Titta

UR Samtiden - Design of prosperity 2014

UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Om UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Föreläsningar från konferensen Design of prosperity som handlar om hållbar utveckling inom modeindustrin. Konferensen hölls på Marketplace Borås Arena den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Till första programmet

UR Samtiden - Design of prosperity 2014 : Ansvarsfrågor i textilbranschenDela
  1. Hej, allihop,
    och tack för en inspirerande dag.

  2. Jag vill ställa en fråga till Jill.

  3. Kan du tänka dig ett Patagonia
    som inte har dun i sina kläder?

  4. Man ska aldrig säga aldrig,
    för man vet inte-

  5. -men som jag sa fokuserar vi
    på kvalitet och prestanda.

  6. Dun fungerar jättebra.

  7. Ur prestandasynpunkt
    fyller det ett behov-

  8. -bland våra kunder.

  9. Den dag
    vi börjar inte längre erbjuda-

  10. -den bästa kvalitetsprodukten,
    då är våra dagar räknade.

  11. Folk köper våra produkter
    för att de fungerar och håller länge.

  12. Folk säger: "Jag har haft
    den här tröjan i 25 år!"

  13. Det är vårt huvudfokus.

  14. Vi kommer alltid försöka göra
    produkter av högsta kvalitet-

  15. -och bland de tänkbara materialen
    försöker vi välja de mest etiska.

  16. Folk frågar ofta: "Ska man köpa
    bomull eller polyester?"

  17. "Ska du åka skidor
    fryser du i bomull."

  18. "Välj återvunnen polyester.
    Leta efter bluesign-märkningen."

  19. Man ska aldrig säga aldrig-

  20. -men jag gillar att vi prioriterar
    kvalitet framför hållbarhet.

  21. Sen får vi kämpa
    för att optimera hållbarheten.

  22. Tack.

  23. Där nere.

  24. Hej! Jag är minoritetsägare i H&M
    och tycker ni borde bli bättre.

  25. Ni gör inte...

  26. ...mig, som aktieägare, nöjd.
    Hur vill ni göra det?

  27. Jag beklagar
    att vi inte gör dig nöjd.

  28. H&M har ett hållbarhetsprogram
    som vi är stolta över.

  29. Jag vore intresserad av att höra
    mer om vad du är missnöjd med.

  30. Vill du berätta nu
    eller ska vi ta det efteråt?

  31. Till exempel har jag slutat
    köpa jeans åt min son.

  32. Han kan bara ha dem i tre dagar
    innan jag måste laga dem.

  33. Det är inte hållbarhet.

  34. Jag beklagar att det har hänt.
    Du borde ta med jeansen till butiken-

  35. -och reklamera dem.

  36. Jag jobbar inte med kvalitet-

  37. -men om frågan hamnar hos rätt enhet
    kan du säkert få svar.

  38. -Jag kan inte svara på den.
    -Det är inte transparent.

  39. Vi vill gärna ge dig ett svar,
    men jag kan inte göra det.

  40. Frågan gäller kvalitet.

  41. Man borde aldrig
    skilja kvalitet och miljö åt.

  42. -Man kan inte skilja dem åt.
    -Nej, jag håller med.

  43. Det Patagonia sa:
    jag har haft vissa plagg i 20 år.

  44. Jag har plagg kvar
    sen jag tog studenten-

  45. -vilket är snart trettio år sen.

  46. De köpte jag inte på H&M.

  47. Det är ju jättebra att du har det.

  48. Jag svarar gärna på frågor
    om min presentation.

  49. Om du vill ha svar på den frågan
    kan jag ordna det.

  50. Ta kontakt med mig efteråt,
    så ordnar vi det.

  51. Hej. Jag vill fråga Baptiste
    om Higg Index.

  52. Hur kan företag försäkra sig
    om autenticiteten?

  53. De får en siffra,
    men finns någon revisionsprocess?

  54. Ett verifikationsprotokoll
    kommer att implementeras.

  55. Verktygen har redan skapats,
    men visas inte upp än-

  56. -för vi vill att de först testas
    av en certifieringsenhet-

  57. -eller av nån
    som kan garantera objektivitet.

