Titta

UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Om UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphopen och punken är två musikgenrer som vuxit från subkultur till arenaunderhållning. Men det är också två kulturuttryck som handlar om starka identitetsbyggen och samhällsengagemang. I den här föreläsningsserien hör vi bland andra artisten Jason "Timbuktu" Diakité och författaren Jeff Chang prata om klassfrågor och hur musik, politik och pedagogik hänger ihop. Inspelat på Malmö högskola den 15 och 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning : Punkens politiska resaDela
  1. Hej! Jag vill tacka Johan och nätverket
    för att jag fick komma hit.

  2. Programmet ser bra ut. Mitt ämne i dag
    hänger samman med ett större projekt-

  3. -om den brittiska punkens ursprung
    och dess utveckling under 80-talet.

  4. Jag tittar på punkens politik -
    med litet "p"-

  5. -och på hur punken förändrades
    så att olika subgenrer växte fram-

  6. -inom den bredare genren "punk".

  7. Jag ska tala om en kontroversiell
    form av punk, nämligen brittisk oi.

  8. Jimmy Pursey från Sham 69 talade om
    "platser och personer man vill undvika".

  9. I dag ska jag prata
    om några av de personerna.

  10. 1981 skrev "punkpoeten"
    Garry Johnson-

  11. -som var aktiv inom oi-kulturen -
    att oi handlade om "verkligheten".

  12. Om att bo i betongdjungeln,
    hata polisen-

  13. -gå på bidrag, göra motstånd och
    vara stolt över sin klasstillhörighet.

  14. Garry Bushell använde ordet oi i titeln
    till samlings-LP:n han satte samman-

  15. -i syfte att stärka punkens
    ställning som "arbetarklassprotest".

  16. Oi-kulturen
    omfattade en brokig samling-

  17. -av skinnhuvuden, bråkstakar,
    ligister, rebeller...

  18. De förenades av klasstillhörighet,
    energi och kärlek till vild rock'n'roll.

  19. Mitt bland arbetslöshet
    och sociala spänningar-

  20. -kom band som The 4-skins, Blitz,
    The Exploited och The Last Resort.

  21. Bushell skrev att de var en varning
    till de politiker och giriga chefer-

  22. -som hade förstört hela samhällen och
    kastat en hel generation på sophögen.

  23. Enligt Bushell var oi emot de
    privilegierade och för arbetarklassen.

  24. Oi frigjorde sig från den påverkan
    från "konstskolor och musikindustri"-

  25. -som enligt Bushell
    hade snöpt punken.

  26. Men punken hade knappt
    definierats som en revolt på gatunivå-

  27. -förrän den orsakade bråk.
    Den 3 juli 1981-

  28. -hölls en spelning med tre oi-band
    i Southall i London.

  29. Den angreps av asiatiska grupper
    som protesterade mot skinnhuvudena-

  30. -i ett område som var känt
    för rasrelaterade spänningar.

  31. Klockan tio stod puben i brand
    efter att ha bensinbombats.

  32. Dagen därpå fylldes tidningarna
    av bilder på hukande poliser-

  33. -utbrända bilar
    och rapporter om "rasupplopp".

  34. Oi kom därför att framställas som
    musik för nynazistiska skinnhuvuden.

  35. Musik- och dagspress samt delar
    av vänsterrörelsen anklagade oi-

  36. -för att flörta med nazismens
    formuleringar och bildspråk.

  37. Inom historieskrivningen är det
    denna tolkning som har dominerat.

  38. Oi avfärdas ofta som en enfaldig
    biprodukt av punkens dödsryckningar-

  39. -eller en kugge i White Noise-rörelsen-

  40. -som startades inom det fascistiska
    National Front under 1980-talet.

  41. Beskrivningar
    av oi som nazistiskt eller rasistiskt-

  42. -återkommer ständigt i punkens
    mer övergripande historieskrivning.

