Titta

UR Samtiden - EAT 2014

UR Samtiden - EAT 2014

Om UR Samtiden - EAT 2014

Under EAT Nordic Food Forum 2014 i Stockholm diskuteras hälsa, vetenskap och mat. Forskare från Harvard samsas på scen med gerillaodlare från Los Angeles. Rösterna är unisona i en sak: vi måste samarbeta för att förändra den globala matpolitiken och - i förlängningen - världen. Inspelat på Clarion Sign, Stockholm, 26-27 maj 2014. Arrangör: Stordalen Foundation.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2014 : De nya makthavarnaDela
  1. Vi har fem fantastiska kvinnliga
    ledare med helt olika bakgrunder.

  2. Dr Sania Nishtar,
    som var bäst i klassen.

  3. Hon är kardiolog. Hon var pakistansk
    utbildnings- och vetenskapsminister.

  4. En ledande policytänkare och
    organisationens Heartfiles grundare.

  5. En av Pakistans
    mest framstående personer.

  6. Sunita Narain är chef för centrum
    för vetenskap och miljö i Indien.

  7. En miljövän och politisk aktivist-

  8. -med lång erfarenhet av
    skogs- och vattenförvaltning.

  9. Helena Helmersson.

  10. H&M är tydligen störst
    på den svenska aktiemarknaden-

  11. -men framför allt är hon Sveriges
    näringslivs mäktigaste person 2014.

  12. -Hon vann ett pris.
    -Kvinna.

  13. Kvinna? Det gör inget. Vi behöver
    inte göra det till en könsfråga.

  14. Det visar hur det här landet
    lägger stor vikt vid hållbarhet-

  15. -när det gäller näringslivsagendan.

  16. Vandana Shiva är en av
    världens främsta miljöaktivister.

  17. En globaliseringsmotståndare
    som försvarar traditionell kunskap.

  18. Hon har skrivit tjugo böcker. Om ni
    tror att hon inte har koll på teknik-

  19. -så har hon doktorerat i kvantfysik
    i Kanada.

  20. Dr Corinna Hawkes arbetar i London.

  21. Hon är livsmedelspolicyexpert,
    fil.dr i geografi-

  22. -och policychef för World Cancer
    Research Fund International.

  23. Hon har förespråkat hälsosam kost
    i flera organisationer.

  24. Vilken otrolig panel!

  25. Jag tänker fråga en enda enkel fråga,
    och sen får vi se vad det leder till.

  26. Enligt din synpunkt,
    och det finns många synpunkter-

  27. -vad är allra viktigast-

  28. -om vår mat och våra liv
    ska bli mer hållbara?

  29. Vi börjar med Sania.

  30. Några grundläggande saker måste nog
    förändras för att vi ska lyckas.

  31. Främst
    våra sociala och moderna värderingar.

  32. Människors utveckling,
    säkerhet och välfärd-

  33. -måste sättas högre på dagordningen-

  34. -inte bara sett till människor,
    utan hela planeten.

  35. Det är den första
    grundläggande förändringen.

  36. Dessutom måste man förändra
    hur institutioner konfigureras-

  37. -för vi har här hört talas om
    förbindelser, ömsesidigt beroende-

  38. -och den nödvändiga synergin mellan
    livsmedel, hållbarhet och hälsa-

  39. -men konstruktionen av alla de olika
    områdena globalt och inhemskt sett-

  40. -uppvisar ändå stor fragmentering.

  41. Utvecklingsaktörerna
    är själva uppdelade.

  42. FN har olika organ för jordbruk,
    näring och livsmedelssäkerhet.

  43. Det är bara en enda organisation.

  44. Om man går vidare ner på landsnivå-

  45. -är fragmenteringen ännu tydligare.

  46. När jag började arbeta som minister
    såg jag regeringen som en enhet-

  47. -men regeringen består av många
    departement, institut och kabinett.

  48. De har olika dagordningar, och det
    saknas oftast motiv att samarbeta.

  49. Vi behöver ett nytt institutionellt
    tänkesätt - globalt och inhemskt-

  50. -som motiverar till samarbete-

  51. -med nya sätt att mäta prestation-

  52. -med kunniga mellanledsorgan-

  53. -som kan samla
    och utkräva ansvar av aktörer-

  54. -och där alla har en roll att spela.

