Titta

UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Om UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Föreläsningar av Nobelpristagare för gymnasieelever. Medverkande: Stefan W Hell, William E Moerner och Eric Betzig, 2014 års Nobelpris i kemi, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura, fysik, och Jean Tirole, ekonomi. Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm berättar om kemipriset, ordföranden i Nobelkommittén för kemi Sven Lidin ger bakgrunden och forskarna Sara Strandberg och Maria Tenje berättar om sina yrkesval. Inspelat på Tumba gymnasium, Kungsholmens gymnasium och Norra Real, Stockholm, i december 2014. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014 : Hur jag blev forskare i fysikDela
  1. Det är en stor ära
    och lite läskigt att stå här-

  2. -efter presentationer av professor
    Amano och professor Nakamura.

  3. Jag heter Sara Strandberg,
    som Johanna sa.

  4. Jag är forskare
    vid Stockholms universitet.

  5. Jag är också med
    i Sveriges unga akademi.

  6. Sveriges unga akademi är ett forum
    för en del unga forskare i Sverige.

  7. Den är tvärvetenskaplig, alltså
    både naturvetenskap och humaniora.

  8. Och i ordets sanna bemärkelse
    är jag ju inte ung-

  9. -men man anses vara ung om man
    doktorerade för mindre än tio år sen.

  10. Vi gör en massa olika saker, men
    det roligaste och mest intressanta-

  11. -är att prata med riktiga unga
    om forskning och forskande.

  12. Därför är jag här i dag.

  13. Jag är alltså forskare,
    mer specifikt är jag fysiker.

  14. Då kan man fråga sig vad...

  15. ...som fick mig att vilja ägna
    en stor del av mitt liv åt fysik.

  16. Jag är nog rätt lik andra här inne.

  17. Många av er har nog
    en klar natt tittat upp-

  18. -på den enorma mängden stjärnor
    på natthimlen.

  19. Ni har frågat er vilken roll ni har-

  20. -som en ensam person på en planet
    i ett oändligt universum.

  21. Vad är min roll? Hur hör allt ihop?

  22. Och jag tror att det här väcker
    olika känslor för olika människor.

  23. För mig väcktes ett behov att studera
    mer eviga saker-

  24. -saker som har funnits
    och kommer att finnas i miljarder år.

  25. För mig är det fysikens lagar,
    alltså är jag fysiker.

  26. Om vi återvänder till jorden...

  27. Jag är lektor och forskare
    i partikelfysik.

  28. Ungefär 20 % av min arbetstid går
    till undervisning av studenter.

  29. Resten av tiden, 80 %,
    går till forskning.

  30. Mitt jobb är fantastiskt, för jag får
    betalt för att göra nåt jag älskar.

  31. Dessutom har jag väldigt fria händer,
    nästan helt fria-

  32. -att utforma mina projekt.

  33. Så länge jag kommer på projekt
    som intresserar mina kollegor-

  34. -så får jag använda arbetstiden på
    det sätt jag finner mest effektivt.

  35. Det är en fantastisk fördel.

  36. Det jag vill göra är
    att förstå hur världen är uppbyggd.

  37. Jag vill veta vad universum består av
    och vilka krafter som finns.

  38. Själva tanken om att det finns
    en grundläggande beståndsdel...

  39. Det låter nog rätt normalt för er,
    för ni har hört det förr.

  40. Men om man tänker efter
    så verkar det befängt.

  41. Det finns så mycket variation:
    växter, djur, berg, vatten och luft.

  42. De ser helt olika ut, hur kan de vara
    gjorda av identiska beståndsdelar?

  43. Även om det verkar befängt så har vi
    försökt hitta den beståndsdelen.

  44. För ungefär 100 år sen trodde vi
    fortfarande att det var atomer.

  45. "Atom" betyder som ni vet "odelbar".

  46. Nu vet vi att det inte stämmer-

  47. -utan att världen är uppbyggd enligt
    partikelfysikens standardmodell.

