Titta

UR Samtiden - Etnisk profilering

UR Samtiden - Etnisk profilering

Om UR Samtiden - Etnisk profilering

Föreläsningar och diskussioner från konferensen Etnisk profilering. Inspelat den 21 november 2014 på Stockholm Waterfront Congress Centre. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Till första programmet

UR Samtiden - Etnisk profilering : Etnisk profilering i StorbritannienDela
  1. Jag ska presentera mig, och sen
    ska jag prata om mina upplevelser.

  2. Jag är poliskommissarie.
    Jag blev polis 1985.

  3. Nu ska ni tänka att jag ser ung ut.

  4. Från mitten av 00-talet,
    runt 2005-2006-

  5. -har jag jobbat med kroppsvisitation
    och samarbetat med Open Society-

  6. -i Belgien, Holland, Frankrike
    och Spanien. Vi har delat med oss av-

  7. -de förbättringar vi har gjort
    och av våra misstag.

  8. För några månader sen
    fick jag ett samtal-

  9. -från chefen för College of Policing.
    Jag ska förklara vad det är.

  10. De ville att jag skulle förbättra
    rutinerna för kroppsvisitation-

  11. -i England och Wales.

  12. Jag leder och koordinerar
    det här arbetet.

  13. Jag ska införa förändringar
    i hela landet.

  14. Det är kul, men lite skrämmande.

  15. College of Policing
    håller inte på med utbildning.

  16. College of Policing
    är en yrkesorganisation.

  17. De sätter normer
    som alla poliser måste följa.

  18. De har ansvaret för
    yrkets utveckling, samarbeten...

  19. De tar även fram underlag för-

  20. -vad vi borde göra och inte göra.

  21. Kroppsvisitation är intressant,
    för det har nästan blivit mytiskt-

  22. -när det gäller vilken makt polisen har.

  23. Utan rätten att kroppsvisitera folk tror
    inte polisen att de kan göra sitt jobb.

  24. Men dess effekt är ganska begränsad.

  25. Vi jobbar på att ta fram
    ett underlag för hur effektivt det är.

  26. College of policing
    har ansvaret för Storbritannien.

  27. Det handlar om 200 000 poliser,
    personal och frivilliga.

  28. Det är så många vi jobbar med.

  29. Jag är här
    å College of Policings vägnar-

  30. -men jag är även vice ordförande
    i National Black Police Association.

  31. Vi hade nyligen en konferens.

  32. Det är en samling av
    inte bara svarta poliser-

  33. -utan poliser och personal
    som tillhör en minoritet-

  34. -eller som delar våra erfarenheter.

  35. Deras partner
    kanske tillhör en minoritet.

  36. Vi stöttar och uppmuntrar varandra.
    Det har vi gjort ganska länge nu.

  37. Jag är i Sverige, så jag vill nämna
    Birmingham City, mitt fotbollslag.

  38. Ni känner väl till Sebastian Larsson
    och Nicklas Bendtner?

  39. Jag har hejat på dem båda,
    så jag ville nämna dem.

  40. Jag ska prata lite om
    kroppsvisitation i Storbritannien-

  41. -även om Rachael också tog upp det.

  42. Sen ska jag prata om Leicester,
    som ligger i mitten av England.

  43. Där har jag arbetat.

  44. Sen ska jag
    prata om det som händer nu.

  45. Jag ska förklara vad BUSSS är.

  46. Sen ska jag avsluta med
    några rekommendationer.

  47. Jag vill prata om
    kroppsvisitationens historia.

  48. Rachael nämnde Ferguson i USA-

  49. -som har fungerat som
    en katalysator för förändringar.

  50. Vi har haft en liknande upplevelse.
    Vi hade upploppet i Brixton 1981.

  51. Vi hade upplopp i Tottenham 1985.

  52. Jag trodde att jag skulle skickas
    direkt till Tottenham-

  53. -när jag var nyutexaminerad.

