Titta

UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Om UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Föreläsningar av Nobelpristagare för gymnasieelever. Medverkande: Stefan W Hell, William E Moerner och Eric Betzig, 2014 års Nobelpris i kemi, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura, fysik, och Jean Tirole, ekonomi. Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm berättar om kemipriset, ordföranden i Nobelkommittén för kemi Sven Lidin ger bakgrunden och forskarna Sara Strandberg och Maria Tenje berättar om sina yrkesval. Inspelat på Tumba gymnasium, Kungsholmens gymnasium och Norra Real, Stockholm, i december 2014. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014 : Shuji Nakamura - Nobelpristagare i fysikDela
  1. Jag ska använda samma bilder
    som till nobelföreläsningen.

  2. Här är en översikt.

  3. Först ska jag förklara lysdioder.

  4. Så här är lysdioder uppbyggda.

  5. Jaha, ingen laserpekare.

  6. Vi har ett substrat och n-skikt.

  7. Från n-skiktet kommer elektronerna.

  8. Sen har vi p-skiktet.

  9. Från p-skiktet kommer hålen.

  10. Och vi har ett aktivt skikt.

  11. Partiet i mitten kallas för
    det aktiva skiktet.

  12. Det är det som emitterar ljus.

  13. I fallet med blå ljusdioder-

  14. -fanns det på 80- och 70-talet
    inga p-skikt-

  15. -och inga aktiva skikt.

  16. Så vi uppfann p-skiktet
    och det aktiva skiktet.

  17. Det var därför vi fick nobelpriset.

  18. Funkar det? Jag vet inte.

  19. Det fanns alltså
    inget p-skikt och inget aktivt skikt.

  20. Det aktiva skiktet emitterar ljus.

  21. Detta är på 70- och 80-talen.
    Varken p-skikt eller aktivt skikt.

  22. Så vi uppfann p-skiktet
    och det aktiva skiktet.

  23. Elektronerna är lätta att förstå.

  24. Det här är ett batteri.

  25. Elektronen är som hanen
    och hålet är honan.

  26. Hanen flyttas till det aktiva skiktet
    och honan likaså.

  27. Där rekombineras de
    och emitterar ljus.

  28. Enkelt att begripa.

  29. Det kommer ut där...

  30. Batteriet separerar dem.

  31. Efter rekombinationen
    blir skikten neutrala-

  32. -och batteriet
    skiljer hanar och honor åt igen.

  33. Så de skiljs åt, rekombineras
    och så vidare.

  34. Batteriet är energikällan
    för att skilja dem åt.

  35. Problemet var när hanarna
    och honorna har rekombinerats.

  36. Jag ska visa det här också.

  37. Hanar och honor rekombineras
    och vi får ljus.

  38. Här är en lysdiod.

  39. Med hjälp av ett batteri
    får vi hane och hona.

  40. Genom rekombination i det aktiva
    skiktet får vi ljus-

  41. -i det här fallet blått.

  42. Professor Amano har precis förklarat
    hur man sen får fram vitt ljus.

  43. Med hjälp av fosfor
    får man vitt ljus från blå lysdioder.

  44. Vita ljusdioder används till belysning.

  45. Så blå lysdioder...
    Här bredvid har vi ju en!

  46. Det är vår uppfinning.

  47. Med blått ljus kan man göra vitt-

  48. -som används i all möjlig belysning.

  49. Det viktiga är att när jag
    uppfann min blå lysdiod 1993-

  50. -utvecklades mobiltelefoner,
    till exempel av Nokia.

  51. Då fanns inga lysdioder.

  52. För att göra skärmar
    behövde de en ljuskälla.

  53. Då fanns bara glödlampor och lysrör.

  54. Det går att göra skärmar med dem,
    men de blir jättestora-

  55. -och de kan inte drivas med batteri.

  56. Spänningen i ett batteri är tre volt.

  57. Det räcker inte till stora lampor.

  58. Men lysdioder kan drivas med batteri.

  59. Av ett sammanträffande uppfann vi
    blå lysdioder 1993-

  60. -och därför kunde Nokia
    börja tillverka mobiltelefoner.

  61. Och Nokia blev en av de största
    tillverkarna av mobiltelefoner.

  62. Och nu är det smarttelefoner.

  63. Alla mobila enheter
    använder lysdioder till skärmen-

  64. -eftersom de kan drivas
    med ett litet batteri på 3 V.

