Titta

Hiphop och pedagogik

Hiphop och pedagogikDela
  1. Vad är då hiphop-baserad utbildning?

  2. Termen myntades 2009
    av Marc Lamont Hill.

  3. Det är en samlingsterm för när
    man använder rim på lektionen.

  4. Det man ser mest är barn
    som via hiphopen rimmar-

  5. -om sociala problem, vetenskap eller
    annat. Det är en del av pedagogiken.

  6. Eller så använder barnen graffiti eller
    skivspelare i ett skolsammanhang.

  7. Här är hiphopens fyra element som ska
    anpassas till vanlig undervisning.

  8. Dessa element är viktiga-

  9. -men det är även det femte
    - självkännedom.

  10. De här definitionerna av hiphop
    använder jag mest för lärare.

  11. Men den femte är jätteviktig.
    Hur lär vi barnen självkännedom?

  12. Det är en viktig term.

  13. Man hör hiphopare säga
    att man måste ha självkännedom.

  14. Men vad betyder det?
    Hur lär man barn det?

  15. Jag var grundskolelärare
    innan jag blev professor-

  16. -så hur lär man en i femte klass
    att få självkännedom?

  17. Hur kan vi ta ner det
    till femteklassares nivå?

  18. Så att de förstår att hiphop inte bara
    handlar om musik utan även kultur?

  19. Dess kultur är viktig och värdefull
    och därmed är den genialisk.

  20. Hur får vi dem att förstå det?

  21. Jag studerar hiphopens kultur,
    musik och element-

  22. -men undersöker även problem
    för att förbättra samhället.

  23. Vilket ansvar har hiphopen för
    dess barn och hur lär vi ut det?

  24. Jag är mer intresserad av
    hiphop-pedagogik.

  25. Alltså att man ska minnas.

  26. Alla har unika minnen,
    men hur kanaliserar vi dem?

  27. Ni har säkert sett på YouTube
    eller virala videor-

  28. -en liten unge på två år som dansar.

  29. Man undrar hur
    det där lilla barnet kan dansa så.

  30. Barnet använder sitt minne.

  31. Vi måste inse att barn förstår vilka
    de är mycket genom det de minns-

  32. När man förstår den begåvning
    man besitter som ung-

  33. -innebär det att man minns, men är
    även en avkoloniseringshandling.

  34. Dillard säger att det är ofrivilligt,
    aktivt, kreativt och kinestetiskt.

  35. Man ser en kinestetisk begåvning
    när urbana och afroamerikanska barn-

  36. -sysslar med nåt.

  37. Det kan vara i uppgifter i skolan
    eller utanför skolan.

  38. De tar sig an arbetet så. Hur gör
    man det och varför är det viktigt?

  39. 2007 kartlade man hiphopens rötter
    i National Geographic.

  40. Som man ser kan många musikgenrer-

  41. -spåras tillbaka till Västafrika
    och grioterna.

  42. Grioterna använde sig av trumman-

  43. -och en lyrisk uttrycksform ihop med
    trumljudet för att berätta historier.

  44. Vi gör samma sak 400 år senare.

  45. Här finns "call and response",
    improvisation.

  46. Alla hiphopens element
    som forskare har skrivit om.

  47. De går att spåra tillbaka,
    även till musik från slavepoken.

  48. Musik från slavepoken.
    Jag bor i USA där en färgad elev-

  49. -ser sig själv som slav första gången
    de förekommer i en lärobok.

  50. I våra historieböcker är de första
    färgade personerna som är med slavar.

  51. Men vi ska prata om
    hur genialiska de var.

  52. De tog ett språk och en religion som
    inte var deras och gjorde sig fria.

  53. Vi måste skriva om berättelsen
    och visa att de långt tillbaka-

  54. -var starka när de använde
    sin skaparkonst.

  55. Hur kan vi utforma det
    och ta med det i utbildningen?

  56. Hur kan vi prata om det
    som lärare säger att de vill se-

  57. -men inte förstår
    att de redan ser i klassrummet?

