Titta

UR Samtiden - Framsteg inom forskning 2014

UR Samtiden - Framsteg inom forskning 2014Dela
  1. Ers Kungliga Högheter, ministrar,
    IVA-ledamöter, excellenser-

  2. -mina damer och herrar. Det är för
    mig en stor glädje att få framföra-

  3. -det 95:e talet om framsteg
    inom forskning och teknik-

  4. -som i sin första version
    framfördes redan år 1919.

  5. Året har gett
    mängder av svenska landvinningar-

  6. -inom IVA:s breda intresseområden,
    var så säkra.

  7. Året har generellt kännetecknats
    av mycket stora förändringar.

  8. Vi har fått ett nyvalt EU-parlament,
    ny EU-kommission-

  9. -ny riksdag, ny regering och
    nya styren i kommuner och landsting.

  10. Vad förändringarna innebär
    är för tidigt att säga-

  11. -men utmaningarna är många.

  12. Den hackande ekonomin i Europa-

  13. -uppmärksammas fortfarande
    i pessimistiska ordalag.

  14. Men klarar södra Europa
    att skuldsanera-

  15. -tror jag att vi får se en kontinent
    som växer sig allt starkare.

  16. En annan omskakande förändringsvåg är
    kring fred och säkerhet i världen.

  17. När vinter-OS genomfördes
    i ryska Sotji-

  18. -anade väl ingen den inbördeskrigs-
    liknande situationen i Ukraina.

  19. Även våra gränser testas.

  20. Ebolautbrottet i västra Afrika har
    blivit en gigantisk världsutmaning.

  21. Islamiska staten härjar i Irak
    och Syrien och hotar hela regionen.

  22. Finns det då inga positiva tecken?

  23. Jo, trots allt är den långsiktiga
    trenden gynnsam för världsfreden.

  24. Det hävdar Håvard Hegre, professor i
    freds- och konfliktvetenskap vid UU.

  25. Enligt hans prognos kommer år 2050
    andelen av jordens länder i konflikt-

  26. -att ha minskat från 14 % till 7 %
    med två länder i stora stridigheter.

  27. Skälen till det är demokratisering
    och att fattigdomen minskar globalt.

  28. Ju längre ett land har haft fred,
    desto mindre blir risken för krig.

  29. En hoppingivande prognos
    i en annars utmanande tid.

  30. Talet kommer även i år att ha
    ett tema som får lite extra plats-

  31. -men jag avslöjar det inte än.

  32. Temat är grunden
    för hela vår tillvaro-

  33. -och så viktigt att det till och med
    fått ge namn åt tidsåldrar.

  34. Men det första ämnet för dagen
    är energi.

  35. Havet som elkälla är utgångspunkt för
    det svenska energiföretaget Minesto.

  36. Deras system, en undervattenssurfande
    drake, är enligt Power Technology-

  37. -en av de mest lovande
    gröna teknikerna för elproduktion.

  38. Drakelgeneratorn,
    som testats utanför Nordirland-

  39. -utnyttjar havsströmmar
    och tidvatten.

  40. I somras slöt Minesto avtal om att
    bygga en betydligt större anläggning.

  41. Den ska vara i drift om två år.

  42. "Äntligen!" tänkte nog professor
    Mats Leijon, energiforskare på UU-

  43. -som outtröttligt arbetat med att
    omvandla vågkraft till el, i juli.

  44. Då sjösatte Seabased i samarbete
    med Fortum utanför Lysekil-

  45. -de första fullskaliga aggregaten.

  46. Generatorerna står på botten. Bojar
    tar via linor upp vågornas energi.

  47. Fullt utbyggd blir detta
    världens största vågkraftsanläggning.

  48. Den årliga produktionen blir
    25 gigawattimmar.

  49. Seabased skrev i augusti kontrakt
    med Ghana om en vågkraftspark.

  50. El från förnybara källor långt
    från land behöver transporteras.

  51. ABB:s likströmsteknik och nya kablar
    passar då bra.

  52. Den nya plastisolerade kabeln mer än
    fördubblar kapaciteten i en kabel.

  53. Två gigawatt kan därmed överföras
    i ett 150 mil långt kabelsystem-

  54. -med mycket små överföringsförluster.
    ABB betraktar detta som världsrekord.

  55. Göteborg har den största anläggningen
    för biogasproduktion av skogsrester.

  56. Ägaren Göteborgs energi
    planerar för fem gånger större volym.

  57. Det skulle räcka
    till 100 000 gasdrivna bilar.

  58. För några år sen fanns
    omkring 45 000 såna i Sverige.

  59. Avloppsvattnet från pappersbruk
    innehåller mycket organiskt material-

  60. -som kan bli biogas, konstaterar
    forskare vid Linköpings universitet.

  61. Vid Frövi kartongbruk ger en ned-
    skalad pilotanläggning mer kunskap.

  62. När processerna är färdigtrimmade kan
    produktionen av biogas öka med 65 %-

  63. -jämfört med år 2012. Linköpings-
    forskarna ligger före övriga världen-

  64. -och har fått internationell
    uppmärksamhet, särskilt i Finland.

  65. Ska biogas användas för att driva
    fordon, krävs förbränningsmotorer.

  66. De ska vara snåla, och på LTH är
    forskarna bra på att trimma motorer.

  67. Ett ombyggt motorlabb
    står till förfogande.

  68. Dieselmotorer har blivit bensinare,
    och då minskade energianvändningen.

  69. En motor har enligt lundensarna
    världsrekord i verkningsgrad: 57 %.

  70. Förbränningsmotorers verkningsgrad
    är annars i bästa fall runt 30 %.

  71. Då har vi kommit fram till dagens
    tema, ett ämne som ges extra utrymme.

  72. Innovationer
    då nya kunskaper kommit till nytta-

  73. -har varit drivkraften för att ändra
    vår tillvaro sen förhistorisk tid.

  74. En förutsättning
    för årtusenden av framsteg-

  75. -är material och materialteknik,
    vilket alltså är dagens tema.

  76. Utan material
    finns faktiskt ingenting.

  77. Själva grunden för vår tillvaro är
    material, planeten jorden inte minst.

  78. Vår historia
    är en historia om material-

  79. -ända från det att jorden föddes
    för 4 567 miljoner år sen.

