Titta

UR Samtiden - Att bygga hållbart

UR Samtiden - Att bygga hållbart

Om UR Samtiden - Att bygga hållbart

En nordisk konferens om hållbart byggande. Moderator är Tomas Kåberger. Inspelat den 10 november 2014 på Stockholm Waterfront. Arrangör: Sweden green building council och Stockholms stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Att bygga hållbart : Att förena globalt och hållbartDela
  1. Vi ska på en timme och 45 minuter reda
    ut frågan-

  2. -om världens städer
    är manifestationer-

  3. -över vår civilisations naturfrämmande,
    ohållbara livsstil-

  4. -där städerna är hem för världens värsta
    misär och slumområden-

  5. -eller om städerna i själva verket
    är de eko-effektiva system-

  6. -som frigör mänsklig kreativitet-

  7. -och möjliggör
    global hållbar utveckling.

  8. Jag vill be första panelen
    att komma upp på scenen.

  9. Där har vi Alexander Ståhle,
    vd för Spacescape.

  10. Viktoria Walldin,
    antropolog på White arkitekter.

  11. Katarina Pelin, som efter en tid
    i Malmö nu är kommunchef i Båstad.

  12. Göran Greider,
    chefredaktör för Dala-Demokraten.

  13. Christel Gustafsson, landsbygdsstrateg
    på Jordbruksverket.

  14. Anna Forsberg, som jobbar med
    hållbarhetsfrågor på Skanska.

  15. Urbant och hållbart, går det ihop?
    Alexander Ståhle?

  16. -Ja...
    -Gör det det?

  17. Det är en svår fråga. Jag tror
    att vi, som Monica inledde med-

  18. -inte ska vara nöjda med städerna
    som de ser ut i dag.

  19. De städer vi har i dag
    har stora hållbarhetsproblem.

  20. Vi vet samtidigt också att...

  21. ...de som lever i städerna
    kan leva på ett hållbart sätt.

  22. Till exempel kan de leva och klara sitt
    vardagsliv helt utan bil-

  23. -vilket inte är möjligt
    på landsbygden.

  24. Göran Greider, löser städer eller
    landsbygdsutveckling problemen?

  25. Både och. Det är roligt att säga:

  26. Jag tycker att Stockholm
    skulle krympa. Det vore bra.

  27. I Stockholm
    samlas de stora förmögenheterna.

  28. De skapar kulturer omkring sig
    som bidrar till ökad konsumtionshets-

  29. -och ökat ekologiskt fotavtryck.

  30. Städerna har ett stort problem där.

  31. Det ökar segregationen. Det är inte en
    massa fattiga på ett visst håll-

  32. -utan en massa rika
    på ett visst håll.

  33. Vill man ha effektiva miljöinsatser ökar
    man inkomstskatten för de rika.

  34. Man startar en god spiral. Det är
    effektivare än allt ni kan komma på.

  35. Jag vill betona det från början.

  36. Du ser, jag har ju rätt här.

  37. Viktoria,
    antropolog i arkitekturvärlden.

  38. Vad ser du av hållbarhetsmöjligheter i
    städerna?

  39. Urbaniseringen är ett faktum-

  40. -vare sig vi vill eller inte,
    även om vi vill se städer krympa.

  41. Folk flyttar
    dit jobb och service finns.

  42. När det blir tätt klumpar det
    ihop sig en massa problem.

  43. Det händer av sig självt, men det
    gör inte de hållbara lösningarna.

  44. Vi måste föregå det här med starka
    insatser, så fort som möjligt.

  45. Urbanisering sker
    och städer och regioner växer.

  46. Vi måste vara vassa
    med att föregå med bra projekt-

  47. -så att vi kan skapa
    den hållbara staden.

  48. Vi måste lägga manken till-

  49. -och gör vi det kan vi gå ifrån idén om
    att den täta staden är ond.

  50. Den kan vara hållbar. Vi kan ordna
    transporter, ekosystem och tjänster-

  51. -biodiversitet och segregation
    på bästa sätt, men vi måste satsa.

  52. Christel Gustafsson, landsbygdsstrateg.

  53. Hur ser du stadens roll i en hållbar
    nationell eller global utveckling?

  54. Staden är viktig,
    men det är landsbygden också.

  55. Vi har mycket kring hållbar stad.
    Konferensen heter "Sweden building"-

  56. -men vi pratar redan om Stockholm. Man
    tror att S:et står för Stockholm.

  57. Vartenda universitet har ett
    center för hållbar stadsutveckling.

  58. Få jobbar med hållbar landsbygds-
    utveckling, fast det hänger ihop.

  59. Städerna är beroende av en yta som
    producerar det som staden behöver.

  60. Man behöver ytor för att ta hand om
    miljöproblemen som städerna skapar.

  61. Vi måste titta mer på
    hållbar landsbygdsutveckling-

  62. -men också på relationerna däremellan,
    så att de blir okej.