  58. Lärare säger att barnen
    ska tänka kritiskt och lösa problem.

  59. De ska ha social intelligens och känsla.

  60. Känna socialt ansvar
    och vara ihärdiga.

  61. Alla här känner nog till hiphopkultur.
    Om ni har varit på en "cypher"-

  62. -med dans, rap eller "battle",
    så står man i en ring.

  63. Hur vet man när det är ens tur?
    Räcker man upp handen?

  64. "Ursäkta, jag skulle vilja dansa."

  65. Hur vet man att det är ens egen tur?
    Man bara vet det.

  66. Det är samma färdigheter-

  67. -som barn ska ha i skolan.
    De gör sånt varje dag i sitt umgänge-

  68. -men när de kommer till skolan
    ska de sluta med det.

  69. De har ju redan dessa färdigheter,
    så ta inte bort dem.

  70. Vi vill att barn ska vara ihärdiga.

  71. Jag står här. Jag är närvarande.

  72. Jag gör motstånd och vet vem jag är.
    Det är egentligen vad ihärdighet är.

  73. Som Beyoncé säger: "Jag
    vaknade upp så här." Det är ihärdighet.

  74. En färgad person som står upp, lever
    och andas - det är ihärdighet.

  75. Om man inte låter dem förneka
    vem man är.

  76. Barnen går till skolan varje dag och
    låter sig inte förnekas. De är ihärdiga.

  77. Vi ser redan det vi vill se. Barnen
    måste lära sig söka information.

  78. Fråga dem vad Kendrick Lamar
    säger i sina låtar. De kan alla.

  79. Vad säger J. Cole tre minuter in
    i tredje låten? Det vet de.

  80. Men de kan inte
    tänka kritiskt och efterforska.

  81. Som lärarpedagog ska jag få lärare
    att förstå att barnen kan det.

  82. De har kognitiv begåvning.

  83. Jag vill visa hur kreativitet ser ut.

  84. Den där lille killen är två år.

  85. Hur visste han
    när han skulle börja på rätt takt?

  86. Han visste precis när han skulle börja.

  87. Han väntade tålmodigt på sin tur
    och började i rätt tid.

  88. Det är begåvning. Det är så vi vill
    att barnen ska vara i skolan.

  89. Unga tjejer i skolan har såna här
    frisyrer. Lärarna säger: "Fint!"

  90. Ja, men titta även på matten
    och vetenskapen hos dem.

  91. Den lilla tjejen sitter inte i knät
    på sin moster med en linjal.

  92. Det där gör de hemma, och vi
    måste se den kulturella begåvningen-

  93. -och att barnen kommer till skolan
    med färdigheterna vi vill se.

  94. Via hiphopen kan man få kognition.

  95. Jag menar det som händer när vi
    visar upp vår kulturella begåvning.

  96. Vad händer i våra hjärnor?
    Det vi vill se hos barnen sker redan.

  97. Det hiphop gör med hjärnan handlar
    om komplicerad språköverföring.

  98. Vi tänker på att inlärning sker här uppe
    men det sker i hela kroppen.

  99. Det är kinestetisk begåvning.

  100. Kreativitet, fokuserad lek, minne,
    improvisation, eget uttryck.

  101. Alla de förmågor vi vill se hos barnen
    får de via hiphop.

  102. Därför kan man undra hur de bästa
    MC:erna hittar på sina texter.

  103. De är inte bara begåvade för att de är
    coola. De använder kognitiva förmågor.

  104. Nyckeln till kreativitet
    är förmågan att improvisera.

  105. Det MC:er, breakdansare
    och graffitikonstnärer gör-

  106. -alltså att kunna skapa i farten,
    är genialiskt.

  107. Vi måste be lärarna och skolorna att
    inte säga åt barnen att sluta med det.

  108. Gör man det
    tar man död på deras lust.

  109. Det här är elevernas resultat
    i USA på 2000-talet.

  110. Det är det lärarna
    ska sträva efter i USA.

  111. Kreativt tänkande,
    kommunikation och samarbete.

  112. Det låter som hiphop.

  113. Men lärarna är tveksamma om man
    säger det. De vill se det hos barnen-

  114. -men när jag visar videon av barn
    som gör så, är det inte utbildning.

