Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Lyhörda lärareDela
  1. Lärarna jobbar mycket med
    att få ihop gruppen.

  2. I att säga:
    "Nu försöker jag få ihop gruppen"-

  3. -ligger många olika saker
    som läraren gör under en lång period.

  4. -Välkommen hit, Anneli Frelin.
    -Tack.

  5. Du har skrivit den här boken,
    "Lyhörda lärare".

  6. Vad är det läraren
    ska vara lyhörd för?

  7. Man skulle kunna säga att det är
    eleven, men jag säger situationen.

  8. En lärare är ju väldigt sällan ensam
    med en elev.

  9. Man har flera elever, en egen grupp.

  10. Och vad händer
    i just den situationen?

  11. Och hur ska jag agera för att det
    ska bli bra i ett utbildningssyfte?

  12. Då måste läraren ha "det".
    Vad är detta "det"?

  13. Ja, det enkla svaret på det
    skulle vara lyhördhet-

  14. -och medvetenhet om vilket uppdrag
    man har, att man är där som lärare.

  15. Man ska göra allt för att situationen
    ska bli så bra som möjligt.

  16. Man måste ibland väga en enskild
    elevs behov mot hela gruppens behov.

  17. Och det är ett svårt jobb
    som ser lätt ut.

  18. Hur kan man forska kring det?

  19. Man får vara lite modig. Eller inte
    veta hur svårt det är från början.

  20. Många forskare drivs av
    en enorm nyfikenhet.

  21. Jag hade jobbat som lärare,
    så jag visste hur svårt det var.

  22. Men samtidigt ville jag veta mer.
    Jag hade jobbat med "lyhörda lärare"-

  23. -som var väldigt duktiga på det här.
    Jag ville veta mer om hur de gör.

  24. Det är en bearbetning av
    din doktorsavhandling.

  25. Du talar om "tyst kunskap" i det här
    sammanhanget. Vad är "tyst kunskap"?

  26. Den är inte tyst på klassrumsgolvet.

  27. Men i den allmänna debatten
    så är den tyst.

  28. I debatten finns det många enkla svar
    på komplexa frågor.

  29. Jag skulle vilja säga att den
    inte är tyst på klassrumsgolvet-

  30. -men den är tyst
    där den borde uppmärksammas.

  31. Där man bestämmer om skolan.
    De kanske inte har...

  32. De har inte respekt för tyst kunskap.

  33. Vad är det kunskap om?

  34. Som lärare
    är det viktigaste man har att göra-

  35. -att barn och unga
    ska lära sig nånting.

  36. Man måste anpassa situationen
    så att de faktiskt växer och lär.

  37. Och motverka sånt som gör att det
    inte blir den bästa situationen.

  38. Det är inte lätt. Man är inte ensam
    och det händer mycket ganska snabbt.

  39. Det kan ställa till det så att man
    inte kan undervisa som planerat.

  40. Även om det är en tyst kunskap
    är det en kunskap som utvecklas.

  41. En oerfaren lärare har inte samma
    tysta kunskap som en erfaren lärare.

  42. Vad är det som händer med åren?

  43. Det är erfarenhet
    och reflexion över erfarenheten.

  44. Och att man lär sig av varandra
    och att man också läser forskning.

  45. Allt går tillsammans till att göra
    en riktigt, riktigt bra lärare.

  46. Jag tror inte
    att det är nåt man föds till.

  47. Alla kan alltid lära sig saker.

  48. Det vore förskräckligt om en lärare
    inte trodde att folk kunde lära sig.

  49. Du är själv lärare i botten.

  50. Hur är du som lärare
    vad det gäller lyhördhet?

  51. Jag tror inte att
    jag var särskilt lyhörd från början.

  52. Men jag jobbade med lärare som var
    lyhörda och lärde mig mycket av dem.

  53. Sen kan man inte bli perfekt,
    men jag är en bit på väg.

  54. Vad var det som hände?

  55. Vi jobbar tillsammans i arbetslag
    ganska nära varandra.

  56. Så när det hände saker såg jag
    när andra lärare löste konflikter.

  57. Jag fick vid planeringstillfällena
    med dem förstå hur de tänkte.

  58. Då insåg jag att det inte bara är
    goda eller entusiastiska människor-

  59. -utan är några som kan nånting.