  55. Resultaten inom utvecklingssfären,
    inte bara livsmedel och hållbarhet...

  56. Våra önskade resultat
    kräver gemensamma insatser.

  57. Ofta finns lösningen nån annanstans
    än hos dem som först fick ansvaret.

  58. Det krävs alltså ett nytt tänkesätt.

  59. Vi hoppas att de pågående
    diskussionerna om Post-2015...

  60. Ni vet säkert
    att millenniemålen går ut 2015-

  61. -och att det redan sker
    överläggningar-

  62. -för att fastställa parametrarna
    för målen efter 2015.

  63. De kallas hållbara utvecklingsmål.

  64. Det behövs alltså en institutionell
    omstrukturering inom det området.

  65. Den tredje prioriteringen borde vara
    att vi granskar hela spektrumet-

  66. -när det gäller
    livsmedel, hälsa och hållbarhet.

  67. Mitt utvecklingsland har granskat
    policytillämpning och prioriteringar-

  68. -när det gäller undernäringsdelen-

  69. -men även övernäringen får följder.

  70. Dr Chan nämnde ju utbredningen av
    barn och vuxnas fetma och övervikt-

  71. -och hur det påfrestar inte bara
    hälsan utan även samhällsekonomin.

  72. Det är en viktig prioritering
    som vi måste göra inför framtiden.

  73. Jag är väldigt glad för,
    efter vad dr Chan sa-

  74. -WHO:s kommission mot barnfetma.

  75. Jag fick äran att leda kommissionen
    med sir Peter Gluckman.

  76. Vi vill utveckla rekommendationer
    för policyarbete i praktiken-

  77. -i en annan del av spektrumet,
    vilket borde prioriteras-

  78. -med tanke på det som avhandlas här.
    Det är mina tre prioriteringar.

  79. Institutionell förändring
    låter fascinerande.

  80. Underskattar vi nationalstaten här?

  81. Enligt Mark Mazower
    är den globala styrningen en myt.

  82. Det viktigaste är nationalstaten och
    allianser på lokal och regional nivå.

  83. Pakistans Sharif
    träffar glädjande nog Narendra Modi.

  84. Är det viktigare än
    vad Genève eller New York säger?

  85. Genève och New York är viktiga.

  86. De tekniska organen har bidragit till
    kapaciteten och utvecklat normer-

  87. -för gemensamma nyttigheter,
    men det mesta sker på landsnivå.

  88. Länder måste välja
    egna prioriteringar-

  89. -och samordna sina egna institutioner
    för att främja mänsklig utveckling-

  90. -och minska konfrontationerna
    med varandra, särskilt grannländer.

  91. Vår premiärminister
    åkte som sagt till Indien-

  92. -för att gratulera
    deras blivande premiärminister.

  93. Det är ett stort framsteg. Regeringar
    måste tänka mindre på konfrontation-

  94. -och mer på det egna folkets
    mänskliga utveckling och välfärd.

  95. Sunita,
    vilka är dina tre prioriteringar?

  96. De liknar Sanias, men jag har
    en lite annan bild av dem.

  97. Enligt mig är det dags att sätta
    både näring och försörjning-

  98. -i centrum vad gäller
    livsmedel, jordbruk och ekonomi.

  99. Det har inte skett än.
    Vi har pratat om jordbruk-

  100. -men vi har ofta avstått från fattiga
    människors försörjning och behov.

  101. Livsmedel nämns, men inte näring.

  102. Om vi prioriterar
    näring och försörjning-

  103. -kan vi dessutom se hållbara
    livsmedel från en annan synpunkt.

  104. Om man börjar göra det
    måste ta itu med två stora frågor.

  105. Klimatförändringar får alla att prata
    om den fossila bränsleindustrin-

  106. -men vi är väldigt försiktiga med
    att prata om livsmedelsjättarna.

  107. Det är väldigt viktigt att prata om-

  108. -hur livsmedelsföretag i dag
    med hjälp av annonsering-

  109. -kändisreklam och enorma budgetar-

  110. -påverkar människors val
    i hela världen.

  111. Vi ändrar i dag livsstil.
    Vi ändrar kostvanor.

  112. I ett land som Indien där vi inte
    har sett sån här barnfetma-

  113. -börjar vi se
    att även de som saknar...

  114. Det är en fråga om undernäring-

  115. -men övernäringen
    är lika problematisk.

  116. Utmaningen är att maten handlar om
    att vara uppåtsträvande och modern.

  117. Man äter ohälsosamt
    i ett land där vi äter bra mat.

  118. Vi börjar ersätta bra kost
    med nåt som tros vara modernare-

  119. -och som tros vara det som gör en
    rikare och uppåtsträvande.

