Titta

UR Samtiden - Romska rättigheter

UR Samtiden - Romska rättigheter

Om UR Samtiden - Romska rättigheter

Föreläsningar och samtal från konferensen Romska rättigheter är mänskliga rättigheter. Romer, experter inom frågor om mänskliga rättigheter och myndighetsföreträdare samlas under en dag för att diskutera romers situation i Sverige i dag. Romer är en av Sveriges fem nationella minoriteter och Europas största minoritet. Forskning visar att en stor andel av romer i vårt samhälle än i dag drabbas av fördomar, diskriminering och social exkludering i det vardagliga livet och att det hänger ihop med Sveriges historiska syn och behandling av romer som grupp. Moderator: Domino Kai. Inspelat den 11 november 2014 på Clarion Hotel Gillet i Uppsala. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Till första programmet

UR Samtiden - Romska rättigheter : Vitboken och kommissionen mot antiziganismDela
  1. Nästa talare...

  2. Det är dags för oss nu
    att få lyssna-

  3. -till något världsunikt,
    skulle jag vilja säga.

  4. Vi kommer att få lyssna
    till framtagandet av vitboken-

  5. -och kommissionen mot antiziganism.

  6. Två saker som Sverige är ledande i
    i hela världen.

  7. Att belysa men gå till handling-

  8. -när det gäller romernas
    mest basala mänskliga rättigheter.

  9. Utreda och ge förslag
    till förbättringar.

  10. Det är en sann ära att få välkomna-

  11. -före detta biträdande ordförande
    i delegationen för romska frågor-

  12. -men också som har lett
    utredningen med vitboken.

  13. Nu sitter han i arbetsgruppen
    för kommissionen mot antiziganism.

  14. Mina damer och herrar,
    en rungande applåd för Gunno Gunnmo.

  15. Tack. Det var snällt sagt, Domino.

  16. Jag vill varna för
    att jag är pensionär.

  17. Jag kan säga litegrann vad jag vill.

  18. Jag har lärt mig mycket under de år
    som jag jobbat med frågan.

  19. Jag ska prata om arbetet
    med framtagandet av vitboken-

  20. -och ge information om kommissionen
    mot antiziganism-

  21. -men jag börjar med att prata
    om delegationen för romska frågor.

  22. Jag kommer med reflektioner
    kring det arbetet.

  23. Jag tycker att det är bakgrunden
    till vitboken.

  24. Det är bakgrunden till strategin
    som andra kommer prata om.

  25. Det är bakgrunden
    till kommissionen mot antiziganism.

  26. En av mina utgångspunkter
    för det jag har gjort-

  27. -under mitt yrkesverksamma liv som
    facklig företrädare och polischef-

  28. -är att vända mig lite mot bilden...

  29. Ja, lite var en underdrift.

  30. Vända mig mot bilden av-

  31. -att myndigheter och organisationer
    är regelstyrda.

  32. Det som är viktigt
    att ha klart för sig-

  33. -är att vi i så hög grad
    är värderingsstyrda.

  34. Om vi bara höll oss till regelverket-

  35. -så framgick det att vi
    inte skulle ha haft några problem.

  36. Våra problem är de värderingar
    som styr oss som myndighetsutövare-

  37. -och som styr oss som privatpersoner
    i våra handlingar-

  38. -och i vårt förhållningssätt
    till våra medmänniskor.

  39. Delegationen för romska frågor
    var också på sätt och vis unik.

  40. Grunden för den delegationen,
    som var en statlig utredning...

  41. Intressant var att den tillsattes
    av en regering strax före ett val-

  42. -och fullföljdes av en annan.

  43. Vad vi kunde säga i den delegationen-

  44. -var att vi hade ett starkt
    politiskt mandat i vårt arbete.

  45. Däremot var det inte någon
    som hade gjort det förut.

  46. Förena vårt uppdrag
    som var ett främjandeuppdrag-

  47. -ett informationssamlingsuppdrag,
    informationsspridningsuppdrag-

  48. -med ett uppdrag som handlade om
    att skriva en vanlig SOU.

  49. Vi hade alltså tre uppgifter:
    insamla, sprida och främja.

  50. Det som tog vår mesta tid
    var det vi kallade helt kort-

  51. -i vårt betänkande
    för "den fjärde huvuduppgiften".