  43. Jag vill föra fram
    en mer nyanserad tolkning.

  44. Oi hade definitivt drag som bidrog
    till att rörelsen svärtades ner.

  45. Medierna överdrev kopplingen mellan
    skinnhuvuden och rasrelaterat våld-

  46. -men mediebilden
    hade en kärna av sanning.

  47. Kombinationen av samhällshat
    och patriotism inom oi-

  48. -kunde också
    leda vidare till extremhögern.

  49. Men i oi fanns också
    en klassmedvetenhet och ett kulturarv-

  50. -som gjorde fenomenet mer komplext.

  51. Det återspeglade
    de samhälleliga spänningarna-

  52. -i 70- och 80-talets Storbritannien.

  53. Oi-kulturen erbjöd
    ett kontroversiellt forum för kritik-

  54. -där röster som annars sällan hördes
    kunde protestera-

  55. -oberoende av höger-vänsterskalan
    och de politiska organisationerna.

  56. Den framhävde den politiska och
    socioekonomiska omstruktureringen-

  57. -i och med Thatcher-styret och
    sammanbrottet för konsensuskulturen-

  58. -som hade format brittisk politik
    från 1945.

  59. Syftet är att omvärdera, kontextualisera
    och förklara konfliktsökandet inom oi-

  60. -och lyfta en marginaliserad röst för
    att visa på olika samhällsförändringar.

  61. Jag tittar på idéer som har lagts fram
    av bland andra Stuart Hall-

  62. -om att ungdomskulturen
    rymde klasskamp.

  63. I min föreläsning hämtar jag också
    idéer från E. P. Thompson.

  64. Jag har alltid tyckt att hans
    "History from Below" är inspirerande.

  65. Ett grundantagande
    är att oi var en maskulin rörelse.

  66. Kvinnorna var en viktig del
    av den miljö där oi uppstod-

  67. -men banden och publiken var främst
    män, vilket återspeglas i föreläsningen.

  68. Jag börjar med en överblick över oi-
    rörelsens plats i den brittiska punken.

  69. Sen går jag vidare
    till olika perspektiv på oi.

  70. Slutligen tittar jag på hur protesterna
    formulerades inom själva oi-rörelsen.

  71. Vi börjar alltså med oi
    och brittisk punk.

  72. Förlåt, jag är förkyld...

  73. Oi uppstod inom ett visst narrativ
    i den brittiska punken.

  74. Rörelsen påverkades av klassretoriken
    som låg bakom uppkomsten-

  75. -av band
    som Sex Pistols och The Clash.

  76. I medierna framhölls att Sex Pistols
    kom från "fel delar" av London.

  77. Med historier
    om småbrottslighet och vandalism-

  78. -skapades en bild
    av "underprivilegierade unga"-

  79. -så skrev musikpressen -
    "från arbetarklassgetton".

  80. De var motsatsen till 1960-talets
    rika rock-aristokrati-

  81. -och "medelklassen, de rika och
    akademikerna" inom 1970-talets rock.

  82. Oi innebar en fortsättning på det som
    journalisten Tony Parsons beskrev-

  83. -som "amfetaminpåverkad,
    energisk sjuttiotalsmusik från gatan".

  84. "En rock'n'roll för bidragskön - arg
    musik som spelas av unga för unga."

  85. Oi använde samma sociala narrativ
    som The Clash.

  86. Journalisten Julie Burchill skrev
    att punken var "verklighetens rock".

  87. Oi-rörelsens spelningar levde upp till
    hennes beskrivning av punkkonserter-

  88. -för "unga från arbetarklassen som
    säger nej till att krossas av systemet."

  89. Punkens början
    var mer komplex än man kunde tro.

  90. Många av de tidigaste punkarna
    hade en typisk medelklassbakgrund.

  91. Joe Strummer
    är ett uppenbart exempel.

  92. Punken nådde även in i konstvärlden-

  93. -bland folk som Malcolm McLaren
    och Jamie Reid.

  94. De symboler för arbetarklassen
    som användes-

  95. -ingick alltså i en bredare samling
    symboler som skulle hota status quo.

