Titta

UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Om UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Föreläsningar från Skolans ledarkonvent 2014. Vilka krav ställs på skolledare? Vilka förutsättningar och verktyg behöver medarbetarna för att bedriva ett bra arbete? Inspelat den 26-27 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Till första programmet

UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld : Rektors ledarskap vid skolutvecklingDela
  1. Att leda skolutveckling. Jag inriktar
    mig mot skolans digitalisering.

  2. Det går förstås att översätta
    det jag kommer att prata om i dag-

  3. -till språkutveckling
    eller likabehandling, eller vad som.

  4. Jag väljer att färga in det
    i skolans digitalisering-

  5. -i och med
    att det blir väldigt tydligt.

  6. Underrubriken är
    "skolledarens agerande som verktyg"-

  7. -"för att utveckla IT i skolan."

  8. Okej. Vad är utgångsläget
    om vi talar IT-skolan i Sverige?

  9. Vi har massor med datorer
    och lärplattor ute i skolorna.

  10. På gymnasiet vet vi att, enligt
    den senaste undersökningen 2013-

  11. -det i princip finns
    en dator per elev. Det är 1:1.

  12. På grundskolorna är det lite lägre,
    men ändå höga frekvenser.

  13. Lärarna har datorer,
    eleverna har tillgång till datorer.

  14. Men vi använder dem inte.

  15. Vi använder dem mindre i skolarbetet
    än länder som har färre datorer gör.

  16. Varför är det så?

  17. Vem ansvarar för det?
    Man kan hitta "the blame game".

  18. "Det är lärarnas."
    "Eleverna klarar inte av ansvaret."

  19. "Rektor har inte sett till
    att vi har förutsättningar."

  20. "Politiken skjuter inte till pengar."
    Vem har ansvar?

  21. Ansvaret för resultaten i skolan
    är rektorns.

  22. Om IT i skolan genererar att vi...

  23. ...får bättre resultat.
    I så fall är det rektorns ansvar.

  24. Vad ska vi göra?
    Det är det vi ska prata om nu.

  25. Det här såg vi i Svenska Dagbladet-

  26. -när Digitaliseringskommissionen
    kom med sin rapport.

  27. "Medan företag skriker efter
    digital kompetens, finns lärare"-

  28. -"som ser datorer
    som ett hot mot deras undervisning."

  29. Det är utgångsläget. Där börjar vi.

  30. Det vi också vet
    är att hur pass digitala lärarna är-

  31. -vida övergår den nivån
    där vi har rektorerna-

  32. -där vi har förvaltningscheferna,
    och antagligen skolpolitikerna.

  33. I går
    gick Jan Björklund in på Twitter.

  34. Spännande, det händer saker!

  35. De här punkterna kommer jag
    att prata om. Vad kan man göra?

  36. Skolledaren kan skapa incitament till
    förändring. Vi har många verktyg.

  37. En del är lite mer tuffa än andra.
    Vad kan vi göra?

  38. Vi kan... Jag försöker
    få den här att funka. Vad spännande.

  39. När jag försöker vara digital...
    Där kom allt på en gång.

  40. Kratta i manegen! Se till att
    lärarna har en manege att jobba i.

  41. Vi kan ha en tydlig idé,
    som vi har kommunicerat.

  42. Vad ska vi ha IT i skolan till?

  43. Vi kan ta bort hinder
    för pedagogerna.

  44. Vi kan skapa goda förutsättningar
    för att arbeta med IT i skolan.

  45. Vi kan förstås som arbetsledare
    ställa krav på en förändrad praktik-

  46. -och ett förändrat beteende.

  47. Det är de punkterna vi ska gå igenom.

  48. Att skapa ett incitament...
    Jag satt med i UnosUno-

  49. -forskningsprojektet
    kring 1:1 i skolan.

  50. Redan 2011 kom den här.

  51. "Vi ser stora skillnader
    i hur skolledningar hanterar 1:1."

  52. Alltså en elev, en dator.

  53. "De som är mest aktiva, engagerade
    lyckas bäst."

  54. "De har också mest nöjda lärare och
    elever. Och bäst betygsutveckling."

  55. Jaha.
    När jag såg det 2011, kände jag:

  56. Det där måste vi göra nåt åt.
    Vi måste vara där.

  57. Vi måste vara engagerade och aktiva.

  58. Det här kan vi översätta, förstås.

  59. IT i skolan, ja.
    Men det är ju språkutveckling.

  60. Det handlar om skolbibliotekens roll
    och likabehandling.

  61. Om vi är engagerade,
    så förstår organisationen-

  62. -att det här prioriteras.

  63. Det skapar ett incitament. Man vill
    göra ett gott arbete som medarbetare.

  64. Om chefen prioriterar
    att vi digitaliserar undervisningen-

  65. -då vill jag göra det.
    För att få chefens uppmärksamhet.

  66. Eller så avstår jag,
    och tar konsekvensen-

  67. -av att chefen inte tycker
    att jag gör ett bra arbete.

  68. Där skapar vi ett incitament. Hur kan
    vi annars skapa tydliga incitament?

  69. Vi har ju våra arbetsledarredskap.

  70. Vi har ju i förlängningen
    också ett mandat-

  71. -att monetärt påverka beteenden-

  72. -genom att prioritera det här
    i våra lönerevisioner.

  73. Det starkaste incitamentet
    är när en pedagog känner: "Jag vill."

  74. "Jag ser en vinst med det."
    Det är inte att höja lönen-

  75. -utan att visa att det funkar,
    att det är bra.

  76. Därför måste vi visa det.

  77. Okej. Att ha en tydlig idé
    är ett sätt att visa...

  78. ...hur digitaliseringen
    ska gå till i skolan.

  79. Det intressanta är att ofta...
    Jag har pratat med många skolledare.

  80. Väldigt ofta handlar idén, från
    politik och förvaltning och rektor-

  81. -om att vi får utrymme
    att köpa burkarna.

  82. "Nu har vi köpt 200 datorer.
    Nu digitaliseras skolan."

