Titta

UR Samtiden - Design of prosperity 2014

UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Om UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Föreläsningar från konferensen Design of prosperity som handlar om hållbar utveckling inom modeindustrin. Konferensen hölls på Marketplace Borås Arena den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Till första programmet

UR Samtiden - Design of prosperity 2014 : Nästan Made in SwedenDela
  1. De närmaste 20 minuterna ska jag
    ägna åt att tala om vad vi har gjort-

  2. -och hur vi har lyckats få ut
    vårt budskap om hållbarhet.

  3. Den första bilden...

  4. Ni har kanske redan sett solen.

  5. Jag minns den känsla vi hade
    när vi påbörjade det här.

  6. Hur kan vi få ut vårt budskap
    om hållbarhet?

  7. Här har vi solen-

  8. -och vi undrade vart vi var på väg.

  9. Vi var vilse i rymden, kan man säga.

  10. Men vi visste att...

  11. ...här i Sverige, i Östersund,
    hade vi en stabil grund på att stå på-

  12. -eftersom vi gjorde något unikt.
    Vi deltog i hela processen.

  13. Vi gjorde allt själva.

  14. Vi stickade, klippte och sydde.

  15. Vi ville vara transparenta, men det var
    ingen som såg oss. Det var problemet.

  16. Vi hade ett öppet fönster och sprang
    omkring nakna, men det var ingen-

  17. -som såg oss.

  18. Det är problemet. Vi började med
    att titta på vår nuvarande situation.

  19. Jag tror att det var
    det här budskapet vi sände ut.

  20. Vårt företag, vilka vi är, varifrån
    vi kommer och vart vi är på väg.

  21. Vi har produkten, funktionaliteten-

  22. -och kvaliteten.

  23. Sen tittade vi på de främsta delarna.
    Vi lade till hållbarhet-

  24. -för de företag vi tittade på.

  25. Det verkade inte som om...
    Jag kunde inte riktigt förstå det-

  26. -för de pratade om uppförandekod
    och de hade alla fina hemsidor.

  27. Det såg verkligen bra ut.

  28. Det fanns andra som skrev
    att de planterade träd-

  29. -eller gav bort 1 % av sin omsättning.
    Det är ju fantastiskt-

  30. -men för mig handlar det inte
    om hållbarhet. Hållbarhet är något...

  31. ...som ska finnas i alla processer
    och på alla nivåer.

  32. Så när vi tittade på det
    såg det faktiskt ut...

  33. Vi tycker att vi är bra på det, men var
    kommer företagets samhällsansvar in?

  34. Då skulle det se ut så här. Lycka till
    med det, marknadsföringschefen.

  35. Kan du göra något åt det här?

  36. En stor del av problemet är-

  37. -att det finns överallt.

  38. Vi vill förklara-

  39. -att en av de här är...

  40. ...hur vi försöker använda
    vårt återvunna material-

  41. -och vad vi gör med...

  42. ...en strumpa som har tjänat ut.

  43. Vi funderar mycket på det.
    Nästa sak är att vi betalar fast lön-

  44. -till alla produktionsanställda.

  45. Det finns så mycket vi vill förklara.
    Jag borde kanske nämna-

  46. -att vi jobbar med yllekläder.
    Men ni kanske kunde gissa er till det-

  47. -av vår...logo.

  48. Det är viktigt för oss
    att tala om naturen, men också...

  49. Jag dricker gratis kaffe,
    och det är ekologiskt och rättvisemärkt.

  50. Det är också viktigt.

  51. Det budskapet försökte vi föra ut-

  52. -men det gick inte så bra, för ingen
    läste det. Vi sprang omkring nakna.

  53. Och...

  54. Den cirkelsektorn blev inte större bara
    för att vi ville lägga till fler saker.

  55. Vi kunde inte säga till ägarna:
    "Ge oss mer pengar."

  56. "Vi behöver pengar för att nå ut
    med det här budskapet." De sade nej.

