Titta

UR Samtiden - Romska rättigheter

UR Samtiden - Romska rättigheter

Om UR Samtiden - Romska rättigheter

Föreläsningar och samtal från konferensen Romska rättigheter är mänskliga rättigheter. Romer, experter inom frågor om mänskliga rättigheter och myndighetsföreträdare samlas under en dag för att diskutera romers situation i Sverige i dag. Romer är en av Sveriges fem nationella minoriteter och Europas största minoritet. Forskning visar att en stor andel av romer i vårt samhälle än i dag drabbas av fördomar, diskriminering och social exkludering i det vardagliga livet och att det hänger ihop med Sveriges historiska syn och behandling av romer som grupp. Moderator: Domino Kai. Inspelat den 11 november 2014 på Clarion Hotel Gillet i Uppsala. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Till första programmet

UR Samtiden - Romska rättigheter : Lika rättigheter och möjligheterDela
  1. Tack så jättemycket, hör ni.

  2. Jag är lite förkyld,
    hoppas jag inte hostar för mycket.

  3. Tack för inbjudan till den här
    otroligt viktiga konferensen.

  4. Det är ett bra initiativ,
    för som Peter Egardt sa-

  5. -löser kunskap upp det okända
    och gör det hanterligt.

  6. Det viktiga för oss
    är att ständigt diskutera frågor-

  7. -hur ser vi på andra, vad har vi för
    egna fördomar och så vidare.

  8. Jag ska tala mer grundläggande
    om mänskliga rättigheter.

  9. Det kanske blir småtråkigt,
    men jag ska försöka ge er-

  10. -en kort bild av hur systemet kring
    de rättigheterna ser ut.

  11. Det är viktig att veta
    vilken kontext man är i-

  12. -när man jobbar med frågor som
    handlar om mänskliga rättigheter.

  13. När jag för 25 år sen som jurist
    började jobba med arbetsrätt-

  14. -och småningom
    med kvinnorättsliga frågor-

  15. -försökte jag introducera begreppet
    mänskliga rättigheter.

  16. Sa jag nu kanske
    att det var för 25 år sen?

  17. Då tittade jurister, domstolar
    och andra på oss och sa:

  18. "Det begreppet rör vi oss inte med
    här i Sverige."

  19. "Vi har lagstiftning
    och kollektiv välfärd"-

  20. -"så vi behöver inte jobba
    med mänskliga rättigheter."

  21. "Vi har det bra här." Och det här
    var på allvar, vad vi än sa.

  22. I dag pratar å andra sidan alla i
    Sverige om mänskliga rättigheter.

  23. Lite elakt kan jag säga att det har
    blivit inflation i begreppet.

  24. Jag tror inte att alla
    människor runtom i Sverige-

  25. -på olika arbetsplatser
    och var man än befinner sig-

  26. -faktiskt vet vad de menar
    när de säger:

  27. "Vi respekterar och ska jobba
    med mänskliga rättigheter."

  28. Jag tror att man har lite vaga
    begrepp och faktiskt inte förstår-

  29. -att det står för realiteter
    i människors liv.

  30. Alltså realiteter som många
    på jorden inte får del av-

  31. -eller realiteter som kränks:

  32. Rätt till bostad, hälsovård,
    utbildning, arbete, vatten-

  33. -yttrandefrihet, rätten att
    demonstrera och organisera sig-

  34. -rättigheter som krävs för att man
    ska kunna leva ett värdigt liv.

  35. Mänskliga rättigheter handlar om att
    göra det till verklighet.

  36. Här är ett kort citat från professor
    Andrew Clapham-

  37. -som är chef för Genève-akademin för
    internationell humanitär rätt.

  38. Så här inleder han
    en bok om mänskliga rättigheter:

  39. "Att kräva en värld där mänskliga
    rättigheter respekteras är lätt."

  40. "Att skapa förändring så
    att de rättigheterna respekteras"-

  41. -"är ett evighetsarbete, med tanke på
    rätten till liv, jämlikhet"-

  42. "yttrandefrihet, integritet, hälsa,
    mat och bostad."

  43. "Det handlar om att alla ska kunna
    leva ett värdigt liv"-

  44. -"och vi har långt kvar
    tills det uppnås överallt."

