Titta

UR Samtiden - Etnisk profilering

UR Samtiden - Etnisk profilering

Om UR Samtiden - Etnisk profilering

Föreläsningar och diskussioner från konferensen Etnisk profilering. Inspelat den 21 november 2014 på Stockholm Waterfront Congress Centre. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Till första programmet

UR Samtiden - Etnisk profilering : Ur ett svenskt polisperspektivDela
  1. Jag bad - förlåt - paneldeltagarna
    om en kort kommentar.

  2. Ni har lyssnat på föredragen,
    och du får gärna börja, Hans Nordin.

  3. Du har lyssnat på dina brittiska
    kollegor. Känner du igen problemen?

  4. Då talar jag svenska. Uppmärksamheten
    för oss började-

  5. -när DO-

  6. -rekommenderade oss att göra en
    undersökning om etnisk profilering.

  7. Nu tror jag att vi speglar
    brittisk polis i det avseendet-

  8. -och har etnisk profilering.
    Men vi har inte kommit så långt.

  9. Det är imponerande att man lyckats
    minska brottsligheten med 15 procent.

  10. Nick sa
    att det första steget är att inse-

  11. -att det finns problem
    som vi måste åtgärda.

  12. Är det där ni är?

  13. Vi har ingen kunskap inom Skåne-
    polisen och nog inte inom Sverige.

  14. Vi ska göra en undersökning.
    Dessvärre har det dragit ut på tiden.

  15. Vi hade ett upplägg
    som DO tyckte var tveksamt-

  16. -så vi gör om det. Och det blir ett
    arv till den nya Polismyndigheten.

  17. Och om jag får bestämma omfattar det
    även andra delar av landet.

  18. Kan du berätta nåt
    om undersökningen?

  19. Vad vore det för sorts undersökning?

  20. Det vi måste göra är att kartlägga
    om vi har etnisk profilering-

  21. -vilket jag ser som sannolikt.

  22. Nästa steg blir att utifrån det
    svaret ta ställning till vad göra.

  23. Utbildning
    har nämnts som ett exempel.

  24. Tack så mycket. - Johanna Westeson
    från Civil Rights Defenders-

  25. -vad tänkte du
    när du lyssnade på föredragen?

  26. Jag har många tankar efter att ha hört-

  27. -de här fascinerande föredragen.
    - Tack så mycket.

  28. Det är avgörande
    att erkänna problemet.

  29. Det vore intressant
    att få höra hur ni har jobbat internt-

  30. -inom polisen för att nå dit-

  31. -där man internt erkänner
    att det finns problem.

  32. Jag tror att det är rätt vanligt-

  33. -att poliser ute i fält ofta har
    en väldigt svår arbetsmiljö.

  34. De tycker att principerna är en sak,
    men att de vet hur verkligheten ser ut.

  35. "Det kanske kränker mänskliga
    rättigheter att utgå från etnicitet"-

  36. -"men vi vet att det fungerar."

  37. Och jag vill gärna höra-

  38. -hur ni har försökt åtgärda tankar som-

  39. -utgår från att verkligheten
    inte stämmer med principerna.

  40. Det är en sak,
    och det andra gäller data.

  41. Och i Sverige
    för vi ju inte statistik över etnicitet.

  42. Vi saknar den utgångspunkten.

  43. Det är en debatt som pågår,
    och jag säger inte-

  44. -att det finns en enkel lösning
    på problemet med bristande statistik.

  45. För det finns olika åsikter om sån
    statistiks existens och utformning.

  46. Men med tanke på dagens situation-

  47. -där etnicitet inte registreras
    över huvud taget i Sverige-

  48. -kan ni ge oss tips om hur vi ska jobba
    med frågan om etnisk profilering-

  49. -utan sån statistik?

  50. Kanske kan vi med hjälp av
    Open Society Justice Initiative-

  51. -introducera
    kroppsvisiteringsblanketter i Sverige-

  52. -och det är väl mer en fråga till dig.

