Titta

UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Om UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Föreläsningar av Nobelpristagare för gymnasieelever. Medverkande: Stefan W Hell, William E Moerner och Eric Betzig, 2014 års Nobelpris i kemi, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura, fysik, och Jean Tirole, ekonomi. Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm berättar om kemipriset, ordföranden i Nobelkommittén för kemi Sven Lidin ger bakgrunden och forskarna Sara Strandberg och Maria Tenje berättar om sina yrkesval. Inspelat på Tumba gymnasium, Kungsholmens gymnasium och Norra Real, Stockholm, i december 2014. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014 : Hiroshi Amano - Nobelpristagare i fysikDela
  1. God dag, mina damer och herrar.

  2. Först vill jag tacka
    Kungliga Vetenskapsakademien-

  3. -för att de har gett mig
    den här möjligheten.

  4. Min titel är: "Sökandet
    efter drömmen för mänskligheten."

  5. Jag hörde att nästan alla av er
    är gymnasieelever. Stämmer det?

  6. Jag ska använda bilderna
    från nobelföreläsningarna-

  7. -för att lägga tonvikt
    på min upplevelse:

  8. För mig är det viktigaste
    att finna drömmen-

  9. -i sina studier.

  10. Jag vill förklara varför.

  11. Det första...

  12. Jag ska ge ett exempel på hur
    blå lysdioder har förändrat era liv.

  13. Ett av de mest välbekanta exemplen-

  14. -är de handhållna spelkonsolerna-

  15. -och även mobiler och smarttelefoner.

  16. Vid slutet av 1990-talet-

  17. -var skärmarna monokroma.

  18. Skälet till att ni
    kan njuta av färgskärmar-

  19. -är att blå lysdioder blev uppfunna.

  20. På 1970-talet och 1980-talet-

  21. -utvecklades lysdioderna.

  22. De första röda lysdioderna
    tillverkades kommersiellt 1962.

  23. Efter det började kommersiella
    gröna och gula lysdioder tillverkas.

  24. Man använde lysdioder
    med galliumfosfid.

  25. Men det fanns inga blå.

  26. Då var jag gymnasieelev
    och skulle påbörja mitt tredje år.

  27. På gymnasiet var jag bara intresserad
    av matematik.

  28. Andra ämnen intresserade mig inte.

  29. Så jag övade upp
    mitt logiska tänkande-

  30. -genom att lösa matematikproblem.
    Jag tyckte att det var väldigt roligt.

  31. Men jag var inte intresserad
    av engelska, japanska-

  32. -eller samhällsvetenskap.

  33. Och även om jag tyckte om matte-

  34. -kunde jag inte förstå
    varför jag skulle studera.

  35. Jag var särskilt dålig på fysik.

  36. På den tiden var man tvungen
    att komma ihåg många formler.

  37. Kanske var utbildningen
    inte så bra i Japan.

  38. När jag började läsa
    till elektroingenjör-

  39. -blev jag imponerad av en kurs-

  40. -där man lärde ut
    varför vi skulle studera.

  41. Min förståelse var att det var
    för mänsklighetens skull.

  42. Därför studerade man.

  43. Då breddades mitt perspektiv plötsligt.

  44. Så jag studerade elektromagnetism-

  45. -analoga och digitala kretsar,
    kvantmekanik-

  46. -termodynamik, statik och så vidare.

  47. Allt detta
    blev oerhört spännande för mig.

  48. Men jag kunde fortfarande inte
    hitta drömmarna - eller mitt mål.

  49. 1982 påbörjade jag mitt sista år-

  50. -så jag måste hitta ett ämne
    för mitt examensarbete.

  51. Bland många ämnen
    hittade jag följande:

  52. Nitridbaserade blå lysdioder.

  53. Det lät väldigt spännande
    och fascinerande-

  54. -och var lätt att förstå.

  55. På den tiden var tv-apparater-

  56. -baserade på katodstrålerör,
    så de blev väldigt stora.