  83. Det vet vi att det sker ingenting,
    mer än att vi har datorer.

  84. En pedagogisk utveckling
    sker inte för att vi köper burkar.

  85. Den sker när vi fattar
    vad vi ska göra med burkarna.

  86. Vilket betyder att
    det är fortbildning och målbilder.

  87. Vad ska vi göra
    när vi har fått datorerna?

  88. Ofta stannar förvaltning och skol-
    ledning vid att vi har ett utrymme.

  89. "Nu köper vi datorerna."

  90. Fundera själva. Vad vill du
    med din skola? Med din förvaltning?

  91. Har ni en plan? En plan är inte
    att ni har en IKT-handlingsplan.

  92. "I kommun X ska vi uppfinna
    guld och gröna skogar."

  93. Det måste ner på golvet där rektor,
    lärare och elever befinner sig.

  94. Vad vill vi där?
    Vad är det digitaliseringen ska göra?

  95. Ska digitaliseringen göra
    som den gör i vissa kommuner?

  96. Spara kostnader genom att vi har
    datorer i stället för lärare.

  97. Inte framgångsrikt. Digitalisering
    kräver mer lärarstödd undervisning.

  98. Vad vill vi? Ta reda på vad vi vill.
    Kommunicera vad vi vill.

  99. Sen när vi vet vad vi vill:
    Hur kan vi nå dit?

  100. Om jag som rektor vill nåt,
    hur når jag dit?

  101. Kommer det att funka
    att jag tvingar med mig personalen?

  102. Eller behöver jag göra nåt
    för att vi tillsammans ska gå dit?

  103. Det handlar mycket
    om att vi ska jobba tillsammans.

  104. Elever, lärare,
    skolledning, förvaltning, politik.

  105. Det man kallade för "framgångskedjan"
    i UnosUno skapar digitaliseringen.

  106. Inte den enskilde eldsjälen.

  107. Läraren som på alla möten säger
    "det här kan vi göra!".

  108. Det är hela organisationen
    som gör det här tillsammans.

  109. Hur kan man nå dit?
    Det krävs en del arbete.

  110. Hur får vi med oss personalen?

  111. Det vet vi att personalen...

  112. ...som vill, de springer.

  113. Men det finns personal som inte vill.

  114. Hur ska vi jobba med dem?
    Ska vi tvinga dem?

  115. Eller ska vi ha små milda knuffar?
    Hur skapar vi incitamenten?

  116. Vad är det som gör att
    vi kan gå vidare och digitalisera?

  117. De processer som är positiva.
    Allt ska inte digitaliseras.

  118. Vi ska inte byta ut allt analogt.
    Det digitala ska ha ett mervärde.

  119. Att till exempel
    jobba med att producera tillsammans.

  120. Flera elever samtidigt.
    Det är mervärde.

  121. Det är svårt att göra det och bedöma
    arbetet, om vi gör det analogt.

  122. Där hittar vi ett mervärde. Att läsa
    en roman funkar bättre analogt.

  123. Sen kan man ha en läsblogg och föra
    en diskussion om innehållet digitalt.

  124. Det jag tycker man behöver på skolan
    är en roadmap.

  125. Så här ska vi göra. Små mål
    som är mätbara och går att uppfylla.

  126. Gärna med höga ambitioner,
    men så att vi kommer framåt.

  127. I stället för att säga: "Vi har
    datorer. Guld och gröna skogar!"

  128. Sen blir det lull lull,
    som alla förstår är plattityder.

  129. De dokumenten
    kan vi avstå från att skriva.

  130. Okej!
    Då har vi påbörjat digitaliseringen.

  131. Vi måste förbereda det
    genom att kratta i manegen.

  132. Vad har vi för behov,
    rent pedagogiskt?

  133. Vilka är pedagogikens,
    och för all del pedagogernas, behov?

  134. Om man ställer en fråga
    i en personalgrupp om 30 personer-

  135. -kommer man att få olika svar.
    "Jag behöver det här."

  136. "Det här programmet behöver jag."
    "Jag behöver molntjänster."

  137. Inventera
    vad det är för behov vi har.

  138. Försök tillgodogöra de behoven.

  139. Administrationen,
    i form av förvaltning-

  140. -och det man gör på rektorskontoret,
    har vissa behov.

  141. De behoven är väsensskilda från
    de behov som elever och lärare har.

  142. Rektor kan inte själv uppfinna det.

  143. Man måste lyssna på vad
    verksamhetens marktrupper behöver.

  144. Vad behöver vi för
    att genomföra den här pedagogiken?

  145. Se till att skaffa infrastruktur.

  146. Vi har köpt datorer... Jag har varit
    på skolor där alla har datorer.

  147. I alla klassrum finns det tio år
    gamla projektorer som inte funkar.

  148. Men de har digitaliserats. 1:1-skolor
    där man inte kan projicera på väggen.

  149. Inga högtalare. Ingenting.

  150. Man måste se till att digitalisera
    skolans infrastruktur.

  151. Inte bara tänka burkar.

  152. Man måste se till
    att burkarna som man sen köper...

  153. ...funkar
    tillsammans med det vi tänker göra.

  154. Fungerar...

  155. Fungerar det att jobba med den här
    datorn, som ska öppnas hela tiden?

  156. Kommer den att hålla i tre år?

  157. Eller är datorn bara billig?

  158. Då ska vi prata
    med upphandlingsenheten:

  159. "Jag behöver en dator
    som håller i tre år."

  160. Första gången
    köpte jag 311 datorer till min skola.

  161. 311 stycken gick sönder.

  162. De var jättebilliga.

  163. Andra gången jag köpte...
    Då hade jag lärt mig nånting.

  164. Vi köpte 288 datorer. 140 av dem
    gick sönder. De var också billiga.

  165. Sen gick vi en annan väg, och
    köpte dyrare datorer som håller.

  166. Datorer går fortfarande sönder,
    men de håller bättre.

  167. Jag slutade vara rektor-

  168. -och blev i stället en alldeles
    för väl betald IT-vaktmästare.

  169. Som ringde och skrek och bråkade
    på alla som hade med IT att göra.

  170. Det var väldigt mycket telefonsamtal
    och sura miner.

  171. Det visade sig att totala kostnaden
    blev mycket lägre för skolan-

  172. -när vi köpte dyrare datorer.
    Datorer som hade gångjärn, eller nåt.

