Titta

UR Samtiden - EAT 2014

UR Samtiden - EAT 2014

Om UR Samtiden - EAT 2014

Under EAT Nordic Food Forum 2014 i Stockholm diskuteras hälsa, vetenskap och mat. Forskare från Harvard samsas på scen med gerillaodlare från Los Angeles. Rösterna är unisona i en sak: vi måste samarbeta för att förändra den globala matpolitiken och - i förlängningen - världen. Inspelat på Clarion Sign, Stockholm, 26-27 maj 2014. Arrangör: Stordalen Foundation.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2014 : En hållbar matpolitikDela
  1. Vi har en fantastisk panel här.
    Alla är trötta, så jag står upp-

  2. -och håller lite liv i salen.

  3. Jag introducerar paneldiskussionen genom
    att säga nåt-

  4. -som David berörde tidigare.
    Jag, som journalist, har tänkt på-

  5. -hur mycket som förändrats
    på kort tid.

  6. När jag började som moderator
    på World Economic Forum-

  7. -kring 1998 eller 1997,
    träffade jag Peter Bakker.

  8. Han försökte förmedla
    att företag hade socialt ansvar-

  9. -fast kanske med andra ord,
    jag minns inte riktigt.

  10. Han sa att vi måste rädda jorden,
    för företagens bästa.

  11. Han hade många historier
    om hur andra företagsledare-

  12. -såg honom som en utomjording.

  13. Först något år senare
    började de fråga hur projektet gick.

  14. När han förklarade
    varför hans personal gillade det-

  15. -och styrelsen och investerarna
    accepterade det-

  16. -blev han mycket efterfrågad.

  17. Jag tänkte på det, för...
    Vi vore inte här utan Gunhild-

  18. -men processen som inleddes då,
    när folk började inse-

  19. -att utmaningarna var så stora
    att de krävde omfattande samarbete-

  20. -börjar bära frukt
    i form av såna här initiativ.

  21. Andan här har varit fantastisk
    och vårt mål är att blicka framåt-

  22. -för vi har hört otroliga anföranden.
    Jonas Støre var underbar-

  23. -och Johan Rockström
    hade riktigt bra poänger.

  24. Jag har redan nämnt Feike och Peter.

  25. Jag tyckte Chris Murrays rapport
    var fascinerande-

  26. -men vi vill använda den här tiden för
    att blicka framåt.

  27. Jag håller introduktionerna korta
    och ska be panelen titta på-

  28. -två koncept
    under debattens två halvor.

  29. Det ena är:
    vad kan vi tänka oss att börja göra-

  30. -som kan ha effekt i framtiden?
    Panelens huvudvärk är dess namn:

  31. "Sunda och hållbara matsystem
    i utvecklingsagendan post-2015"-

  32. -"och i FN:s klimatkonvention."

  33. Alla som vet nåt om hur FN fungerar-

  34. -inser vilken konkurrens det är
    mellan alla grupper-

  35. -som vill ha in sina mål i agendan, på
    ett effektivt sätt.

  36. Den första frågan är
    vilka idéer paneldeltagarna har-

  37. -om hur vi kan komma framåt,
    antingen via FN eller på annat sätt.

  38. Den andra frågan vore en gåva
    till oss som har varit här-

  39. -men särskilt till Gunhild,
    som arrangerat tillställningen:

  40. Vilka idéer har vi om hur EAT-

  41. -som nyligen hade ett möte
    om just det-

  42. -kan få oss att samarbeta
    och lyfta viktiga frågor.

  43. Det är mitt mål.
    Jag presenterar deltagarna kort-

  44. -och låter dem säga några ord.
    Jag börjar på vetenskapssidan.

  45. Den förste blir
    därför Frank Rijsberman-

  46. -som är vd för CGIAR.

  47. Det är en rådgivande grupp inom
    internationell jordbruksforskning.

  48. Frank har haft 30 år på sig
    att studera vetenskapen-

  49. -och hur den ska tillämpas.

  50. Vi börjar där
    och går stegvis mot politiken.

  51. Frank, kan du berätta lite...

  52. Finns det några idéer
    som kan vara avgörande för framsteg?

  53. Ja, det hoppas jag. En av dem...

  54. Det är knappast överraskande
    och har nämnts under mötet-

  55. -att vi har kunskap nog
    och borde agera.

  56. Det är sant. Det finns mycket
    vi kan göra på kort sikt-

  57. -men mycket forskning, tänkande
    och politiskt arbete har gjorts-

  58. -med vattentäta skott emellan.
    Både utmaningarna...

  59. Vi har rekordstor befolkning
    och rekordstora klimatförändringar.

  60. ...och de framsteg vi har sett...

  61. ...särskilt i life science
    och miljö- och jordbruksforskning...

  62. ...ger oss stora möjligheter
    att få ny kunskap.

  63. Innovation får en viktig roll.

  64. Vi kan inte anta att vi vet allt
    och nu bara ska tillämpa kunskap.

  65. Det finns förbättringsmöjligheter
    som ger oss det utrymme vi behöver.

  66. Jag vill se en forskningsagenda-

  67. -som tittar på kopplingen
    mellan hälsa, jordbruk och klimat-

  68. -för att föreslå prioritetsområden, som
    klimatsmart jordbruk.

