Titta

UR Samtiden - Etnisk profilering

UR Samtiden - Etnisk profilering

Om UR Samtiden - Etnisk profilering

Föreläsningar och diskussioner från konferensen Etnisk profilering. Inspelat den 21 november 2014 på Stockholm Waterfront Congress Centre. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Till första programmet

UR Samtiden - Etnisk profilering : Polisen och romer inom OSSEDela
  1. Vi ska börja eftermiddagen
    med en intressant föreläsning-

  2. -om etnisk profilering
    och andra utmaningar-

  3. -i fråga om relationen mellan polis
    och romer i OSSE-området.

  4. OSSE står för "Organisationen
    för säkerhet och samarbete i Europa".

  5. Vi välkomnar Idaver Memedov-

  6. -från enheten för romafrågor
    vid OSSE.

  7. Tack. - Tack till organisatörerna
    för att ni bjudit in oss-

  8. -att delta i denna viktiga diskussion.

  9. Jag ska kort förklara
    vad vår organisation gör.

  10. OSSE arbetar
    med frågor inom olika områden:

  11. Militära, ekonomiska,
    miljörelaterade och humanitära.

  12. Avdelningen för demokrati
    och mänskliga rättigheter-

  13. -är den institution som främst
    fokuserar på den humanitära aspekten.

  14. Inom avdelningen finns en kontakt-
    punkt för frågor om romer och sinter.

  15. Den är den första och enda i sitt slag-

  16. -inom de internationella organisationer
    som finns i dag.

  17. Organisationen har 57 deltagarländer,
    däribland Sverige.

  18. Den omfattar även organisationer
    från...

  19. ...från Ryssland, Kanada och USA.

  20. Jag ska börja med att helt kort
    förklara vår avdelnings uppdrag.

  21. Ett av de viktigaste dokument
    som har antagits-

  22. -gällande romer inom OSSE-

  23. -är handlingsplanen för att förbättra
    situationen för romer och sinter-

  24. -inom OSSE-området.
    Handlingsplanen antogs 2003.

  25. Den var den första i sitt slag,
    och den är omfattande.

  26. Den behandlar romernas situation
    på olika områden.

  27. Den börjar med romernas situation
    när det gäller utbildning-

  28. -och går vidare med situationen när
    det gäller hälsovård och arbetslöshet-

  29. -och romernas delaktighet
    i politiken och samhället.

  30. Den har även ett viktigt kapitel om
    kampen mot rasism och diskriminering.

  31. En av de viktigaste delarna
    i det kapitlet-

  32. -är delen om brottsbekämpning.

  33. Där finns ett antal rekommendationer-

  34. -i fråga om medlemsstaternas
    åtaganden-

  35. -när det gäller
    att förbättra förhållandet-

  36. -mellan polisen, romerna och sinterna
    inom OSSE.

  37. Kontaktpunkten
    för frågor rörande romer och sinter-

  38. -samarbetar med polisenheten-

  39. -som är en annan avdelning
    inom OSSE i Wien.

  40. Enligt handlingsplanen är vårt uppdrag
    att förbättra förhållandet-

  41. -mellan polisen och romerna.

  42. Vi ska stötta deltagarländerna
    när de genomför de åtaganden-

  43. -som de tagit på sig.

  44. Och OSSE:s högkommissarie
    för nationella minoriteter-

  45. -ska jobba med dessa frågor
    med vår avdelning.

  46. Särskilt gäller det uppförandekoden
    mot etnisk profilering-

  47. -och arbetet för bättre relationer
    mellan olika folkgrupper.

  48. Handlingsplanen innehåller som sagt
    ett antal rekommendationer-

  49. -angående förhållandet
    mellan polisen och romerna.

  50. Jag ska snabbt gå igenom
    dessa rekommendationer.

  51. De handlar om problem
    som var aktuella-

  52. -då handlingsplanen togs fram 2003.