  115. De tror inte att det är utbildning,
    men det är det.

  116. Jag försöker ändra lärarnas tänkesätt
    och vill gå från teori till praktik.

  117. Inget är så verkningsfullt
    som när jag pratar med pedagoger...

  118. På onsdagen pratar jag om vilka
    resultat hiphop i klassrummet kan få.

  119. På torsdagen berättar de för mig
    att det fungerade.

  120. Jag vet, svarar jag.
    Testa det igen i morgon.

  121. Det handlar om att de ska ta sig
    utanför sin bekvämlighetszon.

  122. Jag har skapat "Real Talk:
    hiphop-pedagogik för social rättvisa".

  123. Det kallas "Real Talk"
    för att det är typiskt för södern.

  124. Jag är lärare i södra USA,
    i Atlanta i Georgia.

  125. Skolan där jag jobbar ligger i Atlanta.

  126. När barnen har nåt att berätta och
    det är på allvar säger de "real talk".

  127. När de säger "real talk"
    så är det på allvar.

  128. I södra USA säger ungarna så.

  129. Programmet heter så för att jag ville ha
    verkliga konversationer om hiphop.

  130. Jag ville lära ut
    hiphopens element och historia-

  131. -och hur hiphopen kan förenas
    med deras lärande.

  132. Jag tar in breakdansare och dj:ar
    som kan koppla hiphop till skolarbetet.

  133. Vi tar in breakdansare
    om de ska lära sig fysik.

  134. Om de har problem med matte
    kan man använda sig av graffiti.

  135. Man visar skalor. När man tar nåt litet
    och gör det stort, så är det matte.

  136. Vi kopplar det de gör i skolan
    till deras samhälle och kultur.

  137. Men det räcker inte.

  138. Talar vi om hiphop ska vi tala om
    grioterna och vad den är till för.

  139. Barnen måste betala tillbaka
    på ett lämpligt sätt.

  140. Även om man går i femte klass
    ska man betala tillbaka.

  141. Genom arbetet i skolan lär vi dem
    att via hiphopens element-

  142. -ska de tänka på
    vilken uppgift de har i samhället-

  143. -och hur de ska betala tillbaka.

  144. Vi tar med barnen på möten i skolan.

  145. De talar på möten i skolan.

  146. Vi gör affischer
    och utför arbeten i samhället.

  147. Det är barn i femman-sjuan
    som pratar med folk i sina områden-

  148. -på ett sätt
    som dessa människor förstår.

  149. De berättar vad som händer. Ett sätt
    att göra det på är genom hiphop.

  150. Jag gör det här arbetet och det
    känns bra, men det finns problem.

  151. Här är hiphop-pedagogikens
    sociala ansvar.

  152. När jag pratar om det här med barnen-

  153. -om det som händer svarta
    och bruna kroppar i USA...

  154. Vi går på möten,
    marscher och protesterar-

  155. -och skapar otroliga kulturella uttryck
    genom barnen.

  156. Men så sätter tröttheten in.

  157. Som Kendrick Lamar säger
    är de bra barn i galna städer.

  158. Barnen börjar förstå att det har
    allt att göra med deras hudfärg.

  159. Och att det som hände i Ferguson
    kan hända var som helst i USA.

  160. När en tolvåring förstår
    att det är nåt strukturellt-

  161. -när en elvaåring förstår
    att det är strukturellt och gäller allt-

  162. -och säger: "Inget kan rädda mig."

  163. När man pratar om sånt med barn
    sätter raskampströttheten in.

  164. Man pratar om det med barn
    och blir inspirerad av dem.

  165. Men de är ju också
    bara tolv eller elva år.

  166. Och jag jobbar i delstaten Georgia
    som är en mycket konservativ stat.

  167. För ett halvår sen antogs en lag om
    att man får ta med vapen överallt.

  168. Till en kyrka, en skola och ett klassrum
    får man ta med sig sitt vapen.

  169. Så jag lär barnen om vad som hände
    Jordan Davis och Oscar Grant.

  170. Och Trayvon Martin.
    Vi pratar om dem alla.

  171. Om hur svarta kroppar tyglas
    och om strukturell rasism.

  172. Och barnen tittar på mig och säger:
    "Det här är tungt."

  173. Lärarna som jag jobbar med,
    och även jag-

  174. -ser alla i media denna
    raskampströtthet. Vi är utmattade.