  80. Geologiska tidsåldrar definieras
    efter jordskorpans förändringar.

  81. Jordskorpan är just material.
    Under människans historia-

  82. -har tillgången till och användandet
    av material gett namn åt tidsåldrar.

  83. Stenåldern gav oss verktyg och
    redskap, och för all del även vapen-

  84. -som förfinades
    under brons- och järnåldrarna.

  85. Verktygen gav oss fler möjligheter
    till jakt, fiske och jordbruk.

  86. Under vår senare historia är nya
    material fundament i utvecklingen.

  87. Några exempel: Papper är ett av de
    historiskt viktigaste materialen.

  88. Det började tillverkas mer
    industriellt i Kina 100 år e.Kr.

  89. Med Gutenbergs tryckteknik kunde det
    användas för stor kunskapsspridning.

  90. Vilken samhällsutveckling hade vi
    haft utan papper? Ganska begränsad.

  91. Alltmer avancerad användning av trä
    har varit en grundval för utveckling.

  92. I dag står trä,
    papper och pappersmassa-

  93. -för mer än 30 % av vår nettoexport.
    Inte illa!

  94. Även glaset, som har 6 000 år på
    nacken, är viktigt för våra framsteg.

  95. Cement fanns egentligen
    på romartiden-

  96. -men återupptäcktes i modern tappning
    för 200 år sen.

  97. Material är en möjliggörare.

  98. Ångmaskinen från 1700-talet, grunden
    för den industriella revolutionen-

  99. -hade inte varit möjlig
    utan framsteg på materialområdet.

  100. Radion från slutet av 1800-talet
    innebar ljudlig masskommunikation.

  101. Nya materialinnovationer behövdes
    för att konstruera den första radion.

  102. Transistorn
    från slutet av 1940-talet-

  103. -möjliggjordes helt
    genom utveckling på materialsidan.

  104. Inga transistorer
    - inga datorer eller mobiler.

  105. Fast det kanske vore bra,
    om jag tänker efter.

  106. Konstgjorda material gjorde inträde
    med bakeliten för mer än 100 år sen.

  107. Nylon vände upp-och-ner
    på strumpmarknaden på 1930-talet.

  108. Dock ger strumporna inte färg-tv-

  109. -som Sveriges television ville
    få oss att tro den 1 april 1962.

  110. I dag har plastmaterialen egenskaper
    som möjliggör olika användningar.

  111. Textilier, vars nytta är uppenbar
    i vårt kalla land-

  112. -utvecklas ständigt
    för alltmer avancerade tillämpningar.

  113. Kompositer gav oss
    lätta och hållbara material-

  114. -vilka är förutsättningar
    för dagens stora flygplan.

  115. Och nu inträder vi i nanoåldern, där
    nobelprismaterialet grafen från 2010-

  116. -är föremål
    för en kapplöpning om tillämpningar-

  117. -som tar till vara
    grafenets unika egenskaper.

  118. Även andra nya nanomaterial
    är på väg.

  119. Materialutvecklingen går allt fortare
    tack vare nya metodgenombrott.

  120. Vi utvecklar allt fler biomaterial.

  121. Drivkraften är främst att få fram
    produkter av förnybara råvaror.

  122. Utan materialtekniska innovationer
    upphör utvecklingen.

  123. Många stora utmaningar,
    som klimat och miljö-

  124. -kommer att lösas genom nya material.

  125. Inom forskningen på materialområdet
    görs väldigt mycket-

  126. -inom vidareutveckling av material,
    nya idéer och nya tillämpningar.

  127. Jag hoppas att dagens tal ska ge
    en glimt av några pågående projekt.

  128. Ett av dessa utnyttjar
    ett uråldrigt naturmaterial - is.

  129. Det är basen för Icecube, ett
    internationellt projekt i Antarktis.

  130. Stockholms och Uppsala universitet
    deltar.

  131. Sensorer i isen mäter en viss typ
    av elementarpartiklar - neutriner-

  132. -som med ljusets hastighet färdats
    i miljarder år genom universum.

  133. De är nästan omöjliga att upptäcka,
    men svaga blå ljusblixtar uppstår-

  134. -när partiklarna rör sig genom isen.
    Det kan ge information om universum-

  135. -och utsågs av tidskriften
    Physics World i slutet av 2013-

  136. -till årets genombrott
    inom fysikforskningen.

  137. Kan malmen under Gällivare-Malmberget
    utnyttjas än bättre?

  138. Kanske kan forskning vid LTU bidra
    till större uttag från berggrunden.

  139. Genom att ta reda på hur den bildades
    får man en bra bild av fyndigheterna.

  140. Traditionella metoder kompletteras av
    3D-modellering och dimensionen tid.

  141. Färgerna markerar olika malmkroppar
    och de gula strecken gruvgångar.

  142. Metoden kan även användas
    för prospektering.

  143. Malm blir stål till högkvalitativa
    produkter - Sandvik är världsledande.

  144. En av årets nyheter är en stålslang.

  145. Den underlättar för biltillverkare
    som utvecklar motorer.

  146. Högre tryck i systemen
    för bränsleinsprutning behövs.

  147. Den sömlösa stålslangen klarar detta
    och ger skydd mot frätskador.

  148. Vad händer när material som stål böjs
    så mycket att det får en ny form-

  149. -som när bilar krockar? Det har
    gängse teorier inte kunnat reda ut-

  150. -men nu har forskare på KTH
    och i Sydkorea utvecklat en teori-

  151. -som beskriver hur metallers
    elastiska egenskaper kan förändras.

  152. Rönen kan revolutionera
    stålframställningen-

  153. -och leda till ultralätta material-

  154. -som kan göra framtida bilar
    lättare och mer miljövänliga.

  155. Katalysatorer renar bilarnas avgaser.

  156. Man försöker klura ut hur de dyra
    metallerna ska bli mest effektiva.

  157. Försök tar tio timmar att analysera.

  158. Forskare i Lund,
    på Chalmers och i Tyskland-

  159. -har tagit kraftfull röntgenstrålning
    till hjälp.

  160. Det gör
    att mer data kan samlas snabbare.

  161. De tio timmarna krymper
    till tio minuter.

  162. Det syns vad som händer på atomnivå,
    och då minimeras experimentbehoven.

  163. Från cellulosa kan man skapa material
    som är starkare än stål.

  164. Det visar KTH-forskning. Fibriller
    från cellulosafibrer frigörs-

  165. -för att ihop med vanligt salt
    pressas till en hårstråtjock tråd.