  63. Det finns många exempel
    där vi ser en överexploatering-

  64. -av avlägsna resurser.

  65. Landsbygden är inte bara i Sverige, utan
    det kan vara i Brasilien.

  66. Hållbar stadsutveckling är viktigt,
    hållbar landsbygdsutveckling också.

  67. Det räcker inte att se staden isolerat,
    allt hänger samman.

  68. Katarina Pelin har jobbat i Malmö och
    jobbar nu i Båstad, en mindre stad.

  69. -Liten stad. Knappt stad.
    -Nej.

  70. Hur ser du på stadens
    hållbarhetsmöjligheter och samspelet?

  71. Vi måste alltid utgå ifrån
    vad det är vi behöver lösa.

  72. Vi börjar där. Vi kan argumentera
    om vi ska vara på stan eller landet-

  73. -och vad som ska hända i framtiden.

  74. Jag säger alltid, oavsett vad det rör,
    att vi har två utmaningar.

  75. Vi måste minska
    konsumtionen av naturresurser.

  76. "Overshoot day"
    kryper längre bak hela tiden-

  77. -och snart har vi bränt alla resurser
    efter ett halvår. Det funkar ju inte.

  78. Den typen av beteende gör också
    att vi får sociala utmaningar.

  79. Krig beror ofta på
    att man krigar om naturresurser.

  80. De två hänger samman med varandra.

  81. Det är den viktigaste utgångspunkten.
    Sen är det så här-

  82. -att det inte går att tvinga folk till
    saker, och det ska vi inte göra.

  83. I dag vill människor bo i städer.

  84. Om städer är en plats där vi kan
    använda resurser på ett begåvat sätt-

  85. -och vi kan om vi vill,
    då är städerna fantastiska.

  86. Oavsett om de är stora
    som Stockholm, Göteborg och Malmö-

  87. -eller inte ens är städer,
    som Båstad.

  88. Anna Forsberg, Skanska.
    Hur ser ni stadens roll-

  89. -i att bidra till
    en hållbar utveckling?

  90. Det är klart att vi ser möjligheter.

  91. Människor vill gärna bo i städer.
    Urbanisering är ett faktum.

  92. Vi är flockdjur. Vi vill vara
    tillsammans där det händer saker.

  93. Det är borgmästare i städer
    runt om i världen som är de-

  94. -som kanske är de som påverkar
    den politiska agendan i dag-

  95. -i nån större utsträckning,
    vad det gäller hållbarhetsfrågor.

  96. Även om städerna har stora utmaningar
    så finns det-

  97. -möjlighet till systemlösningar
    på ett helt annat sätt i en stad-

  98. -där man har en kritisk massa
    av människor, av arbetstillfällen-

  99. -och också av möjlighet
    att röra sig på en mindre yta.

  100. Stockholm används ofta som
    ett bra exempel runt om i världen.

  101. Även om vi inte bara ska prata om
    Stockholm här i dag så är det så.

  102. Låt oss fortsätta att se till att
    det är ett bra exempel i framtiden.

  103. Jag hörde inget enigt svar att staden är
    idealet, inte heller motsatsen.

  104. Vi fick exempel.
    Man kan leva i staden utan bil-

  105. -vilket är en fördel ur
    hållbarhetssynpunkt och möjliggör-

  106. -en mer hållbar,
    mindre ohållbar konsumtion.

  107. Den sociala aspekten, där Göran säger
    att städerna samlar på sig-

  108. -en odrägligt rik överklass
    som borde beskattas mer-

  109. -och att staden då inte bidrar till
    jämlikhet och social hållbarhet...

  110. Det ser ut så. Det är ett faktum.
    Vi har en koncentration av rikedom-

  111. -och förmögenhet i världens storstäder.
    Bra forskning säger-

  112. -att när konsumtionsförmågan hos de
    översta skikten ökar ganska mycket-

  113. -vilket har skett under lång tid, 20-30
    år-

  114. -så händer nåt med synen på status
    i ett samhälle.

  115. Om de översta skikten,
    med deras iögonfallande konsumtion-

  116. -köper större hus, fler bilar
    och reser mer-

  117. -tenderar gruppen under
    att imitera detta beteende-

  118. -och vi får en konsumistisk kedje-
    reaktion som går uppifrån och ner.

  119. Brottsplatsen för detta
    är storstäderna.

  120. Risken finns att miljömedvetna stadsbor
    vill bygga en grön stad-

  121. -men att konferenser som den här
    blir en avledningsmanöver-

  122. -från grundproblemet.