  65. Iphone, Ipad, alltihop.

  66. Det har antagligen er lärare berättat.

  67. I USA...

  68. Amano pratade om Japan,
    men jag bor i USA.

  69. Här ser vi hur stor del
    av energiförbrukning går till belysning.

  70. Belysning står för omkring 35 procent-

  71. -i Kalifornien.

  72. Och... Jag gick för långt.

  73. Om man använder lysdioder-

  74. -kan man halvera detta i Kalifornien
    till 2030.

  75. Det är en minskning
    på nästan sjutton procent.

  76. Det är en enorm energibesparing,
    till 2030.

  77. Hur mycket
    minskar det då energibehovet?

  78. Till 2030-

  79. -kan vi göra oss av med
    trettio olje- eller kärnkraftverk.

  80. Trettio olje- eller kärnkraftverk,
    minst.

  81. Det är en enorm energibesparing.

  82. Oljekraftverk
    släpper ut mycket koldioxid-

  83. -som orsakar global uppvärmning.

  84. Vi kan ta trettio oljekraftverk
    ur drift till 2030.

  85. Det vore till stor nytta
    för att bekämpa global uppvärmning.

  86. Det har er lärare sagt.

  87. När professor Akasaki, Amano och jag-

  88. -började med blå lysdioder på 80-talet,
    då fanns två sorters material-

  89. -zinkselenid och galliumnitrid-

  90. -för att utveckla blå lysdioder.

  91. Amano nämnde det här.
    I fallet med zinkselenid...

  92. Det här är atomernas ordning.

  93. Substratet är galliumarsenid, och det
    här är zinkselenidens kristallstruktur.

  94. De är likadana. I detta fall
    blir det inga kristalldefekter.

  95. Men för galliumnitrid med safirsubstrat
    ser atomernas ordning ut så här.

  96. Hos galliumnitriden är den annorlunda.

  97. Skillnaden innebär att det alltid
    kommer att uppstå kristalldefekter.

  98. Här ser det likadant ut
    - inga kristalldefekter.

  99. Men här är atomerna
    ordnade på olika sätt.

  100. Så i fallet med galliumnitrid
    får vi alltid många kristalldefekter.

  101. Det blir en kass kristall.

  102. Diamant är en vacker kristall-

  103. -men en kass kristall är...
    en värdelös diamant!

  104. Galliumnitrid är alltså
    ett kasst material.

  105. Här är galliumnitridkristaller
    framställda på safirsubstrat.

  106. Atomernas ordning är olika. Alla
    de här linjerna är kristalldefekter.

  107. I vackra kristaller, som diamanter,
    finns det inga.

  108. Det är ett uselt material!

  109. De forskare som jobbade
    med galliumnitrid på 80-talet-

  110. -ansågs vara från vettet.

  111. Professor Amano, Akasaki och jag
    var från vettet på 80-talet.

  112. I mitt fall...

  113. Akasaki och Amano började
    med galliumnitrid i början av 80-talet.

  114. Jag började med blå lysdioder -89,
    så jag är nykomling.

  115. Som jag sa var zinkselenid
    det mest populära materialet då.

  116. Tätheten av kristalldefekter var
    mindre än 10^3 per kvadratcentimeter.

  117. För GaN på safir var det
    mer än 10^9 per kvadratcentimeter.

  118. Så mindre än en procent av världens
    forskare jobbade med detta material.

  119. Mer än 99 procent
    jobbade med det andra.

  120. I Japan hålls
    en av de största fysikkonferenserna-

  121. -av det japanska sällskapet
    för tillämpad fysik, JSAP.

  122. En av landets största konferenser.

  123. Jag besökte en konferens.

  124. På sessionen om zinkselenid
    var det femhundra i publiken.

  125. Det här rummet hade inte räckt till.

  126. Sessionen om galliumnitrid
    hölls i en liten sal.

  127. Amano har redan berättat att det
    bara var några få personer i publiken.

  128. Det var professor Akasaki
    som ledde sessionen.

  129. Professor Amano föreläste.

  130. En av de få i publiken var jag.
    Det är en sann historia!

  131. Så jag var nybörjare.

  132. Jag lyssnade på
    professor Amanos föreläsning.

  133. Han var väl postdoktor?
    Professor Akasaki var professor.

  134. Galliumnitrid hade alltså ingen framtid.

  135. Zinkselenid
    sågs som det bästa materialet.

  136. Men i mitt fall...

  137. 1988-1989 var jag
    vid University of Florida som forskare.