  52. Den upptäckte vi först efter
    att sekretariatet hade bildats.

  53. Det fanns ett enormt sug
    från romers sida-

  54. -att ha en förmedlande länk mellan
    den romska gruppen och samhället.

  55. En ingång till regeringen,
    inte minst-

  56. -men en ingång till myndigheter.

  57. Jag brukar säga att romer,
    baserat på den erfarenheten...

  58. Romer misstror institutioner
    men kan ha förtroende för personer.

  59. Vi ägnade mycket tid i delegationen-

  60. -åt att skapa förtroende
    för arbetet vi genomförde.

  61. Det var en viktig iakttagelse.

  62. Jag har efter det jobbet kunnat göra
    andra iakttagelser jag vill peka på.

  63. Jag vet att många av er
    är myndighetsutövare.

  64. Jag fick en del kontakter
    som jag fortfarande har kvar-

  65. -med romska personer
    och romska personer i behov av hjälp.

  66. Romer i Sverige fick gå i skolan
    först i början på 60-talet.

  67. Hur många av er har reflekterat över
    vad det kan innebära?

  68. Det kan innebära, och det innebär-

  69. -att många romer
    inte kan läsa och skriva.

  70. Likafullt skickar vi
    från myndigheter ut dokument-

  71. -som förutsätter
    att de kan läsa och skriva.

  72. Vi uppför oss som myndigheter
    som om det är en självklarhet-

  73. -att det språk vi använder oss av
    förstås av mottagaren.

  74. Jag skulle önska
    att fler myndighetsföreträdare...

  75. Jag kan säga, att ni oftare
    funderade på: "Vem är mottagaren?"

  76. "Vad är det jag säger? Jag kanske
    behöver ta personlig kontakt."

  77. Jag tycker att sånt ligger
    inom myndighetsuppdraget.

  78. Det här säger jag baserat
    på erfarenheter som jag har-

  79. -från romska kontakter.

  80. Min vän Marianne som nu är avliden
    fick brev från Försäkringskassan.

  81. Hon skulle bli av med bostadsbidraget
    om hon inte anmälde adressändring.

  82. Delegationen för romska frågor-

  83. -hade några grundläggande förslag-

  84. -som styrde arbetet.

  85. Men sen också en väldig
    massa detaljerade förslag.

  86. De grundläggande förslagen
    var att stänga välfärdsgapet-

  87. -mellan romer och andra grupper.

  88. Att häva romers maktunderläge-

  89. -och att reparera romers misstro
    mot majoritetssamhället-

  90. -och överbrygga förtroendeklyftan.

  91. Jag tycker att det är viktigt
    att säga "ett ömsesidigt förtroende".

  92. Inte ens i frågan
    om förtroendeklyftan-

  93. -ligger ansvaret bara hos romer.

  94. Det finns starkt misstroende
    mot romer från myndigheter-

  95. -som skapar den ömsesidiga misstron-

  96. -och den här klyftan.

  97. Det här grundade delegationens...

  98. Viljan att åstadkomma förändringar
    grundade delegationens förslag.

  99. Vad man kan konstatera är-

  100. -att vi också föreslog att det här
    skulle ske i form av en strategi.

  101. Det är delegationen som är skyldig
    till 20-årsperspektivet-

  102. -som säger, som ni redan har hört...

  103. Jag vet att det ibland
    riktas kritik mot 20 år.

  104. Ska det ta så lång tid
    innan vi får samma rättigheter?

  105. Det kommer det att ta.

  106. Men det är viktigt att man börjar nu.

  107. Jag ska göra mig skyldig till
    en hejdlös association, men ändå.

  108. Jag var med på firandet
    av 20-årsjubileet-

  109. -av undertecknandet
    av barnkonventionen här i landet.

  110. Det var en något kluven upplevelse.

  111. Jag har lite insyn i hur det gått
    med barnkonventionen på 20 år.

  112. Det finns myndighetsutövare
    i vårt land, lokalt och regionalt-

  113. -som inte vet vad som ligger i
    begreppet "barnets perspektiv".

  114. Efter 20 år av svensk lag.

  115. Jag tror att vi har något att lära
    oss av den typen av iakttagelser.

  116. Börja nu.

  117. Delegationen konstaterade också
    att antiziganismen-

  118. -är det vi kan se
    som ett genomgående drag-

  119. -i vår beskrivning
    av romers villkor i dag.