  45. "Vi kommer att upptäcka att det inte
    bara handlar om att införa"-

  46. -"ett antal skyldigheter vid
    en given tidpunkt i historien."

  47. "Den här rörelsen handlar snarare om
    att stå upp mot orättvisor"-

  48. -"och att visa solidaritet
    när man möter förtryck".

  49. Det är någonstans
    en kärna i det här arbetet.

  50. Med andra ord är ord och krav
    en sak och praktik en annan.

  51. Ni som jobbar med människors
    rättigheter behöver förstå-

  52. -att bakom mänskliga rättigheter
    finns ett rättsligt system-

  53. -på internationell,
    regional och nationell nivå.

  54. Det finns även ett system
    som upprätthåller rättigheterna-

  55. -som man förstås kan undra
    om det fungerar.

  56. Men det finns
    ett gediget rättssystem-

  57. -som i dagligt tal kallas
    "internationell rätt".

  58. Det tänkte jag nu
    ge en kort överblick över.

  59. Grunden för
    de mänskliga rättigheterna-

  60. -är FN:s allmänna förklaring,
    som tillkom 1948-

  61. -då man insåg
    att vi måste samla oss-

  62. -för att kunna undvika
    såna krig framöver.

  63. Artikel 1 säger att alla föds fria
    med lika värde och rättigheter-

  64. -och bör handla gentemot varandra
    i en anda av gemenskap.

  65. Det är så att säga den första,
    grundläggande artikeln.

  66. Det betyder att alla människor
    är lika i värde och rättigheter-

  67. -och att alla ska få åtnjuta sina
    rättigheter utan diskriminering.

  68. Med tanke på hur världen är i dag har
    vi ganska långt kvar dit.

  69. I dag ska vi prata om romer. De har
    inga särskilda rättigheter-

  70. -utan samma rättigheter
    som vi alla är berättigade till-

  71. -men som för romer kränks
    runtom i världen-

  72. -framför allt i Europa
    och även i Sverige.

  73. De diskrimineras ofta
    just för att de är romer-

  74. -på grund av
    sin etnicitet och bakgrund.

  75. Jag börjar med förutsättningar
    för förståelsen av rättigheterna.

  76. De är universella - de gäller alltså
    alla, utan åtskillnad.

  77. Men då är det viktigt
    att alla stater och människor-

  78. -har samma uppfattning om
    innebörden av rättigheterna.

  79. Det här uttalade FN redan 1948.

  80. En förutsättning för att alla
    ska få lika del av rättigheterna-

  81. -är att alla har
    samma förståelse av dem.

  82. Det finns oroande tendenser att
    frångå en gemensam uppfattning-

  83. -vilket ni kommer att förstå
    med hjälp av det exempel jag har.

  84. Det är vanligt att i dokument
    på både FN- och regional nivå-

  85. -ange att genomförandet
    av de mänskliga rättigheterna-

  86. -ska anpassas efter regionala
    och nationella förhållanden.

  87. Det kanske man kan gå med på,
    lite beroende på vad det betyder.

  88. Man ska även ta hänsyn till
    politiska, ekonomiska, legala-

  89. -sociala, kulturella,
    religiösa och historiska faktorer.

  90. Och med den typen av skrivningar
    är ju risken oerhört stor-

  91. -att man skapar ett undermåligt skydd
    för mänskliga rättigheter.

  92. Till exempel är det tveksamt
    - eller snarare är det så-

  93. -att kvinnor och hbtq-personer inte
    får samma rättigheter-

  94. -med hänvisning till kulturella,
    religiösa och historiska faktorer.

  95. Den marginaliserade gruppen romers
    rättigheter riskeras-

  96. -med hänvisningar till
    ekonomiska faktorer-

  97. -legala, sociala och kulturella.

  98. Så det här bör man vara vaksam på
    även här i Sverige-

  99. -så att rättigheterna inte tolkas så
    att de bara omfattar vissa-

  100. -just med hänvisning
    till juridiken, till lagar-

  101. -och de andra faktorerna.
    Det är väldigt lätt hänt.

  102. Man måste komma ihåg
    att de rättigheterna gäller alla.

  103. Det är även viktigt
    att rättigheterna är odelbara.

  104. De är beroende av varandra och det
    finns ingen hierarki mellan dem.

  105. Ni kanske har hört att vissa
    rättigheter är viktigare än andra.

  106. I väst säger man ofta att
    de viktigaste är yttrandefrihet-

  107. -rätten att organisera sig
    och så vidare.