  120. Det är dags att prata om elefanten
    i rummet, livsmedelsjättarna.

  121. Vi måste säga att även om de slutar
    servera läsk till skolbarn i USA-

  122. -så marknadsför de samma läsk
    aggressivt i Kina och Indien.

  123. Man måste ta itu med
    den sidan av livsmedelsindustrin.

  124. Om vi gör det ställs vi inför
    en besläktad utmaning-

  125. -vilket är nåt som inte diskuteras
    här och som vi i Indien kämpar med.

  126. I takt med
    att Indien blir alltmer moderniserat-

  127. -eller ekonomiskt mer välmående-

  128. -börjar man, vilket man måste,
    bestämma matnormer.

  129. Kvalitetsnormer.

  130. Men när man bestämmer
    kvalitetsnormer-

  131. -för miljö, hälsa och hygien-

  132. -så skapar man hinder
    för småproducenterna.

  133. Alla kvalitetsnormer är i grunden
    normer som hjälper stora företag-

  134. -inte små.
    Det handlar om livsmedelsinspektörer-

  135. -och oerhört dyra
    certifieringssystem-

  136. -som blir hinder
    när det gäller småbrukare.

  137. Att vara ekologisk jordbrukare och
    sälja ekologiska varor är en mardröm-

  138. -på grund av
    våra certifieringssystem.

  139. Om vi är överens om att problemet
    gäller försörjning och näring-

  140. -måste normerande policyer
    främja båda-

  141. -inte bara näring eller försörjning.

  142. Det leder till den sista pusselbiten:
    Vad innebär det för jordbruket?

  143. Viket slags jordbruk främjar man?

  144. Jag håller med president Clinton
    som betonade småbruken i går.

  145. Det sluter cirkeln. Man tittar på
    försörjning och hur man får bra mat.

  146. Man ser till att ta upp...

  147. Elefanten i rummet,
    storföretagens förmåga att påverka-

  148. -motverkas på ett effektivt sätt.

  149. Premiärminister Modi har ju som mål
    att öppna upp för större företag-

  150. -men lättar han även på byråkratin-

  151. -vilket kan tillåta en mycket mer
    dynamisk småbrukarsektor?

  152. Det här börjar bli ett dilemma-

  153. -för det handlar inte om
    Modi eller Manmohan Singh.

  154. Det handlar om policyer.

  155. Vi har nu, som vi ville, en myndighet
    för livsmedelsnormer och säkerhet-

  156. -men det innebär att man får fler
    certifierings- och inspektionssystem-

  157. -som inte hjälper småbrukaren-

  158. -om man inte ser till att utveckla
    en ny certifieringsmodell.

  159. Ingen i världen har gjort det, för
    alla har gjort det till ett hinder-

  160. -för småproducenter
    på en global marknad-

  161. -där kvalitet och hygien avgörs av
    hur bra man klarar inspektionerna.

  162. Helena, hur ser du på saken?
    Du kommer från ett klädföretag.

  163. Det stämmer. Vi arbetar med mode-

  164. -och vi försöker arbeta så hållbart
    som möjligt. Tre saker att nämna:

  165. Först effektivitet,
    sen cirkulär ekonomi-

  166. -och samarbete för att åstadkomma
    systemförändringar.

  167. Vår bransch medför utmaningar-

  168. -när det gäller bruket av
    naturtillgångar i våra länder.

  169. Vi arbetar hårt med effektiviteten,
    men det är fortfarande en utmaning.

  170. Det innebär att minska användningen
    av vatten, kemikalier och så vidare.

  171. Vi samarbetar med WWF om vattnet,
    till exempel-

  172. -och vi är en del av det fantastiska
    Better Cotton Initiative-

  173. -som lär jordbrukare
    att odla bomull mer hållbart-

  174. -med regnvattenanvändning
    och smartare bevattning.

  175. Det är ett exempel på hur företag
    kan arbeta med effektiviteten.

  176. -Gäller det främst i Bangladesh?
    -Nej, på alla ställen där vi finns.

  177. 80 % finns i Asien. Kina, Bangladesh,
    Kambodja, Indien och Indonesien.

  178. Effektivitet är en del, men inte nog-

  179. -så därför ville jag ta upp
    cirkulär ekonomi.

  180. Vi vet att i framtiden
    används mer mark till mat.

  181. Det är helt enkelt nödvändigt.

  182. Storföretag som H&M måste därför bli
    mindre beroende av naturtillgångar.

  183. Det som vi satsar på för tillfället-

  184. -även om vi inte har löst allt än,
    är att sluta textilfibercirkeln.