  48. Här ser vi beståndsdelarna
    i vanlig materia.

  49. Upp- och nedkvarkar utgör protoner
    och neutroner som bildar atomkärnan.

  50. Elektronen cirklar kring kärnan
    och bildar då atomen.

  51. Med de här tre partiklarna skapas
    alla atomer i universum. Rätt coolt.

  52. Men här finns annat som inte behövs
    för att skapa materia.

  53. De här sakerna, så kallade andra
    och tredje generationens partiklar-

  54. -som inte utgör vanlig materia
    då de är instabila.

  55. De förändras snabbt till de här,
    de lättaste, som är stabila.

  56. Varför finns de här generationerna
    och varför är de just så många?

  57. Vi har ingen aning.

  58. De här partiklarna är medlare
    för de fundamentala naturkrafterna.

  59. Fotonen är ljuspartikeln som för-
    medlar den elektromagnetiska kraften.

  60. Gluonen förmedlar stark kärnkraft
    och håller samman atomkärnan.

  61. W- och Z-bosoner förmedlar svag kraft
    som ni nog inte vet så mycket om-

  62. -men som ligger bakom radioaktivitet.

  63. Higgspartikeln upptäcktes
    för två år sen-

  64. -och ger de andra partiklarna
    i modellen sin massa.

  65. Det här vet vi just nu. Ni hörde nog
    att Higgspartikeln var sista delen-

  66. -och att standardmodellen
    nu är fullbordad.

  67. Har vi alltså upptäckt allt?

  68. Som tur är, eller tyvärr beroende
    på perspektiv, är svaret nej.

  69. Det visar sig att standardmodellen
    är jättebra på att förklara-

  70. -all information vi har från jorden.

  71. Men ute i universum utgör atomerna
    som modellen förklarar-

  72. -bara 5 % av energin. 95 % är
    nåt annat som vi inte känner till.

  73. Studier av anisotrop och
    kosmisk bakgrundsstrålning visar-

  74. -att cirka 27 % av energin
    i universum återfinns i mörk materia.

  75. Det känner av gravitation, men
    syns inte då det inte sänder ut ljus.

  76. Det här är antagligen
    en ny elementarpartikel-

  77. -som vi inte har hittat än.

  78. 70 % är mörk energi,
    som vi inte vet nåt om.

  79. Det enda vi vet är att det ökar
    universums expansion.

  80. Som fysiker vill man kunna förklara
    mer än 5 % av universum.

  81. Var är resterande 95 %?

  82. Ett sätt att förklara det på är att
    använda LHC, Large Hadron Collider-

  83. -vid CERN där jag jobbar.

  84. Det vi gör är att accelerera protoner
    i partikelacceleratorn LHC-

  85. -som är 27 km lång och ligger 100 m
    under marken utanför Genève.

  86. Vi accelererar upp protoner
    till 99,99 % av ljusets hastighet-

  87. -och sen låter vi dem kollidera.

  88. Sen kan vi använda
    Einsteins fina formel E=mc².

  89. Man kan ta energin
    i protonerna som rör sig jättefort-

  90. -och göra om det till nya partiklar.

  91. Det är som att krocka två Volvobilar
    i hög hastighet och få en Mercedes.

  92. Man skapar nåt helt nytt.

  93. Man tar protoner
    och får en Higgspartikel.

  94. Det är kvantmekanik
    när den är som bäst.

  95. Detektorerna ATLAS och CMS
    runt kollisionspunkterna-

  96. -försöker se vad som händer
    och vilka partiklar som skapas.

  97. De är jättestora.

  98. ATLAS är 40 m lång och 20 m hög
    så det krävs mycket personal.

  99. De som jobbar där är del
    av "ATLAS Collaboration".

  100. Jag och 3 000 andra är med i den.

  101. Här ligger CERN, på gränsen
    mellan Schweiz och Frankrike.

  102. De gula länderna är med
    i ATLAS Collaboration.

  103. Jag jobbar med alla dessa människor
    från hela världen.

  104. Rent praktiskt innebär det att jag
    sitter i många videokonferenser-

  105. -att jag får resa mycket
    och jobba hårt-

  106. -för att hänga med mina kollegor som
    också vill lista ut resterande 95 %.