  138. Innan dess
    hade jag jobbat för ett litet företag-

  139. -vid namn Nichia Chemical
    Corporation. Det är en liten firma.

  140. Jag tog examen från
    Tokushima-universitetet 1979.

  141. 1979-1988 jobbade jag
    på en liten firma.

  142. Jag hade aldrig varit i andra länder,
    så jag ville resa utomlands.

  143. Jag frågade vd:n på mitt företag
    om jag kunde göra det.

  144. Han svarade ja, så jag åkte
    till University of Florida i ett år.

  145. Min ursäkt var att
    jag ville lära mig MOCVD.

  146. Det används för kristalltillväxt av GaN.

  147. Jag gick där i ett år
    och jobbade ihop med en doktorand.

  148. De frågade om jag hade
    doktorsexamen, och jag sa nej.

  149. Sen frågade de om jag hade publicerat
    en vetenskaplig artikel.

  150. Jag svarade nej. Jag hade inte
    publicerat några artiklar.

  151. Så de behandlade mig som tekniker.

  152. I USA måste forskare
    ha doktorsexamen.

  153. Då kallas man
    vetenskapsman eller forskare.

  154. Annars är man tekniker.
    Man assisterar forskaren-

  155. -och får aldrig sitt namn
    i artiklar eller patent.

  156. Då var jag 35 år gammal.
    En gammal forskare.

  157. Ett år senare kom jag tillbaka därifrån.

  158. Min dröm var att ta doktorsexamen.

  159. Jag var så arg över hur jag blev
    behandlad vid University of Florida.

  160. Det var alltså min dröm.

  161. Då kunde man få en doktorsexamen-

  162. -genom att publicera minst fem artiklar.

  163. Man behövde inte gå på universitet.

  164. Fem vetenskapliga artiklar räckte.
    Det kallas "artikelexamen".

  165. Så min dröm vara att publicera
    en artikel.

  166. Som jag sa fanns det då två material:
    zinkselenid och galliumnitrid.

  167. Om zinkselenid
    fanns det en uppsjö av artiklar.

  168. Om jag valde zinkselenid skulle
    jag aldrig få publicera, tänkte jag.

  169. Men om galliumnitrid fanns nästan
    bara artiklar av Akasaki och Amano.

  170. Jag valde GaN, men trodde aldrig
    att jag kunde uppfinna blå lysdioder.

  171. Det är ju ett kasst material.

  172. Precis som professor Amano sa.

  173. Mitt företag var dessutom
    ett litet företag-

  174. -med en forskare.

  175. Jag var från Tokushima-universitetet,
    ett mycket lokalt universitet.

  176. Bland de lägsta. Det var inte
    Japans sämsta men nästan.

  177. De bästa universiteten
    är Tokyo och Kyoto.

  178. Nagoya ligger på femte
    eller sjätte plats.

  179. Tokushima ligger långt ner.

  180. Vidare till utvecklingen av GaN.

  181. Jag kom alltså tillbaka till Japan 1989-

  182. -och började jobba med galliumnitrid.

  183. Jag var tvungen
    att börja med kristalltillväxten.

  184. För att framställa GaN-kristaller
    använde vi MOCVD.

  185. Professor Amano och Akasaki
    utvecklade den här reaktorn.

  186. Det var framför allt professor Amano.

  187. Det fanns inga andra MOCVD-
    reaktorer för tillväxt av GaN.

  188. Vi fick bygga reaktorerna själva.

  189. Jag köpte först en kommersiellt
    tillgängig MOCVD-reaktor.

  190. Den kostade två miljoner dollar,
    men den var bara till galliumarsenid-

  191. -inte galliumnitrid.

  192. Men jag försökte framställa
    GaN-kristaller i några månader.

  193. Det lyckades inte.
    Ibland blev det kristaller men svarta.

  194. Bra GaN-kristaller
    ska vara genomskinliga.

  195. Jag hade spenderat två miljoner
    utan att få kristalltillväxt!

  196. Jag beslöt mig för
    att modifiera reaktorn.

  197. Så jag började modifiera reaktorn.

  198. Det här är en MOCVD-reaktor.

  199. Varje förmiddag
    modifierade jag reaktorn-

  200. -och på eftermiddagen ägnade jag
    flera timmar åt kristalltillväxt.