  53. Till exempel de bristande kunskaperna-

  54. -om romernas situation
    hos brottsbekämpande organ-

  55. -och fördomarna och de negativa
    stereotyperna inom dessa organ.

  56. Man tar även upp
    överdriven våldsanvändning-

  57. -och respekten
    för de mänskliga rättigheterna-

  58. -när det gäller förhållandet
    mellan romer, sinter och polis.

  59. Man diskuterar även förtroendebristen,
    och jag ska gå tillbaka i historien-

  60. -för att visa varför förtroendet brister
    mellan romer, sinter och polis.

  61. Man diskuterar effektiva ingripanden-

  62. -av polisen och icke-statliga organ
    mot brott med rasistiska förtecken.

  63. Det var ett problem då, och man
    yrkar på att policyer ska tas fram-

  64. -som kan ge effektiva ingripanden
    från polisens sida.

  65. Rekommendationerna
    innehåller även en uppmaning-

  66. -om att utvärdera
    nationella lagar och regler-

  67. -och jämföra dem med internationella
    människorättsdokument.

  68. En mycket viktig faktor är förstås också
    att det sker ett samarbete-

  69. -mellan brottsbekämpande organ-

  70. -och de romska civilsamhällena.

  71. De senare är mycket medvetna
    om de problem som romer står inför.

  72. Tillsammans kan man utforma upp-
    förandekoder, praktiska vägledningar...

  73. ...och kurser.
    Den sista rekommendationen-

  74. -är att uppmuntra romer och sinter att
    arbeta inom brottsbekämpande organ.

  75. Detta har betraktats
    som ett effektivt sätt-

  76. -att främja tolerans och mångfald
    inom polisen-

  77. -och därigenom också bekämpa
    stereotyper och fördomar.

  78. Vi ska alltså gå tillbaka i historien.

  79. Polisen var ofta den första myndighet
    som romerna kom i kontakt med.

  80. Tänk på att romer och sinter ofta
    var på resande fot, historiskt sett.

  81. Den första myndighet de
    kom i kontakt med, var då polisen.

  82. Oftast var den erfarenheten
    inte särskilt trevlig.

  83. Många tror att romerna
    fortfarande är ett resande folk-

  84. -men i dag är de allra flesta bofasta.

  85. Det finns grupper av romer och sinter
    som fortfarande reser omkring-

  86. -men majoriteten är bofasta
    och lever på en plats.

  87. Genom hela Europas historia-

  88. -har romerna betraktats som kriminella.

  89. Självklart har detta påverkat polisens
    beteende gentemot romerna.

  90. Detta mönster eskalerade-

  91. -under andra världskriget
    och nazisttiden-

  92. -då romerna
    förklarades vara "asociala".

  93. Under den här perioden-

  94. -tror man att minst en halv miljon
    romer dödades under förföljelserna.

  95. På grund av dessa
    erfarenheter av förtryck-

  96. -och maktmissbruk från polisens sida-

  97. -råder det i dag en brist på förtroende
    mellan polis och romer-

  98. -och andra relaterade grupper.

  99. Ofta visar det sig
    att om man gör försök-

  100. -att förbättra samarbetet
    mellan grupperna-

  101. -så avvisas försöken.
    Folk saknar nämligen förtroende-

  102. -inte bara för polisen
    utan för många andra institutioner.

  103. Här har jag skrivit upp några problem
    som romerna står inför i dag.

  104. Det gäller alltså problem
    som fortfarande kvarstår.

  105. Vi är alltså det viktigaste organet-

  106. -som stöttar deltagarländerna
    i genomförandet av handlingsplanen.

  107. Men samtidigt utvärderar vi
    hur det går-

  108. -med ländernas genomförande
    av handlingsplanen.

  109. Vår enhet har lagt fram två rapporter-

  110. -om genomförandet
    av handlingsplanen.

  111. Den första kom 2008
    och den andra 2013.

  112. I dessa rapporter
    utvärderar vi även deltagarländerna-

  113. -i fråga om arbetet med att förbättra
    förhållandet mellan polis och romer.