  123. Det är ett problem och en utmaning att
    göra städerna mer hållbara-

  124. -men vi måste också se
    den övergripande, sociala logiken.

  125. Är den urbana överklassen
    ett värre hållbarhetsproblem-

  126. -än landsbygdsöverklass
    som brittiska godsägare?

  127. Roligt att du tar det exemplet. Du har
    sett för mycket "Downton Abbey".

  128. Boendeytan de har i Downton Abbey
    är lite problematisk.

  129. Det finns ju mängder av problem.

  130. Forskningen är enig om att storstads-
    bor har störst ekologiskt fotavtryck.

  131. Det är inte alltid så.
    Glesbygdsbor åker mycket bil.

  132. Men om man summerar flyg, bil och allt
    så är problemen i storstäderna.

  133. Viktoria, du sa
    att vi aktivt måste lösa problemen.

  134. Är de lättare att lösa i städer
    än i en mer gles struktur?

  135. Det är nog lika svårt åt alla håll, men
    det är en nationell angelägenhet.

  136. Det är inte staden själv
    som ska ta hand om urbaniseringen.

  137. Det handlar om hur vi fördelar resurser
    och definierar landsbygd.

  138. En sorts landsbygd ligger nära en tätort
    och har bra pendlingsavstånd.

  139. Ligger den "off" är den en annan.
    Men åter till segregationen.

  140. Vi kan lösa många miljötekniska
    problem, vi är bra på det-

  141. -men klarar inte det sociala.

  142. Segregationen är ett stort problem som
    kommer med urbaniseringen.

  143. -Det är åt bägge hållen?
    -Jag har inte funderat på de rika...

  144. ...utan på motsatsen, men också på att
    man bygger de nya stadsdelarna.

  145. Vi måste ha bostäder och bygga upp nya
    stadsdelar där inte alla kan bo.

  146. Då har man att "de" bor där,
    som också bryr sig om miljön.

  147. Man kanske kan beskatta dem extra,
    men hur tillgänglighetsgör man-

  148. -de platserna
    för folk som inte har råd med dem?

  149. Här måste vi komma in
    med lagar och krav-

  150. -fundera på nåt nytt bostadsbidrag och
    subventioner.

  151. Det är en statlig angelägenhet.

  152. Alexander.

  153. Den stora delen av urbaniseringen
    som pågår i världen-

  154. -är att fattiga flyttar till städerna
    med hopp om ett bättre liv.

  155. Som Viktoria säger,
    vi kan lösa mycket av...

  156. Utmaningarna ligger mycket i
    att städerna ska kunna bidra.

  157. Att låta staden...

  158. Enrique Penalosa, som är Bogotas
    borgmästare, sa just att:

  159. "Uppgiften för mig som borgmästare
    är att ge makt och rörelsefrihet"-

  160. -"och utbildningsmöjligheter
    till de mest resurssvaga."

  161. "Därför byggde jag kollektivtrafik och
    skolor i de fattiga områdena."

  162. Det måste vi ta konkreta beslut om.

  163. Det är basics i social hållbarhet.

  164. Just att infrastruktursystemen
    kan bli lättillgängliga-

  165. -och vara effektiva i städerna
    är det som brukar lyftas fram-

  166. -som fördelen med städer
    ur hållbarhetssynpunkt.

  167. Man kan lättare lösa transporter och
    energiförsörjning när man bor tätt.

  168. Jag var på konferens i San Fransisco för
    två veckor sen-

  169. -där transportchefer
    i Amerikas största städer pratade om-

  170. -vad man ska göra med trafiksystemen.

  171. Man var eniga om att vi måste ställa om
    från bilismen. Det är för dyrt.

  172. Vi har inte råd att bygga motorvägar.

  173. Amerikanska städer bygger inga nya
    motorvägar. Vi har inte råd med dem-

  174. -och de skapar segregation.
    De separerar människor.

  175. I Sverige har bara 40 procent bil.

  176. Stora delar av befolkningen
    kan inte leva med bil.

  177. Det här är inget storstadsproblem.

  178. De nya köp-palatsen och externa
    köpcentra kräver att man har bil.

  179. Det blir svårt för låginkomsttagare.

  180. Bilismen är nyckeln till mycket.

  181. Kan bli bra, men är inte bra just nu.

  182. -Beijing har inte löst problemen?
    -De har byggt många problem.

  183. -Katarina?
    -Jag tänkte på två saker.

  184. Det ena är det här med tillgång
    till kollektiva transportmedel.

  185. Cykel också, kanske.

  186. Det är viktigt och i stor utsträckning
    en rättvisefråga.

  187. I Båstad är vi glada
    att vi får två nya järnvägsstationer.

  188. Det är otroligt vad det betyder
    även för en liten ort.

  189. Det finns en annan sida
    av hållbarhet-

  190. -som skulle kunna leda till
    ett mer rättvist samhälle-

  191. -men då måste vi prata om det.
    Hållbarhet har två sidor av myntet.