  173. Sånt där är teknik... Som håller!

  174. Och som är anpassade
    för att användas av elever.

  175. En ganska billig dator
    som vi har hemma på arbetsrummet-

  176. -den kommer att hålla. Vi är
    ju ansvarstagande och försiktiga.

  177. Vi öppnar så här.

  178. Men att ha den i ryggsäcken eller på
    pakethållaren, och hålla på så här...

  179. Sen säger läraren jämt att den ska
    stängas ner. Då krävs det nånting.

  180. Se till att skaffa infrastruktur
    som faktiskt är bra.

  181. Sen måste man, när man
    krattar manegen, stödja de lärare-

  182. -det gäller även skolbibliotekarier,
    elevgrupper, som faktiskt bidrar.

  183. Om man har en grupp lärare som pratar
    om att de vill flippa klassrummet...

  184. "Vad behöver ni för att göra det?"

  185. "Vi skulle väldigt gärna vilja ha
    en lärplatta och kameror och mickar."

  186. "Köp det!"
    För att sätta dagordningen på skolan.

  187. Så att de visar vägen. Ni kommer inte
    att kunna göra det själva.

  188. Det ni visar,
    är att ni satsar på dem.

  189. Stöd de lärare och andra som bidrar
    till den utveckling som ni vill ha.

  190. Och ta bort hindren.

  191. Vad är det som hindrar oss
    att utveckla och digitalisera skolan?

  192. Det finns många svar på det.
    Jag ger er något.

  193. Det vanligaste svaret är det här:

  194. Om den här
    inte hade varit ett hinder nu...

  195. Då tar vi det en gång till. Där.

  196. När man undersöker vad som hindrar
    digitaliseringen och frågar lärare-

  197. -så är det ni som är hindret.

  198. Var inte ett hinder! Det är rektor...

  199. ...som hindrar skolutvecklingen-

  200. -genom att rektorn
    inte förstår vad man behöver.

  201. Jag är övertygad,
    nu när jag jobbar på förvaltningen-

  202. -att ni kommer att säga
    att det är vi som är hindret.

  203. Det tycker jag är elakt av er.

  204. Jag säger att det är politiken...
    Så där kan vi ju hålla på.

  205. Hindret är de av oss-

  206. -som bromsar lärarna och eleverna.

  207. Lärarna upplever,
    inte alla och inte alltid-

  208. -att skolledarna är hindret. De
    förstår inte behoven i klassrummet.

  209. Lyssna på det!
    Lyssna på vad de behöver.

  210. Utgångsläget för oss
    måste nämligen vara det här:

  211. "Jag behöver det här."
    "Ja, vad spännande!"

  212. "Testa det! Gör det."

  213. Om de inte säger "jag vill ha"...
    Ni förstår, 300 000 kronor.

  214. Då kanske vi inte kan säga ja direkt.

  215. Men om det är, i sammanhanget,
    jordnötter.

  216. "Jag vill ha ett ställ till min Ipad,
    så att jag kan filma min lektion."

  217. "Ja! Vad bra.
    Köp det, så tar jag kvittot."

  218. "Vad bra. Ja!"

  219. I stället för att säga:
    "Jag hör vad du säger."

  220. Eller: "Vi ska ta det på samverkan."

  221. Strunta i det.
    "Ja, vad bra! Gör så. Testa!"

  222. "Lova att berätta vad som har
    gått bra och vad som varit problem."

  223. "Bidra. Dela dina erfarenheter.
    Men testa. Jättebra!"

  224. Den här brukar jag kunna fastna på.

  225. Att ni, och jag...

  226. Det vill säga rektorer, skolledare,
    utbildningschefer, förvaltningsfolk-

  227. -ska ta strid
    mot det som så att säga bromsar...

  228. ...utvecklingen.

  229. Nu hade jag, om vi inte hade filmat,
    frågat: "Vad bromsar utvecklingen?"

  230. Ni hade alla svarat, på olika sätt,
    IT-avdelningen.

  231. Det hade ni, för det har alla andra
    alltid sagt. Det är empiriskt.

  232. Det intressanta är
    att ni i en kommun-

  233. -är ungefär 80 %
    av all IT i er kommun.

  234. Sen har ni den här rollen: "Hej.
    Vi vill ha lite datorer. Går det?"

  235. "Vi har de här, som inte funkar
    i pedagogisk verksamhet." "Tack."

  236. Så ser det ut. Vi är i Stockholm.
    Jag säger inget, men ni som vet vet.

  237. Det funkar inte så!
    Ni skulle ju kratta i manegen.

  238. "Vad behöver du
    för att det ska funka i klassrummet?"

  239. "Jag behöver en dator
    av ett annat märke"-

  240. -"än vad IT-enhetens kompetenser
    vill."

  241. Då är det jag på förvaltningen,
    och ni rektorer, som måste ta strid.

  242. Jag vill inte ha de där 311 datorerna
    som gick sönder allihop.

  243. Jag vill inte det!

  244. Jag avstår hellre.
    Jag vill köpa det vi vill.

  245. Det är vi, skolan,
    som är musklerna i det här.

  246. Det är vi som är 80 %
    av IT-avdelningens hela organisation.

  247. De ska naturligtvis behandla oss väl.
    Som en storkund, kanske.

  248. Ni måste ta fajten.
    Lärarna kan inte det.

  249. De har inte den rollen.
    De har insikten, men inte rollen.

  250. Ni måste ta fajten. Ni som känner
    att förvaltningen inte lyssnar-

  251. -ta fajten. Bråka!

  252. Mycket! Sälj inte ut mig så,
    men bråka öga mot öga.

  253. "Vi måste köpa det vi behöver."
    "Vad behöver vi?"

  254. Sen är det en process.
    Det är upphandlingslagar och sånt.

  255. Vi måste få veta vad som gäller
    och vad ni behöver.

  256. Det vi behöver i dag, det köper vi.
    Jättebra.

  257. Och så skriver vi ett avtal
    på tre år.

  258. Vad händer med IT-utvecklingen
    på tre år?

  259. Om tre år har vi datorer som kavajer,
    eller nåt.

  260. Man kan inte göra så. Korta avtal,
    så att vi kan vara rörliga.

  261. Eller så har vi vårt treåriga avtal.
    "Vilket bra pris för datorn."

  262. Sen går år ett, år två, år tre.

  263. "Gud, jag kan få den till halva
    priset om vi får köpa i affären."