  96. Så stod det i ett tidigt
    Sex Pistol-fanzine.

  97. Revolten
    kunde bestå i brottslighet, rock'n'roll-

  98. -eller den ungdomskultur
    som punken bara var en del av.

  99. En bandmedlem i Cock Sparrer sa:
    "Vi ville nå andra som var som vi."

  100. "Andra fotbollssupportrar,
    vanliga ungdomar utan pengar."

  101. När punken splittrades kom band som
    Angelic Upstarts och Cockney Rejects-

  102. -att kallas för "äkta punk"
    av journalisten Garry Bushell.

  103. De var inte "den svaga delen
    av en döende rörelse"-

  104. -utan en början på "nåt nyare,
    verkligare och hårdare".

  105. Ordet "oi" kom
    från Cockney Rejects låt "Oi! Oi! Oi!"-

  106. -men det var även en hälsningsfras på
    cockney som hade kulturell betydelse-

  107. -och bekräftade kopplingen
    till arbetarklassen.

  108. Den riktade sig även
    till skinnhuvudena-

  109. -en uttalat proletär ungdomskultur
    med rötter i 60-talets Storbritannien.

  110. I början blandades en hård mods-stil-

  111. -med bildspråk och ljud
    från rude boys-rörelsen.

  112. Det blev en motvikt
    till det så kallade "swinging sixties"-

  113. -med sin pop- och hippierörelse.

  114. På 1970-talet plockade rörelsen upp
    den urbana och aggressiva punken.

  115. Med band som Sham 69
    inleddes en förnyelse av rörelsen-

  116. -som fortsatte in på 1980-talet.

  117. Oi-rörelsen använde även referenser
    till den brittiska varietétraditionen.

  118. Den lyfte ständigt fram
    arbetarklasskulturen-

  119. -med pubar, fotboll, boxning,
    helgfestande, vadhållningsbyråer...

  120. All detta återkom ständigt
    i oi-låtarnas texter.

  121. En nära släkting till oi var 2-tone.

  122. Musikstilarna togs upp i samma tid-
    ningar och hade delvis samma publik.

  123. Båda var blandformer. 2-tone var en
    kombination av punk, ska och reggae-

  124. -med en publik
    som överskred rasgränser.

  125. Inom oi förenades punk
    och fotbollskultur.

  126. Punkare och skinnhuvuden blandades
    med vanliga arbetarklassungdomar.

  127. Detta ledde till
    att det uppstod en viss oklarhet-

  128. -kring vad som utmärkte punken, och
    kring skillnaden mellan punk och oi.

  129. Men oi användes främst
    för arbetarband-

  130. -vars publik innehöll skinnhuvuden.

  131. En medlem i bandet Infa Riot sa-

  132. -att oi handlade om vanliga grabbar.

  133. "Det handlar inte om säkerhetsnålar
    och färgat hår längre."

  134. Rent musikaliskt fanns det bästa
    urvalet av oi-musik på de album-

  135. -som sattes samman från -80 till -84.

  136. De innehöll en blandning av band och
    poeter som både visade ois ursprung-

  137. -och de nya band
    som formade musiken.

  138. Varje samling var full av korta essäer,
    noveller och dikter-

  139. -som gav en bild av oi-musikens
    kulturella traditioner.

  140. På det sista albumet
    fanns ett antal beskrivningar av oi:

  141. "Oi är att ha roligt
    och göra sin röst hörd".

  142. "En skarp hjärna och snygga kläder",
    "stolt arbetarklass"-

  143. -"2-tone med stake",
    "stolt britt, men inte xenofob"-

  144. -"'kyss mig'-hattar", "att göra om
    kommunala bostäder till palats".

  145. Man startade en oi-kommitté med
    journalister, musiker och managers-

  146. -som satte samman album,
    ordnade spelningar-

  147. -och höll konferenser för att ge mening
    åt den nystartade rörelsen.