  201. Det här mönstret följde jag i 1,5 år.

  202. Modifikation på förmiddagen
    och tillväxt på eftermiddagen.

  203. Varje dag. Ingen semester,
    bortsett från några dagar kring nyår.

  204. På helger jobbade jag.

  205. Till slut hade jag
    tagit fram den här MOCVD:n.

  206. En MOCVD med två flöden.

  207. Den byggde jag 1991.

  208. Jag provade kristalltillväxt med GaN-

  209. -och blev oerhört glad.

  210. Då var de främsta
    inom tillväxt av galliumnitrid-

  211. -professor Akasaki och Amano.

  212. Efter den här uppfinningen blev jag...

  213. Jag blev bäst inom området!

  214. De får ursäkta, men sen -91
    har jag varit ledande inom området.

  215. Fram till dess
    var det alltid professor Akasaki.

  216. Men som professor Amano
    redan har berättat-

  217. -gjorde de GaN av p-typ
    för första gången.

  218. Därför fick de nobelpriset.
    De var först med det.

  219. Det var redan -89,
    men efter -91 var jag alltid bäst.

  220. Här är... Det är för detaljerat,
    så jag hoppar över det.

  221. Ni är gymnasieelever!

  222. Professor Akasaki och Amano
    åstadkom alltså GaN av p-typ 1989.

  223. Det behövdes för blå lysdioder.

  224. Men de förstod inte varför de fick fram
    GaN av p-typ med elektronbestrålning.

  225. Jag förklarade det.

  226. Vi använder ammoniakgas...
    GaN består av gallium och kväve.

  227. Kvävekällan är ammoniakgas.
    Den dissocieras till väteatomer.

  228. Ihop med magnesiumacceptorerna
    bildar dessa ett Mg-H-komplex.

  229. Med hjälp av värmebehandling
    eller elektronbestrålning-

  230. -avlägsnar man vätet
    från Mg-H-komplexet-

  231. -och magnesiumet kan fungera som
    acceptor. Det kallas vätepassivering.

  232. Vi kan få fram GaN av p-typ
    med värmebehandling-

  233. -eller elektronbestrålning.
    Det är mekanismen.

  234. Härnäst kommer lysdioden.

  235. Akasaki och Amano
    uppfann GaN av p-typ-

  236. -och demonstrerade en lysdiod
    med homoövergång.

  237. De använde GaN av p-typ och n-typ
    och åstadkom blå ljusemission.

  238. Men den är väldigt svag.
    Väldigt svagt ljus.

  239. Man ser det inte i ett upplyst rum.

  240. Effekten är väldigt liten.

  241. För att göra effektiva blå lysdioder
    krävdes en dubbel heterostruktur.

  242. Dessa uppfanns av professor
    Alfjorov och professor Kroemer.

  243. De fick nobelpriset år 2000.

  244. Med dubbla heterostrukturer kan vi
    göra mycket högeffektiva lysdioder.

  245. Nu används de av alla.
    Ingen använder den här.

  246. Effektiviteten är för dålig.

  247. Det här är idén.
    Man använder hane och hona.

  248. I en dubbel heterostruktur-

  249. -innesluts elektronerna och hålen
    i det aktiva lagret, som i en bur.

  250. Många honor och hanar
    är instängda i en bur.

  251. På det här lilla området.

  252. De måste rekombinera.

  253. En homoövergång finns ingen bur
    och honor och hanar sprids ut.

  254. Det är inte bra
    om de ska rekombineras.

  255. När honor och hanar rekombineras
    ser vi fotoner, blå ljusemission-

  256. -men i det här fallet är rekombination
    svårt, då de sprids ut.

  257. Här får vi mycket blå ljusemission-

  258. -och kan göra
    mycket effektiva blå lysdioder.

  259. Då behövde vi ett aktivt skikt.
    Vid den tiden kunde ingen göra det.

  260. Vidare till indiumgalliumnitrid. Det
    kan användas till det aktiva skiktet-

  261. -men ingen kunde framställa det.

  262. Det fanns många problem...
    Jag hoppar över det.

  263. Trots åtskilliga försök av forskare
    under 70- och 80-talen-

  264. -kunde ingen framställa InGaN.

  265. Jag använde min MOCVD-reaktor
    med två flöden.

  266. Den var som sagt
    mitt största genombrott.

  267. Efter att jag uppfann den
    låg jag alltid i topp.

  268. Jag var först med ett InGaN-skikt-

  269. -som uppvisade stark blå emission
    vid rumstemperatur.

