Titta

UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Om UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Föreläsningar av Nobelpristagare för gymnasieelever. Medverkande: Stefan W Hell, William E Moerner och Eric Betzig, 2014 års Nobelpris i kemi, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura, fysik, och Jean Tirole, ekonomi. Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm berättar om kemipriset, ordföranden i Nobelkommittén för kemi Sven Lidin ger bakgrunden och forskarna Sara Strandberg och Maria Tenje berättar om sina yrkesval. Inspelat på Tumba gymnasium, Kungsholmens gymnasium och Norra Real, Stockholm, i december 2014. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014 : Frågestund med NobelpristagareDela
  1. Nu undrar jag vilka frågor ni har.
    Här har vi en fråga.

  2. Jag heter Mohammed
    och undrar vad ert nästa steg blir.

  3. Ni har fått Nobelpriset
    och skulle kunna slappna av-

  4. -och ta semester hela livet.
    Vad blir nästa steg för er?

  5. När man forskar om nåt under lång tid-

  6. -måste man hela tiden skjuta upp
    tillfredsställelsen och fortsätta.

  7. Därför finns det alltid
    fler saker vi vill göra.

  8. Det finns fler utmaningar, man vill
    få det att fungera bättre och oftare.

  9. Man vill att superupplösningen
    ska fungera i fler intressanta miljöer-

  10. -och visa nytt om molekylerna.

  11. Så jag vill fortsätta att tänja
    på vetenskapens gränser.

  12. Kanske byter jag nån gång inriktning-

  13. -men just nu är det vi kan göra
    med superupplösning ännu intressant.

  14. I min presentation pratade jag lite om
    de områden jag utforskat på sistone.

  15. Men jag tror att jag arbetar
    med mikroskopi i några år till-

  16. -innan jag har sagt det jag vill säga
    och sen går jag vidare.

  17. Jag har ju ännu inte
    lyckats bli astronaut.

  18. Även om jag inte
    kommer ut i rymden själv-

  19. -fantiserar jag om
    att jobba för Elon Musk eller nån.

  20. Kanske jobbar jag för SpaceX en dag.

  21. Som W.E. sa är det vi gör
    värt att utveckla vidare.

  22. Superupplöst mikroskopi
    kan tas till en ännu högre nivå.

  23. Det vi kan göra med det i dag
    styr förstås det vi kan se.

  24. Vi har upptäckt en princip
    och att den fungerar.

  25. Men flyttar man fram gränsen, så att
    det blir bättre, snabbare och så vidare-

  26. -kan vi upptäcka ännu fler saker.

  27. Visionen är att man ska se
    alla molekyler i en cell röra sig.

  28. Det finns ju begränsningar,
    som Eric nämnde.

  29. Om man kommer upp i
    en extremt hög prestanda-

  30. -kommer man att kunna se
    så många väsentliga saker-

  31. -att det knappt går att föreställa sig.
    Framtidsutsikterna är enorma-

  32. -för att man i detalj ska kunna se-

  33. -hur celler fungerar på molekylär nivå.

  34. Det skulle revolutionera
    hur vi behandlar sjukdomar-

  35. -och skulle hjälpa människan
    enormt mycket.

  36. Å andra sidan började jag med det här
    för att jag ville göra nåt coolt.

  37. Så jag funderar på vilken ny cool grej
    jag skulle kunna jobba på.

  38. Men om jag har kommit på nåt
    säger jag ändå inget nu.

  39. Har du en cool idé redan nu?
    Kan du säga nåt?

  40. Eric nämnde astronauter.

  41. Ingen har kommit på hur vi kan åka
    till Mars på fem timmar eller så.

  42. Det vore en rejäl utmaning. Men
    många äldre forskare är nog skeptiska.

  43. Ja?

  44. Hej, jag heter Panos och vill fråga om-

  45. -när ni eller er närmaste kemtvätt fick
    samtalet om att ni fått Nobelpriset.

  46. Hur kändes det?

  47. Hur reagerade ni?

  48. -W.E., hur reagerade du?
    -Jag var i Brasilien när jag fick veta.