  69. Det ger stora möjligheter
    att göra framsteg.

  70. Om jag får nämna en sak till:
    vi har pratat mycket om samarbete-

  71. -som nåt prioriterat. Vi hade
    ett möte i dag om skalbarhet.

  72. Hur ska vi skala upp hållbarhet?

  73. Det kräver samarbete
    som omfattar alla, från forskare-

  74. -hela vägen genom olika företag
    och organisationer i värdekedjan-

  75. -och ända ner till konsumenterna.

  76. Vi tittade på möjligheterna till saker
    som certifiering och märkning-

  77. -som finns i liten skala,
    för enskilda produkter.

  78. Kan det tillämpas på landskap, matsystem
    eller värdekedjor?

  79. Det finns för- och nackdelar,
    men det kan vara en ansats-

  80. -som kan både samla intressenter
    och skala upp hållbarheten.

  81. Det var ett bra svar.
    Tack för att du höll det kort.

  82. Jag har en fråga åt dig,
    men Gunhild antecknar säkert-

  83. -en idé som det här mötet har gett och
    du nämnde:

  84. EAT kan organisera paneler som
    tittar på certifiering och märkning.

  85. Det finns
    inga gemensamma standarder där.

  86. Eftersom det snuddar mitt område
    måste jag få ställa en kort fråga:

  87. För 15-20 år sen kunde vi inte hantera
    stora datamängder.

  88. Vi hade inte IT som kunde samla alla
    kring planetens största problem.

  89. Hur har det förändrat din syn på
    vad som kan göras?

  90. Tar vi in systemvetare nog
    i det här området-

  91. -eller hamnar alla
    i life science och genomik?

  92. Det här är ett spännande område
    med avseende på datamängder.

  93. Tanken på
    att ha sensorer på mikronivå-

  94. -för att förstå vad som händer
    på en åker eller på andra nivåer-

  95. -och försöka hitta mönster i data...
    Det förändrar mycket.

  96. Vi kan göra detaljerade mätningar
    för att förstå alla samband.

  97. Jag tror det är ett skäl till
    att vi inte vet allt.

  98. Life science-revolutionen
    har lärt oss om biologi.

  99. Revolutionen inom datateknik-

  100. -ligger bakom vår övertygelse om
    att lösningar går att hitta.

  101. Gunhild, i stället för
    att bara ha Googles kock-

  102. -kanske vi ska ha Googles datakillar
    nästa år.

  103. Richie, jag går vidare till dig.
    Du har stor erfarenhet i fält.

  104. Richie Ahuja, regiondirektör i Asien för
    Environmental Defense Fund.

  105. I den rollen har han varit inblandad i
    många aktiviteter i Asien.

  106. Han har 30 års erfarenhet. Det vore
    intressant att höra vad han ser-

  107. -som han tror kan skapa förändringar
    under de närmaste åren.

  108. Tack. Det har varit givande samtal under
    de senaste dagarna-

  109. -och en sak jag har lärt mig är-

  110. -vilken kraft det finns i samtal mellan
    folk från olika områden.

  111. Det är fint att se
    på internationell nivå.

  112. Men jag har inte 30 års erfarenhet,
    utan bara fem.

  113. Jag kommer från privat sektor.

  114. En sak som slog mig vad gäller
    det länder måste göra-

  115. -är det David nämnde.
    Det handlar inte om "antingen eller".

  116. Tyvärr hänger frågan ihop
    med frågan om klimathotet-

  117. -men dessutom finns en polarisering:
    "utveckling eller mildrande?"

  118. Eller "utveckling eller anpassning?"

  119. Det är en stor utmaning,
    men lösningen är egentligen "och".

  120. Där kommer forskningen in.
    Vi försökte först besvara frågorna:

  121. "Hur ser 'och' ut?
    Hur mäter vi förändringen?"

  122. Jag tror goda exempel behövs.
    Det är viktigt att hitta exempel-

  123. -där vi kan visa skalbarhet
    och skapa förtroende-

  124. -kring vad som möjligt.

  125. Nätverk är viktiga, finansiering
    är viktigt och data är viktiga.

  126. Det kan ge fler förtroende att agera.

  127. Den andra biten är
    att man på landsnivå ofta...

  128. Hållbarhet är gäckande-

  129. -men alla indier förstår
    vad vattenstress är.

  130. Man måste hitta rätt hävstång.
    Den kan vara viktigt att tänka på-

  131. -som en väg mot hållbarhet.

  132. Det är viktigt att ha rätt ramverk-

  133. -så alla parter kan ta till sig
    av samtalen.

  134. Till sist... Från mitt perspektiv verkar
    det vara viktigt-

  135. -att börja med bönderna.

  136. Det går tillbaka till det Kathryn sa-

  137. -om att fiskarna
    kommer att rädda fiskevattnen.

  138. Jag tror att hållbarhetens pelare,
    åtminstone vad avser markbruk-

  139. -vilar hos bönderna.
    Att förstå vad de vill...