  166. Hård kan den ersätta
    glasfiber i båtskrov-

  167. -och som elastisk bomull till kläder.

  168. Hur de skulle klara väta är oklart.

  169. Salt har ju en viss förmåga
    att kunna lösa sig i vatten.

  170. Behovet av bomull kan minska
    genom återvinning av kläder.

  171. Världens första plagg i återvunnen
    bomull visades under Almedalsveckan.

  172. Den solgula klänningen
    har stickats av återvunna blåjeans.

  173. Utvecklingen är ett samarbete mellan
    Renewcell, bolaget med innovationen-

  174. -och Textilhögskolan i Borås.
    Wargön innovation har lett arbetet-

  175. -och Svenskt konstsilke
    har gjort garn av textilfibern.

  176. Svensk teknik är ordentligt inblandad
    när Qatar Airways i slutet av året-

  177. -tar sin nya Airbus A350, med Rolls-
    Royces nya motor Trent XWB, i drift.

  178. En av motorns delar, kompressorhuset-

  179. -har utvecklats av GKN Aerospace
    och Innovatum i Trollhättan.

  180. Vissa delar tillverkas
    med laserbaserad 3D-utskrift-

  181. -som anslutningspunkten i titan.

  182. GKN hävdar att de är först med att ta
    serietillverkning med 3D-teknik-

  183. -till flygande användning.

  184. Applied Nano Surfaces utsågs i mitten
    av maj till Årets nanoföretag-

  185. -av Swednanotech,
    branschens paraplyorganisation.

  186. Vinnarnas process i gränslandet
    mellan kemi och mekanik-

  187. -gör ytor ultrasläta
    då de beläggs med nanofilm.

  188. Effekten blir minskad friktion.
    Nötningen kan minska med en femtedel.

  189. Ford, Tetra Pak, Atlas Copco och SKF
    hör till kunderna.

  190. Läkemedel under utveckling förkastas
    om det aktiva ämnet inte tas upp bra.

  191. En studie visar att om nanomaterialet
    upsalite används i preparaten-

  192. -blir olösliga ämnen lättlösliga.

  193. Den nyheten kan ge ny framtid
    för skrinlagda läkemedelskandidater.

  194. Disruptive Materials,
    som äger upsaliten-

  195. -vann Nordic Cleantech Open-

  196. -och årets entreprenörstävling
    Venture Cup.

  197. Trä är ett omtyckt material. Trävaror
    är också viktiga för svensk ekonomi.

  198. Detta har vi förstås skogen att
    tacka för, så nu beger vi oss dit.

  199. Stormar som Hilde
    fäller stora mängder träd.

  200. De måste plockas bort snabbt, annars
    blir de mums för skadeinsekter.

  201. Men jobbet är knepigt. Mycket tid
    går åt till att leta vindfällda träd.

  202. SLU har tillsammans med SCA skog
    provat ett modernare angreppssätt.

  203. Drönare med kamera
    tar bilder från låg höjd.

  204. Skogsmaskinföraren ser då direkt
    varje träd som blåst omkull.

  205. Det gör att körväg och arbetsdag
    kan planeras mer effektivt.

  206. Skogsindustrins framtidstro växer.

  207. Första halvåret ökade exporten
    med 4 % jämfört med förra året.

  208. Det finns investeringsplaner
    i branschen på sju miljarder kronor.

  209. Alla kurvor pekar dock inte uppåt.

  210. Efterfrågan på vanligt papper är
    i fritt fall, men det finns hopp.

  211. Professor Magnus Berggren i Linköping
    är pionjär inom elektroniskt papper.

  212. Hans forskning
    kan skapa en helt ny marknad.

  213. För en månad sen tog Magnus Berggren
    emot Marcus Wallenberg Prize.

  214. Det går till nån
    som gjort genombrott-

  215. -med synnerligen stor betydelse
    för skogsindustrin.

  216. Efterfrågan på fisk ökar så snabbt
    att haven riskerar att tömmas.

  217. Fiskodling är ett alternativ,
    men fiskmat består ofta av fiskmjöl.

  218. Den modellen är som Ebberöds bank.

  219. Kanske har SP Processum lösningen.

  220. De förvandlar skogsråvara
    till fiskmat.

  221. Försök med fiskarten tilapia
    har genomförts på Island.

  222. Även om de är små från början,
    så ökade de sin vikt tio gånger.

  223. SP-projektet Greenfeed
    kom förra veckan tvåa-

  224. -när vinnarna av europeiska
    Earto Innovation Prize utsågs.

  225. Skogen kan användas till mycket.
    Varför inte odla plast?

  226. I ett nytt projekt ska Sekab, svenska
    Skogskemi och förpackningsföretag-

  227. -tar reda på vad som är möjligt.

  228. Det finns plastprodukter
    av majs eller sockerrör-

  229. -som korkarna till mjölkkartongerna
    Tetra Pak levererar till norska Tine-

  230. -men ännu används inte skog
    som råvara för biopolyeten.

  231. Målet med projektet Närodlad plast
    är-

  232. -att kartlägga kedjan
    från rot till plastmarknad-

  233. -och självklart lösa
    en del tekniska problem.

  234. Skogen är en gedigen bas
    för svensk fiffighet.

  235. Det är även gamla och nya företag.

  236. Därför fortsätter jag nu
    med ämnet ekonomi.

  237. Vi är inte längre bottenrankade
    bland entreprenöriella länder.

  238. På sex år har andelen av befolkningen
    som är på väg att bli entreprenörer-

  239. -eller äger och leder ett nytt
    företag fördubblats och är nu 8 %.

  240. Ökningen matchas inte
    av nåt annat innovationsdrivet land.

  241. Uppgifterna är saxade
    ur Global Entrepreneurship Monitor.

  242. Entreprenörskapsforum svarar för
    den svenska delen av denna studie.

  243. Spetsteknikföretag
    har ofta patent som grundplåt.

  244. Akademiker ligger bakom en betydligt
    större andel än man tidigare trott.

  245. Med nya data och nya metoder visar
    forskarna på Handelshögskolan vid GU-

  246. -att akademiker står för 6 %
    och inte 0,5 % av alla nya patent.