  54. Vi hade mordet på Stephen Lawrence
    och utredningen som följde på det.

  55. Sen kom 11/9, 7/7
    och ett till upplopp i Tottenham 2011.

  56. Varje gång nåt sånt har hänt
    har kroppsvisitation nämnts.

  57. Och varje gång
    har vi försökt införa förbättringar.

  58. Vi håller fortfarande på att förbättra
    saker. Vi är inte klara än.

  59. De fyra befogenheter som polisen har
    vid kroppsvisitation är...

  60. Enligt två paragrafer
    måste polisen misstänka innehav.

  61. Det kan vara
    droger, vapen eller stöldgods.

  62. Polisen har befogenhet att visitera
    utan misstanke enligt paragraf 60.

  63. Användningen av den paragrafen
    har minskat på sistone.

  64. Sen har vi paragraf 44, terrorlagen-

  65. -som Europarätten har sagt
    går emot de mänskliga rättigheterna.

  66. Den fick man ta bort. Den hade
    använts hundratusentals gånger.

  67. Den hade orsakat stor skada
    när den hade använts.

  68. Vi fick en ny lag, paragraf 47a,
    men den har aldrig använts.

  69. Paragraf 44 användes hundratusentals
    gånger, med knappa resultat-

  70. -förutom att det skapade
    en massa missnöjdhet.

  71. Sen har vi inte använt paragraf 47a.

  72. Det säger nåt om paragraf 44.

  73. Just nu gör vi ungefär
    en miljon kroppsvisiteringar om året.

  74. Ungefär en miljon.

  75. Jag ska prata om Leicester.

  76. Leicester består av en stad
    med landsbygd runtomkring.

  77. Där bor en miljon invånare.
    I staden Leicester...

  78. Där är snart minoriteterna i majoritet.
    Det är 50-50 i staden.

  79. På landsbygden runtomkring
    är inte mångfalden lika stor.

  80. Där finns samma problem
    som i andra storstäder-

  81. -brott och antisocialt beteende,
    allt som man kan vänta sig.

  82. År 2010 ombads jag
    att leda arbetet med-

  83. -att förbättra
    kroppsvisiteringar i Leicester.

  84. Jag fick frågan
    för att det kom en rapport-

  85. -där man fokuserade på
    fem poliskårer.

  86. Metropolitan i London var en av dem.

  87. Leicestershire var
    en av två som fick en varning.

  88. Om vi inte förbättrade effektiviteten
    hos våra kroppsvisiteringar-

  89. -så skulle de dra oss inför rätta
    och ta bort våra befogenheter.

  90. Jag fick uppdraget att förbättra läget.
    Vi gjorde en granskning.

  91. Vi hittade dåliga processer.

  92. Formulären var inte så bra.

  93. Vi hittade 400 formulär
    bakom ett skåp-

  94. -som aldrig hade blivit inlagda
    i databasen. Det var rörigt.

  95. Ingen hade ansvar för området-

  96. -inte arbetsledarna, cheferna-

  97. -eller samhället,
    trots att det behövs enligt lag.

  98. Ingen hade ifrågasatt
    det enorma antalet kroppsvisiteringar.

  99. Sen var ledarskapet dåligt.

  100. Antalet kroppsvisiteringar
    hade stigit våldsamt sen år 2000.

  101. Det hade bara ökat,
    men ingen brydde sig om det.

  102. Cheferna hade låtit det hända.
    Det var det vi upptäckte.

  103. Vad gjorde vi? Jo, det första steget var
    att acceptera att det fanns ett problem.

  104. Det första steget är
    att inse att man har problem.

  105. Och det gjorde vi.

  106. Ledarskap är viktigt.
    Jag hade den drivande rollen.

  107. Men jag hade stöd
    från toppen av organisationen.

  108. De sa rätt saker,
    och några av dem menade det också.

  109. Vi använde en fras från en artikel
    som jag skrev för länge sen.

  110. "Det är kvalitet, inte kvantitet
    som räknas."