  192. Ska man leva hållbart ska man kunna
    transportera sig utan egen bil.

  193. Man ska kunna konsumera mindre.
    Då behöver man mindre pengar.

  194. Man ska bo lite trängre.
    Alla hipsters gör exakt detta.

  195. Det är hur inne som helst.

  196. Sen kanske man använder pengarna
    till nån upplevelse eller nåt.

  197. Det är intressant,
    men vi måste driva frågan dit.

  198. Jag ser en stark trend åt det hållet-

  199. -där vi kan förena det miljömässiga och
    det sociala av utvecklingen-

  200. -i städer
    och i kollektivtrafiknära orter.

  201. -Viktoria?
    -Det är så mycket jag vill säga.

  202. Jag är ute och gör intervjuer.
    Det är vår arbetsmetod.

  203. Jag har pratat med så mycket folk
    så det finns inte.

  204. Folk är rädda
    att deras livskvalitet ska försämras-

  205. -om de inte får konsumera
    eller ha den där bilen.

  206. Vi behöver göra
    ett folkbildningsarbete.

  207. Vi har sett när vi jobbat med
    Skåne Nordväst-

  208. -en studie som handlar om konsumtion
    och hur man ser på sin sopa.

  209. Vad vi behöver göra är att leva ungefär
    som vi gjorde 1990-

  210. -och då hade vi det jävligt gott.

  211. Kan vi inte bara gå med på att leva som
    vi gjorde 1990?

  212. Då blir allt bättre.
    Men folk har svårt att ta sig dit.

  213. En annan sak, angående vad Alexander
    sa och vad som sas inledningsvis:

  214. Det är oroande när man säger,
    jag kanske citerar fel nu:

  215. "Det är inte vi politiker som
    i slutändan driver bostadsfrågan"-

  216. -utan det är marknaden, underförstått.

  217. Det är inte marknaden som kommer att
    ta hand om hållbarhetsfrågorna.

  218. Vi behöver en stark borgmästare
    i varje stad.

  219. Det är inte marknaden som skapar-

  220. -de värden som bostäderna får.

  221. En stor studie säger att det är parker,
    kollektivtrafik och gator-

  222. -alltså offentliga nyttigheter,
    som skapar bostadsvärdena.

  223. Politikerna har makten
    att styra marknaden dit de vill-

  224. -på ett sätt som kan vara bättre.

  225. Nu frågar jag Anna Joelsson om det
    kommit några idéer från publiken.

  226. Det kommer frågor hela tiden. Många
    twittrar och visar att de är här.

  227. Det har kommit lite frågor kring
    just det här med landsbygd och stad.

  228. "Både städer och landsbygd måste bli
    hållbara. Systemtänk behövs."

  229. Städerna hänger ihop med landsbygden.

  230. Vi lämnade den frågan för snabbt, om
    urbanisering och social hållbarhet.

  231. Vi talar om det som en naturlag. Det
    finns många fenomen som pågått länge.

  232. Det blir inte per definition
    en hållbar utveckling för det.

  233. Befolkningsfrågan, klimatfrågan. Vilken
    utveckling vill vi ha?

  234. Är det bara Stockholm
    som är slutmålet-

  235. -eller är det nåt annat
    och i såna fall vad?

  236. Sen det här med social hållbarhet. Alla
    här verkar veta vad folk vill.

  237. De vill flytta till staden
    från landet för att hitta ett jobb.

  238. Om inte landsorten fungerar är det inte
    för att det är så bra i staden-

  239. -men här finns det varken skola
    eller buss. Där kanske det finns.

  240. Man kanske flyttar för att studera. Det
    finns inte heller på landsbygden.

  241. Jag flyttade till Uppsala för
    att det fanns ett universitet där.

  242. I en undersökning frågade vi unga
    var de ville bo i framtiden.

  243. En hög andel ville bo på landsbygden
    eller på liten ort-

  244. -framför allt bland unga kvinnor.
    Sen kanske de vill annat i livet.

  245. De vill gå på universitet och jobba-

  246. -och jobben placerar vi inte
    på landsbygden.

  247. Man gör det enkelt när man påstår
    att urbaniseringen är en naturlag-

  248. -och folk vill till stan,
    och utgår från det.

  249. Naturlag eller inte, det vi pratade om
    tidigare vill jag knyta an till.

  250. Det handlar om att ställa krav, och om
    de offentliga medel som används.

  251. Alexander sa att det inte är marknaden
    som styr exakt-

  252. -hur gator, parker och rummet mellan
    byggnaderna ska vara utformade-

  253. -och inte byggnaderna
    alla gånger heller.