  264. Vi måste vara kloka.
    Men ni och jag måste ta fajten.

  265. IT-avdelningar är inte tokiga.

  266. När vi talar om vad vi vill,
    så försöker de normalt sett.

  267. I de flesta kommuner. Kanske inte
    i alla. Jag säger inte var vi är...

  268. Nej, de tänker faktiskt också!
    Nu var jag orättvis.

  269. Okej, då har vi krattat i manegen.
    Vi är inte hindret.

  270. Tänk på det, hur det ser ut för er...
    Jag går fram för att se er.

  271. Tänk på det,
    ni som jobbar som rektorer.

  272. Kan det vara så att ni är hindret?

  273. Ni vill inte vara hindret, men kan
    ni uppfattas så? Varför är det så?

  274. När ni har tagit bort hindren,
    och slutat att själva vara hinder-

  275. -då kan ni ställa krav
    på en förändrad praktik.

  276. Då har vi de här lärarna
    som gör det vi vill.

  277. De måste vi lyfta fram.

  278. Vi måste peka. "Så som Gunilla
    som sitter där borta gör"-

  279. -"så vill jag att vi ska göra."

  280. Det som kommer att ske då,
    är att nån kommer att tycka:

  281. "Gunilla, hon har inga småbarn.
    Hon har tid att jobba för mycket."

  282. Jante. Då är det Jante vi ska jobba
    med, inte att inte visa Gunilla.

  283. Ta bort Jante. Jobba med det.
    Lyft upp diskussionen kring Jante.

  284. Men påpeka att "som Gunilla gör,
    vill jag att fler ska göra".

  285. Låt Gunilla få utrymme att fortbilda
    kollegerna. Och alla andra Gunillor.

  286. Var tydlig med förväntningarna.

  287. "Nu har Gunilla fortbildat om detta
    vid tre studiedagar."

  288. "Nu vill jag att du kliver fram.
    Vad kan du bidra med i processen?"

  289. Ett antal kommer att kliva fram.

  290. Ett antal personer
    kommer väldigt tydligt kliva bakåt.

  291. Man ska inte tvinga fram dem.

  292. Men ha förväntningar. "Jag vill
    att vi ska göra så här och så här."

  293. Allting som gynnar den positiva delen
    av skolans digitalisering.

  294. Vi måste vara konsekventa,
    det är självklart.

  295. Men det är lite svårt...
    Saker är inte alltid svart och vitt.

  296. Det är inte bara ett beteende som ska
    gynnas, utan massor med beteenden-

  297. -inom massor med olika områden.

  298. När vi gynnar Gunillas beteende en
    stund, och sen nån annans beteende-

  299. -när det handlar om likabehandling,
    får vi inte glömma bort att återgå-

  300. -till att gynna Gunilla och andra
    för att inte tappa trådarna.

  301. En one-off, "Gunilla gör det bra",
    och sen inte landa där...

  302. Sen gör vi annat och glömmer bort
    digitaliseringen. Då blir det inget.

  303. Det betyder inget att säga "du är
    duktig" och inget mer. Det vet vi.

  304. "Du är bra!" "Jaha, jättekul."

  305. Säger du det ofta...
    "Ge mig löneökning i stället."

  306. "Eller berätta vad jag gör som är
    bra, och som jag ska fortsätta med."

  307. Var konsekvent.

  308. Sen det roligaste och viktigaste:
    Visa vägen genom ditt beteende.

  309. Ser ni bilden?

  310. Det är en sån här röd lampa.
    Upptaget.

  311. Jag tänker vara lite elak nu.

  312. Det är en lampa
    som pärmbärarrektorer har.

  313. De kommer till jobbet, tar ner
    en pärm och trycker röd lampa.

  314. En snabb gallup. Hur många
    har såna här lampor utanför sin dörr?

  315. Inte jättemånga, men Petra såg jag.

  316. Det är ett tjugotal. En samvetsfråga:
    Hur många använder den?

  317. Det var nästan fler än som hade.

  318. Ni skulle nästan vilja använda den,
    eller hur?

  319. Den där är ju jättekonstig.

  320. Vad är det för signal?

  321. Jag hade ett arbetsrum med en sån.
    Nybyggt arbetsrum med en sån där.

  322. Det var fönster.
    Alla mina väggar var fönster.

  323. Och så trycker jag på den röda.
    Det gjorde jag ibland.

  324. Och läser Aftonbladet, eller nåt.

  325. Eleverna ser mig. De ser inte
    att det lyser. Dunk, dunk.

  326. De där röda knapparna
    genererar skador på dörrar.

  327. Det är det som händer.

  328. Om vi tar bort den, vad händer då?

  329. Ingenting. En stängd dörr betyder
    lika mycket med som utan den röda.

  330. Men den signalerar väldigt konstigt.

  331. Det finns många saker... Bara genom
    att ta bort den och som jag gjorde...

  332. Är det nån brandmyndighet här? Nej.

  333. Man har dörrar
    som inte får vara öppna.

  334. Annars brinner vi upp allihop.
    Såna här brandceller.

  335. Jag hakade av grejen som gjorde att
    den slog igen. Man får inte ha kil.

  336. Jag hakade av den,
    så att dörren stod öppen.

  337. Vad hände? Mitt jobb blev att sitta
    på mitt rum och prata med lärarna.

  338. Dörren var öppen.
    "Hej! Kan vi prata?"

  339. Jag var fullständigt informerad
    om vad som hände i klassrummet.

  340. Om lärarna undanhöll mig nåt,
    så berättade eleverna det sen.

  341. Det beteendet kan vi påverka.

  342. Stäng inte dörren, om inte samtalet
    är känsligt. Eleverna är viktigare.

  343. Det är därför ni tar med er pärmarna
    hem, och jobbar sen och sliter ut er.

  344. Eller hur?
    Visst tar ni med er pärmarna?

  345. Vad bra,
    ni har det i PDF:er i Ipaden.

  346. Det här är alkisarna och rektorer.
    Alldeles för mycket att bära hem.

  347. Inte alkisarna, det var fel.
    Men rektorerna.

  348. Det du gör, gör andra. Om dörren
    står öppen är det inte orimligt-

  349. -att säga till lärarna: "Låt dörren
    stå öppen ibland till eleverna."