  140. Folk vet vad som måste göras,
    men här kan man få hybridlösningar-

  141. -som kombinerar det traditionella
    och det moderna i nätverk-

  142. -som bygger nåt
    som möter böndernas behov.

  143. Jag tror inte vi vet allt,
    men vi har idéer-

  144. -och vi borde prata med bönderna.

  145. Den fjärde pelaren
    är inte konsumenter-

  146. -utan också producenter
    på den lägsta, mest avgörande nivån.

  147. Okej, tack. Nästa fråga går till de som
    har den svåraste kampen-

  148. -eftersom de är inne i systemet,
    där förändringar är svåra-

  149. -men desto viktigare.

  150. De här tre är i händelsernas centrum-

  151. -för det som händer i september,
    när klimatmötet ska hållas-

  152. -och generalförsamlingen ska träffas för
    att diskutera agendan framgent.

  153. Jag börjar med Olav Kjørven,
    rådgivare till Helen Clark på UNDP.

  154. Han sysslar med utvecklingsagendan för
    post-2015.

  155. Det vore spännande att höra
    vad han tror kan hända...

  156. -...och vilka utmaningarna är.
    -Tack.

  157. Jag besökt på många usla konferenser och
    det här är inte en av dem.

  158. -Är många på First Avenue?
    -Ja, ganska många.

  159. Det är en positiv upplevelse
    att vara här.

  160. Vi är vid
    ett viktigt, historiskt ögonblick-

  161. -vilket David också sa
    under sitt utmärkta tal.

  162. Mycket står på spel. Vi har sett många
    kurvor som pekar rakt uppåt-

  163. -som berättar hur illa läget är
    för mänskligheten på jorden-

  164. -trots att imponerande framsteg
    har gjorts på utvecklingsområdet.

  165. Vi vet att vi,
    inom en mycket kort tidsperiod-

  166. -måste förändra utvecklingen
    på många olika sätt.

  167. Den här konferensen tar upp
    en stor del av de förändringarna-

  168. -och kan vara en användbar gåva-

  169. -till den mellanstatliga processen-

  170. -om vi lyckas presentera
    några koncisa, följdriktiga budskap.

  171. Vi representerar tre områden-

  172. -eller som Gunhild sa:
    en trippelsträngad helix.

  173. Jag vet inte varför
    människan är så förtjust i tretal.

  174. Kyrkan var väl först,
    med sin treenighet.

  175. Hållbar utveckling berör ekonomi,
    samhälle och miljö.

  176. Här, på EAT, pratar vi om
    trippelsträngade helixar.

  177. Påven börjar prata om hållbarhet.
    Ni kanske har sett hans uttalanden.

  178. Det är i sig
    en väldigt viktig signal-

  179. -om en stor förändring,
    att katolska kyrkan uttalar sig.

  180. Det kommer att få stor effekt.
    Vi får inte glömma trossamfunden-

  181. -och den roll de kan spela i
    att förändra åsikter och värderingar-

  182. -eller snarare återfinna
    bortglömda värderingar-

  183. -i vår strävan
    att modernisera och industrialisera.

  184. Jag är glad att David tog upp det.

  185. Men... Så långt, allt väl.

  186. När det gäller post-2015-agendan
    och diskussionerna i New York-

  187. -är det imponerande
    hur långt processen har kommit-

  188. -vad gäller att inse att vi behöver en
    gemensam utvecklingsagenda.

  189. En sak som har bidragit
    är det globala samtalet-

  190. -som vi inledde för drygt 1,5 år sen-

  191. -som har gett 2,4 miljoner personer
    världen över en röst i processen.

  192. För första gången i FN:s historia
    har det funnits en "folkets väg"-

  193. -i den multilaterala processen.

  194. Vi fick inte
    2,4 miljoner olika idéer.

  195. Vi insåg att folk vet
    vilken sorts värld de vill leva i.

  196. Samma sju-nio frågor tas upp,
    gång på gång.

  197. En annan intressant upptäckt är
    att riktiga människor ute i världen-

  198. -inte lever med vattentäta skott
    av den typ vi ofta arbetar med.

  199. De ser problemen
    som naturligt sammankopplade.

  200. I går, när vi diskuterade frågorna
    i mindre grupper-

  201. -kom det fram en viss oro:

  202. I stället för att ta bort skotten-

  203. -och på grund av lobbyismen
    inför post-2015-agendan-

  204. -blir skotten mer vattentäta,
    åtminstone på vissa områden.

  205. Man driver sina frågor,
    men i arbetsgruppen ser vi-

  206. -att det görs verkliga försök
    att samordna olika områden.

  207. Men jag har dåliga besked:
    när det blir tuffare-

  208. -uppstår meningsskiljaktigheter
    i svåra frågor.

  209. Det är ofta de frågor
    där vi måste hålla fast vid agendan-

  210. -eftersom de är viktiga.
    Det kan äventyra hela processen.

  211. Man hamnar lätt i
    minsta gemensamma nämnaren.

  212. Jag kan lova
    att det kommer att hända.

  213. Om vi inte trycker på-

  214. -och ser till att förhandlarna vet att
    folk, världen över, lyssnar.