  49. Min fru ringde, och jag
    hörde henne säga: "Du vann!"

  50. Då undrade jag
    om det verkligen var sant.

  51. Det innebär en så stor förändring
    i ens liv.

  52. Det kan ha gått lång tid, och man vet
    aldrig när och om man ska få priset.

  53. Så jag undrade om det var sant.

  54. Man börjar tänka att ens liv
    kommer att förändras omedelbart.

  55. De börjar intervjua en,
    och man blir lite desorienterad.

  56. Man inser att man inte kan göra
    det man hade tänkt den dagen.

  57. I mitt fall ringde de först
    till min ex-hustru...

  58. Min son svarade
    och sa att han var doktor Betzig.

  59. De sa att han hade vunnit Nobelpriset.

  60. Jag tyckte att han borde följa med
    och kräva att få ett han med.

  61. Men det kom
    som en total chock för mig.

  62. Det var inget jag förväntade mig
    eller åtminstone att det skulle dröja.

  63. Utifrån det som W.E. sa, vill jag likna
    det vid att bli påkörd av en buss.

  64. Man har en plan
    för nästa dag, vecka, månad och år.

  65. Men så plötsligt
    får man en smäll i huvudet-

  66. -och ens planer förändras oväntat.

  67. Det är ganska otrevligt...

  68. ...för jag gillar det jag gör,
    men det har ju inte gått att jobba nu.

  69. Men efter helgerna
    kanske det kan bli som vanligt igen.

  70. Jag hade ett möte
    med en annan forskare-

  71. -som hade upptäckt nya
    intressanta egenskaper hos celler.

  72. Vi ville veta om det kunde vara sant.

  73. Jag gick tillbaka till mitt rum
    för att kolla några tidskrifter-

  74. -och se vad som fanns
    publicerat om det.

  75. Jag läste igenom tidskriften
    och hoppades att det här var helt nytt.

  76. Men så ringde telefonen, och jag
    tänkte att det var min vän i Stockholm.

  77. Men när jag svarade, så...

  78. Jag trodde först att det var ett skämt.

  79. Jag minns professor Normarks röst
    och hörde andra röster i bakgrunden.

  80. En av dem tillhörde nog Måns
    som skrattade.

  81. Så jag insåg att det var sant.

  82. Det var
    ett väldigt intressant ögonblick-

  83. -men jag reagerade inte
    så känslomässigt starkt.

  84. Jag behöll kontrollen.

  85. Det enda som fick mig
    att bli lite nervös-

  86. -var att jag måste ge en intervju.

  87. Och jag fick inte berätta för nån
    i en halvtimme till.

  88. Oj, vad skulle jag ta mig till?

  89. Jag la på
    och läste vidare i tidskriften.

  90. Men efter tio minuter
    gick jag ut ur rummet-

  91. -och bad en annan forskare att gå
    och köpa några flaskor champagne.

  92. Det gjorde han, och efter en stund
    berättade de det på nyheterna.

  93. Vi har en fråga där borta.

  94. Jag heter Oliver Stanbell
    och går tredje året.

  95. Hoppas doktor Betzig inte tar illa upp,
    men du verkar lite mer rebellisk.

  96. Ansåg ni att ni var duktiga elever
    på high school?

  97. Fick ni toppbetyg
    och vilken betydelse hade det?

  98. Tro det eller ej,
    men jag var faktiskt lärarens favorit.

  99. Jag var väldigt blyg i high school-

  100. -och kunde inte titta en tjej i ögonen
    eller säga nåt utan att staka mig.

  101. Jag var så blyg att jag inte ens kunde
    beställa pommes frites på McDonald's.

  102. Så det finns hopp
    för alla er som är väldigt blyga.

  103. Jag har fyra barn nu, så jag lärde mig
    till slut hur man pratar med kvinnor.

  104. Hur lärde du dig det?

  105. Men när jag blev forskarstudent-

  106. -blossade nog min rebelliska ådra upp.

  107. Jag kände att jag hade mina egna idéer
    om hur jag ville göra saker-

  108. -och om folk stod i vägen för det
    tänkte jag inte låta det hindra mig.

  109. Det var viktigare än pommes frites.

  110. Till slut gick det så långt att...

  111. Vissa människor
    gillar att jobba med mig-

  112. -men desto fler är rädda för
    att vara i närheten av mig.

  113. W.E., vad drömde du om att bli
    när du gick i high school?

  114. Bra fråga. Hela min tid i high school
    var underbar och utbildningen bred.

  115. Jag läste naturvetenskap
    och matematik-

  116. -men jag var även med i debattlaget,
    spelade i ett band och annat.