  53. Skulle man kunna ha
    ett pilotprojekt nånstans i Sverige-

  54. -där vi faktiskt skulle kunna pröva det,
    och slutligen:

  55. Ni har fokuserat på kroppsvisiteringar.

  56. När vi pratar om
    etnisk profilering i Sverige-

  57. -är det främst-

  58. -två fall som varit särskilt stora
    de senaste åren.

  59. Dels registret över romer
    i södra Sverige-

  60. -och sökandet efter
    papperslösa invandrare.

  61. Så jag undrar också
    om ni har funderat över-

  62. -etnisk profilering
    i ett bredare perspektiv-

  63. -eller fokuserar ni bara
    på kroppsvisitering?

  64. För visst kan resonemanget appliceras
    på fler områden...

  65. ...inom polisen och samhället i stort...

  66. ...som till exempel socialtjänsten?

  67. Tack. Nu har vi frågor
    så det räcker hela dagen.

  68. Vi får väl hoppa över lunchen...

  69. Du tog upp de största frågorna här.

  70. Vi håller dem i åtanke,
    men först ska vi lyssna på Abby.

  71. -Varsågod, Abby.
    -Tack för era intressanta föredrag.

  72. Som Johanna påpekade-

  73. -är kroppsvisitering bara en taktik-

  74. -som används inom ramarna
    för etnisk profilering.

  75. Vem ska man kroppsvisitera? Polisen
    måste ju kunna avgöra det på nåt sätt.

  76. Det går en röd tråd genom svensk
    historia, och säkert även brittisk:

  77. Man kroppsvisiterar fattiga.

  78. Och särskilt fattiga unga män,
    för de kan ställa till med problem.

  79. Och här i Sverige... I Storbritannien
    jämnar ni ut statistiken.

  80. Ni har större chanser... Utifrån vad jag
    förstår från min tid i Storbritannien-

  81. -så finns det där fler...

  82. -De kallas...scots?
    -Scrotes.

  83. Det ska vara etniskt neutralt-

  84. -men det syftar på vita.

  85. Det finns många fattiga unga vita män
    som inte är lättidentifierade i Sverige.

  86. Så man får en...

  87. Även här är socioekonomiska faktorer
    ett problem-

  88. -men det är våra etniska minoriteter
    som bor i utsatta områden.

  89. De är lätta att identifiera.

  90. Vad ska en polis då göra?

  91. Man profilerar de uppenbart fattiga
    från fattiga områden.

  92. Och oftast är det unga män.

  93. Så vi måste nog inte...
    Vi måste ha det här i åtanke.

  94. Och en sak som ni
    kanske inte är medvetna om-

  95. -är att Sverige
    alltid tar efter Storbritannien.

  96. Och vi har dessutom
    religiös profilering.

  97. Vilka blir konsekvenserna av...

  98. ...att vi utbildar inte bara poliser...

  99. ...att få ett nytt synsätt
    på olika medborgare...

  100. ...utan även skolpersonal
    och socialtjänstpersonal?

  101. Vi bygger upp en sorts kvasi-Stasi,
    i hopp om...

  102. Och det har blivit ännu tydligare
    under det senaste året.

  103. Och det kan få konsekvenser
    som vi inte riktigt kan...

  104. Och ni har nog
    samma problem i Storbritannien-

  105. -för vi har tagit efter er.

  106. Tack så mycket. Vi börjar med frågan
    som rörde data och statistik.

  107. Och vi kanske kan få en kommentar
    från både från svensk polis-

  108. -och brittisk.
    Du kanske kan upprepa din fråga?

  109. Vi för inte statistik över etnicitet,
    och det kan man tycka vad man vill om.

  110. Etnicitet registreras inte.

  111. Vore det ändå en bra idé att införa
    nån slags kroppsvisiteringsblankett?

  112. Ser ni sätt att ta er runt det-

  113. -och använda några av
    era strategier i svensk miljö-

  114. -eller fungerar det som ni tar upp-

  115. -bara om data finns?