  215. Om inte folk som ni
    och grupper som denna-

  216. -kan tillhandahålla bevis som visar att
    det går att ta bort skotten-

  217. -och hantera frågor
    på ett bättre sätt.

  218. Att det är ekonomiskt görligt.

  219. Att den privata sektorn
    är villig att delta.

  220. Att folk, världen över,
    har krav på dem.

  221. Jag tror att om vi kan få
    ett starkt budskap från EAT-

  222. -som följs upp med fler budskap
    under närmaste månaderna-

  223. -fram till september 2015,
    så kan vi göra skillnad.

  224. Du tog upp nåt jag tänkte fråga om och
    jag ska utmana dig-

  225. -baserat på min egen
    magra erfarenhet.

  226. Jag insåg att vissa nyckelpersoner, även
    om du är ett undantag-

  227. -aldrig tänkt på den åldrande
    befolkningen Hans Rosling tog upp-

  228. -eller den katastrof som kommer-

  229. -när vi har många "friska" personer
    som blir över 80 år-

  230. -och sen är dementa i fem år,
    utan bot eller behandling.

  231. Det är inte med i post-2015-agendan.
    Att tala om det i FN är svårt.

  232. Om du kan ge oss nåt specifikt råd-

  233. -om vad vi ska göra
    vore det väldigt uppskattat.

  234. Nu går jag vidare till Nick.
    - En knepig uppgift, va?

  235. Nick Nuttall,
    du ska väl prata om IPCC?

  236. Nej. Jag jobbar inte för dem.

  237. Berätta vad du ser,
    från ditt perspektiv.

  238. Jag måste säga en sak...
    Jag läste hans biografi.

  239. Om vi tror på tvärvetenskaplighet,
    vad är då bättre-

  240. -än en kille som jobbar för IPCC,
    som varit börsmäklare och sångare?

  241. -Det är en ovanlig bakgrund.
    -Sanningen överträffar fiktionen.

  242. -Sjung för oss.
    -Gärna, när vi står i baren.

  243. Jag kanske lämnar agendan nu, men...
    Jag jobbar för UNFCCC-

  244. -och som FN:s tjänsteman
    inom kommunikation-

  245. -kämpar jag ofta för att få kontakt
    och vinna gehör hos folk-

  246. -oavsett om det är religiösa ledare,
    busschaufförer eller politiker.

  247. Hur får man dem
    att bli intresserade av FN igen?

  248. Hur får man sin svärmor engagerad
    i målen för hållbar utveckling?

  249. Hur pratar man med folk
    om den tråkiga processen-

  250. -som är UNFCCC
    och Parisöverenskommelsen 2015?

  251. Jag har inga svar, men jag tror
    ett svar finns i matområdet.

  252. Jag tror också att ett svar finns
    i matspillområdet.

  253. Vad förenar norr och syd,
    öst och väst, mest av allt?

  254. Mat, försörjningskedjor,
    matförlust och matspill.

  255. Det kopplar ihop bönder och butiker
    och personer på gatan.

  256. Hur kommer min klimatfråga in?
    Vi har sett mycket data-

  257. -men om man tittar på matspill...

  258. Om matspill var ett land vore det
    världens tredje största miljöbov.

  259. Mat slängs på soptippar,
    som avger metan till atmosfären.

  260. Den här killen satt i Norges riksdag.

  261. De ger flera miljarder dollar om året
    för att bevara skogar-

  262. -så vi kan lagra kol där,
    skydda folks uppehälle och så vidare.

  263. Skogar fälls
    till förmån för odlingar-

  264. -men 28 % av all jordbruksmark
    används för att odla mat-

  265. -som ingen äter.
    Hur dumt är inte det?

  266. Om jag nämner utvecklingsagendan för
    mina barn-

  267. -skulle de säga:
    "Nu tjatar han om miljön igen!"

  268. Säger man att en tredjedel av all mat
    går till spillo blir de intresserade.

  269. Min dotter ringer mig ibland
    från universitetet:

  270. "Mina tomater var gamla,
    men jag gjorde soppa på dem!"

  271. "Var det bra? Jag sparade pengar
    och hjälpte miljön!"

  272. När jag jobbade
    för FN:s miljöprogram-

  273. -hade vi en kampanj
    som hette "Think.Eat.Save."

  274. Jag fick samtal
    inför massvigslar i Rajasthan:

  275. "Skicka en hälsning!
    Vi slösar inte med mat i buffén."

  276. Vi fick samtal från Australien,
    från boutiquehotell i Brasilien.

  277. Det väcker intresse för matfrågan
    och får många engagerade.

  278. När man har lärt sig om matspill
    blir man intresserad av matfrågan.

  279. Man lär sig mer om
    jordbrukssystem, direktsådd-

  280. -och allt annat vi pratar om här.

  281. Jag tror det kan vara en väg framåt för
    EAT-initiativet.

  282. -Det är ett förslag.
    -Vad är kopplingen till UNFCCC?

  283. En stor källa till växthusgaser
    är förändrad markanvändning-

  284. -som oftast beror på jordbruket.

  285. Om en tredjedel av jordbruksprodukterna
    slängs-

  286. -tycker jag att det är en fråga-

  287. -som förhandlare i FCCC-processen
    borde vara medvetna om.