  111. Vi vill inte
    göra en massa kroppsvisiteringar.

  112. Vi vill använda den här påträngande
    befogenheten när det behövs.

  113. Bara när det behövs, och det
    måste göras artigt och respektfullt.

  114. Vi fick positiva budskap
    från toppen av organisationen.

  115. Vi fick media att bli intresserade.

  116. De var redan intresserade
    på grund av kritiken mot poliskåren.

  117. Det stod om det i lokaltidningen
    och det nämndes även nationellt.

  118. Det använde vi till vår fördel.

  119. Jag ska inte gå in på detaljer,
    men vi förbättrade processen.

  120. Vi digitaliserade processen
    och förbättrade inregistreringen.

  121. Vi gjorde mycket för
    att göra det lättare att göra rätt.

  122. Vi förenklade datainsamlingen.

  123. Vi utbildade
    alla poliser som är ute i fält.

  124. Vi fokuserade på två saker.

  125. Vi tittade på lagen, processen
    och vad arbetsledarna måste göra.

  126. Det är viktigt,
    men det har vi alltid gjort.

  127. Det jag presenterade,
    som är ännu viktigare-

  128. -är den inverkan vi har på folk.

  129. Att stoppa och kroppsvisitera folk
    är ju en rutinsak för oss.

  130. Men vi frågade poliserna om de
    hade funderat på den inverkan vi har.

  131. Rapporten ville att vi skulle tänka till
    innan vi använder den befogenheten.

  132. Det påverkar mycket.
    Vi förbättrade kontrollen.

  133. Jag bildade en granskningsgrupp.

  134. Gruppen består av Leicester-bor-

  135. -som är intresserade av frågan.

  136. De hjälper oss med förbättringar.

  137. De tittar på formulären
    och ställer obekväma frågor.

  138. Vi har jobbiga samtal med dem,
    men det är så vi blir bättre.

  139. Vi såg på befogenheten
    ur ett människorättsperspektiv.

  140. Lagarna om mänskliga rättigheter-

  141. -handlar om lagenlighet,
    proportionalitet och nödvändighet.

  142. Vi såg till
    så att poliserna tänkte på sånt-

  143. -när de utförde kroppsvisiteringar.
    Det var fas ett.

  144. Det tog ett par år
    innan vi såg några förbättringar.

  145. Fas två, då?

  146. "Elefanten i rummet."
    Förstår ni den frasen? Bra.

  147. Det finns en elefant i rummet.
    Nu ska alla ställa sig upp.

  148. Vi ska göra en övning
    som hjälper oss att förstå den frasen.

  149. Ni behöver inte låta som elefanter.

  150. Det handlar om ras-oproportionerlighet.

  151. Vi nämnde det i fas ett,
    men vi fokuserade inte på det.

  152. Vår erfarenhet visade
    att om vi hade börjat med det-

  153. -så hade det varit ineffektivt.
    Jag har en fråga.

  154. Jag ska ta det långsamt
    så att ni hinner med.

  155. Jag vill att ni ska stå kvar-

  156. -om ni nånsin har blivit stoppade
    av polisen körandes eller till fots.

  157. Vänta lite. Om ni aldrig
    har blivit stoppade av polisen-

  158. -så kan ni sätta er ner.
    Resten kan stå kvar.

  159. Titta på de som sitter ner
    och på de som står upp.

  160. Då så. Nu handlar det om fem gånger.

  161. Om ni har blivit stoppade av polisen
    fem gånger eller mindre-

  162. -så kan ni sätta er ner.