  117. Men jag visste att jag
    verkligen gillade naturvetenskap.

  118. Radio var kul,
    och jag höll på med amatörradio.

  119. Jag älskade allt tekniskt.

  120. Så jag visste att jag ville hålla på
    med det, men inte exakt vad.

  121. Så kände jag på den tiden.
    Det var kul att studera.

  122. Stefan Hell,
    hur var du som elev i high school?

  123. Jag var väl hyfsad i skolan.

  124. Men jag var väldigt selektiv.

  125. Så jag hade inte högsta betyg
    i en del ämnen.

  126. Vilka då? I fysik?

  127. Nej, definitivt inte.

  128. Sa du idrott? Nej, nej, nej.

  129. Olika saker som språk.

  130. Det hade jag svårt med,
    och några andra ämnen.

  131. Men jag var selektiv och var bra på
    matematik och fysik som jag gillade.

  132. Även på universitetet var jag selektiv.

  133. Men som student ville jag försöka
    komma med min egen syn på-

  134. -hur världen och naturen fungerar.

  135. På det sättet var jag nog
    en lite ovanlig student.

  136. Jag hatade att lära mig saker
    till prov och sånt.

  137. Jag läste böcker och kom sen med
    min egen modell av hur det låg till.

  138. Det gjorde nog att jag
    skiljde mig lite från de andra.

  139. Men förutom det...

  140. Jag tror inte att jag var
    nån favorit hos lärarna.

  141. Det var nog ett problem i början.

  142. Tack. - Var är mikrofonen nu?
    Där har vi...

  143. Hej, jag heter Ellen och min fråga är-

  144. -om det finns nåt område
    inom naturvetenskapen-

  145. -som ni tycker bör få Nobelpriset?

  146. Nu får ni ta över
    Nobelkommittén i kemi.

  147. Första gången jag träffade
    Nobelkommittén i Stockholm-

  148. -och folk från fysikkommittén
    frågade jag när jag fick börja nominera.

  149. De som tidigare har fått priset
    får nominera.

  150. Det som jag tycker
    är väldigt intressant...

  151. Inte för att jag skulle vilja ha
    ett andra Nobelpris.

  152. Men tillämpad optik är möjligheten
    att se saker inom astronomin.

  153. De bästa markbaserade teleskopen
    har en bättre bildkvalitet-

  154. -än Hubbleteleskopet.

  155. Nästa generations teleskop som
    tas fram lär slå oss med häpnad.

  156. Vi kommer att titta på vädermönster
    hos planeter vid andra solar.

  157. Allt det står i skuld till
    det här fysiktricket.

  158. Det inleddes på 50-talet och förfinades
    av militären med strålvapen på 70-talet.

  159. Sen använde astronomer det.

  160. Men om jag skulle råda nån
    som ville forska inom naturvetenskap-

  161. -och om jag själv skulle börja om
    hade jag börjat med fysik.

  162. Men jag skulle sen
    inrikta mig på biologi.

  163. Så mycket inom fysiken i dag är...

  164. Det finns så många färre möjligheter.
    Det finns kryphål, som det vi hittat-

  165. -men det forskas så mycket inom
    den kondenserade materiens fysik-

  166. -att man bevisat kvantmekaniken och
    relativitetsteorin för miljonte gången.

  167. Men inom biologin vet vi ingenting.

  168. Vi kan inget om
    den enklaste nivån, cellnivån.

  169. Man försöker förstå
    hur vårt medvetande funkar-

  170. -och hur nervcellerna
    skapar beteenden.

  171. Det är ett enda stort mysterium och
    det krävs forskare från alla områden-

  172. -från psykologi och sociologi till fysik
    för att förstå allt det där.

  173. Stefan Hell,
    har du nån person eller upptäckt-

  174. -som du vill ge priset?

  175. Det är en knepig fråga.

  176. Men nåt som jag
    hyser stor beundran för-

  177. -utan att kunna namnge en person-

  178. -är en stor uppfinning som fick
    stort genomslag, nämligen ultraljud.

  179. Ultraljudet påverkade sjukvården
    nåt oerhört.

  180. Det man använder till exempel
    när man väntar barn? Ultraljud, ja.

  181. Det är nåt
    som ledde till en stor förändring-

  182. -inom medicinvetenskapen och är
    till stor nytta för mänskligheten.

  183. W.E., vill du ge priset till nån?

  184. Det är förstås
    en väldigt spekulativ fråga-

  185. -för det pågår så mycket spännande
    inom forskningen i hela världen.

  186. Så då talar vi om nåt
    vi inte vet så mycket om.

  187. Men i vår värld öppnar förstås
    genetisk information en dörr-

  188. -till kunskap om sjukdomar, utveckling-

  189. -och hur människor skiljer sig åt.
    Där finns ett enormt forskningsfält.