  288. Där finns en del svar
    på deras frågor-

  289. -om hur temperaturökningen
    kan hållas under 2 grader Celsius.

  290. -Det ska till förhandlarna.
    -De måste få kunskap.

  291. De måste ta kontakt
    med andra departement-

  292. -och alla andra naturväsen
    på regeringsnivå-

  293. -för att säkerställa att de är...

  294. -Det värsta är finansministern, va?
    -Ja... Det beror på regeringen.

  295. Finansministern är den
    som betalar två gånger.

  296. Man betalar för verksamheten
    och för föroreningarna från den.

  297. -David, vilka är dina tankar?
    -Tack så mycket.

  298. Jag har fått chansen att sjunga,
    så jag ska fatta mig kort.

  299. Ett av mina främsta intressen
    just nu-

  300. -handlar inte egentligen om
    att sätta upp mål-

  301. -och den process som pågår nu-

  302. -utan om hur arbetet ska fortlöpa under
    närmaste femton år.

  303. Låt oss säga att det handlar om perioden
    2015-2030.

  304. Där tror jag
    den stora utmaningen blir-

  305. -alla olika sorters organisationer
    och arbetssätt. Fokus blir mätbarhet.

  306. Men det finns också utrymme för många
    intressenter.

  307. En tanke jag har gäller
    hur viktiga "säkra ytor" är.

  308. Om man samlar flera intressenter kring
    en fråga-

  309. -har de ofta väldigt olika,
    men starka, åsikter.

  310. Det är viktigt
    att det finns forum som detta-

  311. -där väldigt olika åsikter
    kan uttryckas och diskuteras-

  312. -utan att det tas för givet
    att det en person eller grupp säger-

  313. -är fel, syndigt, omoraliskt
    eller oacceptabelt.

  314. Behovet av såna säkra ytor
    börjar få större erkännande.

  315. De ryms inte på ett naturligt sätt
    i vissa länder-

  316. -där man uppfattar politiska partier som
    grunden för alla debatter-

  317. -men vi ser att ytorna uppstår
    i andra länder.

  318. I Carlos Monteiros hemland
    har vi ett exempel, CONSEA-

  319. -landets råd inom mat och näring,
    som omfattar över 60 organisationer.

  320. Det tar formen av
    en säker debattarena-

  321. -där frågor kan diskuteras
    och idéer kan utvecklas-

  322. -utan att det måste finnas
    vinnare, förlorare och rangordning.

  323. Det blir än viktigare-

  324. -när såna frågor som Vandana Shiva
    nämnde börjar framträda.

  325. Där finns stor oro kring
    om somliga bryter mot reglerna.

  326. Kopplat till de säkra ytorna-

  327. -måste man ändå kunna
    avkräva nån form av ansvar-

  328. -från de vars beteenden inte är
    i linje med hållbar utveckling-

  329. -oavsett om det är företag
    som inte följer rätt strategier-

  330. -eller, i Nicks fall, organisationer som
    slösar med mat-

  331. -eller fäller skog för att odla mat som
    inte blir uppäten.

  332. De två kraven är alltså säkra ytor och
    ansvarsbördor.

  333. Vi inom FN måste komma på
    hur vi kan bidra till det.

  334. Du slog ett frivarv, tycker jag,
    av följande skäl:

  335. Det frustrerade mig lite-

  336. -när Richard Horton
    frågade Peter Bakker om-

  337. -vad han skulle göra med partner
    som agerar illa, men måste vara med.

  338. Han ställde aldrig färdigt frågan,
    för han började prata med panelen.

  339. Men en svår fråga
    för mig som journalist är-

  340. -hur vi kan komma vidare när
    WHO inte vill prata med industrin-

  341. -av ren rädsla.

  342. I vårt område tvingades vi skapa
    en säker yta-

  343. -för att industrin
    skulle kunna ge input till WHO.

  344. Hur kan FN ta befälet-

  345. -i stället för att hoppas
    att ideella organisationer gör det?

  346. Vi som får betalt
    för att arbeta för FN-

  347. -har en svår sits
    i förhållande till den frågan.

  348. Jag slingrar mig lite och säger:

  349. Vi får se
    vad medlemsstaterna bestämmer.

  350. Däremot kan jag göra ett tillägg
    och jag hoppas det är okej.

  351. Det fina med
    att jobba för Ban Ki-moon-

  352. -är att han är uppvuxen
    under fattiga förhållanden i Korea-

  353. -och fick se sitt land utvecklas-

  354. -genom en koalition mellan stat, bönder,
    företag och andra.

  355. De fick lösa såna här frågor
    och han har varit rak med oss:

  356. "Svåra frågor
    kring styrning och ansvarighet"-

  357. -"kommer att växa fram
    på grund av de nya arbetssätten."

  358. "Vi inom FN måste vara modiga nog
    att ta såna tjurar vid hornen."

  359. Det är sånt vi handskas med just nu.

  360. -Nick?
    -Jag vill låna från klimatfrågan.

  361. En sak som förändrar
    klimatfrågans dynamik-

  362. -är det faktum att nya organisationer
    har uppkommit-

  363. -som tvingar oljeföretagen
    att avslöja sina kolspår.