  254. Här handlar mycket om offentliga medel
    och hur vi använder dem.

  255. Dessa enorma investeringar
    som vi gör varje år.

  256. Där finns det
    en fantastisk potential-

  257. -till att använda de här pengarna
    och ställa krav på ett klokt sätt.

  258. Det finns exempel på kommuner
    och regioner-

  259. -som faktiskt vågar göra det
    på ett klokt sätt.

  260. Växjö kommun har vågat ställa krav
    på det här sättet.

  261. Ett kvarter som heter Skärvet
    har långtgående hållbarhetskrav.

  262. Man har gett reducerade markpriser-

  263. -för att man lever upp till
    högre hållbarhetskrav.

  264. Att man använder pengarna-

  265. -till de hållbara investeringar
    vi vill att de ska gå till.

  266. -Katarina?
    -Jag tänker på det här med landsbygd.

  267. Det är antingen stad eller landsbygd.

  268. Jag jobbar i Båstad i utkanten
    av Skåne, längst uppe i nordväst-

  269. -på kanten till Halland.
    Är det landsbygd? Ja, kanske.

  270. Det är lite långt. Närmaste stad
    är Helsingborg, sen är det Halmstad.

  271. Å andra sidan ingår vi i Öresund-
    regionen som är en gigantisk region.

  272. Vi är mitt i åttamiljonersstaden
    från Oslo till Hamburg.

  273. Med resströmmarna utmed det stråket
    och med tågen som vi nu får-

  274. -är vi landsbygd? Vet inte.
    Det är en fråga vi behöver diskutera.

  275. Man säger landsbygd
    och drar allt över en kam.

  276. En ort som Båstad är inte så mycket
    landsbygd när de stationerna kommer.

  277. Det finns andra orter med helt andra
    utmaningar och inte de möjligheterna.

  278. Jag ska göra som Viktoria
    och säga en sak till.

  279. I morgon ska jag åka till Köpenhamn-

  280. -och träffa Institutet för
    framtidsstudier och Dragörs kommun.

  281. De har jobbat med
    indikatorer för livskvalitet.

  282. De bestämmer sig först för vilken typ av
    liv folk ska leva i deras kommun-

  283. -och sen vidtar de åtgärder
    i förhållande till det-

  284. -för att nå de här måtten.

  285. Det tycker jag är jättespännande.

  286. Det handlar om
    vad vi bestämmer oss för.

  287. Så enkelt är det. Göran?

  288. Bra att det sägs att urbaniseringen inte
    är en naturlag.

  289. Vi vet inget om hur det ser ut om 500
    år. Det finns påvisat i forskning-

  290. -att det finns
    kontra-urbaniseringstendenser.

  291. Sverige är kanske sämst på det.

  292. Det finns väldigt självförtroende
    när det gäller storstäders tillväxt-

  293. -men det kan vara så att vi står i
    en fantastisk bubbla som kan spricka.

  294. De privata bostadslånen uppgår till tre
    tusen miljarder kronor eller så.

  295. Vad händer om jag ens andas det här?

  296. Göteborg, Stockholm och Malmö har
    vuxit så snabbt och folk har lånat-

  297. -och det är privat bostadsmarknad. Vad
    händer när det spricker?

  298. Det är en jättefråga som vi skjuter upp
    och ska tänka på hela tiden.

  299. Då handlar det inte om individer utan om
    politik, om system och strukturer.

  300. En grundläggande hållbarhetsprincip är
    att bo där man arbetar.

  301. Vi har jobbat med flytten av Kiruna.
    Där finns en gruva och mycket jobb.

  302. För att folk ska bo vid arbetet-

  303. -det finns andra företag där också-

  304. -så måste man skapa
    en attraktiv stad.

  305. När vi pratade med ungdomarna
    i Kiruna så sa unga tjejer att:

  306. "Det är jobbigt att man inte kan föda
    barn här. Det behövs ett sjukhus."

  307. En stadsutveckling måste backas upp
    med grundläggande samhällstjänster-

  308. -för att man ska få en levande stad.
    Eller vad säger du, Viktoria?

  309. Jag instämmer med det, och så
    får jag gå över och svara på det här.

  310. Jag vill bolla med Christel det här om
    vad människor vill och säger.

  311. Svensk byggtjänst har gjort en studie i
    hur man vill bo.

  312. En överdriven majoritet tror
    att de kommer att bo i storstäder-

  313. -men när man frågar var de vill bo
    svarar de i hus på landet.