  270. Nu hade vi det aktiva skiktet
    och p-skiktet-

  271. -och kunde göra högeffektiva
    blå lysdioder.

  272. Jag var först med att demonstrera
    högeffektiva blå lysdioder -94.

  273. Artikeln kom -94,
    men egentligen var det -93.

  274. Nobelkommittén använde min struktur.

  275. Här är det aktiva skiktet av InGaN
    och p-skiktet.

  276. Här har vi en kvantbrunn...

  277. Det här är nog för komplicerat.
    Vi hoppar över det.

  278. Okej, historiskt perspektiv.

  279. Det är alltså... Nej, okej.

  280. Här står mitt namn många gånger!
    Indiumgalliumnitrid var viktigt.

  281. Energiförbrukning har jag förklarat...

  282. Soldrivna lysdioder
    har er lärare pratat om.

  283. I de här områdena i Afrika och här
    finns ingen elektricitet.

  284. Belysning saknas på natten.

  285. Men lysdioder
    kan drivas med små batterier.

  286. Dessa kan laddas med solceller,
    för att de har så låg spänning.

  287. Men i de här länderna
    har man använt fotogenlampor.

  288. Men de är farliga
    och kan orsaka bränder.

  289. Och det kostar mycket.
    Varje månad måste de köpa fotogen.

  290. Och nu är oljepriserna höga.

  291. Varje månad kostar det tio dollar,
    hundra dollar om året.

  292. Det är mycket.
    Men om man använder...

  293. På UCSB har vi en ideell förening.
    Den heter Light Up...

  294. Nej, det är en annan organisation.

  295. Den här organisationen är...
    Jag vet inte.

  296. Det här är vita lysdioder med batteri.

  297. UCSB:s ideella förening
    heter Unite-to-Light.

  298. Det är studenter som organiserar
    föreningen vid UCSB.

  299. De gör det här systemet, med solceller.

  300. Det här är en vit lysdiod
    med nickel-kadmiumackumulator.

  301. På dagen laddas det av solceller
    och på kvällen driver det lampan.

  302. En sån kostar nu åtta dollar.

  303. Ett engångsköp,
    och sen bestäms livstiden av batteriet.

  304. Det är tre år.

  305. Den fungerar i minst tre år
    och kostar bara åtta dollar.

  306. Fotogen kostar tio dollar i månaden.
    Det här är väldigt billigt.

  307. Och varken bränder eller sot...

  308. Det är en ren teknik.

  309. Så de är väldigt glada.

  310. Samtidigt som nobelpriset
    i fysik tillkännagavs-

  311. -skedde en fartygsolycka i Taiwan.

  312. Fartyget sjönk på natten.

  313. Av ett sammanträffande...
    Vad heter det nu?

  314. De hade lysdioder
    i flytvästarna.

  315. De hade flytvästarna för att kunna
    lämna skeppet när det sjönk.

  316. Men det var midnatt.

  317. Vanligtvis hade en helikopter inte
    hittat dem i det mörka havet.

  318. Men de slog på lysdioderna-

  319. -och helikoptern räddade allihop.
    Fyrtio passagerare.

  320. De simmade i havet.

  321. Det här är komplicerat!

  322. Jag tyckte om matte i grundskolan
    och på gymnasiet.

  323. Bara matte, liksom professor Amano.

  324. Jag hatade alla andra ämnen.

  325. Musik och historia hatade jag.

  326. Jag hade alltid låga betyg.

  327. Bara matte var bra,
    och fysik var så där.

  328. Precis som professor Amano.

  329. Problemet med skolan är-

  330. -att man alltid måste få
    högsta betyg i alla ämnen.