  364. Analyserna blir allt bättre.

  365. Nyligen analyserade CarbonTracker
    enskilda oljebolag-

  366. -med avseende på deras reserver
    av obrännbara tillgångar.

  367. Jag tror att såna analyser
    av företags kolspår-

  368. -kan överföras till matområdet
    på en hög detaljnivå.

  369. Det pågår redan,
    men kan utvecklas mer och fortare-

  370. -om andra driver på det,
    så vi kommer längre.

  371. -Alla... FoodTracker, ja.
    -Ja, kanske.

  372. -Ja.
    -Vi borde prata om FoodTracker.

  373. Han sa att vi behöver en FoodTracker.

  374. -Olav, du hade nåt att säga.
    -Ja.

  375. En sak NDG visade är att
    mjuk lagstiftning kan vara kraftfull.

  376. Den är en målsättning,
    inte rättsligt bindande-

  377. -men fungerar mobiliserande.

  378. Många ansvarsbördor skapades,
    vilket var oväntat.

  379. Regeringar gjorde mycket mer
    än de hade tänkt.

  380. Jag tror att utvecklingsmålen,
    om vi lyckas enas kring dem-

  381. -kan driva det ännu längre.

  382. Dels eftersom de täcker mer mark-

  383. -när stora grupper
    blir engagerade i dem.

  384. Företag och
    civilsamhällets organisationer.

  385. Dels genom den otroliga process
    som sker mitt framför ögonen på oss-

  386. -i form av nätverk, som gör jorden
    plattare och mer transparent.

  387. I går sa nån att tilliten kommer
    till fots, men sticker via Facebook.

  388. -Twitter.
    -Just det.

  389. Jag försöker bidra till det själv.
    När vi har målen klara-

  390. -kommer det att skapa en dynamik.

  391. Då ställs många intressenter
    under ökade krav-

  392. -att visa att de gör nåt
    för att uppnå målen.

  393. Tack. - Frank, du hade nåt att säga?

  394. -Ja, apropå vad EAT kan göra...
    -Perfekt. Det är sju minuter kvar.

  395. -Kör!
    -De säkra ytorna är viktiga.

  396. EAT kan vara en av dem.

  397. EAT har lyckats samla
    väldigt olika intressentgrupper.

  398. Vi har skrapat på ytan
    och artigt dansat med varann.

  399. På sikt kanske det här blir en yta där
    vi kan utmana varann-

  400. -mer än vad vi kan vid UNFCCC,
    där förhandlingar ofta stagnerar.

  401. Exempelvis har jordbruksdebatten inte
    kommit framåt på länge.

  402. Vi kan alla utmana varann.
    Vi inom jordbruksforskningen-

  403. -har försökt utöka produktiviteten under
    många årtionden-

  404. -men jag tror att vi, särskilt här,
    tydligt har hört budskapet-

  405. -att vi borde fokusera på matspill.
    Det ska jag ta med mig hem.

  406. Vi borde ta matspill
    på större allvar-

  407. -utöver att fokusera
    på produktiviteten. Det är viktigt.

  408. Vi har också hört från företag
    som har visat sina framsteg.

  409. Vi borde utmana företag att inte bara
    skryta om det de gör väl-

  410. -utan fokusera på förbättringar.

  411. Jag har hört av folk
    inom hälso- och miljöforskning-

  412. -men med fokus på ett område.
    Hälsoforskare utan fokus på miljö-

  413. -eller folk med fokus på hållbarhet,
    utan större intresse för hälsa.

  414. Att förena de sakerna
    och låta dem utmana varann-

  415. -så vår helix strävar uppåt.

  416. Det är ett område
    där EAT verkligen kan bidra.

  417. -Tack. - Rich?
    -Tack.

  418. För att bygga vidare
    på tanken om säkra ytor...

  419. Det kräver mod för att skapa
    en säker yta för ärliga diskussioner.

  420. Jag tror att man också behöver
    säkra handlingsplatser.

  421. Säkra sandlådor, så att säga.
    Jag tror att...

  422. Vi har pratat om grupptryck,
    samarbeten och nätverk-

  423. -under de senaste dagarna.

  424. Vi har talat om folk som vågar bryta mot
    rådande paradigm.

  425. Det vore användbart att tänka...
    Vi har ont om tid.

  426. Vi behöver säkra sandlådor,
    med några få ledare-

  427. -från kanske 3-5 länder i norr
    och 3-5 länder i syd-

  428. -som bestämmer sig för
    att försöka lösa något problem.

  429. "Vi har en sandlåda
    kring en viss landskapstyp."

  430. Det kan sen fungera som modell.

  431. Då behövs ytorna för att ha samtal och
    visa vad som kan göras.

  432. -Det kan nog föra agendan framåt.
    -Det var en riktigt intressant idé.

  433. Jag vill slänga fram en idé
    som kom ur nånting Frank sa.

  434. Vi har FN här.

  435. Vi har statliga representanter,
    kanske bara från nordiska länder.

  436. Vi har pratat om
    att bjuda in ministrar.

  437. Missar vi målet genom att inte ha
    de som kan göra stora skillnader:

  438. Borgmästare i stora städer.

  439. Kan det vara en bra ansats?
    Är det nån som vill prata om det?

  440. -Okej.
    -Det är en nivå vi måste jobba på.