  58. Som Erik sa, vi behöver nåt år till-

  59. -för att göra klart protokollen,
    så vi är nöjda med vår certifiering.

  60. Tack.

  61. -Kan du ge nån information om när...
    -Ja.

  62. Tekniskt sett är tanken,
    även om diskussionerna fortgår-

  63. -att vi lagom till år 2017
    ska ha nåt sånt på produkterna.

  64. Här är en fråga till er alla:

  65. Vilka kompetenser och kunskaper
    tror ni är viktigast hos studenter-

  66. -för att säkra att textilindustrin
    blir mer hållbar i framtiden?

  67. Vilka kompetenser och kunskaper
    är viktigast för dem att ha?

  68. -Och vem vill du...
    -Hon sa alla.

  69. Jag kan börja.

  70. Det viktigaste är att tro
    att man kan skapa förändringar.

  71. Jag blir ofta frustrerad
    när vi skyller på stora företag.

  72. De finns
    enbart för att vi betalar för dem.

  73. Vill vi se förändring får vi bidra,
    genom att rösta med våra pengar-

  74. -och genom att,
    som designstudenter, rösta...

  75. Jag vet själv.
    Om nåt inte finns, skapa det.

  76. I dag finns verktygen.
    Klaga inte, utan få det att hända.

  77. Mitt råd är att tänka på
    vilken chans vi har till förändring.

  78. Det finns företag som lyssnar
    och det finns samarbeten att göra.

  79. Få det att hända. Som Gandhi sa:

  80. "Allt du gör är obetydligt,
    men endast du kan göra det."

  81. Hej. Jag heter David Goldsmith
    och medarrangör till konferensen.

  82. Jag är doktorand här och undervisar
    på Parsons School of Design.

  83. Jag tror att det viktigaste
    vi måste göra-

  84. -för att närma oss hållbarhet-

  85. -är att omvärdera
    våra förväntningar på mode.

  86. Vi måste lämna det Kavita nämnde-

  87. -alltså förväntningen
    att mode förändras fort.

  88. Förväntningen att det
    ska vara billigt.

  89. Förväntningen att det-

  90. -är en industriell produkt
    som presenteras för oss i mängd.

  91. Jag tror att vi, till slut,
    måste omvärdera-

  92. -vad mode är.

  93. Jag kan tillägga en sak
    till stöd för föregående två talare.

  94. Jag skulle vilja-

  95. -att modedesigner hade kunskap
    om ekologiska designprinciper.

  96. Det är lätt att dras med av tanken på
    att nånting är en ekologisk produkt-

  97. -eller en återvunnen produkt,
    och därmed bra.

  98. Men återvinningsprocessen
    kan kräva energi eller vatten.

  99. Det är möjligt att bedömningar
    som görs med fokus på kvalitet-

  100. -kan förleda oss vad gäller
    de miljömässiga konsekvenserna.

  101. Jag skulle vilja att designer var,
    inte experter på att skapa verktyg-

  102. -men hade kvantitativa verktyg
    och kunde använda dem.

  103. Jag tror man ska vara optimistisk
    och oerhört ihärdig.

  104. Vi har varit i industrin länge
    och vet kanske för mycket.

  105. Det begränsar vårt tänkande.
    Ni har nya idéer och tankar.

  106. När ni börjar på ett företag,
    låt dem inte krossas.

  107. Ni måste komma på hur de kan funka.
    Där kommer ihärdigheten in.

  108. Vi vet att krävs mycket jobb.

  109. Vi kanske framstår som glamorösa,
    men det är bara mycket arbete.

  110. Förlora inte hoppet
    när ni har försökt tre gånger-

  111. -utan att idén accepteras.
    Det var så med Footprint Chronicles.

  112. Vi fick vänta fyra månader,
    på rätt ögonblick.

  113. Jag säger optimism och ihärdighet.

  114. Jag kan tillägga...
    Visst stämmer det-

  115. -som Kavita, Jill, David
    och Greg säger.

  116. Du frågade om kompetenser
    som studenter behöver.

  117. Man måste lära sig om
    materialen och processerna-

  118. -men också söka efter nyheter
    kring material och processer-

  119. -för det är ingen statisk kunskap,
    utan nåt dynamiskt.