  116. Jag har pratat om två faser. Den första
    har inte med etnicitet att göra.

  117. Den handlar om
    att rätten att stoppa folk...

  118. ...till exempel
    för att kolla folks identitet...

  119. ...alla de här sätten
    att utöva offentlig makt...

  120. ...är inte nödvändigtvis effektiva.

  121. Man får studera bevisen,
    och hitta bevis om de saknas.

  122. Man får be forskarna om hjälp.

  123. Sen måste man se till
    att alla poliser inser-

  124. -vilken påverkan den här makten har.

  125. När man gör ståövningen
    med en massa poliser-

  126. -är det många fler
    som sätter sig tidigt.

  127. Poliserna har inte varit med om det.

  128. De brukar stoppa folk,
    men de blir sällan stoppade själva.

  129. Så många av dem förstår inte
    i tillräckligt hög utsträckning-

  130. -vilken påverkan användningen
    av den här makten har.

  131. Och användningen är inte så effektiv
    som vi tror att den är.

  132. Men den påverkar mycket,
    så var försiktig.

  133. När man tittar på etnicitet och data...

  134. I Storbritannien
    registrerar vi etnicitet på två vis.

  135. Vi började 1986 med ett av dem.

  136. Det var hur polisen
    uppfattade personens etnicitet.

  137. Det finns sju olika koder.

  138. Poliser kanske väljer fel
    - och ibland med flit-

  139. -men sett över lång tid
    lyckas de välja i stort sett rätt.

  140. De tittar på mig och Vic och säger
    att vi är svarta snarare än vita.

  141. Andra ser de som asiater.

  142. Det är ett bra sätt
    att skaffa statistik-

  143. -som inte involverar en potentiellt
    svårare diskussion med individen-

  144. -där den måste välja från en lista.

  145. För det gör vi också nu.
    Vi har sexton olika koder.

  146. Det är alltså en lista
    där man själv får välja sin etnicitet.

  147. Man kan hoppa direkt till det-

  148. -men även använda polisens
    uppfattning till en början.

  149. Och det enda
    som hindrar oss från att göra det-

  150. -är huruvida vi har
    en process som kan klara av det.

  151. Nu behöver vi inte längre
    använda blanketter-

  152. -utan kan göra det elektroniskt,
    vilket gör analysen av datan-

  153. -mycket lättare.

  154. Du sa nåt tänkvärt, Nick.

  155. Att man ska tänka efter
    innan man stoppar nån.

  156. Och det kräver att man är medveten
    och handlar inte bara om statistik.

  157. Det vi vet
    från vår utbildning av poliser-

  158. -är att de säger att de inte tänker på
    hur de påverkar medborgarna-

  159. -eftersom det är deras jobb.
    Och det är det ju faktiskt-

  160. -men de borde alltid fundera
    på konsekvenserna först.

  161. Och det räcker med
    att de funderar i en bråkdels sekund.

  162. Hans Nordin, vad säger du om det här?

  163. Är det ett problem
    att många poliser inte har upplevt-

  164. -hur det är att stoppas-

  165. -och därför inte förstår hur det känns?

  166. Det är en svår fråga,
    men vi har anställda hos oss-

  167. -som har annan etnisk bakgrund
    än majoriteten-

  168. -och de har ju också stoppats.

  169. Jag har talat med några,
    och de upplever vad som sägs här-

  170. -att det är på grund av
    att de tillhör en minoritet.

  171. Då är det klart ett problem
    för svensk polis.

  172. Får jag lov
    att skjuta in en annan fråga?

  173. Din propå om att vi inte
    bokför etnicitet är helt riktig-

  174. -försvårar det arbete
    som ni har gjort-

  175. -om att följa upp och kontrollera
    polisens agerande på fältet.