  441. Det är en stor möjlighet
    för post-2015-agendan:

  442. Det finns ett mål kvar på bordet:
    hållbara städer.

  443. Andra är oroliga över landsbygden.

  444. Jag tror att det finns
    en möjlighet här:

  445. Att nå en stor målgrupp
    med stora resurser-

  446. -kan ofta fungera bättre
    än på nationell nivå.

  447. Får man dem engagerade-

  448. -mobiliseras stora resurser i form av
    människor, pengar och kunskap-

  449. -för att föra agendan framåt.
    Det vore väldigt bra.

  450. -Först Nick, sen Richie.
    -Jag har en kanske något udda idé.

  451. De stora sportevenemangen,
    som fotbolls-VM och OS-

  452. -kan vara bra plattformar.

  453. London gav de som arbetade med OS
    ekologisk mat-

  454. -som var odlad i närområdet.

  455. Den gruppen av britter
    brukar gilla korvmackor-

  456. -så jag undrar vad de tyckte.

  457. I Brasilien har UNEP samarbetat
    med staten kring jordbruk och mat.

  458. Varje värdstad i fotbolls-VM
    erbjuder mat från sitt biom.

  459. De hanterar också frågan om matspill.

  460. Det är evenemang
    där EAT kan vara inblandat-

  461. -och samarbeta med organisationer
    som Fifa eller IOK-

  462. -för att nå ut på bred front.
    Det finns ingen bättre plattform.

  463. -Richie?
    -Han sa hälften av det jag tänkte.

  464. -Säg den andra halvan.
    -Det här är ett invecklat ämne.

  465. Jag tänker på det David sa om
    att väva ett stort nät.

  466. Drar man i en maska
    syns det överallt-

  467. -så man måste välja noga.

  468. Man ska veta vad som händer i nätet.

  469. Det är därför vi pratar om mätbarhet
    och kunskapsinsamling.

  470. Det finns en kraft i att
    olika personer drar i olika maskor.

  471. Vi har nån eller några minuter kvar.

  472. Är det nån
    som har en tanke kring EAT-

  473. -eller nåt som nån annan sagt,
    som ni skulle vilja kommentera?

  474. Några avslutande ord?

  475. Det var en asiatisk kvinna som sa
    att vi kan ge mat till 14 miljarder-

  476. -utan att förstöra jorden.
    Det görs mycket forskning på området.

  477. Vi kan göra mycket. Jag vet inte varför
    nån tror nåt annat.

  478. Vi måste återigen bli optimister
    och återfinna vår värdighet-

  479. -och inse att varje person räknas.
    Det kan göras genom matfrågan.

  480. En bra poäng.

  481. Jag vill komplettera det uttalandet.
    Det rör inte bara produktivitet-

  482. -utan att alla individer,
    särskilt kvinnor och små barn-

  483. -ska ha tillgång till
    den mat de behöver för att leva.

  484. Jag vill också se
    att man uppfinner nya ord.

  485. Jag vill föreslå att vi inte använder
    ordet "landskap" för mycket.

  486. Kombinera människor och landskap och
    tala om "peoplescape"-

  487. -för det är relationen mellan människor
    och deras omgivningar-

  488. -som blir den avgörande faktorn
    i framtiden.

  489. Jag vill avsluta genom att
    återanknyta till inledningen.

  490. Jag tycker det är inspirerande,
    efter att ha läst om alla problem-

  491. -att vi ändå besöker ännu ett möte-

  492. -och att man ser entusiasm
    hos paneldeltagare och talare-

  493. -kring den tid de investerat här.

  494. Varför? Jo, för att ni är villiga
    att samarbeta-

  495. -och träffa nya människor.
    Det tycker jag är inspirerande.

  496. Jag tycker att vi ska tacka dem
    för att de har inspirerat oss.

  497. Översättning: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En hållbar matpolitik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ska vi få det samtida intresset för mat att bli en samhällsresurs? Det är en av flera frågor som diskuteras under detta panelsamtal där några av tungviktarna kring matpolitik och det globala livsmedelssystemet samlas på en scen. Medverkande: Olav Kjørven, David Nabarro och Nick Nuttall från FN, Frank Rijsberman, CGIAR och Richie Ahuja, Environmental Defense Fund. Moderator: Ellis Rubenstein. Inspelat den 27 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Miljö
Ämnesord:
Kemisk industri, Kemisk teknik, Livsmedel, Livsmedelspolitik, Teknik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Mat som en rättvisemarkör

Jordens människor står vid ett vägskäl där svält och näring står i centrum. Det säger professor Johan Rockström, som i denna föreläsning talar om rättvisefrågor, svält och klimat. Inspelat den 27 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

En mer matig politik

Mat och hälsa har glidit isär i dagens politik. Det är ett misslyckande. Det menar Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre, före detta hälso- och omsorgsminister i Norge. I den här föreläsningen vill han diskutera samtidens vårdsystem, som mest är optimerat för att laga benbrott eller bota infektioner. Inspelat den 26 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