  57. Väldigt otympliga.

  58. Då hade jag hittat en dröm.

  59. Om jag kunde åstadkomma
    blå lysdioder-

  60. -skulle jag förändra världen.

  61. Därför valde jag laboratoriet-

  62. -där man forskade
    om nitridbaserade blå lysdioder.

  63. Men jag var förstås inte medveten om-

  64. -hur svårt ämnet var.

  65. Jag ska förklara varför det var
    så svårt att ta fram blå lysdioder.

  66. Blå lysdioder består av galliumnitrid.

  67. En förening av gallium och kväve.

  68. För att kunna framställa
    stora kristaller-

  69. -behövde vi högt tryck
    och hög temperatur.

  70. Det liknar syntetiseringen
    av diamanter.

  71. Det är nästan omöjligt, så vi fick
    använda en kemisk reaktion-

  72. -med ammoniak som kvävekälla.

  73. Vi var också tvungna att använda
    främmande material som substrat-

  74. -för att kunna framställa tunn film.

  75. Men ammoniak är väldigt reaktivt
    vid höga temperaturer.

  76. Så tänkbara material
    till substratet är begränsade.

  77. Safir är ett av de bästa substraten.

  78. Det är stabilt
    även vid höga temperaturer-

  79. -och i ammoniakatmosfär.

  80. Men det mest allvarliga problemet
    var skillnaden i gitterkonstant.

  81. Det kunde vara upp till sexton procent.

  82. I allmänhet,
    vid heteroepitaxiell tillväxt-

  83. -bör skillnaden vara
    mindre än en procent.

  84. Med sexton procents skillnad
    är tillväxt nästan omöjlig.

  85. Jag förklarade också
    varför blått var så svårt-

  86. -vilket har att göra med
    det mänskliga ögats känslighet.

  87. Det här är ert öga.

  88. I näthinnan finns olika ljusreceptorer:

  89. Tappar och stavar.

  90. Stavarna är känsliga
    för ljusets intensitet-

  91. -och tapparna är känsliga
    för ljusets färg.

  92. Genom att ändra intensiteten
    i det här spektrumet-

  93. -kan vi identifiera färger.

  94. Men de här molekylerna
    i näthinnan-

  95. -har mycket låg känslighet.

  96. Jämfört med grön-gult är
    känsligheten för blått bara tre procent.

  97. Så vi måste öka intensiteten
    mer än 33 gånger-

  98. -för att få samma ljusstyrka.

  99. Hur som helst...

  100. Studenterna...

  101. En äldre student, dr Koide, och jag-

  102. -försökte påbörja forskningen-

  103. -om tillväxt av galliumnitridkristaller.

  104. Men på den tiden var anslagen
    till japanska universitet-

  105. -inte tillräckliga.
    De var helt enkelt väldigt dåliga.

  106. Så vi kunde inte köpa utrustning
    för att framställa kristaller.

  107. Därför var vi tvungna
    att utveckla utrustningen själva.

  108. Det här är
    vår hemmagjorda reaktor 1984.

  109. Jag har gjort fler än 1 500 försök-

  110. -genom att ändra
    reaktorrörets konfiguration...

  111. ...tillväxttemperaturen, förstås,
    gasflödet-

  112. -susceptorns form och så vidare.

  113. Men jag lyckades inte få fram
    GaN-film av hög kvalitet.

  114. Jag var nybörjare-

  115. -så den stora skillnaden mellan
    gitterkonstanter, sexton procent-

  116. -var för stor för att övervinna.

  117. Jag lade mer än två år på det-

  118. -utan framgång.

  119. I februari 1985-

  120. -var det nästan slutet av
    masterutbildningen vid universitetet.

  121. Jag och en utländsk student-

  122. -beslöt oss för att gå doktorandkursen-

  123. -från och med april.

  124. De andra japanska eleverna
    hade en trevlig examensresa.

  125. Det var bara jag-

  126. -som gjorde de här experimenten,
    i min ensamhet.