  331. Det är en superelev.

  332. Men jag var bara bra på matte
    och hade ett dåligt genomsnitt.

  333. På gymnasiet var det likadant.

  334. Jag var fortfarande bra på matte
    och började gilla fysik.

  335. Jag gillade matte,
    och fysik var nästan samma sak.

  336. Så blev jag intresserad
    av naturvetenskap och så vidare...

  337. Ni får ställa frågor.

  338. Tack!

  339. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Shuji Nakamura - Nobelpristagare i fysik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Shuji Nakamura, 2014 års Nobelpristagare i fysik, föreläser för gymnasieelever på Norra Latin i Stockholm. Det handlar om LED-lampan - en upptäckt som kommer att lysa upp hela 2000-talet. Livslängden för en LED-lampa är 100 gånger större än för den vanliga glödlampan som idag är på väg att fasas ut. Inspelat i december 2014 på Norra Real i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Fysik
Ämnesord:
Fysik, Naturvetenskap, Nobelpriset i fysik, Nobelpristagare
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Jean Tirole - Nobelpristagare i ekonomi 2014

Jean Tirole är 2014 års Nobelpristagare i ekonomi. Här berättar han för gymnasieelever om sin teori som går ut på att förstå och reglera monopolmarknader. Inleder gör John Hassler vid Nobelkommittén för priset i ekonomisk vetenskap. Föreläsningen avslutas med frågor från eleverna. Inspelat den 9 december 2014 på Tumba gymnasium. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Populärt om Nobelpriset i kemi 2014

Vetenskapsjournalisten och författaren Ann Fernholm förklarar på ett enkelt sätt vad 2014 års Nobelpris i kemi handlar om. Priset delas mellan tre forskare som var och en har arbetat med utvecklingen av ett supermikroskop. Inspelat i december 2014 på Kungsholmens gymnasium. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

William E Moerner - Nobelpristagare i kemi 2014

Nobelpristagaren WE Moerner lyckades som första forskare i världen mäta ljusabsorptionen från en enskild molekyl. Här berättar han om sina upptäcker för nyfikna gymnasieelever. Inspelat den 12 december 2014 på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Eric Betzig - Nobelpristagare i kemi 2014

Eric Betzig är en av 2014 års Nobelpristagare i kemi. Här talar han inför gymnasieelever om hemligheten bakom framgången och vikten att följa sin passion. Inspelat den 12 december 2014 på Kungsholmens gymnasium. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Frågestund med Nobelpristagare

Eric Betzig, Stefan W Hell och William E Moerner är Nobelpristagare i kemi 2014. Här svarar de på frågor från gymnasieelever och berättar om hur det känns att få priset. Inspelat i december 2014 på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Hur får man ett Nobelpris?

Sven Lidin, ordförande i Nobelkommittén för kemi, talar för gymnasister och berättar om den säkraste vägen till ett Nobelpris. Inspelat den 12 december 2014 på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Hur jag blev forskare i mikrosystemteknik

Maria Tenje från Sveriges Unga Akademi och Uppsala universitet berättar varför hon valde att satsa på en forskarkarriär, något hon gärna rekommenderar till studenter. Inspelat den 12 december 2014 på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Populärt om Nobelpriset i fysik

Vetenskapsjournalisten Joanna Rose ger en introduktion till årets tre Nobelpristagare i fysik, som belönas för sina upptäckter av de effektiva blå lysdioderna som möjliggjort de så kallade LED-lamporna. Inspelat den 12 december 2014 på Norra Real i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Hiroshi Amano - Nobelpristagare i fysik

Den japanske forskaren Hiroshi Amano är en av 2014 års Nobelpristagare i fysik. Här talar han inför svenska gymnasieelever. Inspelat den 12 december 2014 på Norra Real i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Shuji Nakamura - Nobelpristagare i fysik

Shuji Nakamura, 2014 års Nobelpristagare i fysik, föreläser för gymnasieelever på Norra Latin i Stockholm. Inspelat i december 2014 på Norra Real i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Hur jag blev forskare i fysik

Sara Strandberg från Sveriges Unga Akademi och Stockholms universitet berättar hur det kom sig att hon började forska i ämnet fysik. Inspelat den 12 december 2014 på Norra Real i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Scientists for the future

The dark matter search

Forskarna är idag övertygande om att den mörka materian faktiskt finns och att den har format hela universum med sin enorma gravitationskraft. Men vad den egentligen består av är det ingen som vet. Astrofysikers hypotes är att den mörka materian består av svagt växelverkande massiva partiklar, WIMP-partiklar. Jan Conrad, professor i partikelfysik vid Stockholms universitet, vill lösa gåtan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Forskare för framtiden

Solen i en molekyl

Solen är en nästan outtömlig energikälla. Men dess energi är svår att lagra. Kasper Moth-Poulsen och hans forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola försöker lösa problemet. De vill omvandla solens energi till kemisk energi. Den ska sedan lagras i specialdesignade molekyler som sedan kan användas när som helst.