  120. Det görs mycket forskning på området.

  121. Det vi ser inom materialutveckling
    är häpnadsväckande.

  122. Studenter bör känna till det,
    vara intresserade av det-

  123. -och lära sig leta efter information,
    så de kan vara som forskare.

  124. Det är också viktigt,
    när du frågar om kompetenser.

  125. Jag har en fråga till Kavita.
    Tack för din inspirerande-

  126. -och energigivande presentation.

  127. Du har gått från ett stort företag
    till att driva eget.

  128. Jag undrar hur du får det att fungera
    rent ekonomiskt.

  129. Hade du investerare
    eller investerade du själv?

  130. Jag förstår att folk vill delta,
    eftersom du har mycket att ge.

  131. -Hur fick du ihop det?
    -Jag gick med affärsplan till banken.

  132. Alla sa att jag var galen,
    att idén aldrig kunde lyckas.

  133. Jag fick höra
    att jag var donquijotisk-

  134. -men jag älskar Don Quijote,
    så jag blev bara glad.

  135. Jag använde egna pengar
    och från vänner och familj.

  136. Det var mycket pengar,
    så barnen lär behöva stipendier.

  137. Men det jag insåg på vägen var-

  138. -att när man försöker samla in pengar
    för projekt-

  139. -har man för starkt fokus på pengar,
    i stället för vad man ska göra.

  140. Ibland är det bättre att be om
    det man ska göra med pengarna.

  141. Det som hände med IOU...
    När jag var skulle filma i Indien-

  142. -gick jag till Bollywoodindustrin
    för att få investering-

  143. -i form av utrustning och filmteam.
    Det var likadant hos vävarna:

  144. Jag var hos kooperativet,
    som kunde investera tid och energi-

  145. -i att hitta 243 vävare.
    Jag försökte tänka nydanande.

  146. Vi var tvungna att göra allt själva.

  147. Och när man inte har pengar
    måste man hitta en affärsmodell fort.

  148. Vi öppnade plattformen för andra,
    för att få in pengar.

  149. Man måste tänka flexibelt.
    Man måste också vara ödmjuk.

  150. Det kanske inte blir som man trodde,
    men det är okej.

  151. Riktningen är det viktiga,
    inte hastigheten.

  152. Tack.

  153. Jag har en fråga om pengar,
    till er alla.

  154. Vi pratar om
    ekologisk och social hållbarhet-

  155. -men det ska väl
    även vara vinstgivande.

  156. Pengar styr över er alla,
    mer eller mindre-

  157. -för utan pengar
    kan man inte göra nåt.

  158. Varför pratar vi bara om transparens
    i sociala och ekologiska termer-

  159. -och inte ekonomiska,
    som Honest by gör?

  160. Är det en intressant fråga?

  161. För mig tror jag det är
    det främsta problemet.

  162. -Vad säger ni?
    -Jag förstod inte det sista.

  163. -Vinst och transparens.
    -Jaha. - Självklart!

  164. Just nu bedömer vi allt
    efter dess intäkter-

  165. -och en del av hållbarheten är
    att man ska kunna betala hyran.

  166. Jag vet inte
    om pengar är vår drivkraft.

  167. Jag vet inte vad Yvons drivkraft var.
    För mig är det inte det-

  168. -men det gör mig inte till hippie.
    Jag vet att jag behöver pengar-

  169. -men de är
    ett medel för att nå ett mål.

  170. Man får hitta sätt att få medlet.

  171. Jag kan bygga vidare på din fråga.

  172. Min fråga till den som vill svara är:

  173. Hur kan vi, som Bruno Pieters gjorde,
    försöka att-

  174. -göra löner, priser
    och prispåslag transparenta?

  175. Särskilt när vi talar om konceptet
    "rättvis levnadslön"...

  176. Vad är en rättvis levnadslön?
    För, som Lisbeth berättade:

  177. Omkring 90 %
    av alla kläder som tillverkas-

  178. -tillverkas i fattiga länder och
    86 % köps av relativt rika personer.

  179. Vad betyder "rättvis lön"
    när vi som köper-

  180. -köper saker
    vi troligen inte behöver?

  181. Det är kopplat till hur och om
    vi kan berätta mer-

  182. -om priser, löner och prispåslag
    på ett transparent sätt.