  314. Stockholm och Oslo har den snabbaste
    urbaniseringstakten i västvärlden.

  315. Det är ett faktum. Jag skrev nyligen
    texten "Den motvillige urbanisten".

  316. Jag tror att vi i Norden inte riktigt
    vill urbaniseras, men vi gör det.

  317. Vår idé om god livskvalitet är hus
    på landet, men vi står där i stan.

  318. Vi måste hantera det här
    på ett mentalt sätt-

  319. -om vi ens ska lyckas bygga 240 000
    bostäder i Stockholm och Göteborg.

  320. Vi kan inte driva igenom det
    om man tänker på huset på landet.

  321. Ni sa allihopa
    att man vill bo i staden-

  322. -eller att man kommer att göra det.

  323. Hur går då urbant och hållbart ihop?

  324. Urbaniseringen
    är inte driven av viljekraft-

  325. -eller av miljö- eller klimattänk, även
    om vi nu måste ha det.

  326. Den drivs av ekonomisk tillväxt
    och utveckling.

  327. Det måste vi bryta
    om urbaniseringen ska fortsätta.

  328. Och det här med social hållbarhet.
    Sverige har en miljon "second homes"-

  329. -som är ett tecken på att man vill vara
    nån annanstans också.

  330. Det är ett tecken på att det inte är
    helt socialt hållbart.

  331. Idén att städerna kan vara eller
    till och med är mer resurseffektiva-

  332. -för att man kan bygga effektiv
    infrastruktur och energiförsörjning-

  333. -samtidigt som man är beroende av
    att råvaror kommer långt ifrån-

  334. -och luftföroreningar och avfall
    kan spridas över stora arealer.

  335. Är det sant att städer kan vara
    mer effektiva än landsbygdsboende?

  336. Man måste titta på realitet
    och praktik.

  337. I realiteten går det att hitta
    storskaliga lösningar i en storstad.

  338. Forskningen går ut på det, inte att
    hitta lösningar i glesa strukturer-

  339. -vilket också går att få fram.

  340. Det är fokus
    på storskaliga lösningar-

  341. -men vi tar inte hem vinsten.

  342. Vi tittade på klimatavtryck
    i olika kommuner i Sverige-

  343. -och i bästa kategorin hamnade några
    Stockholms- och glesbygdskommuner.

  344. Man kan åka kollektivt, men man har en
    hög lön, som Göran var inne på.

  345. Teoretiskt har vi goda möjligheter att
    jobba hållbart i städer-

  346. -men det är andra frågor,
    som till exempel lönekuvertet-

  347. -som är avgörande
    för vilket miljöavtryck vi får.

  348. Bensinskatterna påstås drabba gles-
    bygden men slår hårdast mot städerna?

  349. Ja, det är ett alibi ibland.

  350. Anna Joelsson,
    har du nåt från publiken?

  351. Många ifrågasätter urbaniseringen lite
    grann här.

  352. "Att vi ser en urbanisering innebär inte
    att vi måste förstärka trenden."

  353. "Hur får vi fram miljöer
    där folk vill bo"-

  354. -"det vill säga i mindre, gröna
    samhällen med god service och jobb?"

  355. "Är det en mänsklig rättighet
    att få bo och leva var man vill?"

  356. -Ja, nästan. Katarina?
    -Ja, så är det ju.

  357. I Sverige har vi jobbat med regionalt
    stöd länge. Det har funkat så där.

  358. Folk envisas med att göra som de vill.
    Det är jobbigt. Ett jävla sätt.

  359. Så är det. Jag tänker också att
    det finns en sak i detta som är...

  360. Om man tar sig med bil
    överallt runt i Skåne-

  361. -så ser man
    att det är extremt tätbefolkat.

  362. I kranskommunerna till Malmö
    där jag jobbade innan-

  363. -rullar man ut villamattor.
    Inte i alla, men i några.

  364. Jag ska inte hänga ut nån här,
    även om jag är sugen.

  365. Då får folk bo som de vill, i villor,
    fast i villa-getton i stället.

  366. Det gör att vi sabbar den bästa
    jordbruksmarken i hela Sverige-

  367. -och gör att inpendlingen från
    boendekommunerna, kommunerna kring...

  368. Det är samma sak i Stockholm.
    Inpendlingen sker med bil-

  369. -eftersom de utbredda villamattorna gör
    det omöjligt eller inte lönt-

  370. -att åka bil till centrum
    och sen ta tåget till Malmö.

  371. Man tar bilen direkt, vilket gör
    att Malmö planerar att bli hållbart-

  372. -men får inpendlingen i alla fall.

  373. Flera har sagt att det här
    är ett ansvar för politiken.

  374. Vi måste bestämma oss för
    hur samhället ska se ut.

  375. Lösningen som kringkommunerna
    ägnar sig åt är förkastlig.

  376. Visst, var och en får bo i en villa-

  377. -men det var inte drömmen
    om huset på landet-

  378. -med de här villa-gettona.