  148. På en konferens i januari 1981-

  149. -beslöt deltagarna
    att ordna stödkonserter-

  150. -för arbetslösa
    och för fängslades rättigheter.

  151. Musiken skulle vara lättillgänglig.

  152. Man skulle skriva texter om vardagliga
    problem på ett vardagligt språk.

  153. Man avvisade alla politiska kopplingar,
    och det ska jag återkomma till.

  154. Man föredrog att organisera sig själv-

  155. -och prioriterade
    arbetarungdomarnas frågor.

  156. Efter händelsen i Southall
    sommaren 1981-

  157. -förlorade rörelsen kraft.

  158. På kort sikt förflyttades fokus
    från punk för arbetarklassen-

  159. -till att man ständigt
    fick avvisa alla rasistiska kopplingar.

  160. Några oi-band gav sig ut på en turné-

  161. -med namnet "Oi mot rasism och
    extremism, men ändå mot systemet".

  162. I tidningen Sounds skrev folk som
    Bushell och Garry Johnson artiklar-

  163. -där de slog fast att oi inte
    hade nåt med nazism att göra.

  164. Man tog kontakt
    med antifascistiska grupper-

  165. -i ett försök att förhindra att
    spelningarna blev politiska slagfält.

  166. Trots det, och trots alla kontroverser-

  167. -höll sig oi-banden kvar i toppen av
    British Market Research Bureaus lista-

  168. -och det i en tid då det krävdes höga
    försäljningssiffror för att nå toppen.

  169. Men 1983 eller 1984 hade oi-musiken-

  170. -till synes tappat fart
    i Storbritannien.

  171. Försäljningssiffrorna sjönk, och musik-
    och gatumodet började förändras.

  172. Band splittrades, bytte inriktning eller
    spelade för allt mindre åhörarskaror.

  173. Skinnskallerörelsen splittrades
    av frågan om politisk hemvist-

  174. -vilket ledde till en identitetskris och
    bråk om skinnskallerörelsens väsen.

  175. Det "välartade" skinnhuvudet uppstod-

  176. -och ställdes
    mot den nazistiska varianten.

  177. Stil och medvetenhet om rörelsen-

  178. -ställdes mot billiga bombarjackor,
    limsniffande och högerextremism.

  179. 1982 började Bushell tappa modet och
    skrev i en artikel att punken var död.

  180. Han kallade den isolerad
    och fatalistisk-

  181. -och sa att den hade förlorat sig
    i libertarianska idéer.

  182. Därefter stöttade han band
    som uttryckte samma ilska-

  183. -som tidiga punkband.
    Anarkistiska band som Conflict-

  184. -eller vänsterband, som The Redskins
    som var medlemmar i socialistpartiet.

  185. Senare lämnade han Sounds och blev
    en kontroversiell sensationsjournalist.

  186. Oi-rörelsens budskap låg vilande-

  187. -men spreds senare
    i USA, Europa och Asien-

  188. -ända in på 2000-talet.

  189. Det Garry Johnson
    hade kallat "gatans rytm"-

  190. -såg ut att försvinna
    i bruset av röster-

  191. -när oi-rörelsen omgavs av stridigheter.

  192. Nu ska jag gå vidare och tala om
    hur oi har beskrivits av utomstående.

  193. Mycket av uppståndelsen kring oi
    utgick från en bredare debatt-

  194. -med ursprung i 50-, 60- och 70-talets
    sociala och kulturella omvälvningar.

  195. I media ledde oi till ett av många
    utbrott av moralpanik-

  196. -i samband med att ungdomskulturer
    blev en viktig del av samhället.

  197. Oi-rörelsen ansågs utgöra ett hot
    mot samhälleliga värderingar-

  198. -som de definierades
    av etablissemanget.

  199. Den spädde också på
    politiska motsättningar.

  200. Både vänstern och högern
    uttryckte motvilja-

  201. -mot tonåringarnas ökade konsumtion-

  202. -som förknippades
    med amerikansk imperialism.