  247. I Sverige är universitetens forskare
    vassare än sina amerikanska kollegor-

  248. -när det gäller att ta ut patent.

  249. Mer än forskning sätter fart
    på hjulen i svensk ekonomi.

  250. Svenska singlars dejtande bidrar.
    Varje år sker åtta miljoner dejter.

  251. En genomsnittlig amorös träff går
    loss på runt 500 kronor per person.

  252. Underhållning, restauranger, kläd-
    branschen och transporter som taxi-

  253. -drar årligen in två miljarder kronor
    på partnersökandet.

  254. Endast i Norge och Nederländerna
    är dejtarna mer spendersamma.

  255. CEBR i London har på uppdrag av
    kontaktföretaget Match.com rett ut-

  256. -dejtandets betydelse för ekonomin.

  257. Buller och stim i kontorslandskap kan
    störa koncentration och prestation.

  258. Åtgärden är kanske lite förvånande:
    Gör arbetsuppgiften svårare.

  259. Det har miljöpsykologer kommit på.
    Försökspersoner fick läsa en text.

  260. Vid bakgrundsljud och lättläst typ-
    snitt blev texten svårare att minnas.

  261. Förståelsen av samma text med ett
    svårläst typsnitt påverkades inte-

  262. -av störande stoj.

  263. Numera kan man inhandla lunchsushi,
    datorprylar och en hel del annat-

  264. -och betala med en virtuell valuta.
    Bitcoin är den största.

  265. Bitcoin skapas
    genom gruvdrift med datorer.

  266. På det och på att sälja utrustning
    för virtuell "mining"-

  267. -satsar svenska Kncminer, som i år
    öppnade en stor serverhall i Boden.

  268. Bolaget har enligt uppgifter i media-

  269. -sålt utrustning
    för en halv miljard kronor.

  270. Riksbanken anser att virtuell valuta
    är en innovation för massbetalningar-

  271. -och konstaterar att det finns 250
    att välja på. Banken påpekar också-

  272. -att de påverkar betalningsmarknaden
    ytterst marginellt - än så länge.

  273. Märkligt nog finns det många bilder
    på nätet på myntet som inte finns.

  274. Härnäst ska jag ta upp en person
    på scen för en liten pratstund.

  275. Vem kan det då vara?

  276. Han är född 1968. Efter doktorsexamen
    vid Linköpings universitet 1996-

  277. -fortsatte han som postdoc
    vid anrika Bell Labs i USA.

  278. Åter i Sverige var han drivande vid
    bildandet av Thin Film Electronics-

  279. -och bolagets första vd. Sen 2002 är
    han professor i organisk elektronik-

  280. -och arbetar på forskningsinstitutet
    Acreo Swedish ICT.

  281. Han har publicerat fler än 150
    artiklar i vetenskapliga tidskrifter.

  282. Han är en av Sveriges mest uppmärk-
    sammade forskare och ledamot av KVA.

  283. I sin forskning rör han sig
    hämningslöst mellan discipliner.

  284. Från hemvisten i elektronik
    till kemi, biologi, medicin-

  285. -och materialvetenskap.

  286. Han har fått Marcus Wallenberg Prize,
    kallat "skogsforskningens nobelpris".

  287. Detta internationella stjärnskott
    kan liknas vid ett...

  288. ...Kinderägg! Känner ni till dem?
    De har flera saker i ett.

  289. Öppnar man ett Kinderägg
    syns choklad.

  290. Tar man hål i chokladen,
    vad kommer då?

  291. Jo, då kommer
    professor Magnus Berggren.

  292. Välkommen upp på scenen,
    Magnus Berggren.

  293. Hej på dig.

  294. Ers Kungliga Högheter, ärade gäster.

  295. Varför tror du
    att jag liknar dig vid ett Kinderägg?

  296. Det handlar väl om att ha en
    bräcklig yta, vara ganska tom inuti-

  297. -och ha en fånig, klurig leksak
    längst inne. Jag vet inte.

  298. Ja. Nej, det var inte rätt.
    Självklart är det bredden som du har.

  299. Du gör ju fantastiska saker med
    bredd. En fråga som alla ställer sig:

  300. Hur kommer du åt så djupa veten-
    skapliga områden med din forskning?

  301. Jag har haft en enorm tur med mina
    föräldrar, lärare och handledare.

  302. Jag har aldrig hört
    att nåt är omöjligt.

  303. Jag gick ur skolan och doktorerade
    med en blåögdhet och naivitet-

  304. -och tror att allt är möjligt.

  305. Mycket av din forskning
    bygger på elektronik.

  306. Vi har pratat om elektroniskt papper
    som har nått hela världen.

  307. Du håller också på med elektronik i
    träd och kroppen - helt fantastiskt!

  308. Har du belackare
    som säger "Det går inte"?

  309. Vid första besöket hos växtforskare
    och medicinare undrar de vem jag är.

  310. Sen kollar de vem jag är
    och om jag är helt galen.

  311. Man jobbar upp en relation under lång
    tid, sen hittar man frågeställningar.

  312. Jag översatte elektroniska funktioner
    från kisel in i plastmaterial.

  313. Sen var det bara att fortsätta.

  314. Signalsystem i elektronik, människo-
    kroppen och växter är lika varandra.

  315. Man skapar signaler, transporterar
    energi och processar signalerna.

  316. Det är ganska likt i kroppen och
    datorer, och det tar jag fasta på.

  317. Visst låter det enkelt? Man kan undra
    varför inte alla håller på med det.

  318. Är du en optimist? Du får inte tvivla
    själv, för du har gjort genombrott.

  319. Man ska vara kritisk till sina idéer
    och öppen för kritik från kollegor.

  320. De vill inte avfärda, utan förbättra.
    Man måste lyssna och försöka förstå.

  321. Till slut har man nåt
    som är nytt och unikt.

  322. Man måste tro på kommunikation
    mellan människor.

  323. Min professor Ingemar Lundström sa-

  324. -att om man tvingar fram tvär-
    vetenskap får man tvära vetenskapare.

