vi har inte bestämt åldern än.
    -Jag skulle just fråga det.

  440. De äldre går nog i åttan, nian
    och de yngre i sexan, sjuan.

  441. Om jag ska gissa.

  442. Vi har precis börjat med det här.
    Vi gör mycket arbete i Sverige.

  443. Med Mentors in Violence Prevention
    vill vi använda oss av strukturen.

  444. Det ska vara långsiktigt.

  445. Vi börjar i skolan, för där finns
    redan förebyggande arbete.

  446. Polis och räddningstjänst är med
    eftersom de har en viktig roll-

  447. -och visar
    att våld inte är ett alternativ.

  448. -Är civilsamhället också med?
    -Vi har dialog med civilsamhället.

  449. Framför allt de större, som SKR.

  450. Vi behöver
    det lokala civilsamhället.

  451. När vi har våra mentorer på plats-

  452. -de som går i åttan, nian,
    vill vi få med dem i det arbetet.

  453. Vilka i civilsamhället
    är de viktigaste att uppvakta?

  454. Vi vill inte bestämma vilka
    som är viktigast för ungdomarna.

  455. Vi behöver prata med dem. Tros-
    samfundet kommer nog med tidigt.

  456. Men det är nästa steg. Vi vill att
    ungdomarna hjälper oss med det.

  457. Där är det glasklart
    att det handlar om icke-våld-

  458. -och man ska definiera
    vad våld är.

  459. Det är lågt. På många skolor
    finns det långt ned i åldrarna.

  460. Det här handlar om samverkan och
    samarbete mellan många aktörer.

  461. Det kommer ofta upp som ett hinder
    för förebyggande arbete.

  462. Det blir ofta: "Skolan gör inte."
    "Socialtjänsten kan inte."

  463. "Vi kan inte
    samarbeta med polisen."

  464. Hur har ni kommit runt det?
    För ni samverkar uppenbarligen.

  465. Det gör vi.

  466. Vi har varit bra på att lyssna
    på varandra och se behovet.

  467. Det började med
    att vi ville göra något.

  468. Det har varit en styrka
    att vi ser varandras olikheter.

  469. Vi kommer inte alltid överens.

  470. Jag kommer från socialtjänsten
    och samarbetar mycket med polisen.

  471. Där har man ett reaktivt tänkande,
    medan vi vill förebygga.

  472. Då får man definiera
    var våldet finns.

  473. Det är inte bara,
    "Har man slagit har man gjort fel".

  474. Man måste titta på bakgrunden. Hur
    kan vi hjälpa familjesituationen?

  475. Då pratar vi om det.
    Det där var väldigt förenklat.

  476. Tror du att folk säger. "Det funkar
    där, men inte hos oss"?

  477. Vad är som gör
    att det funkar i er kommun?

  478. Har ni haft
    extra bra förutsättningar?

  479. Vi har jobbat in det i strukturen.

  480. Vi har tidigt haft ett samarbete
    mellan skola och socialtjänst.

  481. Polis och räddningstjänst
    såg också behovet.

  482. Man pratar om behovet,
    vad man kan göra-

  483. -och vilka som är intresserade
    och vill göra något.

  484. Visst kan man göra det överallt.

  485. Man får nog inse att vi är olika
    och se styrkan i våra olikheter.

  486. Så tänker jag.

  487. Med MVP
    gör vi tydligt för mentorerna-

  488. -att alla inte är experter.

  489. Det handlar inte om det.
    Vi ska vara schysta mot varandra.

  490. Då kan vi inte tycka
    att man ska veta exakt...

  491. Hegemoniska maskuliniteten.
    Alla behöver inte kunna det.

  492. Man måste inte ha ett exakt språk
    för att våga jobba med frågorna.

  493. Jag och Jan pratade innan.

  494. När Pernilla pratar om
    åskådarperspektivet-

  495. -måste jag återkoppla
    till det du berättade-

  496. -gällande barn och våld. Det du
    bevittnade på tunnelbanan.

  497. Det är väldigt illustrativt för
    vad åskådarperspektivet kan göra-

  498. -och det visar tydligt
    hur våldet fungerar.

  499. Jag står på stationen
    och väntar på tunnelbanan.

  500. Intill står en man
    med fyraåriga tvillingflickor.

  501. Flickorna är livliga och springer
    runt en pelare och leker tittut.

  502. Mannen säger till dem:
    "Sluta med det där."

  503. Ganska aggressivt,
    men utan kontakt med barnen-

  504. -för de skiter i honom
    och fortsätter leka.

  505. Detta upprepas ett par gånger.

  506. När tåget rullar in
    blir han uppenbarligen orolig-

  507. -men den uttrycks i att han slänger
    ned ena barnet på marken.

  508. Då upplever jag...

  509. När han märker vad han har gjort
    ökar hans raseri med 100 procent.

  510. Han blir galet arg.

  511. Som om skammen över
    att ha skadat sitt barn-

  512. -måste rättfärdigas
    med ytterligare våld.

  513. Han sliter upp barnet och skriker:
    "Du skulle ju vara stilla!"

  514. Våld har en tendens
    att generera mer våld-

  515. -för att täcka över
    det som redan har skett.

