Titta

UR Samtiden - Design of prosperity 2014

UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Om UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Föreläsningar från konferensen Design of prosperity som handlar om hållbar utveckling inom modeindustrin. Konferensen hölls på Marketplace Borås Arena den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Till första programmet

UR Samtiden - Design of prosperity 2014 : En djungel av ekomärkningarDela
  1. God morgon och tack för inbjudan.

  2. Jag är väldigt glad att få vara här.

  3. Som ni hörde
    är jag vicepresident i SAC.

  4. Tidigare var jag
    hållbarhetsansvarig på Decathlon.

  5. Jag har studerat i England-

  6. -gjort praktik i Tjeckien,
    började jobba i Bukarest-

  7. -och hade sen jobb
    i Bangkok och Frankrike.

  8. Nu jobbar jag för
    en internationell grupp i Amsterdam.

  9. Det var möjligt av ett enkelt skäl.

  10. Samma skäl som gör att ni peppas
    att inte begränsa er till Borås-

  11. -utan att se världen som er börda.

  12. Ni ska jobba i fabriker utomlands
    och testa hur det är ute i fält.

  13. Det görs att ett enkelt skäl,
    även om fransmän inte vill medge det:

  14. Alla talar engelska.

  15. Vi har ett gemensamt språk
    och kan tala med varann.

  16. När jag hade gruppmedlemmar
    från Kina, Vietnam och Marocko-

  17. -kunde vi,
    tack vare språket, kommunicera-

  18. -samarbeta och göra framsteg ihop.

  19. Målet för gruppen
    som jag arbetar för, SAC-

  20. -är just att ha ett gemensamt språk
    inom hållbarhetsområdet.

  21. Att använda samma ord
    för att tala om hur långt vi kommit.

  22. Vilket är vårt läge?

  23. Om vi vill vara transparenta
    måste alla kunna förstå det vi visar.

  24. Simonetta uttryckte det väldigt fint.

  25. Gruppen skapades
    för drygt tre år sen.

  26. Patagonia och Walmart,
    från två olika sidor av industrin-

  27. -är med i gruppen och diskuterar-

  28. -om de vill bråka om hållbarhet
    eller om det kan bli en gemensam sak.

  29. "Ska vi gå ihop om det
    eller konkurrera kring det?"

  30. Förenade krafter innebär att
    hela kedjan blir representerad-

  31. -och kan samarbeta.

  32. Vi har ett bolag
    med avancerad hållbarhetsstrategi-

  33. -och ett bolag som får representera
    masstillverkning, Walmart.

  34. De kan arbeta mot samma mål
    och har talat med klädmärken.

  35. Nu är siffran 50 %.

  36. Så många företag i branschen
    har gått med i SAC.

  37. Klädmärken som finns här i dag,
    H&M och Patagonia, är medlemmar.

  38. Vi har klädmärken
    i USA, Europa och Asien-

  39. -från alla delar av marknaden.

  40. Vi har med branschorganisationer,
    NGO:er och statliga organisationer.

  41. Dessutom finns universitet med.

  42. Det är en stor blandning människor
    som samarbetar med oss.

  43. Innan vi hittade ett gemensamt språk
    behövde vi ett mål.

  44. Det var det första steget
    och tog mycket tid vid många möten.

  45. Det är en invecklad uppgift-

  46. -att komma överens om
    en enkel, tydlig ram.

  47. Den enkla, tydliga ram börjar med
    att vi inte vill göra skada-

  48. -men, än viktigare, att vi vill
    ha en positiv påverkan-

  49. -på samhället och miljön.
    Det är det gemensamma målet.

  50. Stor fest, alla är glada.

  51. Sen kommer frågan:
    "Var är ni nu, i er resa?"

  52. "Ja, vi har SA-1000,
    vi har certifikat..."

  53. Alla började tala olika språk.

  54. De talade om certifikat
    som bara täckte vissa länder-

  55. -eller vissa hållbarhetsaspekter.
    Det var inte relevant för alla.