  325. Båda två måste tycka att det är skoj
    att lösa ett gemensamt problem.

  326. Det är svårt att säga om forskningen
    är tillämpad eller grundvetenskaplig.

  327. Du rör dig emellan
    och bryr dig kanske inte.

  328. Hur långt följer du med applikationer
    som att trycka elektronik på papper?

  329. Jag tycker om att byta spår ofta,
    men det är lika roligt att följa med.

  330. Några uppfinningar har kommit ut
    på marknaden. Jag jobbar nära Acreo.

  331. Vi sitter i en miljö
    med grundvetenskapare-

  332. -tillämpade forskare och ingenjörer
    huller om buller.

  333. Teoretikerna hör ofta
    tekniska frågeställningar.

  334. Vi ser ofta på ett flöde
    från en uppfinning ut i industrin-

  335. -men andra hållet är lika intressant.

  336. Vi försöker lösa de problem
    som man inte har identifierat.

  337. Appliceras din forskning i Sverige?

  338. Flyget från Singapore landade nästan
    på Hötorget för att du skulle hinna.

  339. Hur stort är intresset ute i världen?

  340. Liksom industrin
    är forskningen global i dag.

  341. Man säger att svensk forskning
    ska gagna svensk industri.

  342. Svenska industrier
    shoppar forskning i hela världen-

  343. -och vi måste också sälja vår
    forskning på en internationell arena.

  344. Annars kan vår kvalitet hamna efter.

  345. -Helt enkelt konkurrera väl här.
    -Absolut.

  346. Sverige lägger 30 miljarder kronor
    per år...

  347. Vår nya forskningsminister
    Helene Hellmark Knutsson sitter här.

  348. Hur ska vi klokt använda
    dessa 30 miljarder-

  349. -för att bli ett bättre land?

  350. Om du hade väntat dig att jag skulle
    säga att vi vill ha mer pengar...

  351. Vi har nog tillräckligt med pengar
    att fördela till forskning-

  352. -men man kan fundera på hur forskning
    och forskningsmiljöer har utvecklats.

  353. De gamla projekten är kanske inte
    rätt sätt att finansiera enkom.

  354. Man behöver kanske titta
    på andra sätt att fördela pengarna.

  355. I en lyckad forskningsmiljö brukar
    det vara mellan 10 och 50 personer.

  356. För att hålla i gång verksamheten
    med små anslag-

  357. -brukar man hamna på 30-40 konton
    för en sån här forskningsmiljö.

  358. Att skicka in ansökningar och
    rapportera ger mycket administration.

  359. Mitt förslag är att halvera
    antalet anslag men dubbla pengarna.

  360. Då kan man dra ner
    på administrationen.

  361. -Jag ser att Helene antecknar här.
    -Och skakar på huvudet, kanske.

  362. Det låter som kloka förslag.
    Är det nåt annat som du har sett?

  363. Många som reser till Singapore
    imponeras. Vad har du för intryck?

  364. Om man tittar på NTU,
    som jag besökte nu i förrgår-

  365. -så hade man i princip
    ingen forskning för tjugo år sen.

  366. I dag ligger man beroende på lista
    nånstans mellan 40 och 60.

  367. Man slår alla svenska universitet,
    inklusive Karolinska, i excellens.

  368. Man har lyckats med det på tjugo år.
    Självklart har det kostat pengar-

  369. -men jag har sett att man samlar
    grupperna kring miljöer.

  370. Vi måste arbeta mycket mer med att
    försöka få fram excellenta miljöer-

  371. -som har teoretiker, modellerare,
    de som kan göra tillämpad forskning-

  372. -och de som förstår utmaningarna
    som det innebär att skapa en produkt.

  373. Att samla miljöerna är viktigt.

  374. Du verkar bejaka de senaste tio årens
    inriktning mot excellens.

  375. -Ja.
    -Men mer pengar till varje anslag.

  376. Och kanske att vi på universiteten
    funderar igenom vår organisation.

  377. För många söker anslag.

  378. Man kanske ska begränsa det,
    för att öka chanserna att få anslag.

  379. Om det ligger på 5-10 %
    rinner tyvärr goda idéer i väg.

  380. Då har jag frågan: Vem är du
    som person? Vad gör du på din fritid?

  381. Jag tycker att det är intressant att
    resa, och jag gillar skogen mycket.

  382. Min fästmö är uppväxt i skogen och
    jag är uppväxt på Västgötaslätten.

  383. Vi gillar att ge oss ut
    på skogspromenader.

  384. Vi ger Magnus Berggren en stor applåd
    och önskar honom lycka till.

  385. Tack så mycket. Tackar. Tackar.

  386. Jag vill önska Magnus Berggren
    lycka till i framtiden.

  387. Några av er
    kände säkert inte till Magnus förut-

  388. -men kom ihåg att ni såg honom här
    först, för ni lär se mer av honom.

  389. Då åker vi vidare mot nästa ämne-

  390. -och det ämnet är transporter.

  391. Volvo har alltid varit föregångare
    gällande säkra bilar.

  392. I ett unikt projekt arbetar bolaget-

  393. -och myndigheter som har med trafik-
    säkerhet och regelverk att göra-

  394. -för att ta säkerhetstänkandet
    till en ny nivå.

  395. Volvos ambition är att bli
    erkänt världsledande-

  396. -på nästa generation säkra bilar.
    Myndigheternas medverkan är viktig-

  397. -för det nya sättet att ta sig fram
    med bil lär behöva lagändringar-

  398. -innan den nya tekniken släpps lös.
    De flesta krockar beror på människor.

  399. Ett bra sätt att höja säkerheten
    i trafiken är då uppenbart:

  400. Låt föraren bli passagerare.

  401. Tester med självkörande Volvobilar
    pågår i Göteborg.

  402. Om några år ska hundra göteborgare
    få prova på att ta sig till jobbet-

  403. -utan att bekymra sig
    om gas, broms och ratt.

  404. En sak är en smula märklig
    med projektet - namnet: Drive Me.

  405. Det är ju just det man inte ska göra.

  406. Men det omoderna ordet "automobil"
    är på väg att få ett nytt innehåll.

  407. Eldrivna bilar är väl ljudlösa?
    Inte alls.

  408. Elbilar alstrar vid högre farter
    nya högfrekventa, irriterande ljud-

  409. -och elbilsförare
    är mer känsliga för bilbuller.