  108. I öst, om jag är väldigt slarvig, har
    man tyckt-

  109. -att rätten till utbildning, arbete
    och bostad är viktigast.

  110. Och det här gör avtryck
    även i Sverige.

  111. Det finns ett protokoll
    till en av konventionerna-

  112. -om arbete, bostad,
    utbildning och hälsa-

  113. -som ger enskilda individer rätt
    att gå till en FN-kommitté-

  114. -och klaga på landet, när
    man uttömt landets rättsväsende.

  115. Det protokollet har Sverige inte
    ratificerat, alltså godkänt-

  116. -eftersom man bedömer de
    rättigheterna som mindre viktiga-

  117. -eller inte vet
    hur man ska genomföra dem.

  118. Det är viktigt att se
    att alla rättigheter hänger ihop.

  119. Man kan inte utnyttja yttrandefrihet
    och så vidare-

  120. -om man inte har utbildning eller
    är frisk och kan stå på benen.

  121. På samma sätt
    kan man inte heller kräva-

  122. -sina sociala, ekonomiska
    och kulturella rättigheter-

  123. -utan yttrandefrihet
    eller rätten att organisera sig.

  124. De hänger alltså ihop väldigt intimt,
    så glöm inte det-

  125. -och rangordna aldrig
    mänskliga rättigheter.

  126. De är lika viktiga.

  127. Om jag går över till
    vilka rättigheterna är-

  128. -så är FN det forum som har
    utvecklat internationell rätt-

  129. -och de instrument som bevakar
    efterlevandet av rättigheterna.

  130. Man kallar det
    "internationell rätt"-

  131. -och den utgår från
    FN:s allmänna förklaring.

  132. Den grundläggande är att alla föds
    fria och lika i rättigheter-

  133. -vilket man kan upprepa
    många gånger under dagens lopp.

  134. Artikel 2 uttrycker den andra mycket
    grundläggande regeln-

  135. -att alla är berättigade till
    alla rättigheter i förklaringen-

  136. -utan åtskillnad på grund av ras,
    hudfärg, kön-

  137. -språk, religion,
    politisk uppfattning, ursprung-

  138. -egendom,
    börd eller ställning i övrigt.

  139. Man har försökt täcka
    de grunder som då var aktuella-

  140. -men "ställning i övrigt" ger
    möjlighet att utvidga grunderna.

  141. Sexuell orientering, könsidentitet-

  142. -funktionsnedsättning och ålder
    är nya grunder-

  143. -som det är förbjudet
    att diskriminera på.

  144. Grunden är alltså enkel.
    Alla är lika värda-

  145. -och man får inte särbehandla
    någon på dessa grunder.

  146. Det skulle egentligen räcka
    för att kunna tillämpas-

  147. -men sen har FN ändå utvecklat
    de grundläggande rättigheterna-

  148. -i FN-konventioner.
    Ni vet säkert vad de är.

  149. De är dokument som
    varje medlemsstat ska godkänna-

  150. -och införliva i sin nationella
    lagstiftning. Just nu i dagarna-

  151. -talar man om att barnkonventionen
    ska bli lag i Sverige.

  152. Den är ratificerad av Sverige,
    men tar man in den som en lag-

  153. -så kan den få större verkan.
    Det tror jag vore väldigt bra.

  154. Man talar om två block: medborgerliga
    och politiska-

  155. -och sen ekonomiska, sociala
    och kulturella rättigheter.

  156. De medborgerliga och politiska
    utgörs av rätten till liv-

  157. -frihet, rättvisa rättegångar, frihet
    att resa-

  158. -tanke- och yttrandefrihet,
    mötesfrihet-

  159. -organisationsfrihet,
    rätten till familj och privatliv.

  160. Det är några av de medborgerliga och
    politiska rättigheterna.

  161. Exempel på ekonomiska, sociala
    och kulturella rättigheter är:

  162. Rätt till hälsa, utbildning,
    arbete, bostad-

  163. -t.ex. att delta i det kulturella
    livet - grundläggande rättigheter.

  164. I ett antal kärnkonventioner
    utvecklas de här rättigheterna.

  165. Grundläggande är konventionen
    om medborgerliga och politiska-

  166. -och den om de ekonomiska, sociala
    och kulturella rättigheterna.

