Titta

UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Om UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Sverige tog emot ungefär 45 000 flyktingar från koncentrationslägren i Europa åren efter andra världskrigets slut. Några få av dem lever fortfarande och berättar här sina egna historier från det största brottet mot mänskligheten. Samtalen spelades in av Föreningen Förintelsens överlevande.

Till första programmet

UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar : Bruno Frister - Att återförenas med systernDela
  1. Sen blev det ju tomt,
    och vad gör man då? Vi gick inte ut.

  2. Vi fick ju ingen mat längre.
    Vi fick gå ut...

  3. Vi kom in på en tysk gård,
    men tyskarna rymde.

  4. Vi fick... Det var ju stall,
    det fanns inga hästar.

  5. Men det fanns två grisar.

  6. -Levande grisar?
    -Ja. Och hur slaktar man en gris?

  7. Men som tur var fanns det några vuxna
    som kunde det här-

  8. -så de dödade grisarna
    och sen grillade de dem.

  9. Så det var inte kosher.

  10. Och så kom engelsmännen, och de var
    inte vana vid utsvultna människor-

  11. -som inte hade ätit sig mätta
    på åratal.

  12. De fick konserver som de använde.

  13. Det var feta konserver med allt sånt.

  14. Det var många som dog av det,
    de tålde inte det här, helt enkelt.

  15. Men jag var med-

  16. -och åt den här grillade grisen.
    Jag måste erkänna det.

  17. -Blev du sjuk efteråt?
    -Nej, inte då.

  18. Jag var lite dålig i magen och så.

  19. Men sen inrättade engelsmännen
    en sån där hjälpmilis-

  20. -som skulle bevaka deras baracker,
    och de tog de fångar som kunde stå.

  21. Jag har bilder. Vi fick uniformer
    som engelsmän, men svartfärgade.

  22. Jag hade en engelsk basker
    och den svarta uniformen.

  23. Vi till och med paraderade
    och spelade boll, de som kunde.

  24. Vi fick deras konserver.

  25. Jag var i Tyskland länge, och
    sen flyttade de oss från lägret.

  26. De behövde plats för de befriade.

  27. Vi fick bo i Zelle, den lilla staden.

  28. Där fanns det listor, då fick jag se
    att min syster var på listan-

  29. -från Bergen-Belsen,
    som vita bussar hämtade.

  30. Då försökte jag
    på något sätt få visum.

  31. Det var inte så lätt,
    det var ju kaos i Tyskland.

  32. Men det visar sig att min syster,
    som hette Stefania-

  33. -blev god vän med familjen Bonnier...

  34. Egentligen ett par Bonnier. Han var
    professor, inte i bokbranschen-

  35. -Gert Bonnier, hon var jättesnäll.

  36. Hon hjälpte till med transporterna
    som kom till Sverige.

  37. Så tack vare henne fick jag visum
    efter ett och ett halvt år-

  38. -och det var snabbt på den tiden.
    Då fick jag åka till Sverige.

  39. -Vilket datum kom du till Sverige?
    -Jag kom i... Nu ska vi se...

  40. Jag kom -46.

  41. Det var 26:e...

  42. Jag har 26 överallt, mitt nummer,
    och vi bodde här i det huset.

  43. Det var nummer 26
    innan de byggde och bytte till 40.

  44. Det var 26:e augusti.

  45. Nej, 26:e maj 1946 kom jag.

  46. Då kom vi till Helsingborg.

  47. Det var enda gången...
    Jag väntade i Lübeck.

  48. Det var flera där som väntade
    på den här transporten.

  49. Det var den enda gången
    som jag vet att jag var berusad.

  50. De bjöd mig på en massa whisky
    och grejer, och jag tålde inte det-

  51. -så jag var fullständigt berusad
    när jag skulle upp på båten.

  52. Sen kom båten till Helsingborg-

  53. -och där stod systrar
    som tog hand om det här.