  350. Om du har den stängd och säger samma
    sak. Jaha... Det sänder signaler.

  351. Om du håller dörren öppen,
    kan öppenheten bli lite mer normal.

  352. Om du är digital, det vill säga
    om du har dina pärmar i din Ipad-

  353. -kommer kanske personalen
    också att ha det.

  354. Ett typiskt exempel:
    En APT, hundra personal.

  355. Jag står och pratar.
    Bla, bla... Jag visar nån sån här.

  356. Sen ska min chef prata. Vi stänger
    ner, för han ska sätta på overheaden.

  357. Jag skulle kunna ha pratat:
    "Vi måste bli mer digitala här."

  358. Sen kommer min chef med en overhead,
    där det kanske står-

  359. -"oktober 1998" längst ner.

  360. Genom att använda tekniken-

  361. -som du förväntar dig
    att andra ska använda...

  362. Alternativt: Genom att använda
    det du borde använda-

  363. -fast du inte är trygg i det, sänder
    du signalen att det är viktigt.

  364. Om den här inte funkar som remote,
    så förstår ni ändå-

  365. -att den skulle funka. Den kan funka.

  366. Genom att använda digitala verktyg-

  367. -signalerar ni
    att ni vill att andra ska göra det.

  368. Genom att göra en flippad APT...
    I stället för att bara berätta nåt-

  369. -flippa! Jag har bara gjort det
    en gång. Jag har flippat ett möte.

  370. Det lever jag gott på fortfarande.
    Det värsta som kan vara:

  371. "Vi ska prata skolans digitalisering.
    Här är förstaläraren Kalle." Så.

  372. Det signalerar otroligt mycket.
    "Kalle har ju inga småbarn."

  373. "Nu ska vi prata digitalisering.
    Kalle är viktig i den här processen."

  374. "Han kan mycket, nu gör vi det här
    ihop." Det signalerar nåt annat.

  375. Att vara tillgänglig
    i sin egen svaghet, så att säga.

  376. Det är mycket starkare än att alltid
    avstå. Då misslyckas man inte.

  377. Ni sänder signaler på det sättet.
    Sen måste ni prioritera det här.

  378. Digitalisering och andra utvecklings-
    områden... Det går inte fort.

  379. Det hade varit bra. "Så här får vi
    bra resultat." Och så fick vi det.

  380. Det gör inte det.

  381. Allting i den här utvecklingen
    tar jättelång tid.

  382. Åke Grönlund,
    forskaren som höll i UnosUno...

  383. Han har en graf.
    Jag visade den där om rektorer.

  384. Han har en graf
    som säger att det tar fem år-

  385. -för att få en bra implementering
    av digitaliseringen.

  386. Det kan ta mycket längre tid om
    rektorer och förvaltning inte är på.

  387. Men fem år på en normal skola.

  388. Efter ett år, när man har burkarna,
    händer ingenting.

  389. Då är man uppe på det som kallas
    "peak of inflated expectations".

  390. Ett fantastiskt uttryck.

  391. En "peak" av uppblåsta förväntningar
    som bara...

  392. "Skit! Det är svindyrt
    och ingenting händer."

  393. "Inga betyg i matte har gått upp."

  394. Håll ut! Var uthållig. Prioritera
    det här under en längre tid.

  395. Prioritera det till exempel
    när det gäller fortbildning.

  396. Hur många känner igen:
    "Vi måste få mer ämnesfortbildning."

  397. Nån känner igen. En, men ingen annan.

  398. Det är några.
    Gunilla kände också igen det.

  399. Det kanske de måste, men den
    ämnesfortbildningen måste inte vara-

  400. -att de ska lära sig det de redan kan
    om kemi, svenska, samhällskunskap.

  401. Vi kan kombinera det här. Slå ihop.

  402. Bedömning för lärare, digitalisering
    och samhällskunskap.

  403. Samhällskunskapslärare
    behöver kunna detta. Språkutveckling!

  404. Det är samhällsläraren, kemiläraren,
    som måste kunna det! Slå ihop det.

  405. "Mer ämnesfortbildning." Det
    ska ni få tills det blöder ur öronen.

  406. Och digitalisering och så vidare.
    Slå ihop det.

  407. Kemi, samhällskunskap, svenska
    finns inte i nån typ av ensamhet.

  408. Det hör ihop.

  409. Den här bilden
    finns inte med i utskicket.

  410. Om nån absolut vill ha den här,
    så kan ni kontakta mig.

  411. Ni som skolledare
    måste vara informerade.

  412. Det går faktiskt att ta reda på det.

  413. Det finns forskning,
    det är jättebra.

  414. Det finns duktiga kolleger. Rektorer,
    förvaltningsmänniskor, lärare-

  415. -som kan det här.

  416. Om nån ringer och säger "du som
    kan det här, skulle jag kunna..."

  417. Då blir man lite smickrad.
    Och så svarar man. Helt gratis!

  418. Ta reda på det. I varje kommun
    finns personer som kan.

  419. Läs de här böckerna.
    Forskningsrapporter.

  420. Stefan Pålsson har Omvärldsbloggen.
    Den ska alla skolledare läsa.

  421. Läs vad som fungerar.
    När man läser vad som fungerar-

  422. -får man på köpet information
    om vad som inte funkar.

  423. När vi talar skolans digitalisering
    finns det en del som inte fungerar.

  424. Som är negativt för betygsresultat.

  425. När vi stoppar på eleverna burkarna,
    och lärarna säger:

  426. "Ni kan forska om det här.
    Vi ses på torsdag."

  427. Då sjunker betygen direkt.

  428. När vi låter eleverna jobba ensamma.

  429. När lärarna inte leder undervisningen
    då sjunker resultaten.

  430. Eftersom en del lärare är för svaga
    på just digitalisering...

  431. De har inte lärt sig tillräckligt än.
    De känner sig väldigt utlämnade.

  432. För att de ska klara av det här,
    lämnar de eleverna i sticket.

  433. De tar nån kollegas upplägg
    och så blir det fel.

  434. Vi måste stötta dem. För att
    veta det, måste vi vara informerade.

  435. Se till att vara informerade. Ta reda
    på vad som funkar och inte funkar.

  436. Förr i tiden, alltså
    förr i tiden när internet fanns-

  437. -men innan sociala medier fanns,
    eller i vart fall påverkade oss...