  167. Sen finns en om avskaffande
    av diskriminering av kvinnor-

  168. -en mot tortyr
    och annan omänsklig behandling-

  169. -en om barns rättigheter, en om
    avskaffande av rasdiskriminering-

  170. -en om rättigheter för funktions-
    nedsätta, och den om flyktingrätt.

  171. De är grundkonventionerna,
    det finns många fler.

  172. Principerna om icke-diskriminering
    och jämlikhet finns med i alla.

  173. Ibland är det ett direkt förbud,
    ibland uttrycks det annorlunda.

  174. Det kan stå
    att rättigheterna gäller alla-

  175. -eller att de gäller
    kvinnor och män, och så vidare.

  176. Men ett uttryckt diskriminerings-
    förbud finns i alla konventioner.

  177. I vissa konventioner
    öppnar man för säråtgärder-

  178. -för att komma åt diskriminering på
    historiska grunder.

  179. Ett exempel är konventionen om
    avskaffande av rasdiskriminering.

  180. Här öppnar man för säråtgärder
    för att komma åt ojämlikheter.

  181. Med "rasdiskriminering" avses "varje
    åtskillnad, undantag"-

  182. -"inskränkning eller företräde
    på grund av ras, hudfärg"-

  183. -"härstamning och ursprung
    som har till syfte eller verkan"-

  184. -resultatet av ens handlingar
    är alltså också diskriminering-

  185. -"att inskränka åtnjutandet
    av de mänskliga rättigheterna."

  186. Här står att åtgärder som vidtas för
    att åstadkomma framsteg-

  187. -för grupper eller individer
    som behöver skydd-

  188. -för att på lika villkor utnyttja
    sina mänskliga rättigheter-

  189. -inte är rasdiskriminering.
    Så särskilda åtgärder kan vidtas-

  190. -men de får inte leda till att
    särskilda rättigheter bibehålls-

  191. -inte heller
    när syftet har uppnåtts.

  192. Ett exempel inom utbildnings-
    väsendet och arbetsmarknaden-

  193. -är ju "kvoter"
    som ska ge möjlighet-

  194. -åt grupper som har kommit efter
    historiskt-

  195. -för att kompensera
    för historisk diskriminering.

  196. Tittar man på romer-

  197. -så har de varit utsatta
    för diskriminering i århundraden.

  198. Det kan innebära
    en lägre utbildningsgrad-

  199. -i många fall
    är vuxna romer analfabeter.

  200. Det innebär svårigheter
    att få arbete-

  201. -vilket gör att man hamnar utanför
    samhället, man marginaliseras.

  202. Ett diskrimineringsförbud skapar inte
    direkt jämlikhet för romer-

  203. -med andra, utan man måste även vidta
    andra åtgärder-

  204. -direkt riktade åtgärder, t.ex.
    att hjälpa romska barn i skolan-

  205. -och klara av skolan, och
    att hjälpa romer att få arbete.

  206. Men viktigast är kanske att ändra
    samhällets attityd mot romerna.

  207. Utan det kommer vi inte långt med
    alla de här åtgärderna, tror jag.

  208. DO ska väl gå igenom
    begreppet diskriminering-

  209. -så det kommer jag inte
    att säga nåt om, eller? Nähä.

  210. Typisk, jag som inte tänkte
    prata om det.

  211. Jag går vidare med rättigheterna.

  212. De flesta kärnkonventioner handlar om
    grundläggande rättigheter-

  213. -alltså medborgerliga, politiska,
    sociala, ekonomiska, kulturella.

  214. Men några av dem avser att skydda-

  215. -särskilt i historiskt perspektiv
    utsatta människors rättigheter-

  216. -alltså kvinnor, barn, funktions-
    nedsatta, flyktingar o.s.v.

  217. De är fortfarande särskilt utsatta på
    många håll-

  218. -och deras ställning
    som likvärdiga medborgare-

  219. -har egentligen ifrågasatts
    under alla tider.

  220. De konventionerna ger inte kvinnor
    eller barn speciella rättigheter-

  221. -utan man tar upp
    en särskild problematik-

  222. -kring gruppens möjlighet att få
    lika möjligheter som andra.

