Titta

UR Samtiden - Unga mäns våld

UR Samtiden - Unga mäns våld

Om UR Samtiden - Unga mäns våld

Unga mäns våld utgör ett stort samhällsproblem som även drabbar folkhälsan. Våldet genererar stora kostnader för samhället. Kommuner, hälso- och sjukvården samt civilsamhället kan spela avgörande roller i våldsförebyggande arbete. Föreläsningar och diskussioner från konferensen Hållbara investeringar - förebygg unga mäns våld. Inspelat den 20-21 november 2014 på Scandic Foresta, Lidingö. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Till första programmet

UR Samtiden - Unga mäns våld : Förebyggande arbeteDela
  1. Känner ni till Myndigheten för ungdoms-
    och civilsamhällesfrågor?

  2. Vi jobbar med att ta fram och sprida
    kunskap om ungas levnadsvillkor-

  3. -och med unga menar vi personer
    på 13-25 år.

  4. 2011 fick vi i uppdrag av regeringen
    att titta på-

  5. -unga, maskulinitet och våld.

  6. Vi skulle se på ungas utsatthet för
    och användning av våld-

  7. -samt attityder och värderingar
    kring jämställdhet och våld.

  8. Slutligen skulle vi se på
    metoder för våldsförebyggande arbete.

  9. Rapporten "Unga och våld"
    blev klar i början av 2013.

  10. Sen dess har vi arbetat
    med att sprida kunskapen.

  11. Vi är glada att vi fick uppdraget,
    för vi har jobbat i flera år-

  12. -med frågor som rör våld, t.ex.
    att förebygga hedersrelaterat våld.

  13. Vi har sett tidigare att fokus
    ofta hamnar på den som blivit utsatt.

  14. Det är viktigt
    att stödja våldsutsatta-

  15. -men om man vill förebygga bör man
    också titta på dem som utövar våld.

  16. Därför var det bra
    att vi fick uppdraget.

  17. Som vi har hört
    och som Peter ska ta upp-

  18. -finns det olika former av våld,
    som sexuellt, psykiskt och fysiskt-

  19. -men i vår rapport
    är det fokus på fysiskt våld.

  20. Bilder av killar, män och våld
    i olika situationer-

  21. -är vi vana att se-

  22. -i filmer, tv och idrottssammanhang-

  23. -på läktare, gator och i skolan -
    överallt egentligen.

  24. Men ofta när man pratar om våld
    osynliggör man kön.

  25. Man pratar om
    ungdomsvåld eller gatuvåld-

  26. -när det oftast handlar just om
    killar eller män.

  27. Det hänger ihop med våra normer och
    förväntningar om vem som utövar våld.

  28. Det finns ganska olika acceptans
    för tjejers och killars våld.

  29. Vi får olika reaktioner om det är tjejer
    som bråkar i en skolkorridor-

  30. -eller om det är killar.
    Man säger "Boys will be boys"-

  31. -som om det är naturligt
    att killar använder våld-

  32. -och därför problematiserar man inte
    killars våldsanvändning.

  33. Vi har också tagit upp att killar
    kan vara både offer och förövare.

  34. Det kan handla om att utsätta andra
    eller att själv bli utsatt-

  35. -och man påverkas mycket av
    att jämt förhålla sig till våld.

  36. Att alla killar inte utövar våld,
    men att det är ständigt närvarande-

  37. -har vi mött mycket
    när vi pratat om frågorna.

  38. Alla killar och män
    kan skriva under på-

  39. -att våld
    har varit närvarande i uppväxten.

  40. Man kan fundera kring vad det gör
    med unga killar att matas med bilder-

  41. -av män och killar i våldssammanhang.

  42. Nåt annat som det inte finns
    mycket forskning om än-

  43. -men som ni har fått en broschyr om
    i ert konferensmaterial-

  44. -är gruppens betydelse för våld-

  45. -för det handlar ofta om
    att imponera på en grupp.

  46. Det kan vara
    förutsättningen för våld-

  47. -och det finns starka normer kring
    maskulinitet och våld-

  48. -i många olika typer av grupper
    med killar och män.

  49. Om vi ska titta på våldsutsatthet-

  50. -är det här siffror
    från BRÅ:s trygghetsundersökning.

  51. Det här är siffror från 2012,
    och de gäller 16-24-åringar.

  52. Undersökningen är
    en självskattningsstudie-

  53. -och det kan ge ett mindre mörkertal
    än om vi bara ser på anmälda brott-

  54. -men i såna här siffror
    finns det alltid ett mörkertal-

  55. -för det handlar om att se
    att man har blivit utsatt för våld.

  56. En ung tjej som har blivit utsatt
    för ett sexuellt övergrepp-

  57. -kanske inte ser att det är det,
    på grund av diskussionen som finns-

  58. -kring sexuella övergrepp
    och var man lägger skulden.

  59. Som ung kille kan det vara svårt
    att identifiera sig som offer-

  60. -för det passar inte ihop med normerna
    kring maskulinitet.