  114. Här är några av de problem
    som vi har upptäckt.

  115. Etnisk profilering pågår fortfarande,
    och i morse fick vi höra om det.

  116. Jag ska ge ett intressant exempel.

  117. Det visar att etnisk profilering-

  118. -inte bara sker bland poliser,
    utan är ett mycket större fenomen.

  119. Minns ni fallet med den blonda flickan,
    Maria?

  120. Hon hittades av polisen
    i ett romskt läger i Grekland.

  121. I det fallet såg vi många stereotyper
    och fördomar mot romer.

  122. Polisen var där i ett annat ärende
    när de hittade flickan.

  123. Hon var blond och blåögd, och de
    tänkte att hon inte kunde vara rom.

  124. Fallet uppmärksammades av media-

  125. -inte bara nationellt,
    utan internationellt.

  126. I flera veckor
    rapporterades det ständigt om fallet.

  127. Man skrev om hur myndigheterna hade
    hanterat det, att man gjorde DNA-test-

  128. -och att föräldrarna inte var flickans
    biologiska, vilket stärkte fördomen-

  129. -om att romer
    inte kan vara blonda och blåögda.

  130. Detta påverkade även
    några poliser i Irland-

  131. -till att besöka romska familjer.

  132. I två fall omhändertog de
    romska familjers barn-

  133. -enbart för att de ansåg
    att de inte såg romska ut.

  134. "Romer är alltid mörka."

  135. I mitt land kallar man oss
    för "mörkhyade" eller "svarta".

  136. Men det är intressant
    att i alla dessa fall-

  137. -så var barnens föräldrar romer.
    I fallet i Grekland-

  138. -visade det sig
    att föräldrarna till Maria-

  139. -som kallades "den blonda ängeln" -
    de var romer från Bulgarien.

  140. De kom till Grekland för att arbeta,
    och eftersom de inte hade pengar nog-

  141. -lämnade de dottern
    hos en romsk familj i Grekland.

  142. Jag ska inte uttala mig om huruvida det
    var rätt eller fel att lämna henne där.

  143. Jag säger bara att flickan var romsk.

  144. Samma sak hände i de irländska fallen.

  145. De skilde barnen från föräldrarna-

  146. -och när man hade gjort DNA-tester
    visade det sig att barnen var...

  147. Föräldrarna var barnens biologiska.
    Barnen hörde hemma i sina familjer.

  148. Och den irländska ombudsmannen-

  149. -sa att det var ett tydligt fall av
    etnisk profilering från polisens sida.

  150. Det finns många liknande exempel.
    Vi ser fortfarande exempel på-

  151. -att romer inte tillåts lämna
    sina egna länder och resa utomlands.

  152. Det är solklara fall
    av etnisk profilering.

  153. Det finns särskilt tydliga fall
    i Makedonien.

  154. Där försöker myndigheterna hindra
    så kallade "falska asylsökande"-

  155. -från att söka asyl inom EU. Därför har
    man infört "förebyggande åtgärder".

  156. Det innebär att polisen
    utgår från en profil.

  157. ERRC, europeiskt centrum
    för romers rättigheter-

  158. -säger att 90 % av dem som har nekats
    tillstånd att lämna landet var romer.

  159. Detta sker i dag - det är inte historia.

  160. Vi har också hört om ett fall
    här i Sverige-

  161. -där man i hemlighet sammanställde
    information om 5 000 romer-

  162. -varav 1 000 fortfarande var barn.

  163. Det här är bara några exempel
    på etnisk profilering.

  164. Det är ett stort problem för romer,
    men det är inte det enda problemet.

  165. Etnisk profilering handlar inte bara
    om att man stoppas av polisen-

  166. -utan även om överdriven
    våldsanvändning från polisens sida.

  167. Det har inträffat flera gånger att
    polisen har gjort husundersökningar-

  168. -i romska bosättningar
    utan att ha husrannsakningsorder.