  223. Barnkonventionen talar om vuxnas och
    statens ansvar gentemot barn-

  224. -för att barnens rättigheter
    ska kunna garanteras.

  225. Kvinnokonventionen tar upp
    t.ex. våldet mot kvinnor-

  226. -vilket ju drabbar kvinnor överallt i
    världen-

  227. -att kvinnor ska garanteras rättsligt
    skydd-

  228. -avskaffandet av sedvänjor
    som diskriminerar kvinnor-

  229. -och kvinnodiskriminering
    inom politiken.

  230. Man tar upp områden där man vet att
    kvinnor har diskriminerats.

  231. Flyktingkonventionen tar upp
    flyktingars rätt att söka asyl-

  232. -och ser specifikt till
    deras utsatta situation-

  233. -som icke-medborgare
    i det land där de befinner sig-

  234. -vilket ställer krav på staten.

  235. När det gäller funktionsnedsatta
    talar man om tillgänglighet.

  236. Bristen på sådan
    gör att funktionsnedsatta-

  237. -inte kan få del
    av sina rättigheter.

  238. Nåt som är avgörande för att
    mänskliga rättigheter respekteras-

  239. -är att alla har tillgång
    till rättvisa-

  240. -alltså att det finns
    ett rättssystem som ger-

  241. -lika tillgång till
    att behandlas lika.

  242. Att kunna kräva sina rättigheter är
    problematiskt runtom i världen-

  243. -och jag kan tänka mig att
    det kan vara det även i Sverige.

  244. Ett övervakningssystem syftar till
    att upprätthålla rättigheterna.

  245. Varje konvention har
    en övervakningskommitté-

  246. -som varje stat rapporterar till
    vart fjärde eller femte år.

  247. Sverige ska rapportera till
    de olika kommittéerna-

  248. -för de här olika konventionerna.

  249. "Hur har vi implementerat
    barnkonventionen?"

  250. "Hur får de del av sina rättigheter
    här?"

  251. Och så ska man rapportera
    om alla konventioner.

  252. Ofta gör frivilligorganisationer
    "skuggrapporter".

  253. Där talar man om hur vi -
    "vi" säger jag-

  254. -hur vi frivilligorganisationer
    tycker att det är med det här?

  255. Staten säger ett, men frivillig-
    organisationerna kanske går emot-

  256. -och säger att det ser annorlunda ut
    i verkligheten.

  257. Skuggrapporterna är mycket viktiga
    för kommittéerna-

  258. -för det de gör är att gå igenom
    staten och läsa synpunkterna-

  259. -och sen ge rekommendationer
    till staten.

  260. Kommittéernas rekommendationer till
    Sverige är viktiga-

  261. -för där står det vad Sverige
    bör förbättra och så vidare-

  262. -så att man vet vad som brister.

  263. Kommittéerna kan även åka
    till länder och utreda själva.

  264. Rådet för mänskliga rättigheter har
    ett roterande medlemskap-

  265. -och Sverige är inte medlem
    just nu. Där sitter många stater-

  266. -vars respekt för mänskliga
    rättigheter kan ifrågasättas-

  267. -men så här fungerar rådet ändå, att
    man väljs in.

  268. De genomför också såna här periodiska
    genomgångar av-

  269. -hur länder följer konventionerna om
    mänskliga rättigheter.

  270. Sen 2002 finns även en
    internationell brottmålsdomstol-

  271. -som tar upp grova människorätts-
    brott som t.ex. folkmord-

  272. -och tortyr,
    alltså väldigt allvarliga brott.

  273. Den är ett komplement
    till nationell lagstiftning-

  274. -så om man inte gör nåt
    t.ex. i Sverige när brott begåtts-

  275. -så kan man ta upp det
    i den här domstolen.

  276. Men det är bara stater
    som har anslutit sig, och tyvärr-

  277. -har USA, Kina, Ryssland och andra
    stora länder inte anslutit sig.

  278. Det enda som gör att de ländernas
    brott kommer upp till prövning-

  279. -är att Säkerhetsrådet skickar krav
    på att det här ska utredas.

  280. Och i Säkerhetsrådet
    är man inte särskilt ofta överens-

  281. -så det händer väldigt sällan.

  282. På regional nivå finns det också
    lagstiftning och konventioner.

  283. Här finns den europeiska konventionen
    angående skydd-

  284. -för mänskliga rättigheter
    och grundläggande friheter.