  60. Jag jobbade som lärare under 90-talet
    då resurser skars bort-

  61. -och man förväntade sig
    att det skulle bli bra ändå.

  62. Varför får inte det här gehör
    högre upp?

  63. Har man ett språk för att prata om
    saker, så kan man visa det för andra.

  64. Så en del i projektet
    var att utveckla ett språk.

  65. Vad är det en lyhörd lärare gör
    när hen är lyhörd?

  66. Jag pratar om skillnaden mellan
    känna till och känna in.

  67. Det jag känner till om
    eleven, situationen, gruppen...

  68. ...är en komponent i det hela.

  69. Men att jag också kan utöva
    ett professionellt omdöme.

  70. "Kan jag säga det här till
    den här eleven?"

  71. Den komponenten skapas på nytt,
    för en tvekan i en situation-

  72. -när jag gör nånting och väntar,
    då kan situationen ändras-

  73. -och då måste jag fälla
    ett nytt omdöme.

  74. Det finns såna komponenter
    i lyhördhet.

  75. Jag vill inte prata om kunskap utan
    om omdöme - en ytterligare kvalitet.

  76. Du gör distinktionen "känna till" och
    "känna in". Vad gör man i "känna in"?

  77. Man använder kropp och sinnen
    för att förstå situationen.

  78. T.ex. om man lägger handen på axeln
    och känner om en elev är spänd.

  79. Det kan ha betydelse för vilket
    beslut jag fattar i nästa situation.

  80. Samtidigt är det
    en del av lärarens professionalitet.

  81. Och den professionaliteten handlar om
    känslor. Hur får man ihop det här?

  82. Forskare gör det. Kognitionsvetare
    får ihop tankar och känslor.

  83. Vi är vana
    att prata om det som olika saker.

  84. Att fälla värdeomdömen är också
    en del i det man gör när man tänker.

  85. Hur bygger en lyhörd lärare
    en god relation med sina elever?

  86. Genom att intervjua förskollärare,
    grundskollärare och gymnasielärare...

  87. Jag har försökt hitta duktiga såna.
    Det de har gemensamt-

  88. -är tre kvaliteter när man bygger
    en undervisningsrelation.

  89. Det är att man är
    rättvis, medmänsklig-

  90. -och har
    omtanke om elevens självbild.

  91. Vi stannar vid begreppen lite.
    Rättvis.

  92. Vad gör den lyhörde läraren då?

  93. Man är noggrann med
    att vara så rättvis som möjligt.

  94. Och man försöker ta reda på
    om man uppfattas som rättvis.

  95. Det spelar ingen roll vad jag tycker,
    om eleverna tycker annorlunda.

  96. Det är att tänka relationellt.
    Det kan inte bara utgå från mig.

  97. Utan hur uppfattas jag
    på andra sidan.

  98. -Det kanske inte är som jag tror.
    -Medmänsklighet, då?

  99. Det är två olika delar i det.
    Både att vara en människa själv-

  100. -i den meningen att man inser
    att man inte är ofelbar.

  101. Men också att man låter eleverna vara
    människor som inte är perfekta.

  102. Omtanke om elevernas självbild.
    Hur gör man det?

  103. I vanligt tal pratar lärare om
    att de vill lyfta eleverna.

  104. Forskning visar att självförtroende
    är jätteviktigt för att kunna lyckas.

  105. Som lärare har man som uppgift
    att förändra eleverna.

  106. Förändringen kan vara rolig.
    Eleverna kan ha lustfyllt lärande.

  107. Men ibland kan eleverna vara rädda
    för att gå in bland publik-

  108. -och kanske misslyckas. Ibland är det
    lättare att säga: "Åh, vad tråkigt!"

  109. Än att säga:
    "Jag tycker att det här är svårt."

  110. Där är elever så olika.
    En del är tysta och tillbakadragna.

  111. Andra tar för mycket plats.
    Om du ska få det att funka...

  112. Hur gör en lärare
    för att jämna ut det-

  113. -så att den expansive träder tillbaka
    till förmån för den blyge?