  163. Då så. Se er omkring.

  164. Tio gånger eller mindre, sätt er ner.

  165. Då så.
    Tack, resten av er kan sätta er ner.

  166. Den övningen berättar alltid nånting.

  167. Bakom alla tillfällen
    finns en upplevelse.

  168. Jag har en egen upplevelse.
    Det hände nyligen.

  169. Jag blev kroppsvisiterad
    för att jag visade min polisbricka.

  170. De trodde inte att den var riktig,
    för att jag inte ser ut som en polis.

  171. Det var en fasansfull upplevelse.
    Det hände inför en massa människor.

  172. Alla tittade på mig.
    Det var fasansfullt.

  173. Jag har också blivit stoppad
    bara för att jag är svart.

  174. Jag klagade faktiskt en gång-

  175. -men den processen var en mardröm.

  176. Jag har inte klagat mer,
    för jag ville inte gå igenom det igen.

  177. Jag kan tänka mig
    att ni som stod upp längst-

  178. -har era egna erfarenheter.
    Så det är nåt som pågår.

  179. Det ser alltid likadant ut,
    var nånstans jag än gör den övningen.

  180. Det är alltid samma mönster
    som uppstår. Det är nåt som pågår.

  181. Det kan vara medvetet eller omedvetet.

  182. Om ni hinner lite senare
    kan ni titta på en film-

  183. -som heter "Viewed with suspicion"
    som handlar om folks upplevelser.

  184. I fas två höll vi på med forskning.
    Det tog lång tid.

  185. Det beror på att vi använde mer data.

  186. Vi använde data från två år.
    Forskningen är snart klar.

  187. Vi bad De Montfort-universitetet
    att hjälpa oss att förstå-

  188. -vad det är som händer
    med ras-oproportionerlighet.

  189. De har gjort intressanta fynd.

  190. "56 officers" är en obekväm rapport
    som jag har skrivit.

  191. Jag fokuserade på de 56 poliser
    som gjorde flest kroppsvisiteringar.

  192. Jag upptäckte att några av dem
    hade ett "intressant" mönster.

  193. En polis
    hade utfört 61 kroppsvisiteringar.

  194. Alla visiterade var asiater.
    Han hade gripit en person.

  195. När jag pratade med hans chef-

  196. -sa han att han redan var
    bekymrad över personens arbete.

  197. Men man måste ta fram data
    för att se vad som händer-

  198. -för att kunna ändra på folks beteende.

  199. Vi bildade en granskningsgrupp
    och vi utnyttjade media.

  200. Om man kan få dem
    att ta upp kroppsvisiteringar-

  201. -på Sky News
    och BBC News och ITV...

  202. Det är viktigt
    att frågan diskuteras offentligt.

  203. Alla påverkas inte. Vissa har aldrig
    blivit stoppade av polisen.

  204. Om folk börjar prata om det
    så är det till stor hjälp.

  205. Vad blev då resultatet? Jo...
    Jag är stolt över de här siffrorna.

  206. Jag ska förklara snabbt.

  207. Det handlar om fyra år,
    från 2010 till 2014.

  208. De blåa staplarna är 2010,
    de röda 2014.

  209. Till vänster ser ni
    att all brottslighet minskade med 13%.

  210. Nej, 14,7%. All brottslighet minskade
    med nästan 15%.

  211. Under samma tid minskade
    antalet kroppsvisiteringar med 83%.

  212. Myten att fler kroppsvisiteringar
    gör oss tryggare-

  213. -är just en myt.

  214. Kroppsvisiteringarna och brottsligheten
    minskade.

  215. Även om man delar upp det
    i våldsbrott, stölder och inbrott-

  216. -antisocialt beteende och droger
    så minskade all brottslighet.

  217. Man ska alltså bara kroppsvisitera folk
    när det behövs-

  218. -eftersom det har en liten inverkan
    på brottsbekämpningen.

  219. Kroppsvisitering är en inkörsport
    till rättssystemet.

  220. Därför ska det användas sparsamt.

  221. Att fylla fängelserna med folk
    är ingen lösning.

  222. Jag vill bara nämna att...

  223. Träffsäkerheten gick från 4%,
    en av de lägsta i landet-

  224. -upp till 11%, så siffran tredubblades.