  54. Bland annat fanns det en rabbin
    med oss, med långt skägg och så där.

  55. Då skulle de, kvinnor, bada dem.

  56. En rabbin, vet du!

  57. De skulle tvätta och bada dem,
    det minns jag som en skojig händelse.

  58. Och när vi badade,
    så tog de bort alla eventuella löss-

  59. -och sen fick vi komma till
    Landskrona, till citadellet där.

  60. Det är ju en gammal fästning,
    med vallgrav och vatten.

  61. Vi fick vara där i karantän
    några veckor.

  62. Sen frågade de var man kom ifrån,
    vart man ville-

  63. -och jag blev skickad
    till Norrköping.

  64. Det var min första tid i Sverige.

  65. Jag kom med en skjorta på kroppen,
    jag fick lite kläder.

  66. I Norrköping fick jag jobba, jag fick
    anställning på en liten verkstad.

  67. Jag hittade inte någon plats
    att bo på i Norrköping-

  68. -utan i Lindö utanför Norrköping,
    det är nog fyra, fem kilometer.

  69. Det var en smällkall vinter -46.

  70. -Bodde du hos någon?
    -Jag bodde som hyresgäst.

  71. Jag hyrde ett rum där i Lindö.

  72. Men jag hade ingen kommunikation.
    Jag skulle vara tidigt på verkstaden-

  73. -så jag köpte en Kronan-cykel, tunga
    cyklar som väger kanske 80 kilo-

  74. -och cyklade varje dag i snöovädret,
    i stora drivor, till Norrköping.

  75. Då jobbade man på lördagar också.
    Jag kommer så väl ihåg verkstaden.

  76. Det var väldigt trevliga människor.
    Det var ingen stor verkstad.

  77. Varje lördag var det Sigge Fürst
    med "Morgonklubben".

  78. "Gomorron, gomorron..."
    Det kommer jag så väl ihåg.

  79. Det var bra avkoppling, på lördagar
    jobbade man bara halva dagen.

  80. Det var min första tid i Sverige.

  81. Textning: Arnar Jonsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Bruno Frister - Att återförenas med systern

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Bruno Frister berättar om hur han efter befrielsen fick mat och kläder av engelsmännen. Han fick se en lista över överlevande och där stod hans systers namn. Hon befann sig i Sverige och Bruno fick hjälp att återförenas med henne. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande 24 april 2013. Intervjuare: Lucien Brongniart.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Andra världskriget, Historia > Efter ca 1900 > Efterkrigstiden
Ämnesord:
1939-1945 (andra världskriget), Förintelsen, Förintelsens överlevande, Historia, Judarnas historia
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Alexander Kwiatkowski - Att flytta till gettot

Alexander Kwiatkowski är polsk jude. Han berättar här om när han var fem år gammal och tvångsförflyttades till gettot i Warszawa i Polen tillsammans med sin familj. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 22 februari 2014. Intervjuare: Josef Ram.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Györg Fenyö - Med antisemitism som lag

Györg Fenyö föddes i en ickereligiös judisk familj i Budapest. Han berättar här att han är kristet döpt och inte ens hade hört ordet jude, men det hjälpte honom inte undan förföljelserna. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 27 april 2014. Intervjuare: Willy Silberstein.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Hania Rosenberg - Bara ta med det man kunde bära

Hania Rosenberg föddes i polska Oswiecim, i dag känt som Auschwitz. Vid första deportationen fick familjen bara ta med det den kunde bära. Redan där fanns tecknen på att de snart skulle till en plats där de inte behövde någonting. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 24 oktober 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Marina Hoff - Vi blev angivna

1944 hamnade lettiska Marina Hoff som åttaåring i centralfängelset i Riga. Nästa station blev ett förintelseläger där det fanns flera hundra barn, men inga vuxna. När ryssarna närmade sig ville myndigheterna likvidera alla lägerinvånare. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 21 juni 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Györg Fenyö - Jag godtog det likgiltigt

Györg Fenyö berättar om när han var barn i Budapest då de ungerska nazisterna pilkorsarna tog makten. Han har många skarpa minnen, men minnesluckorna kring det fasansfulla som hänt är lika många. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 27 april 2014. Intervjuare: Willy Silberstein.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Eugenia Göndör - Att växa upp med döden