  190. Vi vet och förstår så lite om
    hur olika gener interagerar-

  191. -och våra olika genuppsättningar.
    Många är lika, men några är olika.

  192. Vi vill förstås förstå hur det fungerar
    och hur det leder till sjukdomar.

  193. Det blir ett fantastiskt framsteg
    när det kommer.

  194. Men kom ihåg att kemi är
    ett centralt vetenskapsområde.

  195. Man kan använda kemi
    för att lära sig fysikalisk kemi-

  196. -eller biokemi och så vidare.

  197. Vill man välja ett område som är brett
    och kan ha olika inriktningar-

  198. -så är både kemi och fysik bra.

  199. Härligt. Vi har en fråga där.
    Det är många frågor i dag.

  200. Hej, jag heter Tor.

  201. Ni verkar bli stimulerade av det ni gör-

  202. -men hur viktigt är det för er
    att ha nåt vid sidan av?

  203. Nåt som ni kan alternera forskningen
    med för att hålla i gång motivationen.

  204. Min passion är musiken.

  205. Vi är musikaliskt begåvade i min familj,
    min fru och min son.

  206. Jag tycker att musik är frigörande.

  207. Det stimulerar hjärnan
    på ett annat sätt.

  208. Det är som en stimuleringsaktivitet.

  209. Man känner harmonierna
    och musikens intensitet-

  210. -när man verkligen njuter av den.
    Det ger mig stort välbefinnande.

  211. Det finns även musik
    som får mig att koppla av.

  212. Som hjälper mig
    att koncentrera mig på jobbet.

  213. Så jag tycker om att ha
    en sån stimulerande fritidsaktivitet.

  214. Eric Betzig, gillar du parker?

  215. Min passion vid sidan av jobbet
    är mina barn.

  216. De är 21, 15, 4 och 2 år gamla.

  217. Så jag lever ett väldigt tråkigt liv.

  218. Jag älskar att vara i labbet
    och med mina barn.

  219. När jag tittar på mina barn,
    eller andra barn...

  220. Människan sägs inte ha instinkter-

  221. -men vi har en och det är nyfikenhet.
    Det ser man hos barn.

  222. Alla barn föds som forskare.

  223. De undersöker genast saker
    och försöker sticka tungan i eluttaget-

  224. -eller bygger lego så högt det går.
    Legot ramlar, men de försöker igen.

  225. De bästa forskarna, såsom vi tre,
    har barnasinnet kvar.

  226. På nåt plan är vi fortfarande
    omogna nördar och därför lyckas vi.

  227. Så det är synd... Just precis.

  228. Så det är synd att så få barn
    uppmuntras ha kvar forskaren i sig.

  229. Vi borde alla dela med oss av
    och bibehålla den nyfikenheten.

  230. Jag håller helt med om det.

  231. Jag kopplar av
    genom att leka med mina barn.

  232. De är tvillingpojkar på nio år.

  233. Varje lördag och söndag
    spelar vi fotboll i nån timme.

  234. De vill gärna vinna mot mig
    och de två spelar mot mig.

  235. -Slår de dig?
    -Ja, ibland vinner de för att de är två.

  236. Jag spelar mycket tennis och går
    på gym nästan varje dag, faktiskt.

  237. Det gillar jag.

  238. En sista fråga. Var är mikrofonen?

  239. Vi hade nån i grönt
    som räckte upp handen för länge sen.

  240. Jag är Emily. Ni verkade så övertygade
    om att era idéer skulle fungera.

  241. Hur kunde ni vara så övertygade när
    resten av forskarvärlden var emot er?

  242. Jag kan ge dig
    ett korrekt fackmässigt svar.

  243. Om man funderar på nåt nytt
    är det viktigt-

  244. -särskilt om man vill genomföra nåt-

  245. -att skilja på begreppsmässiga problem
    och tekniska problem.

  246. De begreppsmässiga
    är de som hör till begreppet.

  247. De tekniska problemen
    är såna som beror på-

  248. -att nåt instrument man använder
    inte är perfekt-

  249. -eller att en ingrediens
    har begränsningar.

  250. De begreppsmässiga problemen
    förändras aldrig.

  251. Men de tekniska problemen kan lösas.

  252. I mitt fall dissekerade jag begreppen
    bakom STED-mikroskopi-

  253. -och insåg att det inte fanns
    begreppsmässiga fel.