  57. Vi måste vara smartare.

  58. Alla pratar om arv.
    Vi tog bort den biten, eftersom...

  59. Jag saknar faktiskt den biten,
    för jag gillar de svartvita bilderna-

  60. -på en man i kostym bredvid en häst.

  61. Jag vet inte vad vi försökte säga,
    men vi var kanske gamla.

  62. Vi tog bort en massa skräp, och sen...

  63. Vi ville verkligen...

  64. Vi hade ett problemet där vi sprang
    omkring nakna. Låt oss springa nakna-

  65. -närmare er.

  66. Vi tänkte då-

  67. -att vi skulle använda symboler.

  68. Jag ska berätta lite för er om-

  69. -vad vi har gjort-

  70. -och vilka reaktioner...

  71. ...vi har fått.

  72. Den första... Jag visste inte
    att den skulle komma upp.

  73. Det var vår marknadschef som sa:

  74. "Låt oss tänka stort."

  75. Jag återgick till solen. "Nej,
    jag vill springa naken i vårt hus."

  76. Det...

  77. Hon menade att vi skulle fokusera
    på de industriella dykarna.

  78. Och...ja... En stor marknad.

  79. Eller de här killarna. Det är faktiskt
    jag. Låt oss fokusera på mig i stället.

  80. Det här är...vår testanläggning
    där hemma.

  81. Den är enorm. H&M.

  82. "Skridskoåkarna."

  83. "Låt oss tänka stort för dem."

  84. Då sa jag:

  85. "Ja, låt oss tänka stort.
    Jag gillar det."

  86. Eller de här.
    Det här är ett bra exempel.

  87. Det här är
    från förskolan I Ur och Skur.

  88. Deras pedagogik...

  89. Barnen i den här förskolan-

  90. -får använda naturen
    både som lekplats och klassrum.

  91. De är ute en stor del av tiden.

  92. Det här är också någonting...

  93. Det här är det enda vetenskapliga
    ni kommer att få höra från mig.

  94. Om ni vill veta mer om det här,
    kan ni studera det på universitetet.

  95. De tidiga brukarna...

  96. Vi vill tänka stort, så varför inte
    vända oss till de industriella dykarna-

  97. -eller barnen
    på förskolan I Ur och Skur?

  98. De är de tidiga...
    Där kan vi hitta de tidiga brukarna.

  99. Vi tänkte oss att föräldrarna
    till förskolebarnen var tidiga brukare.

  100. Om man övertygar de tidiga brukarna
    kommer resten att följa efter.

  101. Jag ingår själv
    i kategorin "tidiga brukare".

  102. Jag har mina förebilder, idoler
    och mentorer, som jag ser upp till.

  103. "Ett äpple."

  104. "Vad häftigt. Det tänker jag köpa."

  105. Jag vet inte varför, men jag köper det.
    Så det fungerar faktiskt.

  106. Vi fokuserade på det. Problemet är-

  107. -att det inte bara är vi som gör det.

  108. Det är en väldigt kort period...

  109. ...man kan kommunicera med dem.
    "Oj! Nästa."

  110. Det vi gjorde var...

  111. Så här gjorde vi.

  112. I stället för att säga
    att vi har vår bas i Östersund-

  113. -som ligger nära polcirkeln-

  114. -och att arbetet utförs av människor
    som är vana vid kyla-

  115. -sa vi:
    "Tillverkat i Sverige med stolthet".

  116. Vi hoppas att man tänker att "tillverkat
    i Sverige" är en kvalitetsgaranti.

  117. Allt i Sverige är bra.

  118. Så... Jag vet inte hur... Jag skulle
    säga att resultatet har varit lyckat.

  119. Och...särskilt i Sverige.

  120. Det handlar ju om vår ekonomi-

  121. -och vi i Sverige är stolta
    över svenskar och så vidare.

  122. Sen är det så att vi
    exporterar 75 % av det vi tillverkar.

  123. Därför lanserade vi det här utomlands.

  124. Vi åkte till Norge,
    men där gick det inte hem.

  125. "Varför?", tänkte vi.