  185. När man inte vill ha sin T-shirt mer
    kan man lämna den i H&M-butiken.

  186. Sen kan vi återanvända fibrerna
    om och om igen.

  187. Det är avgörande-

  188. -om H&M ska bli
    mindre beroende av naturtillgångar-

  189. -och skapa "motståndskraften"
    för att gå med vinst på lång sikt.

  190. Vi har inlett den här resan.

  191. Vårt första steg var att se till-

  192. -att man i en H&M-butik
    kan lämna sina begagnade plagg-

  193. -så att vi kan återanvända
    eller återvinna dem.

  194. I våras kom
    vår första jeanskollektion-

  195. -med 20 % fibrer
    från begagnade plagg.

  196. Men vi måste göra det i stor skala-

  197. -så därför måste vi investera i
    forskning och ny teknik för det.

  198. Det är två jätteviktiga parametrar.

  199. Både effektivitet
    och cirkulär ekonomi-

  200. -vilket skulle kräva
    att vi förändrar vår affärsmodell.

  201. Det är inte strategiskt att fortsätta
    som vanligt när det gäller planeten.

  202. Därför måste vi hitta "nya rötter",
    vilket vi inte riktigt har gjort än.

  203. För att göra det måste vi samarbeta.

  204. Att samarbeta på ett fokuserat sätt-

  205. -har för oss varit nyckeln att nå
    resultat och systemförändringar.

  206. Det är så vi arbetar med rättvisa
    löner i vår distributionskedja.

  207. Så arbetar vi med vattnet
    tillsammans med WWF.

  208. Vi försöker förändra hur vi arbetar
    och hur leverantörerna gör plaggen.

  209. Vi försöker förändra hela branschen
    och även samtala med regeringar.

  210. På samma sätt samarbetar vi med
    industrin för att stärka arbetarna.

  211. Samarbete är nyckeln
    för att skapa förändring.

  212. Om ni betalar drägliga löner i Asien-

  213. -blir ni då utkonkurrerade av
    andra som är mindre nogräknade?

  214. Vi kan inte alltid ge drägliga löner-

  215. -för våra leverantörer
    avlönar arbetarna.

  216. Det är viktigt att granska
    vad vårt varumärke kan göra.

  217. Det handlar om
    att granska inköpsrutinerna-

  218. -att se till minska produktions-
    topparna för att minska övertiden-

  219. -och självklart att betala rätt pris.

  220. Vi kan komma ännu längre än hittills.

  221. Vi måste arbeta med
    våra leverantörer-

  222. -och övertyga dem om att tillämpa
    såna här strukturer i fabrikerna.

  223. Men det viktigaste är kanske
    att stärka arbetarna-

  224. -så att de kan själva kan förhandla.

  225. Fackföreningar.

  226. I bästa fall är det starka fack.
    I Bangladesh är det inte så.

  227. Då måste vi arbeta med demokratiska
    val eller arbetarkommittéer.

  228. Man kan inte ta en fråga och säga
    "Vårt företag kan ordna det där"-

  229. -för det är inte så enkelt.
    Vi måste samarbeta med andra-

  230. -för att sprida det i branschen,
    som regeringar och våra partner.

  231. Vandana, en annan synpunkt.

  232. Först behöver vi ett paradigmskifte-

  233. -för hållbarheten är en enda röra-

  234. -liksom alla sidor av hälsoepidemin-

  235. -och den nedåtgående spiralen där
    den allra sämsta maten globaliseras-

  236. -på grund av ett tänkesätt-

  237. -som världen påtvingades
    i vetenskapsrevolutionens namn.

  238. I egenskap av kvantfysiker är det
    galet att se världen som en maskin.

  239. Att se världen som oföränderliga,
    åtskilda partiklar är galet.

  240. Världen är sammanlänkad.
    Jag skrev om oskiljaktighet.

  241. Oskiljaktigheter mellan problem,
    mellan aspekter av ekosystem-

  242. -och mellan samhällsmedborgare
    är nåt som vi måste acceptera.

  243. Vi måste sluta se saker
    som fasta företeelser-

  244. -och börja se allt som en möjlighet.
    Världen består bara av möjligheter.

  245. Sköt om det lilla fröet,
    så ger det en god skörd.

  246. Inget slår ett frö som ger god skörd.

  247. Ett barn som får mat drabbas inte av
    dvärgväxt och förtvining.

  248. Det handlar om möjligheter,
    så låt oss maximera möjligheterna-

  249. -för alla livsformer,
    barn och människor.