  285. En sån finns även i Afrika,
    det finns en för arabvärlden-

  286. -och en för Latinamerika
    och Amerika.

  287. Det finns även regionala domstolar.
    Vår finns i Strasbourg-

  288. -där man dömer och utreder brott-

  289. -mot den europeiska konventionen om
    mänskliga rättigheter.

  290. Så här ser systemet ut,
    internationellt och regionalt.

  291. Sverige måste alltså
    stå till svars vart fjärde år-

  292. -när det gäller de olika
    konventionerna. Vi får rapportera-

  293. -vad vi gör och hur det går
    med de olika rättigheterna.

  294. Och Sverige får faktiskt
    också kritik-

  295. -och man kan gå in på hemsidan och
    läsa lite om rekommendationerna.

  296. Hur ser det då ut
    på nationell nivå?

  297. Sverige är skyldigt
    att tillämpa de här reglerna.

  298. Mänskliga rättigheter skyddas främst
    genom regeringsformen-

  299. -tryckfrihetsförordningen
    och yttrandefrihetsgrundlagen.

  300. Europakonventionen om mänskliga
    rättigheter är även lag i Sverige.

  301. Och den främsta kontrollen är
    våra förvaltningsdomstolar-

  302. -och de civila domstolarna.

  303. Justitieombudsman och -kansler ser
    över att myndigheter och andra-

  304. -följer lagstiftningen. Jag ser
    på tiden...jag får rassla vidare.

  305. Datainspektionen övervakar
    behandlingen av personuppgifter-

  306. -en oerhört viktig uppgift
    i dagens läge, med all ny teknik.

  307. Regeringsformen reglerar
    våra mänskliga rättigheter.

  308. Det är viktigt att se att den
    riktar sig till myndigheter.

  309. Som individ kan man inte åberopa
    regeringsformen-

  310. -utan det är myndigheterna
    som ska ta ledning av detta.

  311. I rubrikerna läser man
    om opinions- och yttrandefrihet-

  312. -kroppslig integritet,
    skydd mot diskriminering-

  313. -egendomsskydd,
    näringsfrihet och så vidare.

  314. Där finns även regler om
    hur rättigheter får inskränkas-

  315. -för FN-konventionerna ger
    en viss möjlighet att göra det-

  316. -men reglerna är strikta. Ska t.ex.
    yttrandefriheten inskränkas-

  317. -så ska ändamålet vara okej
    i en demokratisk stat-

  318. -t.ex. allmän ordning
    eller nationell säkerhet.

  319. Begränsningen får inte gå utöver vad
    som krävs för det syftet-

  320. -så en demonstrationsväg får inte
    orsaka att halva stan stängs av-

  321. -utan man får se till att göra
    så lite begränsningar som möjligt.

  322. Begränsningarna
    ska vara fastställda i lag-

  323. -medborgarna ska kunna förutse
    vad de kan göra.

  324. En myndighet kan inte bara
    plötsligt börja inskränka.

  325. Diskrimineringslagstiftningen gäller
    de flesta samhällsområden.

  326. -och huvudprincipen är att
    det är förbjudet att särbehandla.

  327. Det som jag tyckte var ett ganska
    upprörande fall av diskriminering-

  328. -var den här databasen som
    upprättades av Skånepolisen-

  329. -med namnet "Kringresande".
    Ni vet vad det registret innehöll.

  330. Det viktiga, förutom att myndigheter
    har utrett saken är-

  331. -hur det kom sig att Polisen
    kunde ha ett sånt här register.

  332. Det viktiga tycker jag är
    hur synen på romer är-

  333. -inom Polisen
    men också inom myndigheter.

  334. Hade man respekt, så skulle man inte
    ha ett sånt här register-

  335. -benämna det "Kringresande" och ha
    med barn och sedan länge avlidna.

  336. Så jag tror det är viktigt
    att man startar ett samtal-

  337. -om föreställningar och attityder.
    Det gäller inte bara romer-

  338. -utan även grupper i samhället över
    huvud taget.

  339. Sen har vi hets mot folkgrupp, förtal
    och så vidare.

  340. Sammanfattningsvis -
    det finns ett omfattande system-

  341. -för att garantera respekten
    för de mänskliga rättigheterna-

  342. -och för genomförandet, regionalt,
    internationellt och nationellt.