  225. Ni kanske tycker att 11% är dåligt,
    men det är bättre än 4%.

  226. Vad hände med
    ras-oproportionerligheten? Den sjönk.

  227. Har siffrorna blivit jämlika?
    Nej, men de har sjunkit.

  228. Jag vet inte om det här
    fungerar på svenska, men...

  229. Vi pratar om
    att inte se skogen för alla träd.

  230. För fyra år sen gjordes det 28 000
    kroppsvisiteringar i Leicestershire.

  231. Det var en massa träd.
    Nu ligger siffran på 4 500.

  232. Då ser man skogen.

  233. Då kan man börja förstå och ställa
    frågor om ras-oproportionerlighet.

  234. Risken att bli stoppad är dubbelt
    så stor för asiater jämfört med vita.

  235. För svarta är risken fyrdubblad.

  236. Det är fortfarande inte försvarligt.

  237. Men det blir bättre,
    och det ska vi vara glada för.

  238. Hur mycket tid har jag kvar?
    Två minuter, det är perfekt.

  239. Då så.

  240. Vad är det man behöver? Jo, data.

  241. Nu håller vi på med
    att göra datainsamling enklare.

  242. Vi har ett radionätverk.

  243. Vi kan registrera vissa saker
    via det nätverket.

  244. Alla har nåt slags smarttelefon.

  245. Vi kan använda mobiler och surfplattor
    för att registrera saker.

  246. Allmänheten kan nå oss via hemsidor.

  247. Leicestershire-polisen
    har utvecklat en recensionssida-

  248. -som liknar Tripadvisor.

  249. Om polisen hjälper en efter ett inbrott
    eller om man blir kroppsvisiterad-

  250. -så kan man recensera upplevelsen.

  251. Vi försöker
    komma in i sociala medier-åldern.

  252. Det behövs ledarskap, mod och
    uthållighet, för man stöter på motstånd.

  253. Det handlar om kärnan i polisens
    arbete, som de ser det.

  254. Man måste konfrontera
    den bistra sanningen-

  255. -att vissa poliser missbrukar sin makt.

  256. Så är det,
    och det måste vi konfrontera.

  257. Man måste förbättra processerna
    och se till så att arbetet granskas.

  258. Alla poliskårer publicerar
    sina data om kroppsvisiteringar-

  259. -på sina hemsidor, för allmänheten.

  260. Sen är det viktigt att hålla sig lugn.

  261. För om man genomför förändringar
    så som jag har beskrivit-

  262. -så kommer siffrorna att sjunka,
    och då måste man hålla sig lugn.

  263. Det är inte lätt.
    Till sist vill jag säga...

  264. Av allt jag har gjort
    under mina 29 år som polis-

  265. -så är mitt arbete med att förbättra
    kroppsvisitation i Storbritannien-

  266. -nåt som verkligen gör skillnad.
    Det är en viktig fråga.

  267. Här finns några artiklar
    som jag har skrivit.

  268. Nu vill jag säga nåt jag övade på i går:
    Tack så mycket. Tack.

  269. Översättning: Helena Lagerholm
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Etnisk profilering i Storbritannien

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nick Glynn från Polishögskolan i England föreläser om hur man arbetar med att motarbeta etnisk profilering inom polisen i Storbritannien. Han menar att ingen polis är fri från fördomar hur god man än vill vara. Det första steget till att komma åt problemet är att erkänna att fördomarna finns. Inspelat den 21 november 2014 på Stockholm Waterfront Congress Centre. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet, Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Diskriminering, Etnisk diskriminering, Fördomar, Juridik, Polisarbete, Polisväsen, Rättsvetenskap, Storbritannien
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Etnisk profilering

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering: en diskrimingeringsfråga

Diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg föreläser om etnisk profilering och diskrimineringslagen. Broberg säger att diskrimineringslagen inte är tillräcklig, utan att det krävs en aktiv dialog mellan myndigheter, forskare och civilsamhället. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering: från USA till dagens Europa

Rachel Nield från The Open Society Justice Initiative berättar om bakgrunden till etnisk profilering i USA och Storbritannien. Hon resonerar kring vad som utgör rasism och vad som är rättvist och effektivt polisarbete. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering i Storbritannien

Nick Glynn från Polishögskolan i England föreläser om hur man arbetar med att motarbeta etnisk profilering inom polisen i Storbritannien. Han menar att man har fördomar även om man vill vara god, men att man måste erkänna dem för att komma åt problemet. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Hur kan polisen jobba utan etnisk profilering?

Victor Olisa är polischef i stadsdelen Haringey i London. Han berättar om hur polisen i London arbetar med att stoppa och undersöka enskilda individer. Han ger en bakgrund, talar om hur polisen arbetar i dag, och hur man kan förbättra arbetet i framtiden. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Ur ett svenskt polisperspektiv

2013 avslöjades att polisen i Skåne hade fört register över svenska romer. Här diskuteras hur man i Sverige kan genomföra kontroller utan etnisk profilering. Medverkande: Hans Nordin, Polismyndigheten i Skåne; Johanna Westeson, Civil Rights Defenders; Abby Peterson, professor i sociologi. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Polisen och romer inom OSSE

Idaver Memedov arbetar vid enheten för romska frågor inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Hon berättar om rekommendationer för hur medlemsstaterna kan bekämpa rasism och diskriminering inom polisen och andra rättsliga myndigheter. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering och svensk rätt

Iain Cameron är professor i juridik vid Uppsala universitet. Han går igenom vad Polismyndigheten får göra i sitt arbete med identitetskontroller och vilka skyldigheter de har att inte diskriminera civilbefolkningen. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Svensk polis och likabehandling

Jenny Sjökvist är HR-strateg på Rikspolisstyrelsen och berättar hur Likabehandlingsplanen blir en central del i polisens verksamhet. Stefan Martinengo är chef för polisens utlänningsenhet i Uppsala. Han förklarar hur en inre utlänningskontroll går till och berättar att polisen ska inventera sitt arbetssätt. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Kritiken mot svensk polis

Diskussion om svensk polis och etnisk profilering. Medverkande: Rolf Graner, polisforskare vid Linnéuniversitetet i Växjö; Michael McEachrane, nätverket Fight Racism Now; Stefan Martinengo, chef för polisens utlänningsenhet i Uppsala; Jenny Sjökvist, HR-strateg på Rikspolisstyrelsen. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Röster från civila samhället

Samtal om vad det kan innebära att utsättas för ras- och etnisk profilering. Medverkande: Marian Wydow, Romskt informations- och kunskapscenter; Fatima Doubakil, Muslimska mänskliga rättighetskommittén och Samson Beshir, Antirasistiska Akademin. Moderator: Gabriella Ahlström. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Angus Deaton, ekonomi

Nationalekonomen Angus Deaton har fått Nobelpriset i ekonomi 2015 för sin analys av konsumtion, välfärd och fattigdom. Här går han igenom delar av sin analys och förklarar varför våra konsumtionsval påverkar hela samhället och hur man på bästa sätt kan mäta och analysera välfärd och fattigdom. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den oförväntade lusten

Patrik Rosdahl och Sahar Mosleh utmanar föreställningen att funktionshinder är ett hinder för ett bra sexliv. Patrik Rosdahl besöker ofta skolor i Malmö och berättar om sig själv. "En del tror att man inte har någon sexlust, bara för att man sitter i en rullstol", säger han. Sahar Mosleh är lesbisk och gift. Hon sitter i en permobil, för Sahar är sex mycket viktigt. Samtal med sexologen Birgitta Hulter.