  126. De sa: "Kläder i ylle måste
    vara gjorda i Norge för att vara bra."

  127. "Och de måste vara döpta
    efter en före detta skidåkare"-

  128. -"som har vunnit tio guldmedaljer.
    Annars räknas det inte."

  129. Där gick det här inte hem. Men
    i exempelvis Tyskland fungerade det-

  130. -eftersom man i Tyskland
    gillar Skandinavien.

  131. Där fungerade det.

  132. Och...

  133. ...vi testade i USA.
    Vi kan kanske fråga nästa talare om-

  134. -vad "Tillverkat i Sverige
    med stolthet" betyder?

  135. Deras reaktion var att om det inte
    är tillverkat i Asien måste det vara...

  136. ...bra. Man måste verkligen
    försöka föra ut sitt budskap-

  137. -till varje land.

  138. Det här är en annan sak vi gjorde.

  139. Det påminner om Kavita.

  140. Vi tillverkar cirka 400 000 plagg
    per år-

  141. -och varje plagg sys av en sömmerska,
    en speciell sömmerska.

  142. Det är inte bara en.

  143. Vi tycker att det blir personligare
    på det sättet.

  144. Det finns en person bakom plagget,
    och det är betydelsefullt.

  145. Om man sätter en namnlapp
    i varje plagg, tänker man...

  146. ...att det måste vara ett bra plagg.
    Annars sätter man inte sitt namn i det.

  147. Jag tror också att genom
    att sätta dit namnet Martha Persson-

  148. -tänker folk
    att det måste vara okej att jobba där.

  149. Att de som jobbar där
    måste ha bra lön och så vidare.

  150. Alla förstod det där. Även i Norge.

  151. Och...

  152. Men en sak var märklig.

  153. Vi är mycket stolta över vår mångfald.
    I produktionen jobbar personer-

  154. -från åtta olika länder.
    Vi har en person från Algeriet-

  155. -en från Estland och...personer
    som kommer från Thailand-

  156. -och...Iran. De är inga Anna Andersson
    eller Anna Svensson.

  157. Därför såg de-

  158. -asiatiska namn i våra plagg.
    De undrade:

  159. "Tillverkar ni inte kläderna i Sverige?"

  160. "Jo, det gör vi,
    men vi anställer också andra."

  161. Det dyker alltid upp oförutsedda
    faktorer oavsett vad man gör.

  162. Här gör vi tvärtom.

  163. Vi marknadsför produkter för att
    man ska få upp ögonen för företaget.

  164. Vi återanvänder-

  165. -vårt produktionsspill och
    tar tillvara på använda klädesplagg.

  166. Sen tillverkar vi tofflor-

  167. -och innersulor av det.

  168. Det här är nytt,
    så vi vet inte hur det går-

  169. -men vi har hört reaktioner som:
    "Häftigt. Jag vill ha sådana tofflor."

  170. De hade inte sett något
    av vårt övriga sortiment.

  171. Vi marknadsförde de här
    som prisvärda kvalitetstofflor-

  172. -som vi inte tjänar något på.

  173. Vi vill marknadsföra återanvändning
    av material, och om det är återanvänt-

  174. -förstår kanske några av er
    att vi har egen tillverkning.

  175. Det är det vi hoppas på.

  176. Det här är...någonting
    som vi kommer att lansera i år.

  177. Vi får se vilka oförutsedda faktorer
    som dyker upp den här gången.

  178. Jag tycker att...

  179. ...Coop Italia var bra. Titta på andra
    industrier och se vad man kan göra.

  180. Jag såg det här
    när jag var i mataffären.

  181. Det är bananer och det står:
    "Det är upp till dig nu."

  182. Man går inte bort
    till de dåliga bananerna och...

  183. En porrtidning och dåliga bananer.

  184. Jag tycker att det är en bra idé
    att titta på andra företag.

  185. Och... Ni blir snart av med mig.
    Jag kan bara säga "Njut av resan".

  186. Vi har påbörjat vår resa, men har inte
    ens kommit fram till flygplatsen än.

  187. Vi måste lära av varandra
    och hjälpa varandra-

  188. -för vi vet inte vart vi är på väg.