  379. Det är så tätbebyggt, så
    vad är urbant och vad är landsbygd?

  380. Det är en öppen fråga.

  381. Se på vad som kan vara viktigt.

  382. Där man kan göra städerna till ideal vad
    det gäller hållbarhet.

  383. Bilism, eller transport över huvud
    taget, är en central fråga.

  384. Då blir det strid. Säg "Förbifarten" så
    går ju hälften ut här.

  385. Vi kan göra storstadsområdena
    i Europa till bilfria zoner-

  386. -inom en generations tid
    utan problem.

  387. Staden är en kollektiv maskin
    som man måste skruva på på rätt sätt-

  388. -med offentligt stöd och så vidare.
    Vi har ett ansvar där.

  389. Forskningen visar
    att västvärldens metropoler-

  390. -är ett skyltfönster mot den del
    av världen som utvecklas snabbt.

  391. Om vi i västvärlden visar att vi kan
    leva hållbart och tar bort bilismen-

  392. -så får det effekter
    också på Kina, Vietnam och Indien.

  393. Vi har ett ansvar att bygga oss
    ut ur beroendet av bilismen.

  394. Det är centralt, men i politiska
    sammanhang blir det tvärstopp.

  395. Där måste folk skärpa sig.

  396. Göran har en poäng.
    Bilen är en central fråga-

  397. -och Förbifarten ett hett ämne
    i Stockholm.

  398. Där finns det en stor potential
    att få bättre samordning-

  399. -mellan nationella, regionala
    och lokala aktörer.

  400. Vi vet att det finns ett antal
    resecentra runt om i Stockholm-

  401. -och säkert i Göteborg och Malmö.

  402. De nationella, regionala och lokala
    myndigheterna kan tänka tillsammans-

  403. -för att se hur man kan samnyttja
    kommunaltrafiken, till exempel-

  404. -och den spårbundna trafiken
    som går tvärs över Sverige-

  405. -på ett mycket klokare sätt.

  406. Vi skulle kunna ha snabbussar
    på vägarna runtom Stockholm-

  407. -på ett mycket smartare sätt,
    som man har i Bogota, och i Malmö.

  408. Lösningen är att våga göra skillnad
    i politiken mellan olika saker.

  409. Man kan inte ha samma lösning
    i hela landet.

  410. Landsbygd nämns med ett homo-
    geniserande filter där allt är lika-

  411. -när vi vet att det är lika stora
    skillnader som det är mellan städer.

  412. Man behöver lösningar
    som passar för att utveckla det.

  413. Om vi tittar
    på hållbar stadsutveckling-

  414. -så kommer vi inte att kunna använda
    det när vi utvecklar landsbygden.

  415. Då måste vi titta på den.

  416. En del av lösningen är att se att
    vi är ett land med stora skillnader-

  417. -och att vi behöver olika medicin
    på olika platser.

  418. Det är fel att sätta stad mot land när
    det är ett beroendeförhållande.

  419. Jane Jacobs skrev
    i "Economy of cities"-

  420. -att lika beroende som staden är
    av resurserna från landsbygden-

  421. -är landsbygden beroende av
    idéer och teknik från städerna.

  422. Det handlar om att få ihop systemet på
    rätt sätt. Jag tänkte bli konkret.

  423. Vissa av besluten, om vi tar
    om bilismen, är möjliga att ta.

  424. Vi kan skippa parkeringsnormen
    och ta betalt för parkering på gata.

  425. Vi kan släppa på byggbarheten
    i villaområden.

  426. Alltså tillåta förtätningar
    i villaområden-

  427. -där man kan släppa på
    i kollektivtrafiknära lägen.

  428. Vi kan ge pengar till kollektivtrafik i
    stället för till motorvägar.

  429. Det finns jättemånga jättestora beslut
    som kan tas, som skaver.

  430. Vilket parti ställer du upp för?

  431. -KTH!
    -Ett bra parti. KTH(r), liksom.

  432. Det är inte så att vi inte kan lösa det
    här tekniskt och idémässigt.

  433. Vi som sitter här är redan frälsta.

  434. Vi har det bra i Sverige.
    Vi har pengar och kunskaper-

  435. -men vi verkar inte ha viljan.
    Det blir en politisk övertygelse.

  436. Vi har konkreta idéer,
    och vi har pengarna-

  437. -men det verkar inte som folk vill.

  438. Tack! Det kan få vara slutklämmen
    vi längtade efter.

  439. I denna session fick vi inte det
    entydiga svaret att städerna är-

  440. -de ultimata, resurseffektiva, kreativa,
    hållbara miljöerna.