  343. Ingen kan säga att vi inte vet, men
    det krävs kunskap.

  344. Alla ni och jag
    måste känna till det här-

  345. -men vi måste också reflektera kring
    mänskliga rättigheter.

  346. Om något är
    en fråga om mänskliga rättigheter-

  347. -måste vi förstå vad det betyder för
    oss i vårt jobb.

  348. Det betyder att vi måste se till att
    rättigheterna blir verklighet.

  349. Och... Får jag avsluta,
    30 sekunder bara.

  350. Debatten i Sverige handlar
    mycket nu om EU-medborgare-

  351. -framför allt romer, som kommer
    företrädesvis från Rumänien.

  352. De lämnar sina hemländer
    på grund av en enorm fattigdom-

  353. -och diskriminering. De är
    en av Europas största minoriteter-

  354. -och de diskrimineras
    i de allra flesta länder.

  355. I Italien, Frankrike och så vidare
    rapporteras det ständigt om det.

  356. Romer är ofta måltavlor för
    rasistiskt våld, tvångsvräkningar-

  357. -och etnisk segregation
    i skolor och stadsområden.

  358. I Rumänien lever 75 % av romerna
    i fattigdom-

  359. -jämfört med 24 % av den övriga
    befolkningen som helhet.

  360. De utsätts för tvångs- förflyttningar
    i sitt eget land-

  361. -och de förflyttas ofta
    från städer ut till landsbygden-

  362. -ofta till platser
    där ingen människa bör vistas-

  363. -nära sopstationer och så vidare. Det
    är helt förskräckligt.

  364. Och långt borta från samhälls-
    institutioner, från samhället.

  365. Rätten till boende handlar om
    att man ska kunna leva där-

  366. -och ha affär, skola och så vidare
    någorlunda nära.

  367. Det gäller också hälsovård,
    som är jätteviktigt, och arbete.

  368. EU-medborgare får vara i ett land i
    tre månader utan några krav.

  369. Här i Sverige har många romer
    inte möjlighet att få ett jobb-

  370. -och man tigger.
    Tiggeri inte är ett brott-

  371. -men det triggar uppenbarligen många
    känslor och tankar.

  372. Jag har lyssnat på många program-

  373. -som har tagit upp frågorna kring
    hur vi tänker kring det här.

  374. Det är jobbigt
    för oss som är välmående-

  375. -att se andra i nöd, inte kunna
    hjälpa mer och så vidare-

  376. -så mångas reaktion blir:
    "Vi vill inte se det här."

  377. "Bort med de här människorna
    som sitter här."

  378. I stället för att fråga sig varför de
    kommer hit och vad vi kan göra.

  379. När det gäller boende...
    Nu ska jag verkligen sluta.

  380. Det finns regler
    kring det här med boende-

  381. -i konventionerna
    om mänskliga rättigheter-

  382. -och Sverige är bundet av det,
    av vår Europakonvention.

  383. Där säger man alltså att-

  384. -och här handlar det
    om rätten till hem och privatliv-

  385. -att om man ska avhysa -
    jag säger vräka - människor-

  386. -så måste man ha
    ett ordentligt samråd.

  387. Det här ska vara
    sista möjligheten-

  388. -och man ska också se till
    att kunna erbjuda ett alternativ.

  389. Man kan inte vräka människor, ställa
    dem på gatan och sen gå.

  390. Det strider mot
    hela det här regelsystemet.

  391. Man måste se till
    att man löser en akut situation.

  392. Det här är problematiskt
    och diskuteras i många kommuner-

  393. -och man löser det på olika sätt.

  394. I Göteborg, Linköping och Umeå har
    man jobbat mycket med det här.

  395. Man måste samråda med
    de man vräker-

  396. -utöver reglerna som
    att man inte får vräka på natten-

  397. -och att varje individ har rätt att
    få veta vad som händer.

  398. Det viktiga är att man ska samråda
    med de människor det handlar om-

  399. -och fundera på hur vi ska kunna
    lösa det här på bästa sätt.

  400. Det står i de här reglerna, vill jag
    säga, och de har en innebörd.

  401. Så tänk på att hitta metoder
    där ni kan samråda-

  402. -och fundera på hur den här
    boendefrågan kan lösas.