  169. Vi hörde om ett intressant exempel
    när vi var i Slovakien nyligen.

  170. Där behövde de ingen rannsaknings-
    order, för romerna bor i skjul.

  171. I dessa bosättningar
    betraktar man inte skjulen-

  172. -som riktiga hem.

  173. Man gick alltså bara in
    utan rannsakningsorder.

  174. Det rapporterades att en insatsstyrka
    på sextio poliser gick in-

  175. -och misshandlade människor,
    däribland...

  176. Den yngsta person som utsattes var
    ett sex månader gammalt spädbarn.

  177. Ett annat problem när det gäller...

  178. ...när det gäller romerna och polisen...

  179. Polisen finns ju till
    för att skydda oss.

  180. Oavsett vad vi har för etnicitet,
    religion eller sexuell läggning-

  181. -så har vi rätt till samma skydd.

  182. Under de senaste fyra åren har vi sett-

  183. -ett antal attacker mot romer
    av icke-statliga aktörer.

  184. Amnesty International och ERRC
    har rapporterat-

  185. -om minst 120 attacker i Ungern,
    Slovakien, Tjeckien och Bulgarien.

  186. När det gäller Ungern-

  187. -skedde 40 attacker från 2008 till 2012.

  188. Nio personer dödades
    och många skadades.

  189. Det är intressant. Än en gång ser vi att
    etnisk profilering inte är nåt annat-

  190. -än de fördomar och stereotyper
    som vi har inom oss.

  191. Det finns ett exempel från en stad
    - jag ska försöka uttala namnet:

  192. Tatárszentgyörgy tror jag att den heter.

  193. Där inträffade ett fall 2008
    då icke-statliga aktörer-

  194. -attackerade ett hus,
    där en romsk man-

  195. -bodde med sin son. Angriparna
    kastade molotovcocktails på huset.

  196. När männen flydde ut ur huset
    blev de nedskjutna.

  197. Polisen och brandkåren kom dit.

  198. De antog omedelbart-

  199. -att branden hade startat
    på grund av ett elfel-

  200. -för enligt fördomarna
    stjäl romer elektricitet.

  201. De antog alltså att huset
    började brinna på grund av ett elfel.

  202. De undersökte inte ens kropparna
    för att se om nåt brott hade begåtts.

  203. Vid obduktionen insåg man att det var
    mord, då man hittade gevärskulorna.

  204. Men då hade man redan
    förlorat en massa tid-

  205. -då man hade kunnat samla in bevis.

  206. De försatt möjligheten
    att blockera infartsvägarna till byn-

  207. -och söka efter gärningsmännen.

  208. Allt detta berodde på de
    fördomar och stereotypa uppfattningar-

  209. -som dessa poliser hade.

  210. Men när det gäller
    fördomar och stereotyper-

  211. -kan vi inte bara skylla på de enskilda
    poliserna. De lever inte i ett vakuum.

  212. De är en del av samhället. Deras
    fördomar och stereotypa uppfattningar-

  213. -är desamma
    som finns i hela samhället.

  214. De speglar vårt samhälle.

  215. Hur polisen utför sitt arbete
    beror på vårt samhälle.

  216. Det har lagts fram ett antal fall
    vid Europadomstolen-

  217. -där Europadomstolen
    har fördömt flera länder-

  218. -för ineffektivt undersökningsarbete.
    Det bekräftar också det jag sa-

  219. -om attackerna mot romer.

  220. Vissa fall har gällt attacker mot romer
    av icke-statliga aktörer-

  221. -men det finns även polisvåldsfall där
    Europadomstolen har fördömt stater-

  222. -för att man har brutit
    mot artikeln om rätten till liv-

  223. -och artikeln
    om rätten att slippa tortyr.

  224. När det gäller romerna och polisen-

  225. -måste jag nämna kvinnornas
    särskilt utsatta situation.