  441. Inte heller att de är
    de där onaturliga, ohållbara-

  442. -manifestationerna
    av en dödsdömd civilisation.

  443. Det var möjligheterna
    som lyftes fram.

  444. Vi måste ha ett samspel
    mellan landsbygd och städer.

  445. Det var en oklar fråga huruvida folk
    ville bo på landet hellre än i stan-

  446. -eller att man tvingades till stan-

  447. -då det var där universitet och arbeten
    fanns, och sen blev man fast.

  448. Vi är schizofrena när det gäller
    vår syn på städer och landsbygd-

  449. -både i hur vi svarar på enkäter
    och investerar i fastigheter-

  450. -där många av oss har lantställen
    där vi egentligen vill vara-

  451. -även om vi bor i städerna.
    Städerna har möjligheterna.

  452. Vi skulle kunna bygga städer
    utan resursslösande biltrafik-

  453. -men vi gör det inte.

  454. Pratar man Förbifart
    blir det konflikt direkt.

  455. Vi har resurser att göra nåt bra.
    Som Anna påpekade:

  456. Kommuner som ställer krav
    driver utvecklingen framåt.

  457. Där ligger en av de viktigaste
    möjligheterna för många i publiken-

  458. -att i sina respektive roller-

  459. -bidra till att få fram
    de här radikala KTH(r)-besluten-

  460. -på det trafikpolitiska området,
    så att vi kan göra städerna hållbara.

  461. Vi ser fram emot nästa valrörelse.

  462. KTH-partiet har stora möjligheter.

  463. En stor applåd till denna panel, tack!

  464. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att förena globalt och hållbart

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Stockholm ska förtäta och bygga 140 000 nya bostäder. Ett vanligt argument är att det är bra både resurs- och miljömässigt att vi bor tätt. Men är det riktigt sant? Och vad händer med resten av landet om det bara är stora städer växer? I den här debatten medverkar Alexander Ståhle, vd på Spacescape, Viktoria Walldin, socialantropolog, Johan Gerklev, miljöchef Skanska, Göran Greider, chefredaktör Dala-Demokraten, Katarina Pelin, kommunchef Båstad och Christel Gustafsson, landsbygdsstrateg på Jordbruksverket. Moderator är Tomas Kåberger. Inspelat den 10 november 2014 på Stockholm Waterfront. Arrangör: Sweden green building council och Stockholms stad.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Bostadsförsörjning, Byggnadsproduktion, Förvaltning, Husbyggnad, Hållbar utveckling, Samhällsplanering, Samhällsvetenskap, Städer - tillväxt, Teknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Att bygga hållbart

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga hållbart

Att förena globalt och hållbart

Debatt om bostadsbyggande och förtätningen av städerna. Medverkande: Alexander Ståhle, Viktoria Walldin, Johan Gerklev, Göran Greider, Katarina Pelin, Christel Gustafsson. Moderator: Tomas Kåberger. Inspelat den 10 november 2014 på Stockholm Waterfront. Arrangör: Sweden green building council och Stockholms stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga hållbart

Hållbarhet ger städer självförtroende

Företrädare för stora städer som kommit långt i sitt miljöarbete diskuterar vägen mot ett mer hållbart samhälle. Medverkande: Juliette Daniels, London, Jan Gerbitz, Hamburg, Jørgen Abildgaard, Köpenhamn och Arnaud Le Bel Hermile, Paris. Moderator: Tomas Kåberger. Inspelat den 10 november 2014 på Stockholm Waterfront. Arrangör: Sweden green building council och Stockholms stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga hållbart

Miljöbyggnad 3.0

Paneldiskussion om certifieringssystemet Miljöbyggnad, som garanterar att byggnader lever upp till särskilda miljökrav. Medverkande: Maria Brogren, Martin Erlandsson, Charlotta Szczepanowski, Jerker Nyblom och Kristina Gabrielii. Moderator: Catarina Warfvinge. Inspelat den 10 november 2014 på Stockholm Waterfront. Arrangör: Sweden green building council och Stockholms stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Så blir Sverige första fossilfria landet

Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) berättar om regeringens satsningar på miljön. Hon har bland annat gett ökade anslag till järnvägen, laddsamordningarna ska byggas ut och en fossilfri fordonsflotta ska införas. Åsa Romson utfrågas av klimatdebattören Maria Wetterstrand och den liberala debattören Mattias Svensson. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön i ett historiskt perspektiv

Östersjöns geologiska historia är full av dramatiska förändringar. Djupt under ytan ligger sedimenten arkiverade, som ett facit på människans miljömässiga inverkan på Östersjön. Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik samt ledamot av Kungl Vetenskapsakademien samtalar med Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.