  127. Min äldre...student...

  128. En av våra äldre studenter, dr Koide-

  129. -fokuserade på
    att framställa aluminiumnitrid-

  130. -och aluminiumgalliumnitrid,
    som liknar GaN.

  131. Jag fokuserade på att framställa GaN.

  132. Om vi jämförde proven-

  133. -verkade hans aluminiumnitrid
    vara bättre-

  134. -vad gäller ytstrukturen.

  135. Min GaN var väldigt ojämn.

  136. Så jag beslöt mig för
    att använda AlN-

  137. -precis innan tillväxten av GaN,
    för att förbättra ytstrukturen.

  138. Men jag visste att substratets
    temperatur borde var högre-

  139. -än 1 200 grader-

  140. -för epitaxiell tillväxt av AlN,
    men oscillatorn-

  141. -som skulle värma upp substratet-

  142. -var mycket gammal.

  143. Den utvecklades på 1960-talet.

  144. Även om jag lyckades styra oscillatorn
    fungerade den inte bra.

  145. Jag kunde inte nå upp till 1 200 grader.

  146. Men då kom jag ihåg ett råd-

  147. -från en diskussion i labbet.

  148. En docent nämnde-

  149. -system
    med stor skillnad i gitterkonstant.

  150. I hans fall
    var det borfosfid på kisel.

  151. Där kan skillnaden vara 24 procent.

  152. Precis innan tillväxten av borfosfid-

  153. -tillförde han fosforgaser-

  154. -som fungerade som kärnbildning
    för kristallerna.

  155. Så jag tänkte mig-

  156. -att om jag tillförde AlN
    vid låga temperaturer-

  157. -kunde det fungera som kärnbildning
    för GaN.

  158. Så jag beslöt mig för att deponera AlN
    vid låga temperaturer-

  159. -och sen fortsätta med GaN.

  160. Efter att jag tog ut provet
    från reaktorn...

  161. ...såg provet nästan ut som safiren.

  162. Ytan var alltså alldeles plan
    och helt genomskinlig.

  163. Jag trodde att jag hade gjort fel-

  164. -och glömt att tillföra galliumkällan.

  165. Men när jag kollade behållaren-

  166. -såg jag att jag inte hade gjort fel.

  167. Så jag kollade ytan med mikroskop
    och fann-

  168. -att vi hade lyckats framställa
    GaN av hög kvalitet.

  169. Det här var en teknik
    för buffertskikt vid låg temperatur.

  170. Efter att ha kontrollerat
    andra egenskaper, som kristallkvalitet-

  171. -samt elektriska
    och optiska egenskaper-

  172. -visade det sig
    att samtliga var överlägsna-

  173. -jämfört med tidigare resultat.

  174. Den här tekniken för buffertlager
    vid låg temperatur-

  175. -används nu i hela världen
    av många forskare.

  176. Okej...

  177. Jag kunde alltså ta ett steg framåt,
    upp till nästa nivå.

  178. Nästa steg var att lyckas framställa
    GaN av p-typ.

  179. De första lysdioderna med GaN-

  180. -utvecklades
    av professor Pankove 1971.

  181. Men då
    kunde man inte göra p-skikt-

  182. -så effektiviteten var tyvärr låg.

  183. Sen...

  184. Från 1985 till 1988...

  185. Det är fem, fyra, sex...

  186. Nej, fem, sex, sju, åtta - fyra år!

  187. I fyra försökte jag framställa GaN
    av p-typ, men det lyckades inte.

  188. Vi kunde inte få fram GaN av p-typ
    med zinkdopning.

  189. Vi använde zink som dopämne.

  190. Jag såg
    mycket intressant luminiscens-

  191. -från zinkdopad GaN.

  192. Jag var uppspelt
    och beslöt mig för att hålla föredrag-

  193. -på den årliga japanska
    fysikkonferensen JSAP.

  194. Men när jag kom in i rummet
    blev jag förvånad.

  195. Där var bara fyra personer-

  196. -däribland professor Akasaki
    och en annan kille.