  254. Man förlorar ingen foton
    genom att inaktivera en molekyl.

  255. Inte en enda foton försvinner,
    man inaktiverar den bara.

  256. Men om nåt går förlorat-

  257. -beror det på nån teknisk brist
    som går att fixa.

  258. Man själv kanske inte kan fixa den,
    men kanske nån annan.

  259. Nån kanske tar fram en bättre detektor,
    laser eller fluorofor.

  260. Med tiden kan man få till begreppet-

  261. -mycket bättre
    än när det först myntades.

  262. Jag trodde på att det skulle fungera-

  263. -men mina motståndare blandade ihop
    det begreppsmässiga och det tekniska.

  264. Jag kunde verkligen inte övertyga dem
    om att det var ett tekniskt problem.

  265. Men ibland vill folk inte se
    eller att det ska fungera.

  266. Jag visste att begreppet var korrekt och
    fortsatte. Jag visste att jag hade rätt.

  267. Men man måste ha lite självkritik
    för att skilja problemen åt.

  268. Man får inte låta sig luras
    av illusioner.

  269. För att kunna göra
    denna tydliga skillnad-

  270. -måste man ha ett fritt sinne
    som är så objektivt som möjligt.

  271. När det gäller mig själv-

  272. -så har jag varit övertygad om nåt
    men haft fel.

  273. Jag har misslyckats minst två gånger.

  274. Det Stefan sa var jättebra.

  275. Man ska ta reda på om det är
    begreppsmässigt eller ej.

  276. Man ska försöka att inte lura sig själv
    och vara självkritisk.

  277. Men det är inte säkert
    att man lyckas i alla fall.

  278. Vi kom inte längre med närfälts-
    mikroskopi, inte heller pappa och jag.

  279. Mitt största problem,
    och jag kan ännu inte hantera det-

  280. -är att en sak man lär sig med
    en doktorsexamen är uthållighet.

  281. Man lär sig att man ska gå
    sin egen väg och inte ge upp.

  282. Men när nåt inte fungerar
    är det svårt att veta när man ska sluta-

  283. -för ens instinkt är
    att följa det för alltid.

  284. Så det svåraste beslutet är
    när man ska inse att man hade fel-

  285. -och ge upp och testa nåt annat.
    Det vet jag fortfarande inte i dag.

  286. Men det brukar vara en magkänsla.

  287. Förutom uthållighet
    är det viktigt att komma ihåg-

  288. -att man ska veta när man ska sluta.

  289. Det håller jag helt med om.
    Särskilt när man försöker göra nåt nytt.

  290. Vi drivs av att testa nåt som inte
    gjorts förut, sån är ju forskningen.

  291. Men man bör inte välja nåt
    som verkligen är omöjligt.

  292. Man kan försöka så hårt att man bara
    fortsätter, fast det aldrig fungerar.

  293. Man måste hitta nåt i utkanten av
    det som gjorts tidigare-

  294. -och fråga sig
    om det är möjligt att utveckla.

  295. Då måste man göra bedömningar
    och beräkningar.

  296. "Kan jag uppskatta
    om det är möjligt eller ej?"

  297. Såna bedömningar gjorde vi.
    Vi ville titta på nåt nytt-

  298. -och hade en metod
    som kanske kunde fungera-

  299. -men länge använde vi fel stickprov,
    ett som fungerade dåligt.

  300. Vi hade inte sett den första signalen
    om vi inte gjort som Eric sa.

  301. "Nu slutar vi med det här och
    prövar nåt nytt, ett nytt stickprov."

  302. Det funkade genast
    och sen var det lätt att gå vidare.

  303. Mycket kan vara till hjälp-

  304. -men försök välja nåt i utkanten,
    lite bortom det som nu är möjligt.

  305. Tack.

  306. Alla lär hålla med om att den här
    förmiddagen har varit fantastisk.

  307. Det har varit så kul att få träffa er.

  308. Tack så mycket!

  309. Översättning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Frågestund med Nobelpristagare

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

De tre Nobelpristagarna i kemi 2014 har ingen tanke på att ta semester och sluta forska. Eric Betzig, Stefan W Hell och William E Moerner har alla nya projekt på gång som de här berättar om för gymnasieelever. De berättar också om den första känsla som kom över dem när de fick beskedet om Nobelpriset. Inspelat i december 2014 på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Kemi
Ämnesord:
Kemi, Kulturell verksamhet, Naturvetenskap, Nobelpriset i kemi, Nobelpristagare, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Jean Tirole - Nobelpristagare i ekonomi 2014