  410. Bilindustrin behöver kunskap om
    hur elbilarna ska bli lagom tysta.

  411. På LTU pågår forskning tillsammans
    med Volvo om hur det ska gå till.

  412. Bilar kan krocka.
    Bäst är att undvika olyckor.

  413. Världens första fullskaliga
    testanläggning för trafiksäkerhet-

  414. -finns utanför Borås.
    Den togs i drift för två månader sen.

  415. Nu kan fordonstillverkare
    och forskare-

  416. -i verklig miljö pröva ut hur maximal
    trafiksäkerhet ska åstadkommas.

  417. Luleå tekniska universitet
    har genomfört försök på anläggningen-

  418. -som ägs av SP Sveriges tekniska
    forskningsinstitut och Chalmers.

  419. Tunga, stora elfordon
    kommer att behöva elvägar-

  420. -men vilken teknik är bäst? I Europas
    största innovationsupphandling-

  421. -av Trafikverket, Vinnova och
    Energimyndigheten, kan det avgöras.

  422. Fyra konsortier
    utför detaljplanering.

  423. I Elväg Gävle
    vill Siemens och Scania-

  424. -satsa på kraft från ovan
    som järnvägen.

  425. Elways och NCC
    tror på elskena i vägbanan-

  426. -medan Volvo och Bombardier
    samt Scania och Bombardier-

  427. -tänker driva busslinjerna
    med kontaktlös elöverföring.

  428. Minst en demonstrationsanläggning
    ska börja byggas nästa år.

  429. Moderna transportsystem
    är allt oftare uppkopplade.

  430. Kluriga konstruktioner ger säkerhet,
    effektivitet och precision.

  431. En förutsättning är informations-
    och kommunikationsteknik.

  432. Obemannade små drönarfarkoster som
    fotograferar byggnader och kvarter-

  433. -kan ge data till en 3D-modell som
    kan vändas i datorn eller skrivas ut.

  434. Det nåt år gamla Linköpingsföretaget
    Spotscale marknadsför exakt det.

  435. För stadsplanerare är det ett nytt
    verktyg med vilket man kan studera-

  436. -hur nya byggnader kan passa in
    i en befintlig miljö.

  437. Scanning i 3D med laptop
    eliminerar svårigheten-

  438. -att bestämma rätt storlek
    på kläder och skor vid nätshopping.

  439. För en dryg månad sen presenterade
    Caroline Walerud, vd för Volumental-

  440. -som samarbetar med Intel, bolagets
    första koncept för hur det ska göras.

  441. Under en enkel barfotadans mäts vidd,
    längd och omkrets på båda fötterna-

  442. -och så visas den korrekta storleken.
    Klart att beställa skor som passar.

  443. Håller planerna, lanseras tjänsten
    kommersiellt senare i år.

  444. Var tredje matkasse kastas p.g.a.
    rigorös tilltro till bäst före-datum.

  445. Svinnet kan minska
    om sensorer i förpackningen-

  446. -kollar livsmedlets temperatur
    och sparar uppgifterna i molnet.

  447. Via en app kan konsumenter se
    kvalitetsförändringar.

  448. Då behöver man inte fundera på
    om innehållet är ätbart.

  449. Tekniken utvecklas vid Lunds tekniska
    högskola med SIK och Malmö högskola.

  450. Lägg handen på ett paket som har
    en tryckt elektronisk etikett-

  451. -så överför kroppen informationen-

  452. -till din uppkopplade mobil och sen
    till internet för analys och lagring.

  453. Att det fungerar på riktigt visade
    Ericsson, Acreo Swedish ICT och LiU-

  454. -i början av året under Consumer
    Electronics Show i Las Vegas.

  455. Användningen av papper har minskat.

  456. Brevet från statsministern visar
    hur det gick till förr.

  457. Hjalmar Branting tackade nej
    till inbjudan att närvara-

  458. -vid 1920 års högtidssammankomst,
    men han skrev brevet själv på bladet.

  459. Det är i originalskick efter 90 år i
    vårt arkiv. Verkligen tankeväckande.

  460. Dagens papperslappar,
    kvitton för småinköp-

  461. -sparas, kraftigt underdrivet,
    sällan så länge.

  462. Findity,
    det heta svenska teknikbolaget-

  463. -har utvecklat en teknik
    som eliminerar resursslöseriet.

  464. Kvitton hamnar i en sopkorg i molnet.
    Lanseringen skedde vid Vasaloppet.

  465. Då slapp miljön ta hand om runt
    35 000 kvitton från restaurangerna.

  466. Lagda efter varandra
    hade de räckt en halv mil.

  467. Halva sträckan Mångsbodarna-Risberg.

  468. Flera stora butikskedjor
    använder nu tekniken.

  469. Molnet behöver stabila nät.

  470. Operatörers påstådda täckningskartor
    är en sak, verkligheten en annan.

  471. För att se hur kartorna stämmer på
    lokal nivå tas sopbilar till hjälp.

  472. De utrustas med apparatur som mäter
    mobiltäckningen medan soporna hämtas.

  473. Alingsås var tidigt ute. I juni
    publicerades deras täckningskarta-

  474. -med resultat för olika operatörer.
    Den är inte bara en trevlig service.

  475. Hemtjänst och vård
    blir alltmer beroende-

  476. -av mobila digitala lösningar
    som fungerar.

  477. Växjöbolaget Iqmtel
    har utvecklat denna smarta tjänst.

  478. Papper och penna är ingen självklar
    utrustning vid tentamen på HHS.

  479. I stället skriver studenterna på sin
    egen laptop i ett fusksäkert program.

  480. Lärare slipper tyda
    halvt oläsliga handstilar-

  481. -svarskvaliteten ökar
    och rättningstiden kortas.

  482. På sikt ska alla skolans tentor
    digitaliseras.

  483. Pilotstudier på andra skolor pågår.

  484. Tentaprogrammet är utvecklat
    av Digiexam-

  485. -grundat
    i Handelshögskolans egen inkubator.

  486. Behovet av snabb mobil kommunikation
    ökar.

  487. Trots att 4G inte är tillgängligt
    för alla, pågår utvecklingen av 5G.

  488. Krav från användare
    och ökning av mobilt bredband-

  489. -kräver optimering
    av alla tekniska funktioner.