  203. Men framväxten
    av en politisk motkultur-

  204. -och musikernas engagemang
    i politiska frågor-

  205. -ledde till en diskussion
    om ungdomskulturernas betydelse-

  206. -som forum för sociopolitisk förändring.

  207. Detta skedde
    på en politisk och akademisk arena-

  208. -som omfattade
    den brokiga "nya vänstern".

  209. I akademiska kretsar, till exempel
    på CCCS vid Birmingham University-

  210. -och i det brittiska kommunistpartiet
    för man ännu intressanta diskussioner-

  211. -om ungdomskulturens betydelse.

  212. Oi-rörelsen blev också omskriven
    i musiktidningar-

  213. -av journalister
    med bakgrund i motrörelser-

  214. -som ofta påverkades av sin politiska
    bakgrund i tolkningen av musiken.

  215. På 70-talet sågs ungdomskultur
    som en plats för hegemonisk kamp.

  216. Aktivister anammade
    musik och rörelser-

  217. -som en förvarning
    om revolution eller reaktion.

  218. Mest framgångsrikt
    var "Rock Against Racism"-

  219. -som startades av folk från Socialist
    Workers Party 1976 eller 1977.

  220. Musiken skulle åter bli en progressiv
    kraft efter kontroversiella uttalanden-

  221. -av David Bowie,
    som talar om fascism-

  222. -och Eric Clapton, som stödde
    den högerextreme Enoch Powell-

  223. -som ansåg att invandringen
    ledde till rasrelaterade konflikter.

  224. Man samarbetade
    med Anti-Nazi League-

  225. -för att stoppa framväxten
    av National Front-

  226. -som hotade
    att bli tredje största parti.

  227. Partiet fick höga röstsiffror
    i lokalvalen.

  228. Samtidigt försökte de högerextrema
    lägga beslag på vänsterns kulturskifte.

  229. De ordnade först bokhandlar,
    klubbar och faciliteter-

  230. -men försökte sen rekrytera ungdomar-

  231. -på fotbollsläktare, vid konserter
    och till och med på skolgårdar.

  232. I motsats till vänstern, som fokuserade
    på ungdomskulturens innehåll-

  233. -hade högern ett mer rumsligt fokus-

  234. -nämligen de platser där unga
    människor samlas och bor.

  235. Grupper som National Front och British
    Movement rekryterade på gatorna-

  236. -med begränsad framgång.

  237. I områden där arbetslöshet, dålig
    stadsplanering och stor invandring-

  238. -förstärktes av landets ekonomiska
    problem på 70- och 80-talet-

  239. -som i East End och West Midlands -
    vann de högerextrema mark.

  240. Ungdomskulturens politisering
    fick vissa identiteter-

  241. -att förknippas med en politisk
    inriktning - som högerextrem politik.

  242. En del av skinnskallerörelsen
    blev högerextrem.

  243. Ibland berodde det
    på en förvrängd nationalism-

  244. -och ibland var det bara en provokation
    i syfte att skrämmas-

  245. -och hålla distansen till samhället.

  246. Punken uppstår mitt i allt detta,
    som ett resultat-

  247. -av politiseringen av popkulturen...
    eller ungdomskulturen.

  248. Innebörden diskuterades av politiska
    aktivister till både vänster och höger.

  249. Vänsterrevolutionärer såg punken
    "som en protest mot frustrationen"-

  250. -"hos ungdomarna."
    Citat från Socialist Worker.

  251. Nynazister såg användningen av
    svastikan inom punken som ett tecken-

  252. -på "medvetenhet om en vit identitet".
    Citat från en högerextrem tidning.

  253. Punkens motståndskultur
    hängde samman med ett missnöje-

  254. -som kunde användas
    till rekrytering och mobilisering.

  255. Men detta ledde till konflikter.

  256. När Rock Against Racism - som
    omfattade punkband - blev lyckat-

  257. -blev det vanligt med högerextrema
    angrepp på spelningar på 70-talet.