  516. Tyvärr fanns inte möjlighet
    att ingripa.

  517. Det intressanta
    ur ett åskådarperspektiv-

  518. -det som Mentors in Violence
    och Bystander Approach är-

  519. -som vi nog talar om senare...

  520. Pappan hade vi nog inte nått genom
    att påtala hans aggressivitet.

  521. Han kanske inte ens håller med.
    Vi kan prata med alla om-

  522. -man kan hamna i den situationen.

  523. Han kanske kan identifiera att han
    kan se barn fara illa någon gång.

  524. Hur ska jag reagera då?
    Vi återvänder till-

  525. -att vi alla har ett ansvar,
    civilkurage, och vi måste ingripa.

  526. Om vi ska kunna förebygga våld
    måste alla hjälpas åt.

  527. -Får jag fortsätta?
    -Absolut.

  528. Jag upplever också att pappan,
    som saknar kontakt med barnen-

  529. -upplever sig själv
    som väldigt hjälplös.

  530. Jag tror-

  531. -att manlig hjälplöshet ibland,
    eller kanske i regel-

  532. -är det
    som utlöser våldshandlingar.

  533. Det är ett tydligt exempel
    på det vi har talat om hela dagen.

  534. Det effektivaste sättet
    att jobba förebyggande-

  535. -är att jobba med
    destruktiva könsroller-

  536. -där dåliga maskulinitetsnormer
    är kärnan.

  537. Man förknippar inte hjälplöshet
    med traditionell manlighet.

  538. Tvärt om. Man gör vad som helst
    för att skyla över hjälplösheten.

  539. Till sist vill jag-

  540. -att ni får göra en önskelista.

  541. Hur ska vi lösa det här,
    ni tre experter?

  542. Hur förebygger vi våldet?

  543. Dels på lokal nivå.
    Hur kan ni hjälpa barnen?

  544. Vad är det samhället fortfarande
    inte gör? Var brister vi?

  545. Vad kan vi kräva att vi ska göra?

  546. -Ni är ju experter.
    -Får vi fria händer nu?

  547. Jag undrar, utifrån
    ett maskulinitetsperspektiv-

  548. -hur det kommer sig att så få män
    arbetar i omvårdande yrken.

  549. Det kanske är en politisk fråga
    att arbeta hårt med.

  550. Höja statusen, alltså lönenivåerna,
    i omvårdande yrken-

  551. -så att det blir
    mer attraktivt för män.

  552. Det tycker jag är viktigt.

  553. Jag måste bara...

  554. Du nämnde att du tycker
    att det behövs fler...

  555. Inte just ni, men finns det något i
    att ni inte är en myndighet?

  556. -Behöver vi både och?
    -Absolut.

  557. I mina föredrag brukar jag säga-

  558. -att Sverige skulle behöva
    offentligt finansierade-

  559. -psykoterapimottagningar
    utan myndighetsutövande-

  560. -dit det är lätt att komma
    för unga människor.

  561. Varför kommer man lättare dit?
    Det offentliga måste också finnas-

  562. -men tydligen även civilsamhället.
    Vad hör du från era klienter?

  563. Varför är det er man kommer till?

  564. Dels för att det inte finns någon
    annanstans att gå i Stockholm.

  565. Vi är ingen myndighet. Vi tar inga
    personnummer på våra patienter.

  566. Vi har bara ett telefonnummer
    eller en mejladress som kontakt.

  567. Vi för förstås journaler, men...

  568. Vad har ni andra
    för geniala lösningar?

  569. Vi måste identifiera frågor
    som inte bara hör till en sektor-

  570. -och undvika stuprörstänk.
    Samverkan är viktigt.

  571. Vi måste få in långsiktighet
    och struktur i systemen.

  572. Hur har ni fått politikerna...
    Det här är inget projekt.

  573. -Det är jätteviktigt.
    -Det här ska pågå.

  574. -Var politikerna lätta att få med?
    -Jätte.

  575. Det har inte...

  576. Det är klart att man får jobba in
    frågan och motivera på många sätt-

  577. -men det har tagits emot positivt.

  578. Vi jobbar in det i läroplanerna.
    Vi har varit tydliga med-

  579. -att koppla det till läroplanen
    och skolans mål.

  580. Det har funkat.

  581. Zandra. Vad har du för lösning?

  582. Vi behöver lösningar
    på olika nivåer.

  583. Förebyggande arbete
    med maskulinitetsnormer-

  584. -och problematisera
    destruktiva normer-

  585. -ur ett makt- och genusperspektiv
    mer än vad vi gör i dag.

  586. Det stöd vi ger till utsatta,
    som elever med våld i hemmet-

  587. -är också en nyckel till
    att förebygga framtida våld.

  588. De som upplevt våld i familjen har
    ökad risk att själva bli utövare.

  589. Det är en annan nyckel.

  590. Vi måste erbjuda bra stödinsatser-

  591. -och kunna samverka kring individer,
    inte bara problemet-

  592. -för att ge dem
    bästa möjliga hjälp.