  183. Det är en intressant fråga
    och ett svar är "ett steg i taget".

  184. Som privat bolag avslöjar vi inget,
    för vi måste inte det i USA.

  185. Men standarder är ingen ursäkt
    och Honest by är inspirerande.

  186. David, du har en poäng om löner.

  187. I Footprint Chronicles
    försökte vi vara transparenta-

  188. -även kring sociala utmaningar.
    Det var intressant att titta på det-

  189. -för när man pratar om människor
    och inte floder-

  190. -förändras ekvationen.

  191. Det finns en annan försiktigheten
    kring att skydda dem-

  192. -för exponering är inte alltid
    positivt för medarbetarna.

  193. Ibland måste man
    förändra ett system inifrån.

  194. Vi ville vara transparenta med löner
    i de olika länder vi visade-

  195. -men juristerna sa att det kunde
    bryta mot konkurrenslagstiftningen.

  196. Vi började titta på andra lösningar:
    hur definierar folk "rättvis lön"?

  197. Vi tänkte visa vad rättvis lön vore,
    enligt nån vedertagen definition-

  198. -men det fanns ingen konsensus
    kring vad rättvis lön var.

  199. Det vi upptäckte då,
    och det var ett par år sen-

  200. -var att det fanns många syner på
    vad en rättvis levnadslön var.

  201. Vi valde att börja använda
    rättvisemärkta produkter-

  202. -och i år har vi tio eller femton,
    jag minns inte vilket...

  203. Nästa höst ska vi ha 165.
    Det är en stor förändring-

  204. -och det såg vi som bästa sättet
    att ge folk en rättvis lön.

  205. När vi försökte ta transparensvägen
    stötte vi på patrull hela tiden.

  206. Det är vår historia.

  207. Jag vill gå tillbaka till din fråga
    om ett företags vinstgivande-

  208. -för det är också viktigt.

  209. Om man har entusiastiska människor
    som drömmer om att göra nåt nytt-

  210. -så är de ofta fästa vid sina idéer,
    men de måste också tjäna pengar-

  211. -för att kunna fortsätta.

  212. Jag vet inte hur du började,
    men många entreprenörer-

  213. -har en vän eller partner-

  214. -som sköter den lite tråkigare sidan.

  215. Sånt måste också göras
    om man ska komma vidare.

  216. Jag vet inte hur du gjorde,
    om du hade nån som hjälpte dig.

  217. -Med det byråkratiska...
    -Absolut.

  218. Jag har turen att ha en make
    som är och tänker som en ingenjör.

  219. Han skötte det ekonomiska.

  220. Men han är också en drömmare,
    som gick med på att belåna huset.

  221. Min personliga åsikt är-

  222. -att diskussionen fokuserar
    för mycket på pengar, inte på värde.

  223. Vi är vid en punkt
    där pengar inte löser alla problem.

  224. Annars vore i-länderna problemfria,
    men folk är ofta gladare i u-länder.

  225. Hur vi talar om pengar är viktigt.

  226. Men jag vill också göra vinst.
    Vi ser till att ha vinstmarginal-

  227. -i varje led där vi tillför värde.
    Vi är ingen ideell organisation.

  228. I relation till det du sa
    hade vi en intressant erfarenhet.

  229. Vi ville få vävarna online,
    så de kunde se vad som sålde.

  230. Vad betyder det?
    En vävare som säljer tyg billigt-

  231. -ser en skjorta säljs
    för 70, 80, 90 euro.

  232. De behövde veta att killen i Italien
    tog 20 euro för att göra skjortan.

  233. Varför tog han 20 euro
    medan de fick 5 euro per meter?

  234. Det var ett intressant samtal.
    Det jag insåg var att-

  235. -vi måste släppa i-landsbilden
    att de inte förstår sånt.

  236. De är väldigt smarta
    när det kommer till pengar.

  237. Vi visade hur det funkar-

  238. -och hur deras levnadsstandard ökade
    om vi sålde på ett visst sätt.

  239. Vi bad dem ta en risk,
    för vår produkt tar längre tid-

  240. -men de tjänade
    på varje skjorta som blev såld.

  241. De måste inse att den ska säljas-

  242. -alltså att de inte får nåt
    för att jag är givmild.