  258. Detta drabbade oi-band som Sham 69,
    The Ruts och Angelic Upstarts-

  259. -vars arbetarklassursprung
    tilltalade vänstern-

  260. -men även lockade en stor mängd
    högerextrema till spelningarna.

  261. För Sham 69 blev det slutet. Bandet
    tvingades ta avstånd från sin publik.

  262. Deras spelningar stördes ofta
    av de högerextrema som de fördömde.

  263. Det blev en särskilt blodig strid 1979,
    då spelningen avbröts efter sex låtar.

  264. Men punken
    stod emot politiska kopplingar.

  265. Ett ideologiskt engagemang
    var inte nödvändigt.

  266. Sex Pistols Johnny Rotten fördömde
    rasism och sa sig hata National Front-

  267. -men kritiserade också vänsterns
    nedlåtande och överlägsna attityd.

  268. 1980 hade punken varken uppfyllt
    vänsterns eller högerns förväntningar.

  269. Vänstern ansåg att punken antingen
    hade tagits över av kapitalismen-

  270. -eller blivit en musikform
    där lyssnarnas förväntningar-

  271. -förstärktes i stället för att utmanas.
    Punkens socialrealism-

  272. -ansågs bara bekräfta den brist på
    visioner som Sex Pistols talade om.

  273. Därmed
    avfärdade vänstern också oi-rörelsen.

  274. Protesterna ansågs vara alltför grova,
    och dess fokus på klass-

  275. -ansågs vara en täckmantel, ett sätt
    att dölja reaktionära attityder.

  276. Dessa resonemang
    syntes även i musikpressen.

  277. Inledningsvis sågs oi som en karikatyr
    av arbetarklassens kultur och tankar.

  278. "Ett förhärligande av enfalden",
    skrev en kritiker.

  279. Men efter Southall lades mer fokus
    på politik. Oi sågs via tolkningsramar-

  280. -som befäste den hårda kritiken.

  281. Oi-identiteten tolkades som rasistisk.

  282. Patriotismen
    likställdes med nationalism-

  283. -och publiken sågs som högerextrem.

  284. Som jag sa förut var det tveklöst så-

  285. -att oi-rörelsen
    hade en del högerextrema drag.

  286. Gary Hodges och Garry Hitchcock
    i The 4-Skins-

  287. -hade varit medlemmar
    i British Movement.

  288. Delar av publiken var högerextrema
    och saboterade en rad spelningar.

  289. Sångaren i Combat 84,
    Chris "Chubby" Henderson-

  290. -var både fotbollshuligan
    och medlem i National Front.

  291. Omslagsbilden
    till "Strength Thru Oi!" är ökänd.

  292. Det är Nicky Crane,
    medlem i British Movement.

  293. Albumtiteln tolkades som
    en blinkning till en nazistisk slogan.

  294. Oi-rörelsen
    verkade gilla sin våldsamma image-

  295. -och närmade sig fotbollen
    och olika ungdomsbråk-

  296. -som verkade onda, särskilt
    när man såg upp mot en känga.

  297. Bushells syfte med att placera
    oi-rörelsen i en våldsam miljö-

  298. -må ha varit att få ungdomar att krossa
    systemet i stället för varandra.

  299. Men han fick kritik
    för att han glorifierade våld-

  300. -och flörtade med en brutal image
    som förknippades med extremhögern.

  301. Men att beskriva oi-rörelsen som till
    sin natur rasistisk eller högerextrem-

  302. -är att göra en förvrängd tolkning
    av dess drivkraft och kontext.

  303. Oi-rörelsen själv
    motsatte sig högerns försök att ta över.

  304. Högerextremisterna försökte
    sälja sina tidningar på oi-spelningar-

  305. -men avvisades. Sounds och Bushell
    vägrade skriva om högerextrema band-

  306. -vilket ledde till att de
    attackerades fysiskt på spelningar.