  61. Ungefär 9 % av alla killar
    hade blivit utsatta för misshandel.

  62. Det är 40 000 individer.

  63. Motsvarande bland tjejer var 5 %,
    vilket är 22 000 individer.

  64. Vad gäller sexualbrott är det 0,5 % av
    killarna och 3,5 % av tjejerna-

  65. -och jämför man åldersgruppen
    med äldre åldersgrupper-

  66. -ser man att unga är
    betydligt mer våldsutsatta än äldre.

  67. Tjejer är i större utsträckning
    än killar utsatta för sexualbrott-

  68. -och killar är i större utsträckning
    utsatta för misshandel.

  69. Vi vet också att personer
    som bryter mot normer-

  70. -t.ex. HBTQ-ungdomar
    eller funktionsnedsatta-

  71. -är betydligt mer utsatta
    än andra unga.

  72. När det gäller var man blir utsatt-

  73. -är skolan eller skolgården
    en vanlig arena.

  74. Vi ser också att tjejer i större
    utsträckning utsätts i en hemmiljö-

  75. -alltså hemma hos sig själva
    eller hemma hos nån annan.

  76. Tjejer blir också oftare utsatta
    av en närstående eller bekant.

  77. Det för in tankarna på våld i
    nära relationer och ungas relationer-

  78. -för vi vet lite om
    våld i ungas nära relationer.

  79. Det behöver komma
    mer forskning kring det.

  80. Ska vi titta på vem som utövar våld
    är det också siffror från BRÅ.

  81. Det är misstänkta för misshandelsbrott
    och sexualbrott.

  82. Man ser att våld
    i huvudsak är ett manligt problem.

  83. Alla män utövar inte våld, men av dem
    som gör det är majoriteten män.

  84. Tittar vi på misshandel
    är de gröna fälten killar och män-

  85. -och de står för
    85 % av alla misstänkta.

  86. Tittar vi på sexualbrott
    är det 98 % av alla misstänkta.

  87. Vi har delat in gruppen, så killar
    på 15-29 år är de mörkgröna fälten-

  88. -och män som är 29 år och äldre
    är de ljusgröna fälten.

  89. Då ser man att åren 15-29
    står för en stor andel-

  90. -av alla misstänkta för brotten.

  91. Unga män är överrepresenterade-

  92. -och det högsta antalet misstänkta-

  93. -finns bland de yngsta
    i åldersgruppen, bland 15-åringarna.

  94. Sen avtar antalet misstänkta.

  95. Men vi vet lite om vad som händer precis
    innan man blir 15-

  96. -för man är inte straffmyndig, och
    enkäter kring det till unga är svårt.

  97. Det är värt att fundera mer på.

  98. Det här är en bild med exempel på olika
    former av våld-

  99. -med fysiskt, psykiskt
    och sexuellt våld.

  100. Vi har placerat in det på en skala
    från lindrigare våld till vänster-

  101. -till grövre våld till höger.

  102. Vi brukar prata om hur våldsformerna
    kan hänga ihop-

  103. -och vad som händer om vi accepterar
    de lindrigare formerna av våld.

  104. Det kan skapa legitimitet
    för grövre våld, längre till höger.

  105. Om man funderar kring 15-åringarna
    eller de precis under 15 år-

  106. -som var överrepresenterade
    bland misstänkta för misshandel-

  107. -är det inte troligt att de
    har börjat med grov misshandel-

  108. -utan förmodligen
    längre bort till vänster.

  109. Därför blir det viktigt
    att fundera på var vi sätter gränser.

  110. Vi har också gjort undersökningar
    där vi har frågat unga om-

  111. -attityder kring våld, jämställdhet och
    sexualbrott.

  112. Där ser man att våld
    är en vanlig del av ungas vardag.

  113. Unga förhåller sig till det dagligen,
    framförallt killar men också tjejer.

  114. Vad gäller jämställdhet ser det
    positivt ut på en övergripande nivå.

  115. 95 % av alla unga säger
    att det är viktigt med jämställdhet.

  116. Men om man tar konkreta påståenden-

  117. -om t.ex. vilka som är
    mest lämpliga som chefer-

  118. -och vilka som bör
    ta hand om barn och hem-

  119. -ser det annorlunda ut.
    15-20 % av alla killar-

  120. -instämmer i att män
    är bättre chefer än kvinnor-

  121. -och att kvinnor
    bör ta ansvar i hemmet.

  122. Samma tendenser ser vi
    när vi frågar om sexualbrott.

  123. På en övergripande nivå tar nästan alla
    avstånd från sexuella övergrepp-

  124. -men pratar man om våldtäktsmyter-

  125. -som vem som får skulden
    utifrån alkoholpåverkan och klädsel-

  126. -ser det också annorlunda ut.
    En tredjedel av killarna säger-

  127. -att det bara är tjejer som klär sig
    utmanande som blir våldtagna.

  128. Det är komplext, så man kan inte säga
    entydigt hur ungas värderingar är.

  129. Vi har också sett
    att många unga känner-

  130. -starka förväntningar på
    hur de ska vara utifrån kön-

  131. -och det finns starka förväntningar
    kopplat till manligt och kvinnligt.