  120. Delegationen föreslog
    att man skulle tillsätta-

  121. -en sannings-
    och försoningskommission-

  122. -som skulle utreda
    hundraårig historia.

  123. Det blev vitboksuppdraget sen.

  124. Och lägga grunden för försoning.

  125. Det var förmodligen ett misstag.

  126. Där kom det invändningar
    som jag har stor respekt för.

  127. Begreppet "försoning"
    förutsätter en ömsesidig skuld.

  128. När man tittar på historien
    av hur Sverige har behandlat romer-

  129. -så kan man konstatera att det
    inte finns någon ömsesidig skuld.

  130. Ansvaret ligger hos samhället.

  131. Då blev det istället beslut om
    att det skulle tas fram en vitbok-

  132. -som skulle beskriva
    en hundraårig historia.

  133. Som ni vet
    så blev resultatet av vitboken-

  134. -att det nu finns en kommission som
    ska jobba med frågan om antiziganism.

  135. Men först till
    några avslutande kommentarer-

  136. -om delegationen.

  137. Om ni inte har läst
    delegationens betänkande-

  138. -"Romers rätt - en strategi
    för romer i Sverige", så gör det.

  139. Det är ett betänkande som...

  140. Jag har varit med och tagit fram den
    så jag hittar fel och retar mig.

  141. Men om man bortser från det kan man
    säga att det förmedlar kunskap-

  142. -om minoritetspolitik,
    romer som grupp-

  143. -om historien som Domino talade om.

  144. Det finns en idébank där,
    kan man säga.

  145. Där finns skrämmande berättelser
    om hur romer blivit behandlade.

  146. Varför hände inte mer med alla
    de förslagen, kan man fråga sig.

  147. Jag tror, om jag ska vara själv-
    kritisk, att vi missbedömde miljön-

  148. -som det här betänkandet landade i.

  149. För att inte hoppa på någon annan kan
    jag välja min organisation, polisen.

  150. Där finns en benägenhet
    att se på alla frågor:

  151. "Tillhör de huvuduppdraget eller
    tillhör de inte huvuduppdraget?"

  152. Att jobba med nationella minoriteter,
    konstaterade polisen:

  153. "Det är inte vårt huvuduppdrag."

  154. "Vårt huvuduppdrag är att skapa
    trygghet och bekämpa brottslighet."

  155. Men jag menar att de frågor
    som handlar om-

  156. -till exempel behandlingen av romer
    är en fråga om kvalitet.

  157. Aspekter på kvalitet i verksamheten.

  158. Så kan man också se frågorna
    om man vill finna ett skäl-

  159. -till att lägga in dem
    i det som är huvuduppdraget.

  160. En aspekt av kvalitet
    på min verksamhet-

  161. -måste ju vara att jag kan leva upp
    till idén att behandla alla lika.

  162. Över till arbetet med vitboken.

  163. Det finns naturligtvis två aspekter
    på arbetet med vitboken.

  164. Det ena är innehållet,
    det andra är hur vi bearbetar det.

  165. Uppdraget att arbeta med vitboken
    kom våren 2011-

  166. -men uppdraget var inte
    särskilt tydligt specificerat.

  167. Det var något nytt och det tog
    ganska lång tid att söka sig fram.

  168. 2012 på våren
    hade det här arbetet nått så långt-

  169. -att jag och Heidi Pikkarainen...

  170. Eller rättare uttryckt,
    Heidi Pikkarainen och jag-

  171. -fick i uppdrag
    att jobba med den här boken.

  172. Hon som redaktör.

  173. Jag som samordnare
    av det här arbetet.

  174. Jag har uppfattat mig själv
    lite grann som en pir i sammanhanget.

  175. Att skydda arbetet med vitboken mot
    omgivningens krav och förväntningar.

  176. All ära ska ges Heidi Pikkarainen.

  177. Från hösten 2012 till hösten 2013-

  178. -skrev hon i princip
    en bok på 300 sidor.

  179. Bara det är en prestation.

  180. Det var inte bara att skriva en bok.

  181. Vi hade en del andra saker
    som är viktiga-

  182. -när det gäller att se
    på framtagandet av vitboken.

  183. Det ena är att det var viktigt att
    vi hade romers förtroende och stöd.

  184. Om vitboken presenterats
    och romer kritiserat den och sagt:

  185. "Det handlar inte om oss.
    Det är inte vår bok"-

  186. -hade den varit värdelös.