  438. ...läste vi på skolverkets hemsida.
    Myndigheten för skolutveckling.

  439. Där hängde man när man hade röd lampa
    och satt och surfade.

  440. Då var det Myndigheten
    för skolutveckling som man var på.

  441. De hade massor med rapporter.
    Man kunde få dem i pappersform.

  442. Där...
    Det var sättet att omvärldsbevaka.

  443. I dag... Ärligt, när vi läste
    på Myndigheten för skolutveckling-

  444. -var det en del som var jättebra.
    Och så läste vi annat också.

  445. Nu har vi folk på sociala medier
    som berättar för oss.

  446. "Har ni sett att den här rapporten
    har kommit?" Spännande.

  447. "Slutsatserna i den där rapporten
    är inte kloka."

  448. Vi har massor med forskare,
    skolmänniskor, skolpolitiker-

  449. -ja, världen! Mycket av skolvärlden
    finns på Twitter och Facebook.

  450. Det finns grupper.

  451. Om man är ute efter
    en viss utveckling på förskolan-

  452. -då finns det en Facebookgrupp
    för just den utvecklingen.

  453. Gå med där! Där kan vi ställa frågor-

  454. -och få reda på hur det gick
    på förskolan när de digitaliserade.

  455. "Hur gick det när ni jobbade med
    förstelärarna kring digitalisering?"

  456. Ställ frågor i de sammanhangen,
    så spar ni dyrbar arbetstid.

  457. Att avstå från att vara
    i sociala medier kan man göra-

  458. -i sin privata roll.

  459. Att avstå i sin yrkesroll tycker jag
    är ett märkligt förhållningssätt.

  460. "Nehej du, jag jobbar inte
    med sånt trams. Jag är skolledare."

  461. Det går inte att säga så. Skolan
    pågår jättemycket i sociala medier.

  462. Sen behöver man inte lägga ut
    vad man käkar. Det kan man avstå.

  463. Men följ de här forskarna-

  464. -och den här skolutvecklingen
    som faktiskt pågår på sociala medier.

  465. Sen kan det pågå Twitter-stormar
    som man kan hoppa över.

  466. Det är där ni ska ställa frågorna.

  467. Okej.
    Sen när ni väl har kommit igång...

  468. När ni har blivit digitala, och
    det funkar och ni har ställt frågor-

  469. -då kan ni inte tjuvhålla på det.
    Det funkar inte så längre.

  470. Vi delar med oss. Vi talar om
    för andra att det här har vi gjort.

  471. "Det gick skitbra."

  472. När vi är trygga i oss själva,
    säger vi: "Det här gick åt skogen."

  473. "Men vi har lärt oss det här."

  474. Genom att dela med oss av fram- och
    motgångar utvecklas vi tillsammans.

  475. Visst ansvarar vi för en kommun,
    en skola, en klass, en elev.

  476. Tillsammans
    ansvarar vi för Pisa-chocken.

  477. Genom att bidra till varandra...

  478. Jag har massor med människor
    som bidrar till mitt kunnande-

  479. -bara genom att jag bjuder
    på det jag kan.

  480. Dela-kunskapen, eller dela-kulturen,
    är jätteviktig.

  481. "Jaha. Är det så här enkelt?
    Vad han snackar, den här Jensinger."

  482. "Jag har ju pratat med IT-enheten,
    de gör inte som vi säger."

  483. Det är faktiskt så här enkelt.

  484. Och det är jättejobbigt.

  485. Det som krävs är
    att man gör ungefär det jag har sagt-

  486. -och allt det jag inte har sagt,
    men borde ha sagt-

  487. -och så gör man det länge.
    Jättelänge!

  488. Medan man gör det,
    medan man bråkar med IT-enheter-

  489. -rektorer, förvaltningsfolk,
    så är man extrovert med det.

  490. "Det här händer." Då skapas
    ett incitament i organisationen.

  491. "Jaha, den här rektorn
    jobbar för det vi sa att vi ville."

  492. Då får man igång en kultur
    av att vi faktiskt vill samma sak.

  493. Det går att göra det.

  494. De gånger jag har lyckats,
    så har jag gjort så här.

  495. Men det tog inte en månad
    eller ett år.

  496. Det har tagit längre tid.
    Mycket längre tid.

  497. Men när jag tittar på
    hur skolkulturen ser ut i dag-

  498. -så ser det ut så här.
    Man delar med sig och bidrar.

  499. Man ser till att min framgång
    blir en annans-

  500. -en okänd persons framgång.

  501. När jag ringer till en kommun.
    "Kan jag få hjälp med det här?"

  502. "Nej, Helsingborg? Varför ska vi ge
    dem ett likabehandlingsdokument?"

  503. "Det här tog oss månader
    att processa."

  504. Skälet till att man ska bidra,
    är att jag ska slippa processa det.

  505. I stället kan jag påbörja min process
    där ni var och bidra tillbaka.

  506. När ni kommer på
    att nånting inte funkade-

  507. -kan ni påbörja där jag var,
    eller där Mölndal var.

  508. Den här snurren
    av att utveckla saker ihop.

  509. Lärare
    gör det hela tiden på social medier.

  510. Jag ser att skolledare
    och förvaltningar börjar göra det nu.

  511. Våra dokument finns där
    hos våra registratorer.

  512. Se till att numret till de som sitter
    på våra dokument... Det ska ringa.

  513. "Hej, kan vi få ta del av...?"
    Eller lägg ut det på webben.

  514. "Varsågoda!
    Bidra gärna, kom gärna med feedback."

  515. Genom att vi får den kulturen...

  516. Genom att få den kulturen
    utvecklas vi fortare.

  517. Tack, Edward.
    Jättespännande och intressant.

  518. Det jag tänkte på...
    Jag har flera frågor.

  519. En första fråga: Ditt seminarium
    handlar främst om rektorer.

  520. Men minst lika viktigt är att
    rektorernas chefer på förvaltningen-

  521. -inbegrips i arbetet.