  197. Vid den tiden
    var de som intresserade sig för GaN-

  198. -i allra högsta grad i minoritet.

  199. Vår grupp var de enda.

  200. Andra var intresserade
    av zinkselenid-

  201. -som är ett annat material
    för att göra blå lysdioder.

  202. Vi observerade också
    ett intressant fenomen:

  203. När vi mätte katodluminiscensen
    hos zinkdopad GaN-

  204. -blev den blå luminiscensen permanent
    förhöjd. Mycket intressant.

  205. Även om vi behandlade vår zinkdopade
    GaN med elektronstrålar-

  206. -uppvisade den inte p-ledning.

  207. Jag kallar fenomenet bestrålning
    med lågenergetiska elektroner-

  208. -eller LEEBI.

  209. 1989...

  210. ...alltså fem år efter upptäckten
    med buffertskiktet för låg temperatur-

  211. -blev jag forskarassistent
    vid universitetet i Nagoya.

  212. I en lärobok
    hittade jag det här diagrammet.

  213. Boken är skriven av J.C. Phillips.
    "Bonds and Bands in Semiconductors".

  214. Jag tyckte att diagrammet
    var väldigt tilltalande.

  215. Det visar att magnesium
    är mycket bättre än zink-

  216. -för att aktivera p-ledning.

  217. Här gäller det galliumfosfid.

  218. Men problemet var magnesiumkällan.

  219. Den har ett komplicerat namn:

  220. Bis(cyklopentadienyl)magnesium.

  221. Det är oerhört dyrt.

  222. Så jag bad professor Akasaki-

  223. -att låta mig köpa lite.

  224. Han var vänlig nog
    att gå med på mitt förslag.

  225. Efter flera månaders väntan-

  226. -försökte vi framställa
    magnesiumdopad galliumnitrid.

  227. Men magnesiumdopad galliumnitrid
    direkt från syntes-

  228. -är mycket resistiv.

  229. Men genom behandling med LEEBI-

  230. -lyckades vi åstadkomma galliumnitrid
    av p-typ för första gången.

  231. 1992 fann professor Nakamura-

  232. -en annan metod,
    som är mycket enklare.

  233. Galliumnitriden magnesiumdopas
    med värmebehandling.

  234. Han går kanske in på
    detaljerna senare.

  235. 1999 kom de vita lysdioderna ut.

  236. Jag ska visa några exempel.

  237. Ursäkta.

  238. Jag har med några såna här.

  239. Om ni är intresserade
    kan ni ta med dem.

  240. Ett ögonblick.

  241. Okej.

  242. Ni ser det blå ljuset.

  243. Men om jag lägger på det här
    blir det vitt.

  244. Det är principen
    bakom dagens vita lysdioder.

  245. Blå lysdioder kombinerat med fosfor-

  246. -som du nämnde.

  247. Okej...

  248. Slutligen vill jag förklara
    energisituationen.

  249. Särskilt i Japan.

  250. Det finns allvarliga problem
    för elproduktionen i Japan.

  251. Före 2011-

  252. -producerades omkring 30 procent
    av elen av kärnkraftverk.

  253. Men nu har gamla kärnkraftverk
    tagits ut drift.

  254. Vi måste alltså hitta ett sätt-

  255. -att kompensera för bortfallet
    30 procent av elproduktionen.

  256. Lysdioder är en av
    de mest lovande kandidaterna-

  257. -för att kompensera för bortfallet
    i elproduktion.

  258. Ett forskningsinstitut i Japan
    har förutspått att år 2020-

  259. -kommer användandet av lysdioder-

  260. -stå för 70 procent eller mer.

  261. Det innebär att vi sparar
    omkring sju procent-

  262. -och så här många yen-

  263. -av den totala energiförbrukningen.

  264. Nu vill jag ställa en fråga.

  265. Har ni drömmar?
    Kan vi prata om era drömmar.

  266. I mitt fall var vändpunkten-

  267. -när jag hittade mitt eget mål,
    utvecklingen av blå lysdioder.