  243. Inom kooperativet upprördes man.

  244. Man sa att vi trotsade standarder
    och skulle skapa problem.

  245. Det omfattar 350 000 vävare.
    Vi jobbar med 250.

  246. Vi har lyckats förändra det.
    På grund av det vi betalar extra-

  247. -har kooperativet organiserat sig
    och tar mer betalt från andra.

  248. Ibland kan man vara hjälpsam
    som katalysator-

  249. -genom att vara respektfull
    och försöka lyssna.

  250. Man vet inte hur läget är på marken.
    Men det är en svår fråga att besvara.

  251. Jag har en kommentar.
    Kan vi prata om hållbarhet-

  252. -när kärnvärdet i många företag...

  253. Oavsett hur rättvis tillverkningen är
    ska den ändå vara billig.

  254. Kärnvärdet är överkonsumtion.

  255. Vi provade med "Köp inte jackan".

  256. Det var ett ärligt försök-

  257. -att få in det samtalet på marknaden.

  258. Som nån som har jobbat med det här
    i över tjugo år-

  259. -tror jag att det är frågans kärna.

  260. Ser man till
    hur mycket som produceras-

  261. -är det uppriktigt sagt skrämmande.
    Jag har varit i många fabriker-

  262. -och alla är stolta över
    hur mycket de producerar per år.

  263. Jag tänker: "Ni är en fabrik
    i ett land på jorden."

  264. Man blir lite illa berörd.

  265. Jag vet inte vad svaret är,
    men din fråga är oerhört relevant.

  266. Konsumtion är kärnan.

  267. Nån av oss sa att vi,
    som konsumenter, har kontrollen.

  268. Vi kan välja att köpa mindre.

  269. Om vi väljer att köpa mer
    är det också vårt val.

  270. Det vi som står här försöker göra-

  271. -är att förmedla information
    som hjälper konsumenter handla.

  272. Inse mängden spill
    som finns i tillverkningskedjan.

  273. Inse att folk jobbar sent
    för att möta deadline inför jul.

  274. Det är reella problem i vår bransch.

  275. Gäss behandlas illa
    för att vi ska få foie gras och dun.

  276. Det finns många problem,
    men jag menar-

  277. -att företag tillverkar det
    man köper.

  278. Alla klagomål ni har om oss
    som står på scen...

  279. Vi är ledare i branschen
    och är en del av en enorm bransch-

  280. -som inte alltid är sofistikerad.

  281. Det finns många sätt på vilka folk
    börjar med industriell produktion.

  282. Företagen som inte gör sitt bästa...
    Snälla, köp inget från dem!

  283. De utnyttjar
    att industrin är så osofistikerad.

  284. Ibland får klädmärken skäll
    för att de använder billiga fabriker.

  285. Andra klädmärken söker då upp
    de billiga fabrikerna.

  286. Underskatta inte makten ni har
    som konsumenter.

  287. Ni kan skriva till H&M:s vd-

  288. -för att ni är
    en missnöjd minoritetsägare.

  289. Var inte rädda att säga vad ni tycker
    även genom hur ni handlar.

  290. Fortsätt att ställa frågorna,
    för dialog är avgörande-

  291. -om folk ska inse effekterna
    av vår överkonsumtion.

  292. Jag är visst elefanten i rummet.

  293. Överkonsumtion är inte
    vårt kärnvärde.

  294. Vi vill visa
    att vardagsmode kan vara hållbart.

  295. Jag säger inte att vi är i mål ännu.
    Vi tar ett steg i taget.

  296. Apropå elefanter...
    Inom SAC hade vi ett talesätt:

  297. "Hur äter man en elefant?"

  298. "En tugga i taget."
    Hållbarhet fungerar på samma sätt.

  299. Vi är ödmjuka inför utmaningarna
    som vi står inför.

  300. Det går inte att förneka
    att vi kan göra mer-

  301. -men vår vision är
    att vi kommer fram nån gång.

  302. Hej. Jag har lyssnat på er tala
    om transparens och hållbarhet.

  303. -Förlåt, var är du?
    -Det är roligt att höra om det.