  176. Ett alternativ är
    att man har enkätundersökningar-

  177. -gentemot den som är drabbad
    och mäter det över tid.

  178. Så trots
    att det saknas etnisk statistik-

  179. -kan ni lära er av
    dem som använder det?

  180. Victor?

  181. Angående datainsamling: Det är inget
    som vi inom polisen har valt själva.

  182. En lag från 1976 tvingar myndigheter
    att samla in data om etnicitet.

  183. Så började det.
    1981 hade vi upploppen i Brixton-

  184. -och man anser att de orsakades av
    att polisen stoppade minoriteter.

  185. Vi hade en insats
    som hette Swamp 81.

  186. Man ville komma åt droghandeln och
    stoppade främst unga svarta män.

  187. Vi hade lagen från 1976 om
    att samla in statistik kring etnicitet-

  188. -och den gällde alla myndigheter.

  189. Vi hade kravaller som berodde på
    att polisen missbrukade sin makt.

  190. Det gjordes en utredning,
    och det kom en rekommendation-

  191. -om att polisen ska samla in statistik
    om vilka man stoppar.

  192. Så när vi började göra det
    kunde vi säga-

  193. -att om vi stoppar fler svarta-

  194. -beror det på att det här är områden
    som är mer brottsutsatta.

  195. Så vi kunde använda anekdotisk
    bevisföring för att rättfärdiga det.

  196. Men vi såg inte skillnaderna
    mellan olika områden.

  197. Så när vi blev tvungna att börja samla
    data fick vi en övergripande bild.

  198. Då kan vi som organisation
    säga till enskilda poliser...

  199. När vi skickar ut dem på gatan
    så jobbar de enskilt.

  200. En polis kanske kroppsvisiterar fem
    personer, varav tre tillhör minoriteter.

  201. Då kan den polisen påpeka
    att det inte är diskriminering-

  202. -utan att det är vederbörandes jobb.

  203. Men om vi ser till helheten
    blir bilden en annan.

  204. Så vi har övergripande problem-

  205. -men på fältet tycker man
    att man gör sitt jobb.

  206. Hur kan vi bättre koppla ihop helheten
    med individerna ute på fältet?

  207. Genom att samla in statistik
    ser vi vad som händer.

  208. Det är vad vi gör. Om vi
    går tillbaka till vad Nick talade om:

  209. Om vi stoppar folk hela tiden utan
    att det ger resultat, vad gör vi då?

  210. Man kan ha objektiva data-

  211. -som stimulerar en subjektiv diskussion
    för att påverka folk.

  212. Vi kan inte bara gorma om skillnaden.
    Poliserna på gatan är resultatinriktade.

  213. De gör sånt som de anser
    ökar säkerheten och motverkar brott.

  214. Det finns absolut poliser
    som är korrumperade eller rasister.

  215. Men de flesta vill bara sköta sitt jobb,
    även om det ibland blir fel.

  216. Vi måste få ut budskapet att man ska
    stoppa personer när det krävs-

  217. -men vara medveten om att om man
    bara stoppar kvinnor eller svarta-

  218. -kan det få negativa konsekvenser.

  219. Vi har blivit tvungna
    att enligt lagen samla in data-

  220. -och sen analysera
    och använda datan.

  221. Och gradvis har vi börjat använda
    datan för att förbättra oss.

  222. Varken polisen som institution eller
    dess företrädare har agerat perfekt.

  223. Frågan är om ni vill gå samma väg-

  224. -och vänta på att det händer nåt,
    eller själva ta initiativ till det?

  225. Men jag tror att det är svårt att köra
    ett pilotprojekt i ett begränsat område.

  226. För hur kan man applicera resultatet?
    Personer rör sig in och ut-

  227. -och då blir det nästan meningslöst
    att försöka samla in statistik.