  490. Med KTH och Acreo Swedish ICT har
    Ericsson öppnat ett 5G-labb i Kista.

  491. Som Mathias Riback visar
    i den färska filmen-

  492. -är hastigheten redan hisnande
    5,8 gigabit per sekund.

  493. Målet är att 5G ska lanseras
    omkring år 2020.

  494. Kommunikation är väsentlig
    för militären.

  495. Med radar kan man se
    vad den lede fi gör.

  496. I våras presenterade Saab
    flera nya radarsystem-

  497. -som utvecklats med Chalmers.

  498. De nya systemen kan användas
    monterade på fordon eller på fartyg.

  499. Den nya radarfamiljen är en av
    bolagets största interna satsningar-

  500. -och har tagit flera år
    av hemlighetsfull utveckling.

  501. Utveckling kräver
    gränsöverskridande samverkan.

  502. Material-, nano-, informations-
    och bioteknik samt medicinsk kunskap-

  503. -är redskap för livsvetenskaperna.

  504. Forskare på KI och KS har lyckats
    odla stora mängder stamceller-

  505. -från enstaka celler tagna tre dagar
    efter att ägg befruktats i provrör.

  506. Embryona klarar sig fint. Stam-
    cellerna har styrts till synceller.

  507. Det väcker hopp hos människor med
    åldersförändringar i gula fläcken.

  508. Försök på råttor pågår,
    men patienter står redan i kö.

  509. Forskningsresultaten är publicerade
    i Nature.

  510. Professor Bo Håkansson har hjälpt
    100 000 personer med hörselproblem.

  511. Hans hörapparat, som i en tidig
    version fästes med en titanskruv-

  512. -har blivit ett implantat
    som opereras in bakom örat.

  513. Risken att drabbas av hudirritation
    försvinner.

  514. Sydsvenska handelskammaren utsåg Bo
    Håkansson till Årets tekniker 2013.

  515. I våras slöts ett avtal
    med Oticon Medical-

  516. -vilket nu medför världsomfattande
    lansering av implantatet.

  517. Ny teknik från LU kan bli
    ett effektivt medel mot cancer.

  518. Nanopartiklar av järnoxid
    som tar sig in i tumörcellen-

  519. -och slår sig ihop med lysosomerna
    är nyckeln.

  520. I ett magnetfält roterar partiklarna-

  521. -vilket får lysosomerna
    att förstöra tumörcellerna inifrån.

  522. Magnettekniken är mer exakt än cell-
    gifter och upphettade nanopartiklar-

  523. -som ger skador på frisk vävnad.

  524. Lundatekniken är patentsökt, men när
    försök på människor inleds är oklart.

  525. Mord på cancerceller är målet
    även för forskare-

  526. -som under KI och Scilifelabs ledning
    hittat en ny cancerbehandling.

  527. Cancerceller behöver enzymet MTH1
    för att kunna dela sig.

  528. Enzymet fungerar
    som filmens blå bodyguard-

  529. -som hindrar att oönskade byggstenar
    tar sig in i tumörens DNA-kedja.

  530. Friska celler
    klarar sig utmärkt utan enzymet.

  531. Utan enzymskydd skadas tumörens
    DNA-kedja, vilket dödar den.

  532. Forskarna har utvecklat
    en MTH1-hämmare-

  533. -som i tester på bortopererade hud-
    cancertumörer förstör cancercellerna.

  534. Det kan bli en generell behandlings-
    metod mot flera cancertyper.

  535. Och så ett forskningsrön från Lund:

  536. Ät mer lingon
    om ni vill hålla vikten.

  537. Lingon gav goda värden
    på blodsocker, kolesterol och vikt-

  538. -på möss som åt mycket fett,
    förutom inslaget av lingon-

  539. -som ärligt talat var ganska stort.

  540. Om det finns lingon på kvällens meny
    avslöjar jag inte-

  541. -men till frukosten rekommenderar jag
    lingon på filen eller i en smoothie.

  542. Nu mer om forskning.

  543. Den europeiska satsningen på grafen-
    forskning ska gagna svenska företag.

  544. Vinnova, Formas och Energimyndigheten
    satsar närmare 55 miljoner kronor-

  545. -i ett nytt innovationsområde med det
    nobelprisade materialet i centrum.

  546. Näringslivet går in med samma summa.
    Saab, ABB och tolv andra storbolag-

  547. -samt flera mindre bolag
    är engagerade.

  548. För nanoforskning blir neutronkällan
    European Spallation Source viktig.

  549. Den är en del i forskningens stora
    infrastrukturpark som byggs i Lund.

  550. ESS blir över 30 gånger bättre
    än existerande neutronanläggningar.

  551. Flera europeiska länder bidrar till
    finansieringen. Bygget började i år.

  552. ESS blir granne med synkrotronkällan
    Max IV. Den har kommit längre.

  553. Byggnaderna och betongtunneln där
    linjäracceleratorn finns är färdiga.

  554. Fyra miljarder kronor
    kommer från regering och universitet.

  555. Främst Lunds universitet.

  556. Astra Zeneca har tagit ett, för stora
    läkemedelsbolag, unikt initiativ.

  557. På forskningsanläggningen i Mölndal
    kan små forskande bolag hyra in sig.

  558. De får tillgång
    till avancerad utrustning-

  559. -samt bolagets kompetens och kemiska
    bibliotek till självkostnadspris.

  560. Biohuben kan ta emot
    upp till tjugo externa företag.

  561. De mindre bolagen kan använda sånt
    de knappast kan skaffa på egen hand-

  562. -värdbolagets utrustning
    utnyttjas bättre-

  563. -och forskningsmiljön blir än mer
    spännande genom småbolagens närvaro.

  564. Intresset är stort.
    Denna biohub känns för mig helt rätt.

  565. Hur leder man för innovation? Det har
    KTH-projektet PIEp försökt reda ut.

  566. Slutsatserna redovisades i bokform.

  567. Författarna har lyft fram
    spännande innovationsexempel.

  568. Tanken är att den samlade kunskapen
    från projektet ska vara tillämpbar.

  569. Mycket läsvärd.

  570. Ett 30-tal svenska forskare finns
    på årets lista från Thomson Reuters-

  571. -över världens mest inflytelserika
    forskarhjärnor. Fem är IVA-ledamöter.

