Titta

Nedstämd eller upprymd

Nedstämd eller upprymdDela
  1. -Jaha. Hur mår ni?
    -Bra.

  2. Har ni objektivt stöd för det?

  3. Man säger ju oftast snarare:
    "Hur är det?"

  4. Det finns på många språk, och man
    undrar egentligen inte hur nån mår.

  5. Då frågar man i stället: "Hur mår
    du?" Då undrar man ju hur man mår.

  6. Men sen har vi vänner som efter
    "Hur är det?" berättar hur det är.

  7. Och då känner man att det kan ta tid-

  8. -och jag råkar ut för samma sak.

  9. Jag jobbade i USA i ett år,
    och alla frågade: "How are you"?

  10. Jag hade inte lärt mig det
    med min skolengelska.

  11. Jag började förklara
    hur det var med mig.

  12. Ännu värre är "What's up?",
    "Vad är på gång?"

  13. Då började jag förklara.

  14. Man ska ju svara:
    "I'm fine, thank you. How are you?"

  15. Jag hittade en hemsida
    med en massa annorlunda svar.

  16. Ni ser här: "I'm feeling
    astonishingly glorious."

  17. "I'm feeling worse than yesterday
    but better than tomorrow."

  18. Jag har försökt det här.

  19. Patrik, chefredaktören här, frågade
    hur jag mådde, och jag svarade.

  20. Och då blir han alldeles ställd.

  21. Men om man skulle fråga folk
    hur de faktiskt mådde-

  22. -så har det gjorts såna
    undersökningar. Här är en.

  23. Den mäter hur folk mår
    under livets åldrar.

  24. På den här axeln är hur bra man mår,
    och det är unga och äldre personer.

  25. Här är jag och här är ännu äldre.

  26. Det här är hur ledsen man är
    och hur lycklig man är.

  27. Det ligger som lägst där jag är,
    och sen går det upp lite.

  28. I princip är det detsamma över livet.

  29. Man hoppas gärna
    att det ska bli lite bättre snart.

  30. Bara man får sin utbildning,
    får börja jobba eller en ny tjänst.

  31. Men om ni är dystra och trista
    när ni är 22 är ni det även vid 32.

  32. På klassträffen slås man av...
    Nån kan ju ha blivit sjuk-

  33. -men de som inte blivit sjuka
    är likadana.

  34. Sen finns det
    andra saker som förändras.

  35. Det här är stress, som är väldigt hög
    i tjugoårsåldern men sen faller.

  36. Det här är ilska, som också
    gradvis minskar med åldern.

  37. Det här är oro, som också går ner.

  38. Där de väger ihop alla såna index
    till ett som kallas Livskvalitet-

  39. -blir det tydligt
    att jag har det jobbigt.

  40. Det är just vid 48 års ålder
    som livskvaliteten är sämst-

  41. -men efter det går det uppåt,
    och pensionärerna mår ganska bra.

  42. Men det som är slående också...

  43. Det som är slående är...
    Hur mår folk då? Det frågar man.

  44. I USA ringer de upp slumpvisa
    nummer-

  45. -och så frågar de 350 000 människor
    årligen hur nöjda med livet de är.

  46. Man kan svara "mycket nöjd", "nöjd",
    "missnöjd" eller "mycket missnöjd".

  47. Medelvärdet
    av de 350 000 samtalen är 3,4.

  48. Det är ju nästan "mycket nöjd".

  49. Folk mår helt enkelt enormt bra.

  50. Vad beror det på? För det finns det
    ju ingen anledning att göra.

  51. Det är ett forskningsfält
    som kallas positiva illusioner.

  52. Det är Shelley Taylor
    som har myntat begreppet.

  53. "I stället för
    att uppfatta sig själva korrekt..."

  54. "...betraktar de flesta sin situation
    som betydligt mer positiv..."

  55. "...än vad som objektivt
    är sannolikt."

  56. Det går att räkna på det där. Om man
    frågar om det kommer att hända nåt-

  57. -så tror vi inte det,
    men det finns en sannolikhetssiffra.

  58. Vi skattar den lägre
    än vad som är objektivt riktigt.

  59. Det kan delas upp i tre områden.
    Det ena är "optimism bias".

  60. Vi tror inte
    att elände ska hända oss.

  61. Vi tror inte
    att Putin ska invadera Sverige-

  62. -vi tror inte
    att det går åt skogen med regeringen-

  63. -fast allt talar i motsatt riktning.