  304. Men hur ser ni på transparens
    i relation till immaterialrätt?

  305. Hur ska man skydda
    immateriella rättigheter?

  306. En sak jag vill säga om hållbarhet är
    att många teman vi har nämnt-

  307. -är på ett förkonkurrensstadium.

  308. Om man hittar ett bättre sätt
    att interagera med leverantörer-

  309. -vill man inte varumärkesskydda det.

  310. Man vill dela det med andra.

  311. Man vill få många klädmärken
    att använda samma metod-

  312. -när man hittar en bra lösning.

  313. Det som är på förkonkurrenssidan
    funkar bra.

  314. Vi närmar oss en ny era.
    Elon Musk gick nästan i konkurs-

  315. -men har lagt sina patent på nätet.
    Alla kan bygga en elbil.

  316. Tiden börjar rinna ut för oss.

  317. Einstein tog inte patent
    på relativiteten.

  318. Vi måste hitta en affärsmodell-

  319. -så vi kan tjäna pengar
    genom att dela med oss av kunskap.

  320. Jag har en väldigt konkret fråga
    till Imola.

  321. När händer det...att ni lagstiftar...

  322. ...i frågor om märkning
    och hållbarhet...

  323. ...åtminstone såvitt avser miljön?

  324. Tack för frågan.
    Den är svår att besvara.

  325. Det jag vill understryka först är
    att vi är i pilotläge just nu.

  326. Det är viktigt för oss,
    och kanske nytänkande-

  327. -att vi försöker se
    vad verktyget kan göra-

  328. -innan vi slår fast
    vad policyn ska vara.

  329. Vi vill verkligen förstå allt,
    för det finns så många utmaningar.

  330. Det kanske framstår som enkelt,
    men det är det verkligen inte.

  331. För att få det enkelt måste man lösa
    många tekniska utmaningar-

  332. -och det är vad vi gör just nu,
    ihop med frivilliga företag.

  333. Vad vi ska göra efter piloten
    är en öppen fråga.

  334. Vi ska utvärdera pilotprocessen
    och få den granskad-

  335. -och sen får vi se
    hur den bäst ska tillämpas.

  336. Det kan vara lagstiftning
    eller baserat på frivillighet-

  337. -och då kör vi på det.

  338. Alla möjligheter
    är fortfarande öppna för oss.

  339. -Vem gör granskningen?
    -Vi skickade ut inbjudningar...

  340. ...till oberoende granskare.

  341. Det är experter från NGO:er,
    från akademin-

  342. -och från den privata sektorn.

  343. Det blir ett fåtal personer
    som följer processen i vissa skeden-

  344. -och håller ögonen öppna,
    för att sen rapportera sina åsikter.

  345. -Tack.
    -Hej, allihop.

  346. Vi är väldigt glada och nöjda över
    att ha fått lyssna på er i dag.

  347. Jag vill säga en sak:

  348. Vi har jobbat med hållbarhet
    genom att spåna fram idéer-

  349. -men vi lyckas inte skapa en kompass-

  350. -eller få till en drivkraft.
    Alla talar i sina egna termer.

  351. Nån gång måste vi samla våra idéer
    och försöka få gemensamma termer-

  352. -precis som alla cigarettpaket
    har samma text:

  353. "Rökning är farligt för hälsan."
    Det gäller oavsett varumärke.

  354. Varför gör inte
    textilindustrin likadant?

  355. -"Överkonsumtion skadar hälsan."
    -Ja, den var bra.

  356. Det var en bra idé.
    "Överkonsumtion skadar hälsan."

  357. Det är svårt. Vi talar om en industri
    som är gammal och väldigt segregerad.

  358. Man kan tro att fem jättar äger allt,
    men så är det inte.

  359. Många länder är inblandade,
    så det är invecklat.

  360. Under de senaste fem åren
    har mycket hänt.

  361. Företag som H&M pratar om det,
    vilket var omöjligt för fem år sen.

  362. Jag försökte.
    Vi ska inte vara negativa-

  363. -utan se positivt på det som händer
    och rösta med pengarna.