  228. Man måste ta ett helhetsgrepp
    och få till politiska beslut-

  229. -och se till att polisen
    faktiskt följer nationell praxis.

  230. Så det handlar inte bara om polisen.
    Och för att ta upp det du nämnde:

  231. Vi har pratat om kroppsvisitering,
    men det handlar om så mycket mer.

  232. Och du nämnde att det är
    fattiga unga män som stoppas oftast-

  233. -men det sker på offentliga platser-

  234. -och det är på de offentliga platser
    som vi har lättast tillträde till.

  235. I ett arbetarklasskvarter tenderar folk
    att röra sig ute på gatorna.

  236. Om personer ur arbetarklassen
    dricker på gatan-

  237. -och det leder till slagsmål
    en lördagskväll-

  238. -förväntas vi ingripa.

  239. Men om nån har fest
    i ett medelklassområde-

  240. -och nån blir full och börjar bråka,
    drar vi oss för att åka dit-

  241. -eftersom vi inte är välkomna där.

  242. Där har de boende makt. Men till
    arbetarklassen är vi välkommen.

  243. Därför blir resultaten snedvridna-

  244. -för vi är mer välkomna
    i vissa områden än i andra.

  245. Vi måste ta itu med det och få
    till stånd en önskvärd förändring.

  246. Tack.
    - Jag vill ge er i publiken möjlighet-

  247. -att ställa frågor om ni har några.

  248. Varsågod.
    Det kommer en mikrofon strax.

  249. Hej. Jag heter Johan Rosquist.

  250. Jag forskar och doktorerar
    vid Göteborgs universitet.

  251. Jag forskar kring
    etnicitet och polisarbete.

  252. Min chef sitter där uppe. - Hej, Abby.

  253. Säg inget dumt nu...

  254. Ni har pratat om det här med etnicitet-

  255. -som ett sätt att kategorisera-

  256. -och dela in folk i olika grupper.

  257. Jag förstår det ur ett kriminologiskt
    och juridiskt perspektiv...

  258. ...och till viss del även...

  259. ...att man gärna
    vill ha fram data och statistik...

  260. ...för att visa
    var saker och ting går snett.

  261. Men mycket av forskningen tyder på-

  262. -att etnicitet inte handlar om
    kategorisering-

  263. -utan att det
    i stället är nåt som man gör.

  264. Etnicitet är nåt som skapas
    i och med social interaktion.

  265. Det här är då
    ur ett mer sociologiskt perspektiv.

  266. Och det jag menar här är...

  267. ...att när man utbildar och talar med...

  268. ...poliser om den faktiska
    kroppsvisiteringsprocessen...

  269. ...ingår då det här
    med att först tänka efter?

  270. När man närmar sig en person,
    funderar man då på-

  271. -om det beror på den
    personens etnicitet eller bakgrund?

  272. Ja, Nick?

  273. Det är inte avsikten,
    även om det ibland blir så.

  274. Utan det är större än så.

  275. Det här är en stor grej.

  276. Att bli stoppad av polisen är
    en stor grej för en vanlig medborgare.

  277. Så man ska bara göra det
    när det är nödvändigt och lagligt-

  278. -och ett rimligt sätt
    att hantera situationen-

  279. -och ingen annan lösning finns.

  280. Det gör att den sortens ingripande
    kan minskas enormt mycket.

  281. Det är viktigt, för ibland
    går såna ingripanden snett.

  282. Ibland beror det på polisen i fråga
    och ibland på medborgaren.

  283. Men resultatet kan bli
    att man hamnar i brottsregistret-

  284. -med allt vad det innebär rent socialt.

  285. Så det är inte personens etnicitet
    man ska fundera över-

  286. -utan om man verkligen
    ska göra det här ingripandet.

  287. Och ibland är svaret
    att det är rätt sak att göra-

  288. -och ibland
    att det finns bättre alternativ.