  107. Men belöningen är att få jobba
    med fantastiska människor.

  108. Här är en bild av en liten del
    av ATLAS Collaboration-

  109. -efter upptäckten av Higgspartikeln.

  110. Här är jag, i mitten.

  111. Det är fint,
    för många av dem är mina vänner nu.

  112. Jag kan åka
    till Japan, Kina, Argentina-

  113. -Sydafrika, Frankrike eller Belgien
    och känna folk där.

  114. Det är underbart
    att forskningen faktiskt är global.

  115. Vad var det då
    som fick mig att bli forskare?

  116. Vad var det som fick mig
    att ta steget?

  117. Det är faktiskt intressant...
    Många har bra historier.

  118. Jag har ingen bra historia.
    Min man, som också är fysiker-

  119. -ville bli forskare när han var
    fem år, för då fick man ta sovmorgon.

  120. Jag minns inte
    att jag ville bli forskare då.

  121. Men jag förstår ju ändå
    att jag gillade fysik-

  122. -eftersom jag alltid var fascinerad
    av hur världen funkade.

  123. Men det slog mig aldrig
    att man kunde jobba med det.

  124. Jag var en sån som ville ha
    en häst eller en hund i julklapp-

  125. -och jag fick bra betyg
    så då skulle jag ju bli veterinär.

  126. Det blev djurälskare med bra betyg.
    Jag trodde att jag ville det.

  127. Jag jobbade hårt och kom in
    på veterinärutbildningen. Hurra!

  128. Jag nådde mitt mål, min dröm.

  129. Mina kollegor på utbildningen pratade
    engagerat om insidan av djur-

  130. -medan jag satt och undrade hur
    det kändes att falla i ett svart hål.

  131. Jag insåg att jag inte hade hamnat
    rätt. Jag var annorlunda från resten.

  132. Det jag gjorde under andra terminen
    på veterinärutbildningen var-

  133. -att ta en kvällskurs i modern fysik
    för att se vad det var.

  134. Sen märkte jag
    under våra diskussioner-

  135. -att det var här jag hörde hemma.

  136. Efter ett års veterinärutbildning
    började jag plugga fysik.

  137. Jag valde Stockholms universitet
    över KTH-

  138. -eftersom jag redan visste
    att jag ville forska-

  139. -och SU erbjöd kontakt med forskare
    tidigt i utbildningen.

  140. 50 % av tiden under de första
    två åren gick till forskningsprojekt.

  141. Det tyckte jag var trevligt.

  142. Efter fyra års studier
    blev jag doktorand i partikelfysik.

  143. Då fick jag bo på Fermilab-

  144. -som då var världens största
    partikelfysiklaboratorium.

  145. Där var jag i fem inspirerande år.

  146. När jag hade doktorerat
    skulle LHC precis starta-

  147. -så då anställdes jag av UC Berkeley
    men jobbade i CERN-

  148. -så jag fick förbereda och samla ihop
    den första datan från LHC.

  149. Jag flyttade från Stockholm
    till Chicago till Genève-

  150. -och nu är jag tillbaka
    där jag började.

  151. Förhoppningsvis
    har jag lärt mig nåt på vägen.

  152. Man kan fråga sig om det är en viss
    sorts människor som blir fysiker.

  153. Måste man vara
    nån annan sorts livsform?

  154. Många verkar tro det
    för de säger alltid:

  155. "Jösses, du måste vara jättesmart!"