  364. Det är det allra viktigaste
    och förändrar allt.

  365. Inga fler frågor? Okej.

  366. Då får jag tacka er så mycket
    för att ni svarade på frågorna.

  367. Översättning: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ansvarsfrågor i textilbranschen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om hur textilindustrin kan kombinera vinst med större miljöansvar och bättre arbetsvillkor. Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Ämnen:
Miljö, Slöjd > Textil och mode
Ämnesord:
Etik, Filosofi, Företagens samhällsansvar, Företagsetik, Miljöfrågor, Textilindustri
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Mer hållbarhet i modebranschen

Lisbeth Svengren Holm är professor vid Textilhögskolan i Borås. Hon föreläser om transparens kring miljöfrågor bland klädföretagen. I dagens klädindustri produceras oöverskådliga mängder kläder och det krävs en gemensam kraftansträngning för att tala öppet om miljöfrågor och framtid. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Design, humanism och teknologi

Modeprofessor Simonetta Carbonaro föreläser om att vi behöver ett öppnare samhälle, men inte nödvändigtvis absolut transparens. I sin spaning efter framtidens samhälle varnar hon för flera tendenser och trender. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Socialt ansvar som utmaning

Gianmario Peretti är varumärkeskommunikatör på företaget Coop i Italien. Han berättar om företagets arbete med kommunikation på webbplatsen och i sociala medier. Peretti är övertygad om att mer samtal mellan företag och konsumenter kommer att leda till en social förändring. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

En djungel av ekomärkningar

Baptiste Carrier-Pradal föreläser om hållbart mode och definitioner kring det. Han säger att modebranschen måste bli tydligare i sin kommunikation för att förenkla för konsumenterna. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

De klimatsmarta konsumenterna

Imola Bedo är policyansvarig i Europakommissionen. Hon föreläser här om konsumism, klimat och hur EU kan bli bättre när det gäller handel och ekologiska varor. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Modets ekologiska fotavtryck

Gregory Peters är professor vid Chalmers tekniska högskola. Han presenterar här några analyser från ett projekt om hållbar textilhandel som bedrivs vid forskningsinstitutet Mistra. Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Modejättens stora utmaning

Erik Karlsson är hållbarhetskoordinator på H&M och berättar om företagets hållbarhetsprofil. Han säger att deras kunder har en bild av hållbarhetsprofilen som inte helt stämmer överens med de miljöaspekter som H&M själva jobbar med. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Mer global transparens

Kavita Parmar är grundare av The IOU project. Hon berättar om shoppingkulturens baksidor och hur modevärlden måste förändras. Hon säger att ett system där man lyssnar till medvetna konsumenter, och framförallt respekterar textilarbetare, måste skapas. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Nästan Made in Sweden

Pål Dufva är produkt- och inköpschef på Woolpower och berättar här om företagets kommunikation kring hållbarhet. Hur kan ett litet företag i Östersund marknadsföra sig för att nå sin målgrupp? Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Det är människor som gör plaggen

Jill Dumain är hållbarhetsstrateg för klädföretaget Patagonia. Hon berättar om företagets tidigare kampanj där de uppmanade konsumenter att inte köpa plagg från dem. Det handlar om att det alltid är skadligt för människor och natur med tillverkning av kläder. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Ansvarsfrågor i textilbranschen

Panelsamtal om hur textilindustrin kan kombinera vinst med större miljöansvar och bättre arbetsvillkor. Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Klimatsmarta kommuner

Fem kommuner delar med sig av sina erfarenheter från sitt miljöarbete. Det handlar om allt från snabbladdare för elbilar i Kungälv och lägenhetshus i trä i Borås till en konsumtionsfri månad i Örebro - något som skapade en viss irritation bland invånarna. Medverkande: Karolin Södermark, miljö- och energiplanerare Kungälv kommun, Anna Bergström, centrumledare för återbruksgallerian i Eskilstuna, Hanna Dufva, enhetschef Örebro kommun, Susanne Arneborg, energisamordnare Borås kommun, och Peter Rydberg Krahl, projektledare klimatprogram Göteborgs stad. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Konsten att konsumera rätt

Hur påverkar egentligen vår konsumtion klimatet? Och hur mäter vi detta? Hanna Brolinson och Joanna Dickinson, båda klimathandläggare Naturvårdsverket, diskuterar här styrmedel för minskat bilresande, hur man ska bygga för att det ska vara nära till service samt rep-avdrag och miljömärkning på pensionssparande. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.