  114. Att få ihop gruppen jobbar lärarna
    förvånansvärt mycket med.

  115. I att säga:
    "Nu försöker jag få ihop gruppen"-

  116. -ligger många olika saker
    som läraren gör under en lång period.

  117. De balanserar relationer.

  118. De som jag har intervjuat säger...
    Alltså, man måste få ta plats.

  119. Alla ska få ta plats.
    Då gäller det att dämpa de som vill.

  120. "Nu är det nån annans tur."

  121. Och på olika sätt uppmuntra
    de som kanske inte törs.

  122. I boken har jag exemplet med
    förskolläraren Lena.

  123. Ett av hennes barn vågar inte räkna
    i grupp. Då har hon ett knep.

  124. "Vi börjar tillsammans,
    så kan du fortsätta."

  125. Då blev det en tröskel som
    hon kom över, bara läraren sa "ett".

  126. Då vågade hon sen fortsätta,
    "två, tre".

  127. Många såna små kreativa knep
    som lärare håller på med i vardagen-

  128. -som man kanske inte ser utifrån.

  129. Ett annat exempel är en lärare som
    planerar en NO-lektion om kondens.

  130. Och så kommer eleverna med en död
    skata. Vad händer med kondensen då?

  131. Det gäller
    att vara lyhörd för situationen.

  132. Om de kommer med en död skata... Jag
    hade planerat nånting.

  133. Är det då bättre att säga "senare"-

  134. -eller "nämen nu kanske vi ska
    studera skatans anatomi"?

  135. Det är sånt
    som har att göra med lyhördhet.

  136. Det kan man inte besvara om man inte
    känner till allt som läraren vet.

  137. Om man då har planerat
    och de ska ha prov om kondens-

  138. -så har de i stället lärt sig skatans
    anatomi. Vad är rätt av läraren då?

  139. Det är jättesvårt att säga
    om man inte känner till allting.

  140. Därför kan man inte prata om kunskap
    utan om omdöme.

  141. Och det är jättesvårt,
    men det ser lätt ut.

  142. -Vad är det som är svårt?
    -Just att fälla avgörandet.

  143. För det finns inget rätt svar.
    "Du måste göra så, absolut inte så."

  144. Varje beslut
    kommer med olika konsekvenser.

  145. Det gäller att väga vilket som är det
    bästa, för "det rätta" finns inte.

  146. Det handlar om
    relationen mellan lärare och elev.

  147. Men relationerna mellan eleverna
    själva, hur betydelsefulla är de?

  148. De jobbade väldigt mycket med
    relationerna mellan eleverna.

  149. Det är inte självklart att de är
    positiva för att eleverna ska lära.

  150. En lärare upptäckte att hon hade rena
    förtryckarrelationer i sin klass.

  151. De relationerna
    är inte bra för lärande.

  152. Hon försökte förändra
    relationerna i klassen-

  153. -så att de skulle bli mer jämlika.

  154. Hon tränade alla på
    att uttrycka sina egna åsikter.

  155. Det är inget som man bara kan
    och inget som man alltid törs.

  156. Men om man börjar med åsikter
    som inte är så farliga att säga-

  157. -som vilket lag man hejar på,
    kan man gå vidare till åsikter-

  158. -som är lite känsligare.

  159. Det gäller att skapa
    en undervisningsgemenskap.

  160. Jag vill inte säga "klassrumsklimat".
    Termen känns meteorologisk.

  161. Vad skiljer undervisningsgemenskap
    från klassrumsklimat?

  162. Ett gott klassrumsklimat kan man
    tänka är en undervisningsgemenskap.

  163. Undervisningsgemenskap är kvaliteten
    på relationerna mellan eleverna.

  164. Är relationerna såna
    att de främjar lärande och växande?

  165. Då är det en undervisningsgemenskap.
    Lärarna jobbar i den riktningen.

  166. Men det är ett ideal som man kanske
    inte uppnår mer än i korta stunder.

  167. I relationsbygget
    mellan elev och lärare-

  168. -händer det väl att eleverna testar
    läraren och kan vara ganska grymma.