  250. Det handlar även om att det
    i en komplex värld finns osäkerhet.

  251. Mycket går snett på grund av
    en överdriven kontrollkänsla-

  252. -inklusive antropocentrism -
    att vi kontrollerar planeten.

  253. Att förstöra den är inte kontroll.
    Man rubbar bara fungerande system.

  254. Den första dimensionen
    av icke-hållbarhet är ekologisk.

  255. 75 % av planetens ekologiska problem-

  256. -kan skyllas på vår icke hållbara
    livsmedelsproduktion.

  257. 1995 hölls ett möte i FN
    om växtgenetiska resurser.

  258. 75 % av växtslagen
    har förstörts av monokulturer.

  259. Mänskligheten åt 8 500 växtslag.

  260. Nu odlar vi åtta - framför allt fyra:
    majs, sojabönor, canola och bomull.

  261. De genmodifieras och patenteras. De
    är det nya sättet att göra vinster.

  262. Markproblemet.

  263. 75 % av markförstöring, markerosion
    och en minskad markproduktivitet.

  264. 75 % av vattenproblemet. 95 % i
    Indien. Förbrukning och föroreningar.

  265. Nitraterna
    som bildas av gödningsmedel-

  266. -tar död på så stora områden-

  267. -att de gör det omöjligt för
    vattendrag och hav att ge oss fisk.

  268. Som jag skrev i boken "Soil not oil"-

  269. -kommer 40 % av växthusgaserna från
    ett globaliserat industrijordbruk.

  270. Produktionen står för 25 %-

  271. -men transporterna
    och förpackningarna...

  272. Våra soptippar
    består till 80 % av matförpackningar-

  273. -på grund av matsäkerheten. Man får
    inte sälja mat som inte är förpackad.

  274. Det är aluminium, plast och annat.
    Enligt min åsikt-

  275. -är 75 % av problemet livsmedel som
    produceras på ett icke hållbart sätt.

  276. Margaret Chan pratade om fetma-

  277. -vilket är ett stort bekymmer,
    men cancer...

  278. Alla som jag känner
    har en anhörig som har cancer.

  279. Det är en epidemi
    med kopplingar till gifter.

  280. Jag läste en rapport om autism.

  281. De senaste två åren har det gått
    från 1 av 85 barn i USA...

  282. ...till 1 av 65.

  283. Prognosen för 2050 är
    att om vi ger våra barn mer gifter-

  284. -och fortsätter att förstöra deras
    och omvärldens friska ekosystem-

  285. -så drabbas hälften. Ingen pratar om
    autism eller hälsoproblemen-

  286. -som kopplas till gifter,
    för branschen har så mycket makt.

  287. Men när andra företag samlas på
    ekologiska hotell måste de våga det-

  288. -för de stämmer EU som förbjöd ett
    bekämpningsmedel som dödar bina.

  289. En lag infördes på en av Hawaiis öar.

  290. "Säg vad ni sprejar på oss som ger
    oss cancer." De teg och stämde dem.

  291. Det här nya investerarskyddet
    som ingår i de nya frihandelsavtalen-

  292. -gör att bolagen inte tar ansvar.

  293. Försörjningen och socioekonomiska
    systems hållbarhet...

  294. 2 000 småbrukare
    försvinner i Indien varje dag-

  295. -efter globaliseringens
    nya jordbrukspolicyer.

  296. Fler än 15 miljoner har försvunnit.

  297. De blir inte programvaruutvecklare.

  298. De hamnar i slummen
    som sen rivs för markens skull.

  299. De blir "slit och släng"-klassen.

  300. Ett system som bygger på att göra
    jordbrukare till konsumenter-

  301. -som ska köpa kemikalier
    och dyrt utsäde är en skuldfälla.

  302. Därför har småbrukare försvunnit.

  303. Det här är familjejordbrukens år, men
    en negativ ekonomi tvingar bort dem.

  304. Produktionskostnaderna
    är systematiskt högre än inkomsten.

  305. Apropå bomullsfrågan-

  306. -är 95 % av Indiens bomull bt-bomull,
    en GMO.

  307. Priset är 8 000 % högre.
    Besprutningen har ökat med 1 300 %.

  308. 284 000 jordbrukare har begått
    självmord på grund av skuldfällan.