Polskfödda Eugenia Göndör levde som barn i ett getto. Hon berättar om hur Gestapo ibland sköt ner människor utan anledning. Döden och skottkärror med uppsvällda, döda människokroppar blev vardag. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 10 maj 2012. Intervjuare: Lucien Brongniart.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Marina Hoff - Bara en förevändning för att mörda

Lettiska Marina Hoff minns när familjen blev utkörda ur huset i förorten till Riga när SS kom. Och det var bara början. Snart kördes männen bort på lastbil och försvann. Judiska kvinnor och barn utan davidsstjärna sköts ihjäl utan förvarning. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 21 juni 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Alexander Kwiatkowski - hela intervjun

Alexander Kwiatkowski är polsk jude och var fem år gammal när han och hans familj tvångsförflyttades till gettot i Warszawa i Polen. Därefter tvingades de ofta flytta mellan olika platser för att gömma sig. När kriget var slut fortsatte förföljelsen av familjen, trots att de inte var religiösa. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 22 februari 2014. Intervjuare: Josef Ram.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Andras Agoston - hela intervjun

Andras Agoston föddes i Budapest i Ungern 1938 i en judisk familj. Han berättar här bland annat om hur hans pappa blev tvångsinkallad till arbetstjänst 1941. Mamman lät Andras bli kristet döpt vid 6 års ålder i hopp om att det skulle kunna skydda honom. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 21 februari 2013. Intervjuare: Gudrun Igra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Bruno Frister - hela intervjun

Bruno Frister berättar här om hur han mot alla odds överlevde Auschwitz. Han berättar också om hur han återförendes med sin syster efter att ha sett hennes namn på en lista över överlevande. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande 24 april 2013. Intervjuare: Lucien Brongniart.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Erika Josefson - hela intervjun

Erika Josefson kom som adoptivbarn till en svensk familj. I vuxen ålder får hon veta att hon som litet barn överlevt Bergen-Belsen. Hon togs om hand av en kvinna efter att hennes mamma dött. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 5 juni 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Eugenia Göndör - hela intervjun

Polskfödda Eugenia Göndör levde som barn i ett getto. Hon berättar om hur Gestapo ibland sköt ner människor utan anledning och att döden blev vardag. Hennes familj slets itu, men mamman fick hjälp att fly till Sverige och gav aldrig upp sökandet efter sina barn. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 10 maj 2012. Intervjuare: Lucien Brongniart.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Györg Fenyö - hela intervjun

Györg Fenyö föddes i en ickereligiös judisk familj i Budapest. Han är kristet döpt, men det hjälpte inte undan förföljelserna. Här berättar han om när han var barn och de ungerska nazisterna pilkorsarna tog makten. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 27 april 2014. Intervjuare: Willy Silberstein.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Halina Hoffman - hela intervjun

Samtidigt som Halina Hoffmans föräldrar tvingades ombord på tåg till Treblinka så gömdes hon på en gård på polska landsbygden av en vän till familjen. Föräldrarnas fortsatta öde kan hon bara gissa sig till. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 4 september 2012. Intervjuare: Lucien Brongniart.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Hania Rosenberg - hela intervjun

Hania Rosenberg föddes polska Oświęcim, i dag känt som Auschwitz. Vid första deportationen fick familjen bara ta med det den kunde bära. Redan där fanns tecknen på att de snart skulle till en plats där de inte behövde någonting. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande 24 oktober 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska med dna - livet efter topsningen

Peter Sjölund berättar att den traditionella släktforskningen i kyrkoarkiven har fått konkurrens. Idag är dna-släktforskning populärare än någonsin och antalet som testar sig ökar hela tiden. Vilken information finns i vårt dna och hur ska den informationen tolkas? Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

De finska krigsbarnen

De två finska krigsbarnen Kielo och Pentti skickades till Sverige från Finland under andra världskriget. Mellan 70 000 och 80 000 finska barn delade samma öde. Hur var det att komma ensam till Sverige, och hur har resan påverkat dem som vuxna? För Kielo och Pentti var det en upplevelse i barndomen som satte djupa spår.