  226. Ett exempel på deras utsatthet
    är att vid fall av våld i hemmet-

  227. -kan polisen låta bli att komma,
    eller säga-

  228. -att de inte lägger sig i
    romernas angelägenheter.

  229. I många fall gör polisen inget, utan
    säger: "Ni får själva lösa problemet."

  230. Det finns även allvarliga fall
    av till exempel trafficking.

  231. Ofta betraktas romer helt enkelt
    som illegala invandrare.

  232. Man tänker inte på att romer
    även kan utsättas för trafficking.

  233. Med tanke på detta
    är polisens roll väldigt viktig-

  234. -och dessa problem kvarstår att lösa.

  235. Vi har som sagt fått i uppdrag att
    arbeta tillsammans med polisenheten-

  236. -för att förbättra förhållandet
    mellan romer, sinter och polis.

  237. Vi har därför tagit fram
    en handbok med praktiska råd-

  238. -om hur man
    kan skapa förtroende och förståelse-

  239. -mellan romer, sinter och polis.

  240. Handboken ska vara
    ett stöd för deltagarländerna-

  241. -i arbetet med att ta fram strategier-

  242. -och att ta fram och genomföra
    policyer och projekt-

  243. -för att förbättra
    polisens förhållande till dessa grupper.

  244. Den tar upp hur man förebygger och
    hanterar brott med rasistiska förtecken.

  245. Vem vänder sig då handboken till?

  246. Det är främst ett dokument
    som vänder sig till lagstiftarna.

  247. Det är inte tänkt att användas
    i polisens dagliga arbete.

  248. Det riktar sig i stället
    till lagstiftarna-

  249. -så att de kan tillämpa dessa
    praktiska råd i sina egna länder.

  250. Ni hittar handboken via den här länken.

  251. Handboken
    har lanserats i Storbritannien-

  252. -Rumänien, Slovakien och Ungern.

  253. Den finns också översatt
    till serbiska och bulgariska-

  254. -men de översättningarna
    har inte lanserats.

  255. Lanseringen brukar ske
    tillsammans med inrikesministeriet-

  256. -och polismyndigheten.

  257. Tanken är att de därefter ska utforma
    sina regelsystem utifrån handboken.

  258. Okej...

  259. Jag skulle bara vilja...

  260. Jag vill bara belysa en del av de data-

  261. -som har kommit fram i forskningen.

  262. De kommer från FRA:s studie
    om etnisk profilering av romer.

  263. En av tre romska respondenter hade
    stoppats av polisen under det år-

  264. -som föregick studien.

  265. En annan mycket viktig fråga-

  266. -är att romer ofta inte polisanmäler
    de brott som de utsätts för-

  267. -på grund av bristen på förtroende
    för polisen.

  268. Kan jag bara säga några ord till?

  269. Datainsamling
    är nåt som har debatterats.

  270. På vår enhet är vi för datainsamling.

  271. Men bara när den ska ligga till grund
    för lagstiftningen-

  272. -och syftar till att informera
    lagstiftarna om romernas situation.

  273. Då kan de ta fram effektiva lagar som
    är anpassade efter romernas situation.

  274. Vi är för att man samlar in data
    om romerna och arbetsmarknaden-

  275. -eller om romernas tillgång
    till hälsovård.

  276. Det här är viktiga frågor när det gäller
    insamling av data om romer-

  277. -för utan sådan data
    kan vi inte ta fram lagstiftning.

  278. Staten har dessutom
    en direkt skyldighet-

  279. -att skaffa sig kunskap om situationen.