  56. Om jag frågar nån i publiken
    "är din skjorta hållbar?"-

  57. -kommer en att säga:
    "Ja, den är av ekologisk bomull."

  58. Nån annan säger: "Ja,
    den är inte gjord i låglönefabrik."

  59. Det finns så många definitioner
    av vad hållbarhet betyder-

  60. -att vi behövde samlas och tillse-

  61. -att alla talar samma språk
    när det gäller hållbarhet.

  62. Så att vi, i vår strävan
    efter en ambitiös vision-

  63. -kan veta var vi börjar,
    så vi kan komma framåt.

  64. Därför skapade vi Higg Index.

  65. Jag ska inte jämföra med esperanto,
    för esperanto dog ut-

  66. -men det ska bli
    ett gemensamt språk för hållbarhet.

  67. Jag ska visa var Higg Index
    kommer in i distributionskedjan.

  68. Det var tack vare
    Patagonias grundare-

  69. -som namnet Higg Index uppstod.

  70. När vi skulle välja namnet
    var Higgspartikeln en ren teori.

  71. När vi valde namnet
    var teorin ännu obevisad.

  72. Det var en teoretisk partikel,
    men vi tyckte namnet passade bra.

  73. Två dagar efter att vi
    valde namnet Higg Index-

  74. -upptäcktes Higgspartikeln.

  75. Vi deltog ju inte i partikeljakten,
    men det var ett sammanträffande-

  76. -som visade att det man tror
    kan bli verklighet.

  77. Jag är helt säker på
    att det blir likadant för Higg Index.

  78. Det blir ett gemensamt språk
    för alla hållbarhetsansatser.

  79. Ni undrar kanske vad Higg Index är.

  80. Det är ett holistiskt
    självvärderingsverktyg.

  81. Jag vet
    att ordet "holistiskt" är nött-

  82. -men i går fick jag se universitetets
    mycket holistiska ansats.

  83. Ni har en tidig vävmaskin,
    en toppmodern minispannram...

  84. Ni kan göra allt som görs
    inom en distributionskedja.

  85. Det är samma ansats som vi hade.

  86. Hållbarhet handlar inte bara om
    produkten eller klädmärket-

  87. -utan måste också omfatta handeln,
    vilket du nämnde-

  88. -och arbetet med leverantörerna.

  89. Hållbarhet måste alltså omfatta
    hela distributionskedjan.

  90. Och som sagt: är hållbarhet
    ekologisk bomull eller rättvis lön?

  91. Vårt index och hur vi översätter
    alla parametrar-

  92. -måste omfatta
    både miljö och sociala parametrar-

  93. -för det är bara när båda utvärderas
    som vi kan bedöma hållbarheten.

  94. Tanken bakom det är-

  95. -att när man har lyckats enas om
    gemensamma utgångspunkter-

  96. -kan man engagera sig.

  97. Då kan SAC bli utgångspunkten
    för vidare engagemang-

  98. -och förståelse för det som händer.

  99. Vi designar våra verktyg och moduler-

  100. -för att täcka upp
    all slags hållbarhet-

  101. -från compliance
    till ambitionsbaserade metoder.

  102. Vi ska inte bara kunna kolla
    brandsläckare och brandlarm-

  103. -utan även visa leverantören
    vad mer de kan göra.

  104. Higg Index blir en ingång för samtal
    mellan klädmärken och leverantörer-

  105. -om hållbarhet i distributionskedjan.

  106. Tekniskt sett
    arbetar vi så här inom SAC.

  107. Det finns...
    Vi vill inte återuppfinna hjulet.

  108. Vi vill känna oss säkra
    på hållbarhetsindustrin-

  109. -eller snarare hållbarhetsstrukturen
    för en disciplin inom ett företag.

  110. Man granskar en period,
    då det fanns en uppsjö...

  111. Simonetta visade det.
    ...av klädmärken...

  112. ...av experiment och försök
    som har gjorts världen över.

  113. Nu är det dags för industrin att,
    som vi säger i Frankrike-

  114. -ta en kaffe och diskutera saken.