  572. Listan baseras på antalet citeringar
    av vetenskapliga artiklar.

  573. Närmare hälften av världens
    totalt 3 215 skarpaste huvuden-

  574. -sitter på forskaraxlar
    från nåt av USA:s universitet.

  575. USA är fortfarande
    forskningsnationen nummer ett.

  576. I en studie vid universitetet i
    Toulouse ville forskarna ta reda på-

  577. -vilka personer som varit mest
    inflytelserika i vår historia.

  578. Deras metod, som kanske inte var
    helt perfekt, var att undersöka-

  579. -hur omskrivna olika personer var.

  580. De räknade antalet webbplatser som
    länkade till artiklar på Wikipedia-

  581. -där respektive person är omnämnd.

  582. På hedrande fjärdeplats kom
    Aristoteles följd av Napoleon-

  583. -och med Jesus på en andraplats.
    Men i topp hamnade faktiskt-

  584. -den svenske botanikern
    Carl von Linné. Det ni!

  585. Nu vill jag kort återknyta
    och påminna er om dagens tema.

  586. Forskningen inom materialteknik är
    intensiv i Sverige, som talet visat.

  587. 75 % av mina nyhetsinslag-

  588. -har faktiskt en direkt koppling
    till material och materialteknik.

  589. Bland aktuella frågor
    oroar förstås klimatet.

  590. FN:s klimatpanel IPCC kommer snart ut
    med sin femte syntesrapport.

  591. De underliggande rapporterna är redan
    kända och visar med hög sannolikhet-

  592. -att människan påverkar klimatet
    och att konsekvenserna är allvarliga.

  593. Den 21 september hölls
    en marsch för klimatet i New York-

  594. -med 400 000 deltagare, inkluderat
    FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon.

  595. Marschen ville uppmana
    världens politiker-

  596. -att komma överens
    om snabba åtgärder för klimatet.

  597. Utbildning och forskning
    blir allt viktigare.

  598. Jag gläds över den politiska samsynen
    att satsa skattemedel på forskning.

  599. Det ger en nödvändig kunskapsbas
    som löser samhällets utmaningar.

  600. En utmaning för Sverige och Europa är
    att hela världen har samma strategi.

  601. Kina passerade 2012 Europa i sina
    satsningar på forskning i % av BNP.

  602. Sverige, som ett framgångsrikt
    innovationsland-

  603. -bör öka skattefinansierad forskning,
    fast intervjupersonen höll inte med.

  604. Industrimannen Carl Bennet har
    föreslagit en satsning på 2 % av BNP-

  605. -i stället för dagens 1 %,
    och vi bör ta hans förslag på allvar.

  606. Dessa pengar skulle innebära
    helt nya möjligheter.

  607. Visst vore det rätt prioritering?

  608. Skulle 2 % sticka ut internationellt?
    Vi skulle ligga bland de bästa igen.

  609. Detta bör bli en ny vision
    att uppnå inom tio år-

  610. -till vilken
    utbildningssatsningar bör kopplas.

  611. I regeringsförklaringen
    och budgetpropositionen-

  612. -tog regeringen upp
    IVA:s viktigaste områden:

  613. Innovation, utbildning,
    forskning och energi.

  614. Utbildnings- och forskningsfrågornas
    tyngd markeras av tre statsråd-

  615. -och en särskild minister för högre
    utbildning, Helene Hellmark Knutsson-

  616. -som även valde IVA som arena
    för sitt första publika framträdande.

  617. Det tyckte vi var rätt prioritering.

  618. Förslaget om forskningspropositioner
    över längre tid än fyra år är bra-

  619. -så länge det finns
    en politisk förankring.

  620. Men det är viktigt att inte förlora
    viss flexibilitet för nya initiativ.

  621. Det föreslagna Innovationsrådet är
    nåt som IVA tidigare har föreslagit.

  622. Att statsministern leder gränsöver-
    skridande innovationsfrågor är bra.

  623. Rådet kan dock bli
    ett spel för gallerierna.

  624. Rådets mandat måste ha tillräcklig
    tyngd för att överbrygga låsningar-

  625. -i frågor som spänner över politik
    och omgivande samhälle.

  626. Energikommissionen är nödvändig.
    Vi behöver långsiktiga spelregler-

  627. -för säker tillgång
    till hållbar energi.

  628. Men att avslöja en energiuppgörelse
    innan kommissionen har börjat arbeta-

  629. -har lett till berättigad kritik
    från många håll.

  630. Det är en spännande tid. Jag hoppas
    att talet gett skäl till optimism.

  631. Vetenskap och teknik i Sverige
    kan bidra till en positiv utveckling.

  632. Jag hoppas att ni håller med mig.
    Med dessa ord avslutar jag årets tal-

  633. -och lämnar över ordet till
    akademiens preses, Leif Johansson.

  634. Textning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Framsteg inom forskning 2014

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Under IVA:s högtidssammankomst presenterar professor Björn O. Nilsson 2014 års teknik- och vetenskapsnyheter på temat materialvetenskap. Alltifrån det senaste inom förnybar energiproduktion och vågkraft till nya behandlingsmetoder för cancer. Inspelat den 24 oktober 2014. Arrangör: Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.

Ämnen:
Teknik
Ämnesord:
Industri, Ingenjörsvetenskap, Kommunikationer, Materiallära, Teknik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Mer allmänbildande & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Big Cities

Övervakad på gott och ont

Idag finns det mellan fyra och sex miljoner övervakningskameror i Storbritannien. Vart man än går blir man filmad och övervakad av någon. Kamerasystemet kallas CCTV, och här behandlas några av dess konsekvenser. Dr Keith Spelare är expert på övervakningsområdet och har bland annat undersökt hur svårt det är att få tillgång till CCTV-bilder där man själv förekommer, bilder som man enligt lag har rätt att erhålla.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna UR Samtiden podd - Spräng gränserna

Den nya teknikens oanade möjligheter

Vi går en framtid till mötes där i stort sett allt kommer att vara uppkopplat. Redan nu finns mängder av smarta funktioner som kan göra vardagen enklare. Det gäller bara att känna till dem! It-teknikern Claudio Quitral ger oss en grundlig guidning genom den digitala djungeln. Inspelat på Stockholm Waterfront den 4 maj 2019. Arrangör: Synskadades riksförbund.