Jean Tirole är 2014 års Nobelpristagare i ekonomi. Här berättar han för gymnasieelever om sin teori som går ut på att förstå och reglera monopolmarknader. Inleder gör John Hassler vid Nobelkommittén för priset i ekonomisk vetenskap. Föreläsningen avslutas med frågor från eleverna. Inspelat den 9 december 2014 på Tumba gymnasium. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Populärt om Nobelpriset i kemi 2014

Vetenskapsjournalisten och författaren Ann Fernholm förklarar på ett enkelt sätt vad 2014 års Nobelpris i kemi handlar om. Priset delas mellan tre forskare som var och en har arbetat med utvecklingen av ett supermikroskop. Inspelat i december 2014 på Kungsholmens gymnasium. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

William E Moerner - Nobelpristagare i kemi 2014

Nobelpristagaren WE Moerner lyckades som första forskare i världen mäta ljusabsorptionen från en enskild molekyl. Här berättar han om sina upptäcker för nyfikna gymnasieelever. Inspelat den 12 december 2014 på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Eric Betzig - Nobelpristagare i kemi 2014

Eric Betzig är en av 2014 års Nobelpristagare i kemi. Här talar han inför gymnasieelever om hemligheten bakom framgången och vikten att följa sin passion. Inspelat den 12 december 2014 på Kungsholmens gymnasium. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Frågestund med Nobelpristagare

Eric Betzig, Stefan W Hell och William E Moerner är Nobelpristagare i kemi 2014. Här svarar de på frågor från gymnasieelever och berättar om hur det känns att få priset. Inspelat i december 2014 på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Hur får man ett Nobelpris?

Sven Lidin, ordförande i Nobelkommittén för kemi, talar för gymnasister och berättar om den säkraste vägen till ett Nobelpris. Inspelat den 12 december 2014 på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Hur jag blev forskare i mikrosystemteknik

Maria Tenje från Sveriges Unga Akademi och Uppsala universitet berättar varför hon valde att satsa på en forskarkarriär, något hon gärna rekommenderar till studenter. Inspelat den 12 december 2014 på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Populärt om Nobelpriset i fysik

Vetenskapsjournalisten Joanna Rose ger en introduktion till årets tre Nobelpristagare i fysik, som belönas för sina upptäckter av de effektiva blå lysdioderna som möjliggjort de så kallade LED-lamporna. Inspelat den 12 december 2014 på Norra Real i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Hiroshi Amano - Nobelpristagare i fysik

Den japanske forskaren Hiroshi Amano är en av 2014 års Nobelpristagare i fysik. Här talar han inför svenska gymnasieelever. Inspelat den 12 december 2014 på Norra Real i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Shuji Nakamura - Nobelpristagare i fysik

Shuji Nakamura, 2014 års Nobelpristagare i fysik, föreläser för gymnasieelever på Norra Latin i Stockholm. Inspelat i december 2014 på Norra Real i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Hur jag blev forskare i fysik

Sara Strandberg från Sveriges Unga Akademi och Stockholms universitet berättar hur det kom sig att hon började forska i ämnet fysik. Inspelat den 12 december 2014 på Norra Real i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Grym kemi - teckenspråkstolkat

Krig

Vad finns det för kemi i krig? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik reser till Flandern och besöker gamla skyttegravar från första världskriget. Första världskriget kallades också kemisternas krig, bland annat på grund av senapsgasen som först inte märktes men gav otäcka sår på huden. Vi får också höra om juden Fritz Habers Nobelprisbelönade upptäckt som gav upphov till konstgödsel. Upptäckten räddade miljoner människor ifrån svält men den var även grund för gasen som dödade väldigt många människor, däribland Habers släktingar, i koncentrationslägren under andra världskriget.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Grym kemi

Droger

Vad finns det för kemiska ämnen i droger och hur påverkar dessa hjärnan? Och vad är egentligen baksmälla? Programledaren Brita Zackari försöker tillverka egna droger men hejdar sig när kemiprofessor Ulf Ellervik berättar om dess effekter på hjärnan och kroppen. Kulturhistorikern Edward Blom får dricka sig berusad så att vi kan testa promillehalt och sinnesstämning. Vi får också lära oss om vår kanske vanligaste drog, kaffe. Hur påverkas våra hjärnor av kaffe och varför blir vi pigga av det?