  309. Alla icke-hållbarheter kan åtgärdas.

  310. Inte genom tjugo olika saker,
    utan bara en sak.

  311. Ett skifte till biologisk mångfald
    och ekologiska jordbrukssystem-

  312. -som bygger på hydroekologi.

  313. Det räcker inte -
    med vår mekanistiska världssyn-

  314. -och nya vetenskaper som kvantteori,
    utvecklingsbiologi och epigenetik-

  315. -att säga "vetenskap".
    Vi måste säga vilken.

  316. Jag måste stoppa dig nu, för tiden...

  317. Låt mig säga en mening. Vi har börjat
    mäta hälsa och näring per tunnland.

  318. Avkastning per tunnland säger inget.

  319. Två Indien
    kan få mat med ekologiska system.

  320. Skräms inte av siffran 9 miljarder.

  321. Vi kan ge 14 miljarder människor mat
    samtidigt som vi skyddar planeten.

  322. Det finns ingen ursäkt för att skada
    planeten och göra människor sjuka.

  323. -Tack. - Corinna, vad säger du?
    -Tack.

  324. När det gäller hållbarhet är den
    viktigaste frågan överkonsumtion.

  325. Överkonsumtion
    som ett symptom på överproduktion.

  326. Den här överkonsumtionen
    leder till resursuttömning.

  327. Den leder till fetma, icke smittsamma
    sjukdomar och andra hälsoproblem.

  328. Den bidrar till
    underkonsumtion och undernäring.

  329. Hur börjar vi då tackla
    överkonsumtionen?

  330. Det krävs ett paradigmskifte.
    Jag arbetar med livsmedelspolicyer.

  331. Vi måste inse att livsmedelspolicyns
    viktigaste sida är ekonomisk policy.

  332. Vad är den ekonomiska policyn?

  333. Den viktigaste grundvalen
    för hur ekonomiska policyer skapas-

  334. -bygger på konsumentmakt.

  335. Den ekonomiska teorin
    om konsumentmakt.

  336. Vi måste kasta
    tanken på konsumentmakt åt sidan.

  337. Ekonomiska policyer bygger på den.

  338. Den är en del av vår syn på
    hur marknader fungerar.

  339. Men det är helt fel
    att föreställa sig-

  340. -att konsumenter
    helt kontrollerar marknaden.

  341. Visst påverkar vi marknaden-

  342. -men vi är inte självständiga
    individer som styr den-

  343. -på det sätt som den ekonomiska
    policyns grundval antar.

  344. Våra konsumtionsval bygger på nåt.
    Vi säger inte bara:

  345. "Jag vill överkonsumera i dag."
    Vi har lärt oss att göra det.

  346. Marknaden har uppmuntrat oss
    att överkonsumera.

  347. Vi måste glömma "konsumentmakten"-

  348. -för att kunna utveckla bättre och
    mer hållbara ekonomiska policyer.

  349. Dessutom måste vi inse att
    när det gäller livsmedelssystem...

  350. Det finns lösningar
    djupt inne i livsmedelssystemet.

  351. Det finns knutpunkter med produktion
    och konsumtion i livsmedelssystemet.

  352. Produktion och konsumtion
    dyker upp överallt.

  353. Alla knutpunkter har incitament för
    överproduktion och överkonsumtion-

  354. -från alla inblandade aktörer.

  355. Som de sa i affärspanelen i går-

  356. -leder alla incitament till att man
    förstör världen och försämrar hälsan.

  357. Vi måste identifiera de fristående
    punkterna med störst verkan-

  358. -och göra dem till hinder för
    överkonsumtion och överproduktion.

  359. Inte för produktion eller konsumtion-

  360. -utan hinder för
    överdriven produktion och konsumtion.

  361. Vi måste bara hitta lösningarna som
    finns i det stora livsmedelssystemet.

  362. Den tredje punkten är ganska enkel.

  363. Vi måste nog acceptera att det
    på 2000-talet är helt oacceptabelt-

  364. -att vi låter barn överkonsumera.

  365. Att vi innan barnen föds
    utsätter dem för marknadsföring-

  366. -som skapar en överkonsumtionskultur
    bland småbarn.

  367. De blir överkonsumerande tonåringar-

  368. -som sen får egna barn och för vidare
    sina överkonsumtionsvanor till dem.

  369. Politiker, ta ert förnuft till fånga.

  370. Ge branschen lika villkor,
    så att vi kan leva i ett samhälle-

  371. -där man inte längre får uppmuntra
    till överkonsumtion hos unga barn.

  372. -Tack.
    -Tack.