  268. Innan dess var jag ingen bra elev.

  269. Tack så mycket för er uppmärksamhet.

  270. Bli kvar ett ögonblick.

  271. Vi hinner med kanske två frågor.
    Ni har säkert en miljon-

  272. -så det blir bara de första.

  273. Inga snabba frågor?
    Jag har många frågor.

  274. Först om berättelsen
    som Olga inledde med.

  275. Vad hände när du landade i Frankrike?

  276. Den 7 oktober.

  277. Innan jag kom till Frankrike-

  278. -bytte jag flyg i Frankfurt.

  279. Jag fällde upp min dator
    och såg massor av mejl-

  280. -där det stod "Gratulerar".
    Men jag förstod inte vad det betydde.

  281. Det såg ut som skräppost.

  282. Jag stängde datorn och gick till...

  283. -Så var det alltså.
    -Sen kom jag till Frankrike.

  284. När jag kom till utgången-

  285. -till ankomsthallen-

  286. -var flera japanska journalister där.

  287. De letade efter nån.

  288. "Vad står på här?"

  289. Jag försökte
    ta mig förbi journalisterna-

  290. -och en dem sa:
    "Amano-san, Amano-san..."

  291. Då fick jag veta-

  292. -att jag hade vunnit nobelpriset.

  293. Det är hela historian.

  294. Lite chockad?

  295. Du har en fråga.

  296. Många... Hoppsan!

  297. Många elever är rädda för misstag.

  298. Du har visat hur viktiga slumpmässiga
    resultat, som kan kallas "misstag"-

  299. -är för framgång. Vad vill du säga
    till dem som är rädda för misstag?

  300. Jaha, okej...

  301. Artificiella misstag
    är förstås inte så bra.

  302. Det viktiga är
    hur man föreställer sig slutmålet.

  303. I mitt fall hade jag en tydlig bild-

  304. -av framgången.

  305. I såna fall är misslyckanden
    inget problem.

  306. Misslyckande är inte misslyckande.
    Misstag är inte misstag.

  307. Det är bara ett steg framåt.

  308. Var aldrig rädd för misstag.

  309. Det är inget misstag.
    Det är ett steg närmare målet.

  310. Vi har många elever här som nästa år
    påbörjar sina universitetsstudier.

  311. Kanske är det dags för dem att hitta
    sin dröm. Vad vill du säga till dem?

  312. När jag började på universitetet-

  313. -kunde jag inte hitta min dröm.

  314. Men under studierna
    hittade jag mina drömmar.

  315. Om ni redan har en dröm
    är det jättebra-

  316. -men om ni inte har det,
    så bry er inte om det.

  317. Ni borde hitta er dröm på universitetet-

  318. -eller senare i livet.

  319. Tack.

  320. Det är verkligen en utmaning.

  321. Min sista fråga: Varför höll du fast
    vid dina drömmar-

  322. -när bara tre andra personer i världen
    delade din dröm?

  323. Och alla andra inte trodde på den.

  324. Ja...

  325. I mitt fall höll jag fast vid min dröm-

  326. -på grund av min övertygelse.

  327. Professor Akasaki hade kommit på-

  328. -att det här materialet var mycket bra
    för blå lysdioder.

  329. Hans övertygelse
    grundade sig på jämförelse.

  330. Han jämförde många material-

  331. -och kom fram till
    att nitrid är det bästa.

  332. Jag tittade också på
    de andra materialen-

  333. -och kom fram till
    att det var det bästa materialet.