  169. Hur ska en lyhörd lärare hantera det?

  170. Generella termer säger hur man gör
    för att inte låta sig provoceras.

  171. Då är det bra att gå in i sin
    professionella roll och tänka:

  172. "Är det riktat mot mig eller är det
    ett medel för att nå nånting annat?"

  173. "Det här försöker eleven åstadkomma."

  174. "Hur kan jag vända det så
    att det blir positivt för lärandet?"

  175. Ett exempel i boken är en elev
    som säger: "Jag läser ingenting."

  176. Då sa läraren: "Intressant. Då blir
    det en ovanlig situation för dig."

  177. Och sen lämnade hon honom
    utan att ställa sig i clinch.

  178. Hon backade ett steg och kom tillbaka
    senare och lämnade några böcker.

  179. Ibland kan man prata om
    professionell närhet-

  180. -ibland också professionell distans.

  181. Hur ser det ut att funka?
    Hela tiden hålla koll.

  182. -Började eleven läsa sen?
    -Ja, det var ju en läsande elev.

  183. Han ville ju provocera henne.

  184. Du är lärare och började forska.
    Man talar om forskande lärare.

  185. Hur viktigt är det att lärare
    börjar beforska sitt eget yrke?

  186. Det är viktigt att det finns forskare
    som har stått på klassrumsgolvet-

  187. -och vet hur det luktar i klassrummet
    dagen efter examen.

  188. Men det är två olika uppgifter,
    två olika hattar man har på sig.

  189. Man kan inte ha på sig dem samtidigt.

  190. Men jag tror att nästan alla lärare
    systematiskt-

  191. -bör utveckla och undersöka sin
    praktik på ett vetenskapligt sätt.

  192. Och hur kan lärare få glädje av
    din forskning?

  193. -Genom att läsa min bok.
    -Förstås!

  194. Du har lite metoder
    som du vill sprida kring-

  195. -att systematisera
    kunskapen om detta.

  196. Jag tror mycket på
    kollegialt lärande.

  197. Att man diskuterar med varandra
    utifrån olika begrepp.

  198. Jag tror att man kan ha hjälp av
    begreppen och språket.

  199. Till exempel vad då?

  200. Det att faktiskt ha
    en undervisningsrelation...

  201. Lärarna som jag intervjuade visste
    att de ville ha en bra relation-

  202. -men de hade nästan fler begrepp för
    hur de inte ville ha det.

  203. Relationen behöver förhandlas
    och förhandlingen tar tid.

  204. På en föreläsning
    kom nån fram och sa i pausen:

  205. "Det är därför min nya fru
    inte kommer överens med mina barn."

  206. "De har inte förhandlat en relation."

  207. Så inte bara lärare har nytta av det.

  208. Anneli Frelin, författare till
    boken "Lyhörda lärare". Tack.

  209. Jag vill fördjupa det här.

  210. Det finns många aspekter
    som man kunde veta mer om.

  211. Mycket av det
    som Gert Biesta har skrivit.

  212. Han är en teoretiker med mycket att
    säga om utbildning och relationer.

  213. Trädgård.

  214. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Lyhörda lärare

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anneli Frelin har i "Lyhörda lärare" intervjuat lärare från förskolan till gymnasiet för att ta reda på hur de arbetar. Lärarens framgångar beror på ett medvetet relationsarbete till barnen och ungdomarna. Relationerna till eleverna och även mellan elever gör att de kan lära och växa. Boken innehåller lärarnas egna berättelser, teoretiska resonemang och en metodbeskrivning. En av bokens grundtankar är att bidra med ett utbildningsvetenskapligt språk som kan underlätta för de fortsatta samtalen om den relationella dimensionen av lärarnas arbete. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Lärare, Lärare och elever, Skolan, Skolpersonal, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

I kroppen min

Journalisten och trummisen Kristian Gidlund delar med sig av tankarna kring livet och dess slut. "I kroppen min" handlar om hans kamp mot obotlig cancer. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet

Same same men olika

Nils-Jovnna är 12 år och renskötare. Han går i sexan i sameskolan i Kiruna där man både talar samiska och svenska. Han vet att det hänger på honom och andra unga samer att föra samiskan vidare. Alla barn har rätt till sitt ursprung och sitt språk men hur är det att veta om att kulturen man kommer från är hotad och kan försvinna?