  373. Jag stödjer det. I Storbritannien
    har tonårsfetman fördubblats-

  374. -de senaste 15 åren,
    så problemet är globalt.

  375. Anna, fick vi tweets eller frågor?

  376. En fråga till Vandana: "Om du var
    vd för H&M under en kort tid"-

  377. -"hur skulle du göra
    textilindustrins framtid hållbar?"

  378. Jag gillar inte fantasivärldar,
    men eftersom frågan är ställd...

  379. För det första skulle jag se till att
    den ekologiska bomullen är ekologisk.

  380. Det görs för mycket för att försvaga
    en 30 år lång normutveckling.

  381. "Bättre bomull" är ett vagt begrepp.

  382. Bomull är bomull.
    Den är giftig, GMO eller ekologisk.

  383. Vi borde tala mer uppriktigt om
    alla de kategorierna.

  384. Ord- och språkbruket förbluffar mig.

  385. Hållbarhet har gett upphov till
    helt otroliga "amöbaord"-

  386. -som kan betyda vad som helst.

  387. Jag vill se er bli historiska-

  388. -som ett företag
    som inte bara lekte med ord-

  389. -utan faktiskt såg till
    att tredje världens fiberproducenter-

  390. -fick en större del av intäkterna.

  391. Nyckeln är att återvinna ordentligt.

  392. Då får man inte suga ut varje rupie
    och driva jordbrukare till självmord.

  393. Ta itu med självmorden i Indien.

  394. -Helena, vill du svara?
    -Jag vill bara säga en sak.

  395. Vi har ett jättebra mål som jag är
    stolt över, för det går ganska bra.

  396. År 2020 ska 100 % av vår bomull komma
    från mer hållbara källor.

  397. Vi kan inte säga "100 % ekologiskt",
    för det innebär noll kemikalier.

  398. Det tar åratal, så den ekologiska
    bomullen räcker inte.

  399. Vi deltog i Better Cotton Initiative,
    för då kan allt göras i större skala-

  400. -med mindre kemikalier och vatten.

  401. Man granskar sociala förhållanden.

  402. Det är jättebra att hitta olika sätt
    att driva samtidiga initiativ-

  403. -för att snabbast möjligt nå ett mål.

  404. Jag anser att företag i dag,
    liksom andra intressegrupper-

  405. -måste kunna sätta mål som kan mätas
    och samarbeta för att nå dit-

  406. -och göra verklig skillnad.

  407. Vi har hört att 80 % av jordbruket,
    åtminstone ibland, och matlagningen-

  408. -är kvinnors uppgift.
    Så ser verkligheten ut.

  409. Min avslutande fråga till er är:

  410. Hur kan vi stärka kvinnors röster
    för att förverkliga hållbarhet?

  411. Om ni kunde göra en sak eller
    belysa en fråga, vad skulle det vara?

  412. Ni får 40 sekunder var.

  413. Vi byter turordning
    och börjar med Corinna.

  414. Vet ni vad jag skulle göra?
    Jag skulle nog utbilda män.

  415. Den var bra! Bra sagt.

  416. Kvinnor ska alltid engagera sig.
    Kvinnor ska utbildas.

  417. Kvinnor ska göra si och så.
    Kvinnor sköter sig ganska bra.

  418. Män måste vara i en situation där de
    släpper in oss. Då krävs utbildning.

  419. Sarah Hawkes har planerat en studie
    där vi arbetar med unga pojkar-

  420. -kring manlighet och roller
    för att se hur det påverkar.

  421. Könsrelaterat våld är en av frågorna.

  422. Minst 20 % av alla kvinnor
    drabbas av könsrelaterat våld.

  423. Det är viktigt. Jag håller med dig.

  424. Då så, Vandana.

  425. Jag nämnde det gamla
    vetenskapsparadigmet.

  426. Det var ett manligt paradigm. Bacon
    skrev "The Masculine Birth of Time".

  427. Vi borde fira det faktum att 80 %
    av maten produceras av kvinnor-

  428. -och tillagas av kvinnor.
    Beslut om mat tas av kvinnor.

  429. Kvinnor driver matsystemet, men deras
    beslut och kunskap borde betonas.

  430. De borde visa vägen. Ett exempel:
    Man vill skapa nya GMO-bananer-

  431. -så att kvinnor med järnbrist inte
    dör i barnsäng.

  432. 0,44 mg järn skulle bli 2 mg.