  156. Och efter det:
    "Jag hatade fysik i skolan."

  157. Det är lite kul
    att folk skryter om det.

  158. Jag tror att folk verkligen tror
    att fysiker är jättesmarta.

  159. Men jag tror inte att det stämmer.

  160. Det som krävs för att bli
    en bra forskare är inte genialitet.

  161. Om man älskar det man gör
    jobbar man hårt.

  162. Då kan man åstadkomma mycket.

  163. Man måste hitta motivationen. "Det
    här är intressant! Hur funkar det?"

  164. Med den känslan kommer man långt
    oavsett vad man gör.

  165. Man måste hitta det som gör en
    entusiastisk. Det är målet.

  166. Man kan jämföra det med sport.

  167. Det här är Sveriges fotbollslandslag,
    som ni ser.

  168. Och det enda som de här elva
    har gemensamt-

  169. -är att de har en bra inställning
    för att få saker gjorda.

  170. De har jobbat hårt.
    Vissa har kanske mer talang.

  171. Men de är med i laget
    på grund av sitt hårda arbete.

  172. Visst är Zlatan kung och har talang-

  173. -men när han var i er ålder ansågs
    han inte vara bäst i Sverige.

  174. Men han ville bevisa för alla att han
    kunde vara bäst, så då blev han bäst.

  175. Andra, som Kim Källström,
    ser inte så bra ut i teorin.

  176. Han är inte jättestark eller
    jättesnabb, men han älskar fotboll.

  177. Hans pappa var fotbollsspelare.

  178. Så när hans kompisar
    lekte mamma, pappa, barn-

  179. -lekte han bortamatch.
    Han packade sin väska-

  180. -satt under trappan
    och låtsades att han var på bussen.

  181. Jag tror att hans kärlek för fotboll
    gjorde honom till en bra spelare.

  182. Det man ska ta med sig är att...

  183. När man försöker bestämma
    vad man ska göra med sitt liv-

  184. -så ska man inte försöka leva upp
    till folks förväntningar.

  185. Var inte praktiska, lev ert drömliv.

  186. Det svåra med det är att lista ut
    vad man har för dröm.

  187. Vad är det som gör en entusiastisk?
    Vad kan man inte sluta tänka på?

  188. Försök att tänka på allt ni har
    pratat om och stött på i livet...

  189. Vad fick er mest uppspelta?

  190. Sen krävs det mod att försöka.

  191. Ibland funkar det inte. Jag trodde
    att jag ville bli veterinär.

  192. Jag tror att tjänade på
    att testa nåt annat först-

  193. -i stället för
    att gå raka vägen mot målet.

  194. Testa, och om det inte passar
    så byter man.

  195. Men om man inte testar
    så sitter man om 30 år och undrar:

  196. "Vad hade hänt om jag hade gjort
    det där jag älskade?"

  197. Om nån här tror sig ha
    en framtid inom forskning-

  198. -och vill ta reda på
    om det är drömmen-

  199. -så kan man söka till forskarmöten.

  200. Det är nåt Sveriges unga akademi
    gör varje sommar för gymnasieelever.

  201. Man åker till en vacker plats
    i Sverige i tre dagar-

  202. -där man får träffa forskare
    och prata forskning.

  203. Vad är forskning
    och hur kan det göra världen bättre?

  204. Det vi har diskuterat i dag,
    fast mer intensivt och personligt.

  205. Här är några deltagare
    från förra året.

  206. Vi har varit på västkusten tidigare.

  207. Man kan ansöka
    från januari fram till april.

  208. Ni kan läsa mer
    på Sveriges unga akademis hemsida.

  209. -Det var allt för mig. Tack.
    -Tack!