En global smart diet

Vi måste bli bättre på att äta nyttigare fetter och proteiner, menar Walter Willett, näringsexpert på Harvard. I sitt tal fokuserar på näringsrelaterade orsaker till dödsfall men kommer också med några tänkbara lösningar för en global, hälsosam diet. Inspelat den 26 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Näring i centrum

Kost och näring måste vara i centrum i en global agenda om hållbarhet. Det säger Bente Mikkelsen från Världshälsoorganisationen (WHO) i sitt föredrag. Idag är 842 miljoner människor undernärda. Att försöka eliminera världshunger och alla former av undernäring är det viktigaste politiska målet för WHO. Inspelat den 26 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Bara en moder jord

Företagen får inte vara rädda för att skapa ett hållbart samhälle. Det är enbart bra för affärerna. Det budskapet har Sven Mollekleiv, CSR-chef på Det Norske Veritas. Inspelat den 26 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Det onödiga överflödet av mat

Vi producerar mängder av mat och alltför mycket blir avfall. Det är det centrala i Tristram Stuarts budskap. Genom sin kampanj Feeding 5k vill Tristram Stuart väcka uppmärksamhet kring hur mycket mat som faktiskt slängs. Inspelat i maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Ett måste med mindre antibiotika

Vi måste stoppa överanvändandet av antibiotika i djurindustrin, säger Christina Greko på Statens veterinärmedicinska anstalt i denna föreläsning och menar att köttindustrin kan lära av den norska laxproduktionen där man har minskat användandet av antibiotika med 98 procent. Inspelat den 26 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Samarbete är livsviktigt

Var sjätte sekund dör ett barn av svält. Samtidigt slänger vi mat varje år för nästan 6 000 miljarder kronor. Föredrag av Peter Bakker, ordförande i World Business Council for Sustainable Development, ett nätverk av 200 multinationella företag som strävar efter mer hållbarhet. Inspelat den 26 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Företagare måste ta ansvar

Privata företag har ett stort samhällsansvar. Det hävdar Feike Sijbesma, vd för Hollandsbaserade hälsoföretaget DSM, i sin föreläsning. Inspelat den 26 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation. Inspelat den 26 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Multinationella företag med samvete

Det hållbara företagandet, finns det? Paneldebatt med Peter Bakker, World Business Council for Sustainable Development, Feike Sijbesma, DSM, Henning Beltestad, Lerøy Seafood Group, Anna Bexell, FN:s utvecklingsprogram och Richard Bergfors, Max Hamburgerrestauranger. Inspelat den 27 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

En nations dilemman

Politiker är bundna till kortsiktiga löften, eftersom långsiktiga löften inte vinner några val. Detta är ett problem, menar den indiske miljöaktivisten och ministern Shashi Tharoor. Han talar om att staten måste tänka mer på sina invånares hälsa, vilket är tätt kopplat med en nations välmående. Inspelat den 27 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

En diet kan rädda världen

Matkonsumtion är en klassfråga. Christopher JL Murray vid universitetet i Washington berättar här om sin forskning som bland annat visar en stor överkonsumtion hos rika. Inspelat den 27 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Bättre hälsa ger fler barn

År 2014 räknas som det år då världen föder mest barn. Hur påverkar det människan? I det här talet målar professor Hans Rosling upp några visioner inför den nära framtiden där jämställdhet och hälsa går hand i hand med större familjebildning. Inspelat den 27 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Unga axlar det stora ansvaret

Panelsamtal kring hälsa och näring och om att unga bör inkluderas i de globala diskussionerna. Medverkande: Allesandro Demaio, Natasha Ardiani, Usman Mushtaq, José Zaglul, Jo Jewell och Natalia Brzezinski. Inspelat den 27 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Mer grönt i skolan

Hur man får skolelever att äta mer grönsaker? Brian Wansink från Cornells universitet berättar här hur han förändrat designen i skolmatsalen och ändrat placeringen av grönsaker och mjölk så att ungdomarna tar mer nyttiga alternativ när det är dags för lunch. Inspelat den 27 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Matparadoxen 2016

Matparadoxen är ett faktum idag när 800 miljoner människor inte kan äta sig mäta varje dag medan nästan 2 miljarder människor samtidigt är överviktiga. Hur ska vi ändra riktning på de matvanor som satt sig i världen? Ett panelsamtal som utgår från årets nutritionsrapport "Från löfte till påverkan". Medverkande: Corinna Hawkes, Global nutrition report 2016, Juliana Lunguzi, parlamentsledamot Malawi och Peggy Liu, representant JUCCCE. Moderator: Mette-Marit, Norges kronprinsessa. Inspelat den 14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Barn och mat

Mat kan vara både komplicerat och känsloladdat, men också glädjeskapande och lustfyllt. Vad barn äter och inte äter är ett ämne som lätt väcker diskussion. Hur mycket bör barn äta, vad är lämplig kost och hur viktigt är det med regler kring mat? Vi tar reda på vad barnen själva tänker kring det de äter; vi träffar Signe, vars största intresse är matlagning, Selma, som har ett selektivt ätande och så besöker vi familjen Berg som bara äter veganskt.