  403. För den är oerhört viktig.
    Nu skjutsas människor runt-

  404. -man vräks, och bygger sig sen...
    Man måste ju bo någonstans.

  405. Och så fortsätter det här. Det är
    varken rimligt eller rättsenligt.

  406. Tack, hör ni! Jag sitter kvar,
    för det här är en så viktig fråga.

  407. Men tänk, reflektera och fundera på
    mänskliga rättigheter-

  408. -det betyder någonting. Bra, tack!

  409. Textning: Mikael Weichbrodt
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lika rättigheter och möjligheter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lise Bergh är före detta statssekreterare med ansvar för frågor kring nationella minoriteter. Hon går här igenom FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Alla människor är födda fria och lika i värde. Och varje människa har rättigheter och ska inte utsättas för diskriminering. Men varför är det lättare att prata om det än att praktisera det? Inspelat den 11 november 2014 på Clarion Hotel Gillet i Uppsala. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Mänskliga rättigheter, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Romska rättigheter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Romska rättigheter är mänskliga rättigheter

Uppsala läns landshövding Peter Egardt säger i det här talet att det i Sverige fortfarande inte är en självklarhet att romska rättigheter är mänskliga rättigheter. Här berättar han att Länsstyrelsen har tagit fram en antidiskrimineringsstrategi och en handlingsplan. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Lika rättigheter och möjligheter

Lise Bergh är före detta statssekreterare med ansvar för frågor kring nationella minoriteter. Hon går här igenom FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Varför är det lättare att prata om dem än att praktisera dem? Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Den nationella minoritetslagen

Lennart Rohdin (fp) var tidigare statssekreterare för flykting- och invandringsfrågor. Han berättar här om vilka krav den nationella minoritetslagen ställer på samtliga kommuner och landsting i Sverige. Den finns för att skydda Sveriges nationella minoriteter och ge dem inflytande över frågor som berör dem. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Romernas historia

Domino Kai berättar om romernas historia och om förföljelserna från land till land. Hur många romer kunde ha blivit räddade under andra världskriget om Sverige inte hade haft ett totalt inreseförbud för romer fram till 1954? Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Arbetsförmedlingens uppdrag för romsk inkludering

Mirelle Gyllenbäck är nationell samordnare för Arbetsförmedlingens arbete för romsk inkludering. Hon berättar om pilotprojekt som har startats i fem kommuner där så kallade brobyggare ska hjälpa romer att komma in på arbetsmarknaden. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Vitboken och kommissionen mot antiziganism

Gunno Gunnmo ledde utredningen kring regeringens vitbok om övergrepp och kränkningar av romer och resande i Sverige under 1900-talet. Han berättar att en av de stora utmaningarna i dag är att överbrygga den ömsesidiga misstron mellan myndigheter och romer. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Nationell strategi för romsk inkludering 2012-2032

Majlis Nilsson är samordnare på länsstyrelsen Stockholm. Hon berättar om hur arbetet med regeringens strategi för romsk inkludering ska gå till. I strategin står bland annat att ”den som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom”. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

EU-medborgare i Sverige och i Europa

Sunita Memetovic är jurist och romsk aktivist. Apropå tiggeriet på gatorna i Sverige berättar hon vad som gäller för EU-medborgare i Sverige och i Europa. Är det en rättighet att få tigga? Hur länge gäller fri rörlighet inom EU? Hur länge får man uppehålla sig i Sverige? Inspelat den 11 november 2014 på Clarion Hotel Gillet i Uppsala. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Goda exempel

Under de senaste åren har flera goda exempel på arbetet med att belysa romers situation i Sverige uppvisats. Representanter från Forum för levande historia, Föreningen Unga romer, Upplandsmuseet, Svenska kyrkan, Uppsala kommun samt Enköpings kommun berättar om sina projekt. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Så kan hjärnforskningen bidra till en bättre skola

Kan jävlar anamma, eller grit, vara en faktor som förklarar varför vissa barn förbättrar sin inlärning mer än andra? Det menar Torkel Klingberg, professor vid Karolinska institutet. Här talar han om vad den moderna hjärnforskningen vet om små barns hjärnor. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Att vara barn

Under 1800-talet föddes idén om barnens rättigheter, men samtidigt arbetade mängder av barn på livsfarliga fabriker. Vi betraktar 1800-talet ur arbetarbarnets perspektiv.