  189. Jag snurrar på sätt och vis
    fortfarande runt solen.

  190. Men jag gillar det. Tack så mycket.

  191. Översättning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nästan Made in Sweden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Pål Dufva är produkt- och inköpschef på Woolpower och berättar här om företagets kommunikation kring hållbarhet. Hur kan ett litet företag i Östersund marknadsföra sig för att nå sin målgrupp? Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv > Företagande och entreprenörskap, Slöjd > Textil och mode
Ämnesord:
Företagens samhällsansvar, Företagsekonomi, Hållbar design, Marknadsföring, Textilindustri
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Mer hållbarhet i modebranschen

Lisbeth Svengren Holm är professor vid Textilhögskolan i Borås. Hon föreläser om transparens kring miljöfrågor bland klädföretagen. I dagens klädindustri produceras oöverskådliga mängder kläder och det krävs en gemensam kraftansträngning för att tala öppet om miljöfrågor och framtid. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Design, humanism och teknologi

Modeprofessor Simonetta Carbonaro föreläser om att vi behöver ett öppnare samhälle, men inte nödvändigtvis absolut transparens. I sin spaning efter framtidens samhälle varnar hon för flera tendenser och trender. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Socialt ansvar som utmaning

Gianmario Peretti är varumärkeskommunikatör på företaget Coop i Italien. Han berättar om företagets arbete med kommunikation på webbplatsen och i sociala medier. Peretti är övertygad om att mer samtal mellan företag och konsumenter kommer att leda till en social förändring. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

En djungel av ekomärkningar

Baptiste Carrier-Pradal föreläser om hållbart mode och definitioner kring det. Han säger att modebranschen måste bli tydligare i sin kommunikation för att förenkla för konsumenterna. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

De klimatsmarta konsumenterna

Imola Bedo är policyansvarig i Europakommissionen. Hon föreläser här om konsumism, klimat och hur EU kan bli bättre när det gäller handel och ekologiska varor. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Modets ekologiska fotavtryck

Gregory Peters är professor vid Chalmers tekniska högskola. Han presenterar här några analyser från ett projekt om hållbar textilhandel som bedrivs vid forskningsinstitutet Mistra. Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Modejättens stora utmaning

Erik Karlsson är hållbarhetskoordinator på H&M och berättar om företagets hållbarhetsprofil. Han säger att deras kunder har en bild av hållbarhetsprofilen som inte helt stämmer överens med de miljöaspekter som H&M själva jobbar med. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Mer global transparens

Kavita Parmar är grundare av The IOU project. Hon berättar om shoppingkulturens baksidor och hur modevärlden måste förändras. Hon säger att ett system där man lyssnar till medvetna konsumenter, och framförallt respekterar textilarbetare, måste skapas. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Nästan Made in Sweden

Pål Dufva är produkt- och inköpschef på Woolpower och berättar här om företagets kommunikation kring hållbarhet. Hur kan ett litet företag i Östersund marknadsföra sig för att nå sin målgrupp? Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Det är människor som gör plaggen

Jill Dumain är hållbarhetsstrateg för klädföretaget Patagonia. Hon berättar om företagets tidigare kampanj där de uppmanade konsumenter att inte köpa plagg från dem. Det handlar om att det alltid är skadligt för människor och natur med tillverkning av kläder. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Ansvarsfrågor i textilbranschen

Panelsamtal om hur textilindustrin kan kombinera vinst med större miljöansvar och bättre arbetsvillkor. Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Lawen Mohtadi om Ett gott hem för alla

Författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi berättar om kärnan i utställningen Ett gott hem för alla. Bilderna av fotograferna Anna Riwkin och Björn Langhammer fångar sin samtid. I dem går det att se en viss förändring när svenska politiker under 1950-talet börjar inse situationen. Reformer genomförs och romerna får medborgerliga rättigheter. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.