  175. Vi är trötta på att slåss och kämpa.

  176. Hur mycket jag än vill att barnen
    ska vara socialt medvetna-

  177. -vill jag även att de ska få vara barn.

  178. Det som händer nu i USA
    med svarta och bruna kroppar-

  179. -är att vi ständigt ser våld mot svarta.

  180. Det här är amatörvideon från 1991-

  181. -som George Holliday spelade in
    med det som hände Rodney King.

  182. Den här händelsen innebär
    för hiphop och protester-

  183. -och förståelsen av och förmågan
    till det att cirkeln är sluten.

  184. Människorna på den kusten hade länge
    berättat om vad som pågick.

  185. Men så fick hela nationen
    en inblick i vad som pågick.

  186. Medan alla försökte förstå vad som
    hände var det inget nytt för de svarta.

  187. Men nu när vi lever i en tid efter att
    ha fått medborgerliga rättigheter-

  188. -ihop med multimedia-plattformar
    som Twitter, Facebook och Instagram-

  189. -så översvämmas vi ständigt
    av våld mot svarta.

  190. Visst, det är bara en "tweet",
    men jag måste se det-

  191. -och ta reda på hur jag ska sörja
    och göra motstånd mot det-

  192. -nu när vi har medborgarrättigheter.

  193. Vi måste förstå att barn, och vuxna,
    får reda på saker genom "hashtags".

  194. "Black Lives Matter",
    "Hands up, don't shoot".

  195. #MikeBrown, #Ferguson.

  196. Det är mäktiga plattformar
    eftersom det gör det osynliga synligt.

  197. Men när vi måste sätta
    en "hashtag" på vår smärta-

  198. -säger det nåt om USA.

  199. Det visar hur vi ständigt
    måste göra oss synliga.

  200. Men vi sörjer i vår synlighet.
    Det värker i oss.

  201. Och de allra yngsta kan slå på datorn
    och inte se annat än våld mot svarta.

  202. Så hur får vi barn att förstå det?
    Det försöker jag också göra.

  203. Att svarta kroppar saknar betydelse i
    det rasfria USA förstärks i cyberspace.

  204. Det jag gör är det Regina Bradley kallar
    hiphop-medvetenhet.

  205. En världssyn där hiphop fungerar som
    plattform för ras-och identitetsfrågor.

  206. -som underlättar förståelse av sociala
    strukturer i "det post-rasistiska USA".

  207. Vi hör det ordet ofta, men vi vet att
    det inte är sånt livet ter sig för oss.

  208. Det är min uppgift att hjälpa unga
    navigera genom pedagogikens område-

  209. -och använda mig av vrede och
    aktivism, genom hiphopmedvetenhet-

  210. -och gå från ord till handling.

  211. Jag ser fram emot att få se
    var mina barn befinner sig om 5-10 år.

  212. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hiphop och pedagogik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hiphopen kan göra oss mer kreativa, förstå komplexa meningsbyggnader och hjälpa oss att improvisera. Det säger Bettina Love, assisterande professor vid universitetet i Georgia, i sin föreläsning. Hon arbetar framgångsrikt med hiphop som pedagogiskt instrument. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Musik > Musikanvändning och påverkan
Ämnesord:
Hiphop, Musik, Musiksociologi, Pedagogisk metodik
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Pelléas och Mélisande och tidens måleri

Kan man förstå opera genom bildkonsten? Konsthistorikern Charlotta Nordström drar paralleller mellan Claude Debussys opera "Pelléas och Mélisande" och den symbolistiska konstens landskap och karaktärer. Presentatör: Katarina Aronsson. Inspelat den 22 mars 2016 på Kungliga Operan i Stockholm.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Rivaliserande divor

Hélène Ohlsson som är doktorand i teatervetenskap vid Stockholms universitet föreläser om Jenny Lind och Emilie Högqvist. De var båda lysande stjärnor inom operan respektive teatern under 1830- och 1840-talen. Ohlsson berättar om de olika typer av femininitet de representerade, deras rivalitet och karriärval. Inspelat den 30 september 2015 på Kungliga Operan i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.