  115. Kolla vad som finns på marknaden
    och välj en av dem.

  116. Man ska säga: "Nog pratat.
    Den här blir standarden."

  117. Baserat på standarden går man vidare.
    Så vill vi göra med alla aspekter.

  118. Ni ser själva namnen-

  119. -på nyckelorganisationer
    som hjälpte oss med det sociala:

  120. FLA och SCI har NGO:er i styrelsen,
    som är engagerade i civilsamhället.

  121. Samma sak med ekoindex,
    som baserades på OIA:s arbete.

  122. Allt togs med
    för att skapa Higg Index.

  123. Ibland var ett märke avgörande,
    som i materialhållbarhet-

  124. -som hjälper oss identifiera arbetet
    med produkten. Så kan man fortsätta.

  125. Vi tittade på alla möjligheter
    och valde ut de bästa-

  126. -och försökte göra dem
    till industristandard.

  127. I arbetet... Jag ska ge er en skymt-

  128. -för nu finns 15-20 påverkansfaktorer
    som har diskuterats.

  129. Jag ska presentera faktorerna
    och återkommer till dem senare.

  130. I det här arbetet måste vi-

  131. -ta hänsyn till
    varje steg i produktens livscykel.

  132. När man designar en produkt
    är tanken att den ska köpas-

  133. -men allt oftare tänker man
    inte bara på kunden som köper den-

  134. -utan även vad som händer
    efter att produkten använts.

  135. Är jag ansvarig om produkten
    hamnar på ett fält nånstans-

  136. -för att den inte kan återanvändas?

  137. Alla dessa frågor
    tas med i verktyget-

  138. -för att kunna analysera end-of-life-

  139. -och försöka se hur man kan
    ta hänsyn till det redan från början.

  140. Allt är utformat
    för att vara tydligt-

  141. -användarvänligt och lättfattligt.

  142. I går när vi visades runt
    på fabriken... Nej, förlåt.

  143. Ja, ni ser! Universitetet påminner
    mycket om verkligheten.

  144. När jag visades runt på universitet
    såg jag era experiment med tyg.

  145. Lite på skämt sa en av värdarna:

  146. "Baptiste, när får vi se
    Higg Index på tygerna?"

  147. Målet är att säkerställa-

  148. -att ni i framtiden,
    när ni vill göra ett tyg eller plagg-

  149. -ska kunna ha tydlig information
    redan från början.

  150. Tanken är inte att ge er
    ett stort scorecard-

  151. -som ni själva ska fylla i.

  152. Tanken är att allt arbete
    ska vara gjort, så att ni...

  153. Det är så vi jobbar inom SAC.
    Vi vill erbjuda ett enkelt index-

  154. -så man kan se
    en produkts hållbarhet.

  155. När ni ska välja mellan tio tyger
    kan ni snabbt se-

  156. -hur de står sig mot varann.
    Det är vår väg framåt.

  157. Jag vill förklara var vi
    sätter in allt i distributionskedjan.

  158. Som sagt är ansatsen holistisk,
    för att täcka distributionskedjan.

  159. På fabrikssidan har vi två moduler,
    som var och en ger ett Higg-värde.

  160. En är fabrikens miljöprestanda,
    som vattenhantering-

  161. -vattenrening och luftkvalitet.

  162. Allt bedöms med verktyget,
    baserat på information från fabriken.

  163. Den andra modulen
    rör arbetsförhållanden-

  164. -och omfattar allt från arbetstid
    och löner till kemikaliehantering-

  165. -men även HR-frågor.

  166. Allt samlas i samma index,
    så man får ett tydligt jämförelsetal.

  167. Sen har vi återförsäljarsidan,
    som ni ofta kommer att stöta på.

  168. Jag såg rekryteringsannonser
    från en återförsäljare.

  169. Återförsäljare kan inte bara
    se på underleverantörer-

  170. -utan måste också granska arbetet
    inom företaget: hur presterar vi?