  334. Så övertygelsen är väldigt viktig
    för att framhärda i forskningen.

  335. Tack så mycket. Vi tar paus nu.

  336. Vi ses om en halvtimme.

  337. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hiroshi Amano - Nobelpristagare i fysik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

För att lyckas måste man ha en klar målbild av var man vill komma, menar Hiroshi Amano i sin föreläsning för svenska gymnasieelever. Av misslyckanden lär man sig, och de är bara ett steg i rätt riktning. Den japanske forskaren är en av 2014 års pristagare i fysik. Priset får de för upptäckten av den blå lysdioden som i sin tur möjliggjort den ljusstarka och energisnåla LED-lampan. Inspelat den 12 december 2014 på Norra Real i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Fysik
Ämnesord:
Fysik, Naturvetenskap, Nobelpriset i fysik, Nobelpristagare
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Jean Tirole - Nobelpristagare i ekonomi 2014

Jean Tirole är 2014 års Nobelpristagare i ekonomi. Här berättar han för gymnasieelever om sin teori som går ut på att förstå och reglera monopolmarknader. Inleder gör John Hassler vid Nobelkommittén för priset i ekonomisk vetenskap. Föreläsningen avslutas med frågor från eleverna. Inspelat den 9 december 2014 på Tumba gymnasium. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Populärt om Nobelpriset i kemi 2014

Vetenskapsjournalisten och författaren Ann Fernholm förklarar på ett enkelt sätt vad 2014 års Nobelpris i kemi handlar om. Priset delas mellan tre forskare som var och en har arbetat med utvecklingen av ett supermikroskop. Inspelat i december 2014 på Kungsholmens gymnasium. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

William E Moerner - Nobelpristagare i kemi 2014

Nobelpristagaren WE Moerner lyckades som första forskare i världen mäta ljusabsorptionen från en enskild molekyl. Här berättar han om sina upptäcker för nyfikna gymnasieelever. Inspelat den 12 december 2014 på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Eric Betzig - Nobelpristagare i kemi 2014

Eric Betzig är en av 2014 års Nobelpristagare i kemi. Här talar han inför gymnasieelever om hemligheten bakom framgången och vikten att följa sin passion. Inspelat den 12 december 2014 på Kungsholmens gymnasium. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Frågestund med Nobelpristagare

Eric Betzig, Stefan W Hell och William E Moerner är Nobelpristagare i kemi 2014. Här svarar de på frågor från gymnasieelever och berättar om hur det känns att få priset. Inspelat i december 2014 på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Hur får man ett Nobelpris?

Sven Lidin, ordförande i Nobelkommittén för kemi, talar för gymnasister och berättar om den säkraste vägen till ett Nobelpris. Inspelat den 12 december 2014 på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Hur jag blev forskare i mikrosystemteknik

Maria Tenje från Sveriges Unga Akademi och Uppsala universitet berättar varför hon valde att satsa på en forskarkarriär, något hon gärna rekommenderar till studenter. Inspelat den 12 december 2014 på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Populärt om Nobelpriset i fysik

Vetenskapsjournalisten Joanna Rose ger en introduktion till årets tre Nobelpristagare i fysik, som belönas för sina upptäckter av de effektiva blå lysdioderna som möjliggjort de så kallade LED-lamporna. Inspelat den 12 december 2014 på Norra Real i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Hiroshi Amano - Nobelpristagare i fysik

Den japanske forskaren Hiroshi Amano är en av 2014 års Nobelpristagare i fysik. Här talar han inför svenska gymnasieelever. Inspelat den 12 december 2014 på Norra Real i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Shuji Nakamura - Nobelpristagare i fysik

Shuji Nakamura, 2014 års Nobelpristagare i fysik, föreläser för gymnasieelever på Norra Latin i Stockholm. Inspelat i december 2014 på Norra Real i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Hur jag blev forskare i fysik

Sara Strandberg från Sveriges Unga Akademi och Stockholms universitet berättar hur det kom sig att hon började forska i ämnet fysik. Inspelat den 12 december 2014 på Norra Real i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Shuji Nakamura - Nobelpristagare i fysik

Shuji Nakamura, 2014 års Nobelpristagare i fysik, föreläser för gymnasieelever på Norra Latin i Stockholm. Inspelat i december 2014 på Norra Real i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Mänsklighetens sista dagar

Kollapsande stjärnor

En tio-i-topp-lista över katastroferna som forskarna menar skulle kunna utplåna oss. På tionde plats i domedagslistan kommer gammablixtar och svarta hål från kollapsade superstjärnor.