  187. Vi ägnade oerhört mycket energi åt
    att förankra boken.

  188. Vi hade en expertgrupp
    bestående av romer-

  189. -som vi hela tiden höll informerade.
    Det kan man tycka är självklart.

  190. Det är bara det
    att det vi gjorde var-

  191. -att vi försåg en utomstående part
    med dokument från Regeringskansliet.

  192. Redan det förutsätter en del
    byråkratisk uppfinningsrikedom.

  193. Men vår referensgrupp
    läste allt material.

  194. Eller vår expertgrupp
    läste allt material-

  195. -i takt med att boken växte fram.

  196. De står bakom boken.

  197. Rosita Grönfors, Angelina
    Dimiter Taikon, Diana Nyman-

  198. -Eleonor Frankemo, Stefano Kuzhicov,
    Marian Wydow och Mujo Halilovic.

  199. De följde arbetet intensivt.

  200. Det här gjorde vi också därför
    att jag tyckte att det var viktigt-

  201. -att leva upp till den paragraf
    som Lennart Rohdin talade om.

  202. Femte paragrafen i minoritetslagen.

  203. Om minoritetens rätt att ha
    inflytande i frågor som berör dem.

  204. Den mörka historia som vi blottlade-

  205. -är fruktansvärd, tycker jag.

  206. Jag ska kort säga, varför
    begränsa historien till 100 år?

  207. Varför satte vi gränsen vid 2000?

  208. Vi ville...
    Det finns två starka skäl.

  209. Det ena är att vi inte ville
    att boken skulle kunna avfärdas-

  210. -som ett historiskt dokument
    om vilket man kunde säga:

  211. "Det var då. Så är det inte nu."

  212. Anledningen till att vi stannar vid
    2000 var att vi ville hålla avstånd-

  213. -så att man inte
    skulle börja fundera på-

  214. -om det framkom saker här som borde
    bli föremål för rättslig prövning.

  215. Hade vi skrivit något i boken
    som hade varit så nära i tid-

  216. -så att man kunnat börja att tala om-

  217. -att det måste utredas för att det
    kan vara åtalbart hade boken stannat.

  218. Vi ville alltså hålla avstånd
    till den frågan.

  219. Eftersom jag vill ha utrymme
    att säga något om kommissionen-

  220. -och utrymme för att komma med
    reflektioner har jag ett bra förslag:

  221. Läs den här boken. Jag brukar...

  222. -Var kan man beställa boken?
    -Fritzes.

  223. Man kan också på olika sätt
    komma åt den på nätet.

  224. Jag brukar reagera mot
    att folk säger just så.

  225. Det är ingen mänsklig skyldighet
    att ha dator och vara uppkopplad.

  226. Men ni har dator på jobbet,
    så ni kan gå in och hitta boken där.

  227. Läs en bit i taget.

  228. Jag ska säga några saker
    som har ett visst intresse här.

  229. Det ena är-

  230. -att här kan man läsa från
    27 personer som kommer till tals.

  231. En del av förankringen
    var att vi ville ha romers röst.

  232. Det finns intervjuer som
    illustrerar varje avsnitt i boken-

  233. -där romer och resande
    berättar om sina erfarenheter.

  234. Från Jönköpingskravallerna,
    tattarkravallerna i Jönköping-

  235. -där man kommer... De var 1948.

  236. Men där man konstaterar
    att det samlas en mobb på torget.

  237. Varken polis,
    eller som de resande säger:

  238. "Kyrkan ligger alldeles vid torget."

  239. "Kyrkoherden måste ha förstått
    vad som var på gång."

  240. "Ändå gjorde han ingenting."

  241. Sveket från samhället
    var alltså passiviteten.

  242. Ingen åtalades för misshandlarna
    som skedde under kravallerna.

  243. En annan sak är att vi har lätt att
    lägga olika saker långt bort i tiden.

  244. Rasbiologin, det var väl några
    stollar i Uppsala på 20-talet?

  245. Så var det förvisso.

  246. Men de här idéerna
    genomsyrade bygget-

  247. -av vårt välfärdssamhälle
    efter andra världskriget.

  248. Då talade man om vikten av
    att hålla befolkningskvaliteten-

  249. -i befolkningsmaterialet hög.