  171. Hur kan vi underlätta
    miljöarbete i distributionskedjan?

  172. Samma sak gäller för sociala aspekter
    hos återförsäljaren.

  173. Modulerna hjälper återförsäljare att,
    inom båda områden, identifiera-

  174. -hur de presterar
    i relation till andra företag.

  175. Klädmärkesmodulen är likadan.

  176. Studenter är
    en sorts arbetskonsumenter-

  177. -och innan ni söker jobb kanske ni
    vill se hur ett företag sköter sig.

  178. I dag har ni möjligheten
    att läsa hållbarhetsrapporten-

  179. -som är 150 sidor,
    granskade av PwC eller KPMG.

  180. Språket är så svårt att man får vara
    disputerad för att förstå det.

  181. Det är en taktik. Annars kan man ha
    ett fint, enkelt index-

  182. -som visar hur företag presterar,
    på en skala 0-100.

  183. Om ni vill investera mer tid,
    klicka på siffran-

  184. -så får ni fullständiga data.
    Det finns alltså två metoder:

  185. Den gamla, som jag själv använde,
    när man läser rapporter.

  186. Den känns förlegad.
    Det är dags för en ny metod-

  187. -som är lättfattlig och tydlig.
    Det möter behovet av transparens.

  188. Vi har två delar av modulen:
    design och ekologiskt avtryck.

  189. Vi jobbar med en av kommande talare,
    på ett sätt som ska säkerställa det.

  190. Bästa sättet att ge kunden makt är
    att göra data tillgängliga.

  191. I dag måste man läsa rapporter
    och slå upp en massa information.

  192. Om man inte investerar mycket tid
    är det svårt att rangordna plaggen.

  193. Här är tanken att man, i framtiden,
    vilket jag återkommer till-

  194. -ska ha en märkning på produkten-

  195. -precis som vi har märkning på bilar
    eller elektronik.

  196. Man ska lätt kunna se
    produktens ekologiska fotavtryck.

  197. SAC skapar också
    ett gemensamt språk.

  198. Så snart man börjar prata om språk
    börjar saker hända.

  199. Vi har en informationsplattform.
    I framtiden blir grundtanken denna:

  200. I dag är indexen isolerade-

  201. -men på sikt ska de kunna interagera.

  202. Vår plattform omfattar
    en fabriks sociala index.

  203. I framtiden kanske vi kan koppla det
    till produktens index-

  204. -så man kan scanna en QR-kod-

  205. -och titta på relaterade index,
    även det sociala.

  206. Vi har redan all information
    som behövs.

  207. Samma sak med en fabriks miljöindex.

  208. Jag tjatar om det-

  209. -men er universitetsstruktur
    påminner om en fabrik.

  210. Om man designar nåt är dess design
    kopplad till hur man designar det.

  211. Hur stor den är, materialval...
    Ekologisk eller vanlig bomull?

  212. Men om man gör det
    i en toppmodern fabrik-

  213. -eller i en fabrik som man inte vill
    att kunderna får titta på-

  214. -blir påverkan självklart olika stor.

  215. Fabrikerna är ju olika moderna.
    Det vill vi också länka till-

  216. -så man tydligt ser
    en fabriks påverkan i produkten.

  217. Det är sån utveckling som vi kan
    tänka oss för vår plattform.

  218. Jag har sagt att vi representerar
    50 % av industrin.

  219. Vi skapades för tre år sen
    och har moduler för hela kedjan.

  220. Ni undrar kanske om det funkar.
    Nu när vi har lanserat verktyget-

  221. -har vi tusentals fabriker
    som använder det.

  222. Tusentals fabriker världen över
    använder arbetet.

  223. Som ni ser är kurvan exponentiell,
    så det händer massor.

  224. Hundratals klädmärken använder
    Higg Index för sina egna policyer.

  225. Vi har alltså hundratals klädmärken-

  226. -som kan jämföra sig med varann-

  227. -för att se var de är bra
    och var de måste bli bättre.