  64. Sen finns det även "above average
    effect", alltså över genomsnittet.

  65. Man frågar
    hur bra personerna är på nåt.

  66. Bilkörning, barnuppfostran,
    etiskt förhållningssätt:

  67. Vad man än frågar kommer ni
    att säga att ni är över medel.

  68. Några säger att de är mycket bättre.

  69. Men några måste ju rent matematiskt
    vara under genomsnittet.

  70. Alla som har hållit lönesamtal
    vet vad jag talar om.

  71. Hittills har ingen medarbetare
    sagt sig vara sämre än medel-

  72. -och kan tänka sig lite lägre lön.
    Det finns inte.

  73. Den sista är "illusion of control".

  74. Vi tror att vi kan påverka saker
    vi inte kan.

  75. Melinda nämnde bland annat
    morotsjuice och stavgång.

  76. Vi tror att om vi lever på rätt sätt
    så blir livet bra-

  77. -men det blir som det blir,
    helt enkelt.

  78. Så min slutsats är att vårt humör
    är bättre än vad det borde vara.

  79. Nu kommer vi till Charles Darwin.

  80. Han måste ha varit den
    smartaste killen på flera sekel.

  81. Han skrev en bok som heter:

  82. "The Expression of
    the Emotions in Man and Animals"-

  83. -och identifierade sorg, fruktan,
    vrede, lycka, avsmak, förvåning-

  84. -som nåt slags grundkänslor som finns
    hos människor och en del djur.

  85. I dag använder vi hans idéer.
    Vi har bilder som man ska känna igen.

  86. De är inte jättelätta.
    Man ska se att snubben är rädd.

  87. En del uppfattar det.

  88. Och skulle han se arketypiskt rädd ut
    skulle vi hitta det.

  89. Och vi är rädda för olika saker.

  90. Det här är
    en normalfördelad egenskap.

  91. Några är inte rädda för nånting.
    Livet börjar när man får hänga så.

  92. Andra är rädda för precis allt.

  93. De flesta ligger i mitten.

  94. Så är det
    med glädje och ledsenhet också.

  95. Vi har Tiger som hoppar omkring
    på en spiral och alltid är glad-

  96. -och så har vi I-or,
    som alltid är dyster.

  97. De flesta ligger här i mitten.
    Vad är då normalt?

  98. Är det realisten
    som säger att alla inte kan-

  99. -och somliga vill inte,
    och så är det bara-

  100. -eller är det killen här,
    som vi skulle vilja vara-

  101. -och som är offer
    för positiva illusioner.

  102. Min slutsats är helt enkelt
    att vårt temperament skiljer sig-

  103. -enligt normalfördelningsprincipen.

  104. Tiger är inte mer normal än I-or,
    helt enkelt.

  105. Frågan är då,
    några är dystra, några är ledsna-

  106. -men varför är inte alla som Tiger,
    för det verkar ju roligare?

  107. Och svaret är
    att hoppa runt kostar energi.

  108. Om ni jämför er dator
    när den går in i "batterimode"-

  109. -blir allt slöare,
    men batteriet räcker längre.

  110. Så är det med hjärnan också.
    Hjärnan förbrukar för övrigt-

  111. -kanske 40 procent
    av kroppens totala energi.

  112. Så det gäller
    att inte tänka för mycket.

  113. Så att spendera energi är bara bra
    om man vinner mer än man spenderar.

  114. Att för hundratals år sen, mitt i
    vintern, ge sig ut i Sverige-

  115. -och hoppas kunna odla nåt
    är för dumbommar.

  116. Det är bättre att deppa i sängen
    och vänta på att solen kommer.

  117. Därför är Tiger inte alltid
    en vinnare över evolutionär tid.

  118. Det finns inget evolutionärt tryck på
    att vi ska vara lyckliga.

  119. Gladare människor
    är inte bättre anpassade.

  120. Det kan se ut så i denna tid, men
    över evolutionär tid är det inte så.

  121. Varför har vi då ett humör?

  122. Ett skäl är att anpassa beteendet
    efter omständigheterna.

  123. Jag är på ett sätt när jag pratar här
    och på ett annat på begravning.

  124. Och så reglerar det
    målinriktade aktiviteter.

  125. Om man som jag är forskare-

  126. -skriver man en artikel som blir
    refuserad, och så blir man ledsen.

  127. Och så händer det igen. Om man håller
    på så kanske man blir deprimerad.

  128. Syftet med depressionen
    är att man ska inse-

  129. -att det här kanske inte är
    vad man ska hålla på med.