  250. Av det skälet steriliserade man.

  251. Om man tittar på rivningen
    av det romska lägret i Högdalen-

  252. -och läser boken så ser man
    att det var så vi gjorde.

  253. Vi hade ett mål i vårt samhälle:

  254. Att skapa en så odräglig tillvaro
    så att romerna skulle förstå-

  255. -att det låg i deras eget bästa
    att inte stanna i riket.

  256. Tror ni att det är främmande, idén
    bakom att riva läger som växer upp?

  257. Nej, det tror inte jag.
    Jag tror att det är samma andas barn.

  258. Just att läsa boken
    och ställa sig frågan:

  259. "Kan detta hända nu?"

  260. Är man ärlig mot sig själv
    tvingas man att säga: "Förmodligen."

  261. Eller: "Ja."

  262. Man behöver komma ihåg det här
    med värderingsstyrt.

  263. Det är nog där haken ligger.

  264. Det är våra värderingar
    som spelar oss olika spratt.

  265. När den här boken togs fram
    kunde vi också där se-

  266. -att det finns ett stråk,
    antiziganismen.

  267. Det är en sorts gemensam faktor.

  268. Dagarna innan boken presenterades
    fattade regeringen beslut om-

  269. -att tillsätta en kommission
    som skulle jobba med antiziganism.

  270. Den kommissionen har uppdrag
    att ungefär som delegationen-

  271. -följa frågan,
    komma med förslag på åtgärder.

  272. Försöka beskriva grunden
    för antiziganismen.

  273. Delegationen leds av... Kommissionen
    leds av Thomas Hammarberg.

  274. Han har en enorm erfarenhet
    av de här frågorna-

  275. -och en stor auktoritet på området.

  276. Det tror jag är viktigt.

  277. Vad kommissionen har gjort,
    om ni valt att följa deras arbete-

  278. -är att man varit aktiv i medierna.

  279. Man är aktiv i att ta kontakt med
    myndigheter och begära förklaringar.

  280. Man följer vad som ska hända
    när frågan-

  281. -om Skånepolisens romaregister
    så småningom avgörs till sist.

  282. Om jag ska göra en parantes
    kan jag säga att det är en olycka.

  283. Inte bara för polisen
    utan också om man tittar på-

  284. -hur lång tid det har tagit
    för kontroll-Sverige-

  285. -att kontrollera vad det här är
    och hur lång tid...

  286. Hur många myndigheter som
    behövde inblandas för att fastställa-

  287. -om det här är rätt eller fel.
    Vem som gjort fel, och så vidare.

  288. Risken är att slutresultatet säger:

  289. "Det här var inte bra, ingen
    har gjort fel. Det är systemfel."

  290. Det är skrämmande med myndigheter
    där ingen är ansvarig för systemen.

  291. Jag hoppas att ni inte jobbar
    i en sån myndighet-

  292. -där cheferna
    inte har personligt ansvar.

  293. Det kan vara fatalt.

  294. Kommissionen arbetar på olika sätt.

  295. Den har en styrelse, kan man säga.

  296. Brett sammansatt,
    den har en mycket bred referensgrupp-

  297. -som man arbetar effektivt med.
    Av samma skäl som jag sa tidigare:

  298. Man tycker det är viktigt
    att ha förankring brett.

  299. Bland romer, inte minst.

  300. Arbetet kommer att bedrivas
    under drygt två år-

  301. -och man ska komma med ett förslag.

  302. Min högst personliga förhoppning
    är att man ska begära förlängning.

  303. Det gör jag av ett skäl
    som också är en iakttagelse-

  304. -under de år som jag har jobbat
    med de här frågorna.

  305. Det behövs ett sekretariat,
    eller ska man kalla det för ett hem-

  306. -för de här frågorna.

  307. Det är viktigt att frågor
    om romers situation i landet-

  308. -blir kvar
    på den politiska dagordningen.

  309. Det är ingen garanti-

  310. -för att frågan finns kvar
    på den politiska dagordningen-

  311. -efter att kommissionen
    har lämnat sitt betänkande-

  312. -och strategin är fullföljd
    som också är tidsbegränsad.

  313. Vad händer då
    för att hålla frågan aktuell?

  314. Det tror jag är väldigt viktigt.

  315. Tänk om vi fick
    en mänskliga rättighetersminister-

  316. -som också hade de här frågorna.