  593. Vi behöver långsiktigt stöd. Det
    finns inte i så stor utsträckning-

  594. -enligt min erfarenhet.

  595. Vi har blivit mycket bättre på
    att ge stöd i det akuta skedet-

  596. -men den långsiktiga hjälpen finns
    inte i särskilt stor utsträckning.

  597. Vi behöver bli bättre på
    att skydda barnen-

  598. -genom hot- och riskbedömningar
    för barnen, inte bara för mamman.

  599. De ska inkluderas i det.
    När de bor i skyddat boende-

  600. -ska vi skydda dem från fortsatt våld
    genom att förhindra umgänge.

  601. Inte att de aldrig
    ska få träffa föräldern-

  602. -men när de bor skyddat
    finns en risk att barnet-

  603. -och mamman
    fortsätter utsättas-

  604. -och deras adress kan avslöjas.

  605. Skydd och stödinsatser behövs som
    en del i det förebyggande arbetet.

  606. Även om barnen har upplevt våld
    är det inte kört.

  607. Tidiga insatser kan förebygga mycket.
    Jan har något mer.

  608. Gällande långvariga insatser...

  609. Varken Terapicentrum
    eller Mottagningen för unga män-

  610. -har någon gräns för hur länge
    man får gå i psykoterapi.

  611. Det är allt från tio gånger
    till åtta år.

  612. Långsiktigt stöd
    är en viktig faktor.

  613. Textning: Rosanna Lithgow
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tysta pojkar och bloggande tjejer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Paneldiskussion om vilken hjälp våldsutsatta ungdomar och kvinnor kan få. Hur kan organisationer och myndigheter arbeta tillsammans mot våldet? Medverkande: Jan Löwdin, Stockholms Stadsmission, Pernilla Vera, Chef för socialtjänsten i Botkyrka kommun, Zandra Andersson, styrelseledamot på Sollentuna kvinnojour. Moderator: Zandra Kanakaris, ordförande för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund. Inspelat den 20 november 2014 på Scandic Foresta, Lidingö. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Välfärd och offentlig sektor, Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet
Ämnesord:
Juridik, Kriminologi, Kvinnor, Medicin, Misshandel, Rättsvetenskap, Samhällsmedicin, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor, Socialmedicin, Ungdomar, Vanvård, Våld
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Unga mäns våld

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Vad ska vi göra?

Zandra Kanakaris är ordförande för Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund. Hon förläser om unga mäns överrepresentation både som offer och förövare när det gäller våldsbrott. Hur bryter man den trenden? Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Mäns våld mot kvinnor

Juno Blom är regeringens särskilda utredare gällande mäns våld mot kvinnor. Hon berättar om hur man arbetar med dessa frågor, varför arbetet inte har kommit längre och vilka strategier som finns. Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Könsrelaterat våld

Jeni Klugman, senior rådgivare på Världsbanken, föreläser om situationen i världen när det gäller könsrelaterat våld. Hon går igenom utmaningens omfattning globalt, våldets kostnader och vad man vet om lovande politiska lösningar och olika projekt. Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Våldet och hälsa

Tommy Andersson, expert vid Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) föreläser om våld och dess koppling till hälsa. Hans studier syftar till att kartlägga erfarenheter av utsatthet för våld och att göra en koppling till den psykiska, fysiska och sociala hälsan. Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Tysta pojkar och bloggande tjejer

Paneldiskussion om vilken hjälp våldsutsatta ungdomar och kvinnor kan få. Medverkande: Jan Löwdin, Pernilla Vera och Zandra Andersson. Moderator: Zandra Kanakaris. Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Vad kostar unga mäns våld?

Nationalekonomen Ingvar Nilsson föreläser om vad unga mäns våld kostar samhället. Genom förebyggande arbete skulle miljontals kronor kunna sparas. Inspelat den 20 november 2014 på Scandic Foresta, Lidingö. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Förebyggande arbete

Cecilia Narby jobbar på Myndigheten för ungdoms - och civilsamhällsfrågor. Hon berättar om det uppdrag som de har fått av regeringen som handlar om förebyggande arbete i våldsfrågor. Inspelat den 21 november 2014 på Scandic Foresta, Lidingö. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Kvinnofrid i kommuner

Lennart Gabrielsson, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting talar om vilket ansvar som kommunerna har i arbetet för kvinnofrid. Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Irans kärnfrågor i utrikespolitiken

Hur styrs Iran och vilka är det egentligen som bestämmer? Är det en ledare eller en elit som bestämmer i vilken riktning landets utrikespolitik ska föras? Rouzbeh Parsi är lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och berättar om Irans styrelseskick, de olika maktcentren inom landet, samt vad landets kärnavtal med västländerna innebär. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Keynes - kapitalismens räddare?

Varje gång marknadsekonomin hamnar i kris blir den brittiske ekonomen John Maynard Keynes aktuell på nytt. Keynes lanserade sin teori om hur ett samhälle kan lyfta sig ur en ekonomisk kris på 1930-talet. Vi träffar Lord Robert Skidelsky, som är expert på Keynes, och Marika Lindgren Åsbrink, ekonomisk rådgivare till den socialdemokratiska partiledningen.