  433. Kvinnor skulle ge oss gurkmeja
    med 67 g och amarant med 11 g.

  434. Jag ska inte nämna
    alla hundratals alternativ.

  435. Kvinnors kunskap och kreativitet
    måste segra.

  436. Enligt det gamla paradigmet
    producerar inte kvinnor.

  437. Immaterialrätten kommer från
    några privilegierade huvuden.

  438. Kvinnors och naturens kreativitet,
    medskapande och samproduktion-

  439. -måste bli grunden
    i ett framtida paradigm.

  440. Vi driver ett mormorsuniversitet,
    för mormödrar har mest kunskap.

  441. De växte inte upp
    med reklam och skräpmat.

  442. Jag håller med. Min farmor var sån.
    - Helena.

  443. Jag skulle satsa på
    bra jobb för ekonomisk egenmakt.

  444. År 2020 kommer 870 miljoner kvinnor
    att ha en anställning-

  445. -främst i utvecklingsländer,
    så jag skulle satsa på-

  446. -jämlika arbetsrättigheter och
    jämlika rättigheter på arbetsplatsen.

  447. Försörjningen, alltså?
    Det är en balansgång.

  448. Indien och Pakistan måste skapa jobb.
    Folk kommer att flytta till städerna-

  449. -så man måste på nåt sätt lösa
    frågor som rättigheter och miljön-

  450. -medan man skapar arbeten.

  451. Mahatma Gandhi sa:
    "Tänk på den sista personen."

  452. Den sista personen är alltid kvinnan,
    så tänk på kvinnan vid policybeslut.

  453. Men i sammanhanget
    som vi alla pratar om-

  454. -är det viktigt att prata om fattiga
    samhällen, inte bara fattiga kvinnor.

  455. Fattiga samhällen med egenmakt,
    deras jordbruk och deras kunskap-

  456. -måste vara kärnan
    i det nya paradigmet-

  457. -med ekonomi, försörjning, näring-

  458. -och kampen mot klimatförändringar.

  459. Tack. - Sania får sista ordet.

  460. Kvinnors ekonomiska egenmakt.

  461. När kvinnor har ekonomisk egenmakt
    och avgör vad pengarna läggs på-

  462. -så använder de dem mer hållbart
    och gynnar utvecklingen-

  463. -så ekonomisk egenmakt är viktigast.

  464. Dessutom bör fler kvinnor
    få mobiltelefoner.

  465. Fler människor har mobiltelefoner än
    tillgång till rent vatten och avlopp.

  466. De är ett viktigt sätt att ta sig ur
    fattigdom och skaffa information.

  467. Kvinnors ekonomiska egenmakt och det
    nya redskapet kan göra mycket.

  468. Jag önskar att vi hade
    en timme till på oss.

  469. Ge dem en stor applåd.

  470. Översättning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

De nya makthavarna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det behövs ett rejält paradigmskifte om vi ska kunna vända klimatutvecklingen. Det säger miljöaktivisten Vandana Shiva. I det här panelsamtalet delar hon scen med Helena Helmersson, hållbarhetschef på H&M, och andra makthavare som ger förslag på hur vi ska skapa ett hållbart samhälle med fokus på mat och hälsa. Medverkande: Sania Nishtar, Sunita Narain, Vanda Shiva, Corinna Hawkes och Helena Helmersson. Inspelat den 27 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Dietik, Hälsa, Hållbar utveckling, Medicin, Miljöfrågor, Naturvetenskap, Terapimetoder
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

De nya makthavarna

Panelsamtal med Vanda Shiva, Helena Helmersson, Sania Nishtar, Sunita Narain och Corinna Hawkes om hur vi ska skapa ett hållbart samhälle med fokus på mat och hälsa. Inspelat den 27 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Mat är nya internet

Entreprenören Kimbal Musk revolutionerade USA med sina idéer om ekologiska matskolor. Här berättar han om urban självhushållning och andra spännande utvecklingsmöjligheter för företagande på en växande matmarknad. Musk menar att det vi idag går igenom i vår matkultur är lika revolutionerande som begynnelsen av nätet. Inspelat den 14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Barn och mat

Mat kan vara både komplicerat och känsloladdat, men också glädjeskapande och lustfyllt. Vad barn äter och inte äter är ett ämne som lätt väcker diskussion. Hur mycket bör barn äta, vad är lämplig kost och hur viktigt är det med regler kring mat? Vi tar reda på vad barnen själva tänker kring det de äter; vi träffar Signe, vars största intresse är matlagning, Selma, som har ett selektivt ätande och så besöker vi familjen Berg som bara äter veganskt.