  317. Vad mycket lättare det skulle bli.

  318. Domino, det var en snabb resa
    över de här frågorna.

  319. Jag kan säga att när vi,
    Heidi Pikkarainen och jag-

  320. -och en riktig tjänsteman
    från Regeringskansliet-

  321. -åkte runt och presenterade bokens
    innehåll så tog det flera timmar.

  322. Jag säger det en gång till:
    läs den, är ni snälla.

  323. Tusen tack, Gunno, men du får
    inte avlägsna dig från scenen än.

  324. Jag öppnar upp golvet
    för frågor till Gunno.

  325. Emilia har en fråga.

  326. Jag heter Emilia och jobbar som
    kulturinformatör i Uppsala kommun.

  327. Vitboken som du har i handen
    är jag väldigt fascinerad av.

  328. Men den fråga jag har till dig är:
    vad kostar boken?

  329. Ja...

  330. Jag är rädd för att svaret
    på den frågan är att den är dyr.

  331. Jag kan inte svara på det.

  332. Om nån vet så hjälp mig. Jag tror
    att det rör sig om 400 kronor.

  333. Oj, det var jättedyrt.
    Den borde ha varit gratis-

  334. -och tillgänglig för alla
    som inte har någon kunskap om oss.

  335. Särskilt åt högstadiet på skolan.

  336. Jag har själv barn på högstadiet
    och gymnasiet.

  337. Där finns ingen kunskap om oss romer.

  338. Boken borde ha varit där.
    Barnen är vår framtid.

  339. Tack för din fråga.
    Den ger mig möjlighet-

  340. -att komplettera med en sak
    som handlar om det.

  341. Kommissionen mot antiziganism-

  342. -har fått i uppdrag att göra en
    mer lättillgänglig version av boken.

  343. Den versionen ska kunna
    lämnas ut till skolorna.

  344. Men diskussionen om hur det ska ske
    har inte slutförts.

  345. Däremot har arbetet påbörjats
    med att göra den lättillgänglig.

  346. Jag tycker att det är viktigt
    att lärarna läser boken.

  347. Det är viktigt att den används
    i olika typer av utbildning.

  348. Jag tror att det är en jätteuppgift-

  349. -att utbilda alla lärare i dag
    i de här frågorna.

  350. Man får nog säga:
    "Vi får göra så gott vi kan."

  351. Men lärarutbildning av olika slag-

  352. -polisutbildning, utbildningar
    av socionomer och annat...

  353. Där tycker jag att den här typen
    av litteratur ska vara självklar-

  354. -och vara något som måste läsas.

  355. Den förenklade versionen
    kommer att komma.

  356. Jag tror att man kan tänka såhär:

  357. Hur har man gjort med boken
    "Om detta må ni berätta"-

  358. -som handlar om nazismen?

  359. Den boken delas ut till åtminstone
    vissa program på högstadiet-

  360. -och är en del av litteraturen där.

  361. För mig är det oerhört viktigt.
    Jag har barn på högstadiet.

  362. Jag skulle vara jättetacksam
    om kunskapen sprids vidare.

  363. -Jag håller med.
    -Tack.

  364. "Romers rätt" som delegationen
    lämnade till dåvarande statsråd-

  365. -finns på regeringens hemsida.

  366. -Kan man ladda ner vitboken där?
    -Ja.

  367. Den finns tillgänglig.
    Man behöver inte köpa boken.

  368. -Då förutsätter det...
    -Att man har en dator. Just det.

  369. Har vi en sista fråga till Gunno?

  370. Ni har möjligheten här nu. En expert.

  371. Ja. Ett ögonblick.

  372. Jag tänkte efter kommissionens arbete
    och som du sa, man kan önska.

  373. Finns det tankar om att skapa
    ett sekretariat eller något liknande?

  374. När allt arbete är klart vilar det
    på oss alla att jobba vidare med det.

  375. Jag tror väldigt mycket på att...

  376. Någon form av ett nationellt
    sekretariat eller liknande.

  377. Det kan inte jag svara på
    men grundat på min uppfattning-

  378. -att alla som kan ställa sig
    på en kyrkbacke-

  379. -har skyldighet att tala,
    så har jag talat om vad jag tycker.

  380. Det kan ni också göra
    i olika sammanhang.

  381. Vi behöver ett samordningskansli,
    kalla det vad ni vill.

  382. Det har visat sig att i Malmö-

  383. -där man har centret Romskt
    informations- och kunskapscenter-

  384. -så har det blivit ett nav
    i stadens arbete.