  228. Nu när verktygen är klara
    börjar de användas överallt.

  229. Det har en tydlig effekt.

  230. I dag finns många klädmärken.

  231. Hur många verktyg har ni...

  232. Hur många programvaror använder ni
    för att designa en produkt?

  233. Hur många finns det, på ett ungefär?
    Två, tre?

  234. Förlåt. - Vem har ett svar?

  235. Det är en öppen fråga,
    jag har själv ingen aning.

  236. Okej, ett antal som vi tror är litet.
    En begränsad mängd information.

  237. Det betyder att ni kan lära er dem-

  238. -och när ni börjar jobba
    kan ni redan designa produkter.

  239. Att ha en enkel ingång
    till hållbarhet-

  240. -i form av indexet-

  241. -kan hjälpa er så fort ni börjar
    tillverka och designa produkter.

  242. Börja använda verktyget,
    så ni lär er det-

  243. -och ser vilka effekter er design har
    på jorden och för alla intressenter.

  244. Standardiseringen
    hjälper inte bara fabrikerna-

  245. -utan alla som arbetar
    eller kommer att arbeta-

  246. -med en distributionskedja
    i textilbranschen.

  247. Det innebär en stor vinst,
    men det finns även andra:

  248. Ni vet, eftersom vissa av er
    har besökt fabriker utomlands-

  249. -att många fabriker säljer till
    flera av våra medlemmar.

  250. Många av dem åker dit-

  251. -och i dagsläget har alla
    olika mått på vad hållbarhet är.

  252. Alla ställer olika frågor
    och vill göra olika slags kontroller.

  253. Genom ett gemensamt index
    kan vi veta-

  254. -att om en person
    har besökt fabriken-

  255. -och undersökt hur den presterar
    i hållbarhetshänseende-

  256. -så kan data användas
    av alla klädmärken.

  257. Det har också fördelen att mindre tid
    går till att identifiera problemet-

  258. -eftersom det görs en gång för alla.

  259. Därmed har vi mer tid att lägga på
    att lösa problemet.

  260. I dag investerar vi miljarder
    bara i Kina-

  261. -på att identifiera problemen.

  262. Om vi kunde flytta investeringen
    mot förbättringsarbete-

  263. -kunde det också bidra till
    att förverkliga vår vision.

  264. Verktygen finns alltså
    och börjar användas på bred front.

  265. Jag ska visa hur verktyget ser ut.
    Vi var inte förberedda tidigare.

  266. Här ser ni hur det ser ut nu.

  267. Tanken är att man i framtiden
    ska kunna se varifrån saker kommer.

  268. Man ska kunna kartlägga
    sin distributionskedja-

  269. -så att man på det sättet
    kan identifiera steg man kan vidta-

  270. -om man vill komma framåt.

  271. När verktygen börjar användas...
    Vi har skapat verktygen-

  272. -och de börjar användas.
    Här är transparensen avgörande.

  273. Vi vill ha ett gemensamt språk,
    inte bara för oss inom branschen-

  274. -utan även för att tala med kunder-

  275. -och andra grupper i samhället,
    om de effekter man ser.

  276. För transparens krävs diskussioner-

  277. -och tydliga, granskade data.
    Det är sånt...

  278. Att tala engelska
    är ibland svårt för en fransman.

  279. Det är sånt arbete vi inleder nu-

  280. -för att säkra att vi, inom något år,
    kan kommunicera all information-

  281. -eftersom den då har verifierats.
    När vi går tillbaka och tittar...

  282. Man bedömer gärna äventyr
    baserat på initiativtagarna.

  283. Vi började med en bred bas,
    så vi har inbyggt i vår arbetsmetod-

  284. -en gemensam tanke om skalbarhet.

  285. Om man jobbar för ett stort företag-

  286. -fastnar för nåt Patagonia gör
    och presenterar det för sin chef-

  287. -blir svaret: "Nej, vi gör inte så."

  288. Därför vill vi säkerställa
    att allt vi gör är skalbart-

  289. -eftersom vi har
    så många olika medlemmar.