  522. Hur får man förvaltningschefer
    att stödja utvecklingsarbetet?

  523. Jag tror... Att jag påbörjade
    min digitaliseringsresa-

  524. -berodde på att lärare gjorde grejer
    som jag inte fattade.

  525. Då kan man tänka "de håller på", som
    jag gör när kemilärare kommer igång.

  526. Det är en för lång process för mig
    att lära.

  527. Men digitaliseringen kunde jag lära
    mig. Jag ställde massor med frågor.

  528. Hur? Varför? Vad är vinsten?
    Och lärde mig den vägen.

  529. På precis samma sätt
    kan man som rektor bete sig-

  530. -gentemot förvaltning och politik.
    Ställ frågor uppåt!

  531. "Vi behöver det här.
    Hur gör ni med det?"

  532. Utbildningsdirektören i Helsingborg
    sa en gång... Vi pratade om nåt.

  533. Det var diskussioner i media
    om de här.

  534. De stör ju undervisningen så enormt.
    Telefonerna som vi måste låsa in.

  535. Då sa hon...
    Det var hundra rektorer på ett möte.

  536. "Ta fram era lärverktyg,
    så ska vi se vad ni tycker."

  537. "Ta fram era lärverktyg."

  538. Samma dag som det i lokaltidningen
    står att det här är livsfarligt.

  539. Det sände signaler.
    "Ta fram era lärverktyg."

  540. Hon kallade det för lärverktyg. Det
    kan de vara om de används korrekt.

  541. På samma sätt är det
    när stadsdirektören i Helsingborg sa:

  542. "Undrar om vi inte ska förbjuda
    att förbjuda telefoner."

  543. "Va? Fattade jag vad han sa?"

  544. Förbjuda att förbjuda telefoner.

  545. Okej. Det sänder också signaler.

  546. Nu har jag tur att jobba i en kontext
    där det är så det ser ut.

  547. Om man inte har det,
    måste man provocera uppåt hela tiden.

  548. Man måste jaga sin förvaltningschef
    som hela tiden kommer med-

  549. -det ni har i knäet.
    Papper till möten.

  550. De där pappren...
    Vi ska ta hand om miljön också.

  551. De pappren som ni kommer med,
    de kastar vi ju.

  552. Alternativt stoppar in dem i en pärm,
    trycker röd lampa och bläddrar i.

  553. Sluta upp med papper.
    Kräv när förvaltningschefen kommer:

  554. "Jag vill inte ha papper, mejla."
    Sitt med ert lärverktyg i stället.

  555. Sluta med papper. Dela inte ut papper
    till lärare inför möten.

  556. Mejla.
    Eller lägg dem på en gemensam yta.

  557. Då kan den som... Det finns skäl
    till att läsa på papper ibland.

  558. Då kan den som har det behovet
    skriva ut det själv.

  559. Ett bra sätt att digitalisera
    är att ta bort skrivarna.

  560. Ställ krav på hur vi gör det.
    Ställ kraven uppåt.

  561. Forskningsprojektet UnosUno
    pekade på en framgångskedja.

  562. Om skolans digitalisering ska funka-

  563. -måste läraren
    digitalisera sin praktik.

  564. Det köper vi.

  565. Rektor måste föregå med gott exempel
    och leda arbetet.

  566. Man leder
    genom att föregå med gott exempel.

  567. Det kan jag köpa. Sen måste
    förvaltningen skapa förutsättningar.

  568. "Skit också! Då hamnar det på mig."

  569. Och så måste politiken
    skapa de ekonomiska ramarna.

  570. De här fyra nivåerna måste fungera
    om skolan ska kunna digitaliseras.

  571. Annars köper man datorer och
    gör sig av med två elevassistenter.

  572. Det är inte framgångskonceptet.

  573. Hur går trenden?
    Går det åt rätt håll?

  574. Ja...

  575. Vi märker
    att folk förstår och kan bättre.

  576. Man läser forskning på ett annat
    sätt. Massor med forskare är här.

  577. Intresset bland ledarskiktet
    är starkt för forskning.

  578. Trenden är tydlig.
    Det går framåt och det går bättre.

  579. Det går också lite fortare.
    De som var först, tog det fem år för.

  580. En skola i Helsingborg
    hade problem med att digitalisera.

  581. I somras skulle de sätta igång.
    De hade en dator på 20 elever.

  582. Hon sa så här:
    "Vi lever på stenåldern här."

  583. "Men vi hoppar över alla tidsåldrar
    och kommer till nutid över sommaren."

  584. "Vi köper in
    och fortbildar pedagogerna."

  585. Så kan det också gå.
    Det måste förstås internaliseras.

  586. Men de hoppade över ett antal steg
    genom att hoppa.

  587. Det går.
    Folk vet hur man ska göra det rätt.

  588. I många kommuner
    pratar man om ensamarbetet.

  589. Skolinspektionen skriver
    att det går åt skogen med matte.

  590. Eleverna sitter ensamma med boken.
    Läraren springer gatlopp.

  591. 24 händer uppe i luften.
    Jag hinner med fyra.

  592. Räkna hemma!
    Mamma och pappa kan inte matte.

  593. "Lycka till!"
    "Va, gick det inte bra i Pisa?"

  594. Om vi ändrar arbetssätt och eleverna
    jobbar med matten tillsammans.

  595. Om jag flippar undervisningen,
    eller vad som nu passar gruppen.

  596. Då kommer ett resultat att ske.

  597. Klokt. En annan grupp som
    vi inte pratade om är föräldrarna.

  598. Det är en viktig nöt att knäcka.
    Att få med dem på tåget.

  599. Eller?

  600. -Ja...
    -Jag tänker bara...

  601. Föräldrarna blir skitsura-

  602. -när ni målar in veckobrevet i nån
    plattform som de måste logga in på.

  603. Sluta att göra det.

  604. Skicka mejlet till deras telefon.
    Annars går de inte in.

  605. Det är en låg tröskel att
    skriva lösenord. De struntar i det.

  606. Finns det en liten digital tröskel,
    struntar man i det.

  607. Inkludera dem genom att bidra
    på den nivån som är.

  608. Den här nivån är alla på.

  609. Pling! "Jaså, är det idrottsdag
    på torsdag? Matsäck."

  610. Men föräldrarna vet i grund
    och botten inte vad vi i skolan...

  611. Skolans proffs är proffsen.

  612. Föräldrar kan tycka
    "usch, varför har man IT i skolan?".

  613. Då kan vi säga att det är
    jätteviktigt för att lära sig saker.

  614. Vi kan säga att vi måste. Enligt
    läroplanen ska vi digitalisera.

  615. Vi kan visa hur vi praktiskt gör det.

  616. Men att lyssna på föräldrarna
    som blir jättearga, och såna finns-

  617. -som blir arga
    när Pelle kommer hem med en dator...