  385. Jag har sagt
    att den här typen av nav-

  386. -måste anpassas till situationen
    i den kommun det rör sig om.

  387. Men det är ett sätt
    att ha ett centrum för arbetet.

  388. Vad jag menade med det jag sa
    är att det behövs på nationell nivå.

  389. Tusen tack. En applåd.

  390. Vi kan skicka runt vitboken.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vitboken och kommissionen mot antiziganism

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Gunno Gunnmo arbetar med kommissionen mot antiziganism. Han ledde utredningen kring regeringens vitbok om övergrepp och kränkningar av romer och resande i Sverige under 1900-talet. Han berättar att en av de stora utmaningarna i dag är att överbrygga misstron mellan myndigheter och romer och att skapa ett ömsesidigt förtroende. Inspelat den 11 november 2014 på Clarion Hotel Gillet i Uppsala. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Diskriminering av romer, Minoriteter, Romer, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Romska rättigheter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Romska rättigheter är mänskliga rättigheter

Uppsala läns landshövding Peter Egardt säger i det här talet att det i Sverige fortfarande inte är en självklarhet att romska rättigheter är mänskliga rättigheter. Här berättar han att Länsstyrelsen har tagit fram en antidiskrimineringsstrategi och en handlingsplan. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Lika rättigheter och möjligheter

Lise Bergh är före detta statssekreterare med ansvar för frågor kring nationella minoriteter. Hon går här igenom FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Varför är det lättare att prata om dem än att praktisera dem? Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Den nationella minoritetslagen

Lennart Rohdin (fp) var tidigare statssekreterare för flykting- och invandringsfrågor. Han berättar här om vilka krav den nationella minoritetslagen ställer på samtliga kommuner och landsting i Sverige. Den finns för att skydda Sveriges nationella minoriteter och ge dem inflytande över frågor som berör dem. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Romernas historia

Domino Kai berättar om romernas historia och om förföljelserna från land till land. Hur många romer kunde ha blivit räddade under andra världskriget om Sverige inte hade haft ett totalt inreseförbud för romer fram till 1954? Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Arbetsförmedlingens uppdrag för romsk inkludering

Mirelle Gyllenbäck är nationell samordnare för Arbetsförmedlingens arbete för romsk inkludering. Hon berättar om pilotprojekt som har startats i fem kommuner där så kallade brobyggare ska hjälpa romer att komma in på arbetsmarknaden. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Vitboken och kommissionen mot antiziganism

Gunno Gunnmo ledde utredningen kring regeringens vitbok om övergrepp och kränkningar av romer och resande i Sverige under 1900-talet. Han berättar att en av de stora utmaningarna i dag är att överbrygga den ömsesidiga misstron mellan myndigheter och romer. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Nationell strategi för romsk inkludering 2012-2032

Majlis Nilsson är samordnare på länsstyrelsen Stockholm. Hon berättar om hur arbetet med regeringens strategi för romsk inkludering ska gå till. I strategin står bland annat att ”den som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom”. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

EU-medborgare i Sverige och i Europa

Sunita Memetovic är jurist och romsk aktivist. Apropå tiggeriet på gatorna i Sverige berättar hon vad som gäller för EU-medborgare i Sverige och i Europa. Är det en rättighet att få tigga? Hur länge gäller fri rörlighet inom EU? Hur länge får man uppehålla sig i Sverige? Inspelat den 11 november 2014 på Clarion Hotel Gillet i Uppsala. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Goda exempel

Under de senaste åren har flera goda exempel på arbetet med att belysa romers situation i Sverige uppvisats. Representanter från Forum för levande historia, Föreningen Unga romer, Upplandsmuseet, Svenska kyrkan, Uppsala kommun samt Enköpings kommun berättar om sina projekt. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Porren - elefanten i rummet

Arbetet med pornografins konsekvenser

Ett panelsamtal om vad som möter dem som arbetar med porrens påverkan och konsekvenser. Medverkande: Nina Rung, kriminolog och barnrättsexpert, Jonas Lönnroth, behandlare av sexualbrottslingar vid kriminalvården, och Mikis Kanakaris, verksamhetsutvecklare 1000 möjligheter och Locker room. Moderator: Olga Persson. Inspelat den 9 maj 2017 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Unizon.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.