  132. Generellt tycker killar det är viktigare
    att killar är manliga-

  133. -än vad tjejer tycker. Killar anser det
    i större utsträckning än tjejer.

  134. Unga tycker att det är viktigare
    att killar är manliga-

  135. -än att tjejer är kvinnliga.
    Betyder det-

  136. -att normerna för killar och män
    är tajtare än för tjejer och kvinnor?

  137. Kanske kan det vara så.

  138. I vår studie hittade vi ett samband
    mellan att instämma i-

  139. -mer stereotypa påståenden
    om könsroller och jämställdhet-

  140. -och att ha utövat våld.

  141. Personer som instämmer i påståendena
    är mer benägna att använda våld.

  142. Bara för att jag instämmer i det
    utövar jag inte våld-

  143. -utan en massa faktorer samverkar-

  144. -men det finns såna tendenser
    även i andra studier.

  145. Bristande jämställdhet
    kan leda till ökat våld.

  146. Det är viktigt att ta med sig när man
    jobbar förebyggande kring frågorna-

  147. -så att man har ett jämställdhets- eller
    genusperspektiv.

  148. Nu har jag rejsat igenom det
    som jag tänkte säga-

  149. -så Peter ska ta det här vidare
    lite djupare-

  150. -och prata om förebyggande arbete.

  151. Först ska jag visa vår mejladress.
    Den är maskulinitet@mucf.se-

  152. -om man vill ställa en fråga.

  153. Annars kan man gå in på vår webbplats
    www.mucf.se/maskulinitet-

  154. -för där finns våra rapporter-

  155. -och information om
    vårt uppdrag och våra utbildningar.

  156. Textning: Sofie B. Granqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Förebyggande arbete

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Cecilia Narby jobbar på Myndigheten för ungdoms - och civilsamhällsfrågor. De jobbar med att ta fram och sprida kunskap om ungas levnadsvillkor. Hon berättar om det uppdrag som de har fått av regeringen. Det är att studera och analysera utsatthet för och användning av våld, attityder och värderingar när det gäller jämställdhet, maskulinitet och våld, samt förebyggande metoder och attitydförändrande arbete. Inspelat den 21 november 2014 på Scandic Foresta, Lidingö. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar, Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet
Ämnesord:
Barn och ungdom, Brottsförebyggande verksamhet, Medicin, Misshandel, Samhällsmedicin, Samhällsvetenskap, Socialmedicin, Sociologi, Ungdomar, Vanvård, Våld
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Unga mäns våld

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Vad ska vi göra?

Zandra Kanakaris är ordförande för Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund. Hon förläser om unga mäns överrepresentation både som offer och förövare när det gäller våldsbrott. Hur bryter man den trenden? Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Mäns våld mot kvinnor

Juno Blom är regeringens särskilda utredare gällande mäns våld mot kvinnor. Hon berättar om hur man arbetar med dessa frågor, varför arbetet inte har kommit längre och vilka strategier som finns. Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Könsrelaterat våld

Jeni Klugman, senior rådgivare på Världsbanken, föreläser om situationen i världen när det gäller könsrelaterat våld. Hon går igenom utmaningens omfattning globalt, våldets kostnader och vad man vet om lovande politiska lösningar och olika projekt. Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Våldet och hälsa

Tommy Andersson, expert vid Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) föreläser om våld och dess koppling till hälsa. Hans studier syftar till att kartlägga erfarenheter av utsatthet för våld och att göra en koppling till den psykiska, fysiska och sociala hälsan. Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Tysta pojkar och bloggande tjejer

Paneldiskussion om vilken hjälp våldsutsatta ungdomar och kvinnor kan få. Medverkande: Jan Löwdin, Pernilla Vera och Zandra Andersson. Moderator: Zandra Kanakaris. Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Vad kostar unga mäns våld?

Nationalekonomen Ingvar Nilsson föreläser om vad unga mäns våld kostar samhället. Genom förebyggande arbete skulle miljontals kronor kunna sparas. Inspelat den 20 november 2014 på Scandic Foresta, Lidingö. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Förebyggande arbete

Cecilia Narby jobbar på Myndigheten för ungdoms - och civilsamhällsfrågor. Hon berättar om det uppdrag som de har fått av regeringen som handlar om förebyggande arbete i våldsfrågor. Inspelat den 21 november 2014 på Scandic Foresta, Lidingö. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Kvinnofrid i kommuner

Lennart Gabrielsson, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting talar om vilket ansvar som kommunerna har i arbetet för kvinnofrid. Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Katarina Taikon och Björn Langhammers arbete

Angelica Ström är specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon. Hon berättar om sin uppväxt med modern som levde med fotografen Björn Langhammer. Katarina och Björn möttes och fann varandra i att känna sig övergivna av vuxenvärlden. De började arbeta tillsammans. Katarina Taikon skrev bland andra böckerna "Zigenaren" och senare böckerna om Katitzi. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.