  290. Vi har små företag, fabriker
    och hela spektrumet av varianter.

  291. Jag vill snudda vid
    hur framtiden ser ut.

  292. Vi jobbar med Europakommissionen
    och det vi vill ta fram-

  293. -är en tydlig märkning,
    kanske enklare än de här.

  294. Man kan tänka sig bara en bokstav.
    De här har testats förr.

  295. Det första scorecard jag gjorde
    för miljöfrågor... Det är tio år sen.

  296. En kollega på Timberland gjorde
    en etikett med "näringsinnehåll".

  297. Den visade skons kolspår
    och informationen var i stil med:

  298. "Den här skon
    avger 2,5 kg koldioxid."

  299. Vad gör man med den informationen?
    Vad är 2,5 kg koldioxid-

  300. -jämfört med ett paket yoghurt?
    Hur ska man se på det?

  301. Rå information var inte lätt
    att ta till sig.

  302. Därför tog vi fram ett scorecard.
    Vi vill inte rangordna faktorerna.

  303. Ni minns påverkansfaktorerna:
    vatten, el, koldioxid...

  304. Vi listade alla faktorer
    och gav betyg: A, B, C, D, E.

  305. Det blev fem faktorer och fem betyg.

  306. Vi visade det i butik
    och frågade kunderna vad de tyckte.

  307. "Jag förstår inte. Jag gillar tanken,
    men vad är bättre?"

  308. "A på el och D på vatten
    eller D på el och A på vatten?"

  309. "Vad ska jag göra med det?"

  310. Därför gick vi mot nåt enklare.

  311. Vi gick mot
    en förenklad variant på det.

  312. Därför eftersträvar vi information
    som är lätt för alla att förstå.

  313. Jag har två punkter kvar.

  314. Vi omfattar 50 % av industrin
    och verktygen är klara.

  315. De börjar användas och
    vi eftersträvar total transparens.

  316. Folk kanske börjar fundera över
    att många stora företag är med.

  317. "Ni får säkert 100 % allihop."
    Så är det inte.

  318. Här ser ni en bild på de första
    som testade klädmärkesmodulen.

  319. Klädmärkena fick, i snitt,
    på en skala 0-100...

  320. Klädmärkena fick i snitt 25 %.

  321. De bästa, som brukar få 100 %,
    låg runt 60 %.

  322. Verktygen är inte gjorda för...

  323. Det är som ni såg i presentationen,
    med 100 % och 75 %.

  324. De är inte medel för att skryta.

  325. De ska visa vilka svagheter man har.

  326. Om man känner till sina svagheter
    kan man arbeta med dem-

  327. -och se till
    att man lägger tid och pengar på dem.

  328. Det är en positiv effekt av
    att Higg Index börjar användas.

  329. Jag vill avsluta med en liten poäng.

  330. Eller två små poänger.

  331. För det här jobbet flyttade jag
    från Lille till Amsterdam.

  332. Jag borde ha undersökt
    hur det är i Borås-

  333. -men när man kommer till Amsterdam
    slås man av att allt är öppet.

  334. Alla hem saknar gardiner.
    Det är väldigt transparent.

  335. I början är man nyfiken,
    särskilt om man är från Sydeuropa.

  336. Ortsborna gör förstås inte så.
    Men man får se hur de lever.

  337. När man går runt
    och tittar in på markplan-

  338. -är det svårt
    att skilja hem från butiker.

  339. De håller väldigt rent och prydligt,
    eftersom fönstren är så stora.

  340. Det känns lite märkligt i början,
    men det visar-

  341. -att om man skapar insyn
    anpassar folk sitt beteende direkt.

  342. Och när jag kom hit-

  343. -blev jag påmind om den tid
    när jag studerade fysik.

  344. En av mina lärare,
    i fysik och kemi, sa-

  345. -att när man observerar ett system
    förändras det.

  346. Observation är aldrig neutral.

  347. Genom att skapa transparens
    kan vi observera systemet-

  348. -vilket kommer att ha
    en positiv effekt på systemet-

  349. -alltså sko- och klädbranschen.
    Higg Index är observationsverktyget.