  130. Där har samhället
    helt spårat ur i dag.

  131. Vi har hela utbrändhetsdebatten:
    en massa människor som blir deppade-

  132. -och de flesta pekar på jobbet.

  133. Och allt går ut på att få tillbaka
    människan till samma jobb igen.

  134. Ingen säger ju i Sverige:
    "Byt jobb, för sjutton!"

  135. Det gör man västerut,
    och det vore ganska sunt.

  136. Det är ett stöd för beslut:
    Om nåt känns bra gör man mer av det-

  137. -och mindre om det känns dåligt.
    Det är humörets princip.

  138. Humöret är reaktivt.

  139. Man blir ledsen snabbt
    för inte så hemskt allvarliga saker-

  140. -man blir lika glad lika snabbt
    för inte så hemskt viktiga grejer-

  141. -men återgår strax till grundläget.
    Det här är en studie från 70-talet-

  142. -som studerar lottovinnare.

  143. Först blir de glada, och efter nåt år
    är de lika glada som före vinsten.

  144. Folk som råkar ut för en olycka
    och blir förlamade-

  145. -blir dystra, men efter ett år är de
    ungefär lika glada som lottovinnarna.

  146. När nån anhörig dör
    så är man efter ett år-

  147. -ungefär lika glad som innan.

  148. Vårt humör förändras tillfälligt
    som svar på händelser i omgivningen-

  149. -men humöret
    återvänder snart till grundnivån-

  150. -till den som vi är födda med.

  151. Hur kan vi då tala om depression som
    sjukdom? - Hur ligger jag i tiden?

  152. Du kan få tänka på det. - För vi
    pratar ju om det som en sjukdom.

  153. Och reaktionerna
    ser ju väldigt lika ut.

  154. De är inte deprimerade, men den här
    är det, och det är samma gester.

  155. Är det inte som Melinda sa
    att man får lov att må dåligt?

  156. Litegrann är det nog så.

  157. Här är ett exempel. Vi får höra
    att de unga mår allt sämre.

  158. Det är väldigt jobbigt, det hela...

  159. Vad ligger till grund
    för såna påståenden?

  160. Bland annat skickar Stockholms
    landsting ut en enkät till ungdomar-

  161. -där de frågar om man
    haft magont de sista månaderna-

  162. -eller känt
    att man har för många läxor-

  163. -eller att man får svårt
    att klara skolan.

  164. Och så räknar man ihop en poäng,
    och sen kan man läsa det i DN.

  165. Sen säger de att man måste få
    mer pengar till barnpsykiatrin.

  166. Barnpsykiatrin har tjugo platser.

  167. De som ligger där har sönder
    toaletten för att kunna skära sig.

  168. De är jättesjuka. Det finns
    ingen koppling mellan fenomenen.

  169. Det bästa sättet
    att få bukt med ohälsan hos unga-

  170. -är att sluta göra de här enkäterna.

  171. Så kan vi i psykiatrin ta hand
    om det som faktiskt är ett problem.

  172. För de söker och finns också.
    Men det här är bara trams.

  173. Däremot finns det som sjukdom.
    Michael Ljungberg är ett exempel.

  174. Han var brottare och saknade inte
    positiva livshändelser-

  175. -men hade en återkommande
    melankolisk depressiv sjukdom.

  176. Han låg inne
    på en psykiatrisk avdelning-

  177. -och bestämde sig
    för att ta livet av sig.

  178. Det senaste exemplet är Robin
    Williams, som tog livet av sig.

  179. Man skriver
    att han "kämpade mot demoner".

  180. Det fick en kändispsykiater i USA
    att gå ut och kalla det för trams-

  181. -och påpeka
    att han hade alla riskfaktorer.

  182. Han hade en återkommande depressiv
    sjukdom och missbrukade droger.

  183. Han hade en psykisk sjukdom
    som vi vet går med hög suicidrisk.

  184. Här är ett annat sätt att visa att
    det är sjukdomar att ta på allvar.

  185. WHO gör såna här sammanställningar.

  186. Vilka sjukdomar är det
    som orsakar funktionsnedsättning?

  187. De rödmarkerade
    är psykiatriska sjukdomar.

  188. Nu tog jag kvinnor i fertil ålder.
    Man kan skära det här på olika sätt.

  189. Om man ser på funktionsnedsättning
    bland kvinnor i fertil ålder-

  190. -ligger
    unipolär depressiv sjukdom först.