  289. Vi har tid för en sista fråga
    om den blir kort...

  290. -Ja?
    -En snabb kommentar:

  291. Etnicitet är en fråga om synlighet.
    Det är vad vi pratar om här.

  292. Vi hade en väldigt trevlig middag i går
    och ett intressant samtal.

  293. Vilken är den största invandrargruppen
    i Sverige?

  294. Finländarna.

  295. Ser man skillnad på
    en finländare och en dansk?

  296. Hade jag kunnat vara finsk?

  297. Det är vad vi pratar om i dag.

  298. Så låt oss tala om synlighet
    snarare än om kategorisering.

  299. När vi kategoriserar
    kan vi se på ett papper-

  300. -vad vi tror oss se i verkligheten.

  301. Det är det vi pratar om. Om det bara
    gällde etnicitet vore det inget problem.

  302. Då hade polisen bara tagit hand
    om finnarna och ignorerat andra.

  303. Det är det som vi vill förändra.
    Vi kan inte bara samla in data-

  304. -utan vi måste använda den
    till att börja agera annorlunda-

  305. -eller inse precis varför vi gör
    som vi gör och kunna uttrycka det.

  306. Om vi sätter oss ner
    och går igenom processen-

  307. -kan vi nog hitta en rimlig förklaring
    till den etniska profileringen.

  308. Jag säger inte att den säkert stämmer,
    men nu sitter vi här förvirrade.

  309. Å ena sidan diskriminerar vi, samtidigt
    som vi bara skyddar medborgarna.

  310. Då får vi en polariserad dialog
    som inte bidrar med lösningar-

  311. -när det gäller att åtgärda problemen
    som i dag finns i Sverige.

  312. Tack.

  313. Det är ett bra uttryck,
    "visible minorities".

  314. Jag tror inte
    att vi har nåt liknande på svenska.

  315. Ja, vi använder den sortens uttryck.

  316. Vi har fler frågor men ont om tid.

  317. Väldigt kortfattat. - Ni får tillfällen
    att ställa frågor i eftermiddag.

  318. Prata med mig,
    så tar vi frågorna efter lunch.

  319. Väldigt kortfattat, Johanna.

  320. Jag måste ta tillfället i akt nu när jag
    sitter här med nån från Skånepolisen.

  321. Det är fantastiskt att höra-

  322. -att ni genomför
    den här undersökningen-

  323. -och att fler än Skånepolisen
    så småningom ska involveras.

  324. Ni tog upp att det som gav upphov
    till åtgärderna i Storbritannien-

  325. -var några allvarliga incidenter-

  326. -och brott mot mänskliga rättigheter,
    som mordet på Stephen Lawrence.

  327. Vi för inte statistik
    över etnicitet i Sverige i dag-

  328. -men vi kan kartlägga
    polisens etniska profilering.

  329. Vi kan genomföra
    kvalitativa studier och annat.

  330. Jag vill uppmana dig
    och andra poliser här-

  331. -att involvera oss i civilsamhället-

  332. -och de grupper som är mest utsatta.

  333. Det här är en fråga om trovärdighet.

  334. Det här kan bli en utmärkt studie-

  335. -men de grupper
    som saknar förtroende för polisen-

  336. -och då tänker jag särskilt på romer,
    med tanke på registren i Skåne-

  337. -måste involveras
    om studien ska få avsedd effekt.