  350. Tack för er tid.

  351. Översättning: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En djungel av ekomärkningar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Baptiste Carrier-Pradal föreläser om hållbart mode och definitioner kring det. Han säger att modebranschen måste bli tydligare för att förenkla för konsumenterna. Han resonerar om det nyetablerade Higg-indexet som ska hjälpa modebranschen att kommunicera kring ekologi och produktion. Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Ämnen:
Slöjd > Textil och mode
Ämnesord:
Företagens samhällsansvar, Hållbar design, Mode, Textilindustri
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Mer hållbarhet i modebranschen

Lisbeth Svengren Holm är professor vid Textilhögskolan i Borås. Hon föreläser om transparens kring miljöfrågor bland klädföretagen. I dagens klädindustri produceras oöverskådliga mängder kläder och det krävs en gemensam kraftansträngning för att tala öppet om miljöfrågor och framtid. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Design, humanism och teknologi

Modeprofessor Simonetta Carbonaro föreläser om att vi behöver ett öppnare samhälle, men inte nödvändigtvis absolut transparens. I sin spaning efter framtidens samhälle varnar hon för flera tendenser och trender. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Socialt ansvar som utmaning

Gianmario Peretti är varumärkeskommunikatör på företaget Coop i Italien. Han berättar om företagets arbete med kommunikation på webbplatsen och i sociala medier. Peretti är övertygad om att mer samtal mellan företag och konsumenter kommer att leda till en social förändring. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

En djungel av ekomärkningar

Baptiste Carrier-Pradal föreläser om hållbart mode och definitioner kring det. Han säger att modebranschen måste bli tydligare i sin kommunikation för att förenkla för konsumenterna. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

De klimatsmarta konsumenterna

Imola Bedo är policyansvarig i Europakommissionen. Hon föreläser här om konsumism, klimat och hur EU kan bli bättre när det gäller handel och ekologiska varor. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Modets ekologiska fotavtryck

Gregory Peters är professor vid Chalmers tekniska högskola. Han presenterar här några analyser från ett projekt om hållbar textilhandel som bedrivs vid forskningsinstitutet Mistra. Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Modejättens stora utmaning

Erik Karlsson är hållbarhetskoordinator på H&M och berättar om företagets hållbarhetsprofil. Han säger att deras kunder har en bild av hållbarhetsprofilen som inte helt stämmer överens med de miljöaspekter som H&M själva jobbar med. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Mer global transparens

Kavita Parmar är grundare av The IOU project. Hon berättar om shoppingkulturens baksidor och hur modevärlden måste förändras. Hon säger att ett system där man lyssnar till medvetna konsumenter, och framförallt respekterar textilarbetare, måste skapas. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Nästan Made in Sweden

Pål Dufva är produkt- och inköpschef på Woolpower och berättar här om företagets kommunikation kring hållbarhet. Hur kan ett litet företag i Östersund marknadsföra sig för att nå sin målgrupp? Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Det är människor som gör plaggen

Jill Dumain är hållbarhetsstrateg för klädföretaget Patagonia. Hon berättar om företagets tidigare kampanj där de uppmanade konsumenter att inte köpa plagg från dem. Det handlar om att det alltid är skadligt för människor och natur med tillverkning av kläder. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Ansvarsfrågor i textilbranschen

Panelsamtal om hur textilindustrin kan kombinera vinst med större miljöansvar och bättre arbetsvillkor. Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer slöjd

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kvalitet

Ren bomull, smutsig framställning

Camilla Thulin tar oss med till Malmöoperan där hon tillsammans med dam- och herrskräddare berättar om hur idéer blir till färdiga kollektioner. Vi tittar närmare på bomullens blodiga historia och möter en väverska på Bali som behärskar den avancerade tekniken ikat.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bäst klädd

Märkeskläder

Kläder kan ha hög status och kosta en förmögenhet. Vi undersöker vilka faktorer som skapar ett märke och får veta vilka märken som blir mer långlivade än andra. Dessutom blir det materialkunskap, tvättips och vi får veta mer om vår konsumentlagstiftning.