  191. På andra plats kommer hiv/aids,
    sen tuberkulos och schizofreni.

  192. Sen kommer bipolär sjukdom
    och självskadebeteende.

  193. Det är väldigt mycket psykiatri på
    det som orsakar lidande i världen.

  194. Det kan finnas lite skäl att förklara
    vad bipolär sjukdom är.

  195. I Tyskland frågade man folk
    vad de trodde att det var.

  196. Man frågade tusen personer.

  197. De flesta sa att det är en störning
    orsakad av global uppvärmning.

  198. Nord- och Sydpolen smälter.

  199. Andra sa att det var
    nåt växelströmsfel.

  200. 4,6 procent identifierade det
    som en psykisk sjukdom.

  201. Så vi har lite att informera om.

  202. Jag har sett det lite som flygplan.

  203. JAS, vårt jaktflygplan,
    är designat på ett instabilt sätt.

  204. Det kan svänga enormt åt alla håll,
    för att jaga ryssar-

  205. -men släpper piloten spakarna
    går det i spinn och kraschar.

  206. Det kallas instabilt system.
    Och de kraschar ju emellanåt också.

  207. Trafikflygplan
    är konstruerade på ett annat sätt.

  208. Där kan de titta på porr i cockpiten.

  209. Ni läste väl
    att de hade hittat porr i en cockpit?

  210. Jag tycker att när man sitter där
    så bör man ändå...

  211. ...fokusera på sin uppgift.

  212. Om de släpper spakarna
    så bara landar planet, i stort sett.

  213. Det är ett stabilt system. Vickar man
    till och släpper, går det tillbaka.

  214. Så är det med bipolär... Det kallas
    positiv eller negativ feedback.

  215. Negativ feedback har vi massor med
    system. Vi kyls av om vi blir varma-

  216. -och om blodtrycket stiger sänks det.
    Positiv feedback är en explosion.

  217. Om blodtrycket stiger lite gör en
    mekanism att det stiger ännu mer.

  218. Och då skulle man ju explodera.
    Eller nåt som går neråt.

  219. Det är det som händer
    när JAS kraschar.

  220. Med negativ feedback
    blir man däremot jämn.

  221. Jag har klippt in Putin här.

  222. Hans problem är
    att han nog är så här.

  223. Vi vill gärna säga att han är galen,
    men han visar inga tecken på det.

  224. Det är vårt problem:
    han verkar veta precis vad han gör.

  225. Författaren Nassir Ghaemi har skrivit
    att problemet med våra ledare-

  226. -är att de inte är galna.

  227. Han rabblar upp exempel på galna
    ledare, som Churchill och Kennedy-

  228. -som hade depressiva skov, och så tar
    han katastrofer som inte är galna.

  229. Bush och Blair är exempelvis friska.
    Och Putin verkar vara frisk.

  230. Nu slutar vi.

  231. Textning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nedstämd eller upprymd

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför är inte alla positiva hela tiden? Hör Mikael Landén berätta med humor om hur vi alla har mer eller mindre felaktiga uppfattningar om hur bra vi egentligen har det. Vår sinnesstämning beror mindre på hur vårt liv verkligen är, än man skulle vilja tro! Mikael Landén är professor och överläkare i psykiatri. Inspelat den 13 oktober 2014 i Stockholms konserthus. Arrangör: Stiftelsen Forskning och framsteg.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Bipolär sjukdom, Depression (psykiatri), Förstämningssyndrom, Livskvalitet, Lycka, Personlig utveckling, Psykiatri, Psykiatriska syndrom, Psykiska sjukdomar, Psykologi, Tillämpad psykologi, Välbefinnande
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Livets början och slut

De två forskarna och professorerna Ulf Danielsson och Ulf Ellervik talar om vad livet består av och hur det kan ha uppstått i jordens tidigaste barndom. Vi får en orientering i hur livet har påverkat och förändrat jorden. Det handlar om en mycket sårbar planet där tillfälligheter och tur har spelat en avgörande roll. Inspelat den 23 september 2016 på Bokmässan i Göteborg. Arrangör: Fri tanke förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet

Generation sömnlös

12-åriga Violet har haft svårt att sova så länge hon kan minnas. På nätterna kommer tankarna och allra värst är det när ingen annan är vaken. De senaste tio åren har utskrivningen av melatonin till unga niodubblats. Vad beror det på att så många barn och unga har sömnproblem? Lie Åslund är psykolog och forskar om unga och sömn.