  280. Okej, ska jag...?

  281. Jag skulle gärna vilja prata mer, men
    jag har nog redan dragit över tiden.

  282. Men jag besvarar gärna frågor senare,
    under paneldiskussionen.

  283. Tack.

  284. Översättning: Maria Åsard
    wwwbtistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Polisen och romer inom OSSE

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Idaver Memedov arbetar vid enheten för romska frågor inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Hon berättar om hur man arbetar för att förbättra situationen för romer inom OSSE-området. Organisationen har bland annat skapat rekommendationer för hur medlemsstaterna kan bekämpa rasism och diskriminering inom polisen och andra rättsliga myndigheter. Inspelat den 21 november 2014 på Stockholm Waterfront Congress Centre. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet, Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Diskriminering, Diskriminering av romer, Juridik, Polisarbete, Polisväsen, Romer, Rättsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Etnisk profilering

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering: en diskrimingeringsfråga

Diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg föreläser om etnisk profilering och diskrimineringslagen. Broberg säger att diskrimineringslagen inte är tillräcklig, utan att det krävs en aktiv dialog mellan myndigheter, forskare och civilsamhället. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering: från USA till dagens Europa

Rachel Nield från The Open Society Justice Initiative berättar om bakgrunden till etnisk profilering i USA och Storbritannien. Hon resonerar kring vad som utgör rasism och vad som är rättvist och effektivt polisarbete. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering i Storbritannien

Nick Glynn från Polishögskolan i England föreläser om hur man arbetar med att motarbeta etnisk profilering inom polisen i Storbritannien. Han menar att man har fördomar även om man vill vara god, men att man måste erkänna dem för att komma åt problemet. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Hur kan polisen jobba utan etnisk profilering?

Victor Olisa är polischef i stadsdelen Haringey i London. Han berättar om hur polisen i London arbetar med att stoppa och undersöka enskilda individer. Han ger en bakgrund, talar om hur polisen arbetar i dag, och hur man kan förbättra arbetet i framtiden. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Ur ett svenskt polisperspektiv

2013 avslöjades att polisen i Skåne hade fört register över svenska romer. Här diskuteras hur man i Sverige kan genomföra kontroller utan etnisk profilering. Medverkande: Hans Nordin, Polismyndigheten i Skåne; Johanna Westeson, Civil Rights Defenders; Abby Peterson, professor i sociologi. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Polisen och romer inom OSSE

Idaver Memedov arbetar vid enheten för romska frågor inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Hon berättar om rekommendationer för hur medlemsstaterna kan bekämpa rasism och diskriminering inom polisen och andra rättsliga myndigheter. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering och svensk rätt

Iain Cameron är professor i juridik vid Uppsala universitet. Han går igenom vad Polismyndigheten får göra i sitt arbete med identitetskontroller och vilka skyldigheter de har att inte diskriminera civilbefolkningen. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Svensk polis och likabehandling

Jenny Sjökvist är HR-strateg på Rikspolisstyrelsen och berättar hur Likabehandlingsplanen blir en central del i polisens verksamhet. Stefan Martinengo är chef för polisens utlänningsenhet i Uppsala. Han förklarar hur en inre utlänningskontroll går till och berättar att polisen ska inventera sitt arbetssätt. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Kritiken mot svensk polis

Diskussion om svensk polis och etnisk profilering. Medverkande: Rolf Graner, polisforskare vid Linnéuniversitetet i Växjö; Michael McEachrane, nätverket Fight Racism Now; Stefan Martinengo, chef för polisens utlänningsenhet i Uppsala; Jenny Sjökvist, HR-strateg på Rikspolisstyrelsen. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Röster från civila samhället

Samtal om vad det kan innebära att utsättas för ras- och etnisk profilering. Medverkande: Marian Wydow, Romskt informations- och kunskapscenter; Fatima Doubakil, Muslimska mänskliga rättighetskommittén och Samson Beshir, Antirasistiska Akademin. Moderator: Gabriella Ahlström. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

De finska romernas invandring och deras kamp

Diana Nyman är sakkunnig i romska frågor och föreläser om de finska romernas historia. Finska romer kom som socialpolitiska flyktingar till Sverige i slutet av 1950-talet och har fått kämpa hårt för sina rättigheter. Nyman ger en kronologi över viktiga händelser. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Från kroppsstraff till tuktande av själen

Om synen på brott och straff i 1800-talets Sverige. Vi besöker Spinnhuset i Göteborg.