  338. För det handlar om att bygga
    förtroende bland rätt grupper.

  339. Tack.

  340. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ur ett svenskt polisperspektiv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

2013 avslöjades att polisen i Skåne hade fört register över svenska romer. Det konstaterades vara olagligt. Här diskuteras hur man i Sverige kan genomföra kontroller utan etnisk profilering. Medverkande: Hans Nordin, biträdande länspolismästare för Polismyndigheten i Skåne; Johanna Westeson, människorättsjurist för Civil Rights Defenders; Abby Peterson, professor i sociologi vid Göteborgs universitet. Inspelat den 21 november 2014 på Stockholm Waterfront Congress Centre. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet, Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Diskriminering av romer, Etnisk diskriminering, Juridik, Polisarbete, Polisregister, Polisväsen, Rättsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Etnisk profilering

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering: en diskrimingeringsfråga

Diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg föreläser om etnisk profilering och diskrimineringslagen. Broberg säger att diskrimineringslagen inte är tillräcklig, utan att det krävs en aktiv dialog mellan myndigheter, forskare och civilsamhället. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering: från USA till dagens Europa

Rachel Nield från The Open Society Justice Initiative berättar om bakgrunden till etnisk profilering i USA och Storbritannien. Hon resonerar kring vad som utgör rasism och vad som är rättvist och effektivt polisarbete. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering i Storbritannien

Nick Glynn från Polishögskolan i England föreläser om hur man arbetar med att motarbeta etnisk profilering inom polisen i Storbritannien. Han menar att man har fördomar även om man vill vara god, men att man måste erkänna dem för att komma åt problemet. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Hur kan polisen jobba utan etnisk profilering?

Victor Olisa är polischef i stadsdelen Haringey i London. Han berättar om hur polisen i London arbetar med att stoppa och undersöka enskilda individer. Han ger en bakgrund, talar om hur polisen arbetar i dag, och hur man kan förbättra arbetet i framtiden. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Ur ett svenskt polisperspektiv

2013 avslöjades att polisen i Skåne hade fört register över svenska romer. Här diskuteras hur man i Sverige kan genomföra kontroller utan etnisk profilering. Medverkande: Hans Nordin, Polismyndigheten i Skåne; Johanna Westeson, Civil Rights Defenders; Abby Peterson, professor i sociologi. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Polisen och romer inom OSSE

Idaver Memedov arbetar vid enheten för romska frågor inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Hon berättar om rekommendationer för hur medlemsstaterna kan bekämpa rasism och diskriminering inom polisen och andra rättsliga myndigheter. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering och svensk rätt

Iain Cameron är professor i juridik vid Uppsala universitet. Han går igenom vad Polismyndigheten får göra i sitt arbete med identitetskontroller och vilka skyldigheter de har att inte diskriminera civilbefolkningen. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Svensk polis och likabehandling

Jenny Sjökvist är HR-strateg på Rikspolisstyrelsen och berättar hur Likabehandlingsplanen blir en central del i polisens verksamhet. Stefan Martinengo är chef för polisens utlänningsenhet i Uppsala. Han förklarar hur en inre utlänningskontroll går till och berättar att polisen ska inventera sitt arbetssätt. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Kritiken mot svensk polis

Diskussion om svensk polis och etnisk profilering. Medverkande: Rolf Graner, polisforskare vid Linnéuniversitetet i Växjö; Michael McEachrane, nätverket Fight Racism Now; Stefan Martinengo, chef för polisens utlänningsenhet i Uppsala; Jenny Sjökvist, HR-strateg på Rikspolisstyrelsen. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Röster från civila samhället

Samtal om vad det kan innebära att utsättas för ras- och etnisk profilering. Medverkande: Marian Wydow, Romskt informations- och kunskapscenter; Fatima Doubakil, Muslimska mänskliga rättighetskommittén och Samson Beshir, Antirasistiska Akademin. Moderator: Gabriella Ahlström. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Genusmaraton

Den andra kvinnan

Gunilla Olofsdotter är fil.dr i sociologi. Som utvärderare följde hon ett utbildningsprojekt för kvinnor med utländsk härkomst och/eller funktionshindrade kvinnor. Projektet initierades och drevs av en lokal kvinnojour i en mindre svensk stad. Syftet var att höja kunskapsnivån kring dessa frågor, motverka fördomar och att synliggöra dessa kvinnors behov. Arrangör: Forum för genusvetenskap vid Mittuniversitetet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.