  210. Översättning: Karin Arnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur jag blev forskare i fysik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi möter forskaren Sara Strandberg från Sveriges Unga Akademi och Stockholms universitet som på ett inspirerande sätt berättar hur det kom sig att hon började forska i ämnet fysik. Det började med en fascination för vårt ursprung och vår plats i universum för att sedan landa i partikelfysik, berättar hon. Arbetet är även hennes hobby, och hon tycker att det är fantastiskt att hon får betalt för att syssla med det hon brinner för. Inspelat den 12 december 2014 på Norra Real i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Fysik
Ämnesord:
Forskare, Fysik, Naturvetenskap, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Jean Tirole - Nobelpristagare i ekonomi 2014

Jean Tirole är 2014 års Nobelpristagare i ekonomi. Här berättar han för gymnasieelever om sin teori som går ut på att förstå och reglera monopolmarknader. Inleder gör John Hassler vid Nobelkommittén för priset i ekonomisk vetenskap. Föreläsningen avslutas med frågor från eleverna. Inspelat den 9 december 2014 på Tumba gymnasium. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Populärt om Nobelpriset i kemi 2014

Vetenskapsjournalisten och författaren Ann Fernholm förklarar på ett enkelt sätt vad 2014 års Nobelpris i kemi handlar om. Priset delas mellan tre forskare som var och en har arbetat med utvecklingen av ett supermikroskop. Inspelat i december 2014 på Kungsholmens gymnasium. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

William E Moerner - Nobelpristagare i kemi 2014

Nobelpristagaren WE Moerner lyckades som första forskare i världen mäta ljusabsorptionen från en enskild molekyl. Här berättar han om sina upptäcker för nyfikna gymnasieelever. Inspelat den 12 december 2014 på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Eric Betzig - Nobelpristagare i kemi 2014

Eric Betzig är en av 2014 års Nobelpristagare i kemi. Här talar han inför gymnasieelever om hemligheten bakom framgången och vikten att följa sin passion. Inspelat den 12 december 2014 på Kungsholmens gymnasium. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Frågestund med Nobelpristagare

Eric Betzig, Stefan W Hell och William E Moerner är Nobelpristagare i kemi 2014. Här svarar de på frågor från gymnasieelever och berättar om hur det känns att få priset. Inspelat i december 2014 på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Hur får man ett Nobelpris?

Sven Lidin, ordförande i Nobelkommittén för kemi, talar för gymnasister och berättar om den säkraste vägen till ett Nobelpris. Inspelat den 12 december 2014 på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Hur jag blev forskare i mikrosystemteknik

Maria Tenje från Sveriges Unga Akademi och Uppsala universitet berättar varför hon valde att satsa på en forskarkarriär, något hon gärna rekommenderar till studenter. Inspelat den 12 december 2014 på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Populärt om Nobelpriset i fysik

Vetenskapsjournalisten Joanna Rose ger en introduktion till årets tre Nobelpristagare i fysik, som belönas för sina upptäckter av de effektiva blå lysdioderna som möjliggjort de så kallade LED-lamporna. Inspelat den 12 december 2014 på Norra Real i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Hiroshi Amano - Nobelpristagare i fysik

Den japanske forskaren Hiroshi Amano är en av 2014 års Nobelpristagare i fysik. Här talar han inför svenska gymnasieelever. Inspelat den 12 december 2014 på Norra Real i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Shuji Nakamura - Nobelpristagare i fysik

Shuji Nakamura, 2014 års Nobelpristagare i fysik, föreläser för gymnasieelever på Norra Latin i Stockholm. Inspelat i december 2014 på Norra Real i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Hur jag blev forskare i fysik

Sara Strandberg från Sveriges Unga Akademi och Stockholms universitet berättar hur det kom sig att hon började forska i ämnet fysik. Inspelat den 12 december 2014 på Norra Real i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Bilderna som förändrade vetenskapen

Eddingtons solförmörkelse

År 1919 åker den brittiske astronomen sir Arthur Eddington till ön Principe utanför Afrika för att fotografera en solförmörkelse. Bilden blir det experimentella beviset för den allmänna relativitetsteorin och gör Albert Einstein till superkändis över en natt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Bilderna som förändrade vetenskapen

Nanoåldern inleds

År 1989 tog fysikern Don Eigler en bild som visade att det inte bara är möjligt att avbilda materiens minsta enheter, atomerna. Det går till och med att ta tag i dem, en och en, och flytta dem dit man vill.