  618. "Vad sjutton!
    Ska de inte lära sig nåt nu?"

  619. Jo,
    men vi ska lära dem på olika sätt.

  620. De kommer fortsätta att läsa romaner-

  621. -och hålla på med häftiga grejer på
    kemin när man häller i två saker...

  622. De kommer att lära sig informations-
    kompetens och källkritik.

  623. Föräldrarna ska bli informerade,
    men de ska inte sätta dagordningen.

  624. Sen är det skillnad på åldrar.
    På gymnasiet, "kom och titta".

  625. På grundskolan, "så här jobbar vi".
    Lite så.

  626. Jag hade en sista fråga,
    om ingen har ångrat sig?

  627. De vågar inte.
    Jag är lite skrämmande.

  628. Jag tänkte på den här sista bilden
    där du skrev "ja" och "nej".

  629. Nu försvann den.

  630. Att man måste hålla i och göra
    jättelänge. Hur får man den energin?

  631. Det är inte så
    att man har motgång efter motgång.

  632. Eller, jo det har man. Men inte bara.
    Man har små framgångar också.

  633. Jag glömmer aldrig en elev som...

  634. Det här kanske var i november år ett
    på gymnasiet.

  635. Han hade inte lyckats med nånting.

  636. Han vägrade lämna in uppsatser.
    Han vägrade svara på sånt han kunde.

  637. Vi fattade inte.
    Det var nåt, men det gick inte.

  638. Sen hade vi en lärare som skulle
    testa redovisning via film.

  639. Efter filmen ett prov på amerikanska
    och franska revolutionen.

  640. Helt plötsligt, från att
    inte ha några resultat, hade han A.

  641. Vad sjutton hände?
    Jo, han behärskade mediet.

  642. Han förstod att det var han
    som kunde föra gruppen framåt.

  643. Det var grupparbete. Han excellerade.

  644. När vi hade det tunga jobbet
    kring resultat...

  645. En individ som bara "wow!".

  646. Det är den största framgång som jag
    har upplevt. Den enskilda killen.

  647. Sen får man massor av små framgångar
    och motgångar.

  648. De små framgångarna i allt
    utvecklingsarbete får oss att orka.

  649. -Så är det.
    -Vad bra.

  650. Då vill jag tacka dig, Edward.
    Tack för en intressant föreläsning.

  651. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Rektors ledarskap vid skolutveckling

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Med digitaliseringen som exempel talar utvecklingschefen Edward Jensinger om hur ett förändringsarbete i skolan kan genomföras. Elever och lärare har idag tillgång till datorer i skolan men de används inte alltid effektivt och här skulle rektorer kunna föregå med gott exempel. Inspelat den 26 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling, Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Ledarskap, Skolan, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Tillsammans kan vi höja resultaten i skolan

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström föreläser om hur Sverige kan höja sina resultat i Pisa-undersökningen. I viktiga ämnen som matematik och svenska har svenska elever halkat efter. Men, i resultaten över elev- och lärarrelationer ligger Sverige i topp. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Ledarskap i ett mätfixerat samhälle

Professor Lars Strannegård föreläser om att mäta tillståndet i skolan. Går det, och mäts rätt saker? Aldrig förr har så mycket data om skolan samlats in som nu, men det finns en risk att man inte tar hänsyn till kunskap som inte är mätbar. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Sverige som stärkt kunskapsnation

Camilo von Greiff var tidigare forskningsledare för SNS Utbildningskommission. Han berättar om SNS skolforskning och arbetet med att ta fram underlag för beslutsfattare inom politik, näringsliv och offentlig förvaltning. Inspelat den 26 november 2014. Arrangör: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Ny syn på PISA-resultat

Anders Jakobsson är professor i naturvetenskapernas didaktik. Här föreläser han om att synen på Pisa-undersökningarna har förändrats under de senaste åren och att de har fått större medialt genomslag. Inspelat den 26 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Kommunikation som styrmedel

Niclas Rönnström är utbildningschef för rektorsprogrammet och föreläser om vikten av kommunikation i skolans ledarskap. Inspelat den 26 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Effektivare skola med data-team

Kim Schildkamp är docent vid beteendevetenskapliga fakulteten vid the University of Twente i Nederländerna. Hon föreläser här om framgångar man nått genom att låta speciella team analysera data som samlas in i skolan. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Vad är en framgångsrik skola?

Professor Jonas Höög från Centrum för skolledarutveckling föreläser här om vilka resultat från Pisa-undersökningarna som är värda att jobba vidare med. Hur skapar man en framgångsrik skola? Inspelat den 26 november 2014. Arrangör: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Rektors ledarskap vid skolutveckling

Med digitaliseringen som exempel talar utvecklingschefen Edward Jensinger om hur ett förändringsarbete i skolan kan genomföras och hur rektorer kan föregå med gott exempel. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Att göra skillnad i klassrummet

Ragnar Åsbrink och Sara Knöfel från Skolverket berättar om hur man bedriver förändringsarbete i skolundervisningen med bra resultat. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Den gode byråkraten

Tomas Brytting är professor i organisationsteknik. Han föreläser om att lärare, rektorer och skolledare inte bara har ett pedagogiskt ansvar, de är också tjänstemän i den offentliga sektorn. Vad är en god byråkrat? Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande och lärarstöd

Samtal mellan Mikael Björk, Centrum för Akademiskt Lärarskap (AKL) och före detta studenterna på Malmö högskola, Jessica Droppe, Ellen Spens och Petra Leube, om vad det innebär med lärarstöd inom entreprenöriellt lärande och hur man ger detta på bästa sätt. Hur applicerades kunskaperna på yrkesrollen efter utbildningen? Moderator: Per Dahlbeck, universitetsadjunkt. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.