  307. Angelic Upstarts angreps ofta
    på grund av sin antifascism.

  308. Flera band råkade i slagsmål
    på sina egna spelningar-

  309. -när de med våld försökte
    få bort fascisterna från publiken.

  310. Många band
    höll antirasistiska konserter-

  311. -efter händelserna i Southall 1981.

  312. Roddy Moreno från The Oppressed-

  313. -startade "Skinheads Against
    Racial Prejudice" i Storbritannien.

  314. Garry Johnson skrev i en dikt
    att vita i arbetarklassen-

  315. -hade mer gemensamt med svarta
    i arbetarklassen än med vit medelklass.

  316. Oi var besläktat med 2-tone, som
    utsattes för högerextrema angrepp-

  317. -då National Front
    och British Movement-

  318. -försökte lägga beslag på en subkultur
    med rötterna i ska, reggae och soul.

  319. De politiska inriktningarna inom oi och
    skinnskallerörelsen var omtvistade-

  320. -och skiftande. Förutom Angelic
    Upstarts finns League of Labour Skins-

  321. -som sjunger "Jerusalem".

  322. Bandet Burial ingick
    i antifascistiska Red Action-

  323. -en militant grupp som aktivt
    konfronterade de högerextrema.

  324. Trots händelserna i Southall-

  325. -lyckades inte alltid de högerextrema
    i sina försök att göra anspråk på oi.

  326. Oi skapade en koppling mellan
    skinnskallepunk och rock'n'roll-

  327. -men de högerextrema
    tog inte över politiskt.

  328. Därför bildade de högerextrema
    egna rörelser som svar på oi.

  329. På affischerna ser ni
    hur Bushell utmålas som en fiende-

  330. -till den vita arbetarklassen
    och National Front.

  331. De startade ett eget skivbolag,
    White Noise, och gav ut skivor-

  332. -med band som Skrewdriver,
    som ni ser här ovan.

  333. De bildade Rock Against Communism
    som motvikt till Rock Against Racism.

  334. National Front
    uppmanade sina medlemmar-

  335. -att störa och dela ut tidningar
    på spelningar ända in på 80-talet.

  336. 1982 återförenades Skrewdriver,
    ett punkband från Blackpool.

  337. Rock Against Communism
    levde upp igen-

  338. -med bl.a. Ian Stuart
    från National Front.

  339. Här uppstod en uttalat fascistisk
    musikrörelse, ledd av Skrewdriver-

  340. -och andra små band som
    Brutal Attack och The Ovaltinees.

  341. Beskrivningar av oi
    har alltså ofta filtrerats-

  342. -genom olika tolkningar
    av rörelsens syfte.

  343. Beskrivningarna har klistrats på oi
    i stället för att hämtas från rörelsen.

  344. Det blev tydligt i pressens moralpanik-

  345. -men också
    i vänsterns och högerns tolkningar.

  346. Vänsterns syn på oi byggde delvis
    på ett ändrat förhållande-

  347. -till arbetarklassen
    från och med 60-talet.

  348. Arbetarna sågs kanske ännu som
    kampens huvudaktörer på 80-talet.

  349. Men den kultur
    som hade utmärkt arbetarklassen-

  350. -sen 1800-talet-

  351. -betraktades som grogrund för sexism,
    rasism, homofobi och provinsialism.

  352. Den vita arbetarklassen sågs som
    en del av problemet, inte lösningen.

  353. Den var det hinder för förändring-

  354. -som syntes som revirtänkande,
    maskulinitet och patriotism inom oi.

  355. Samtidigt lockades högerextrema till oi.

  356. Effekten lindrades av att ois fokus
    på klass, plats och erfarenhet-

  357. -öppnade för att olika former
    av interaktion-

  358. -kunde samexistera
    inom samma grupp.

  359. Det har varit viktigt i den
    brittiska ungdomskulturens historia.

  360. Högerns försök att avgränsa
    oi-rörelsen ifråga om ras avvisades-

  361. -och högerextrema grupper
    startade en egen förvrängd version-

  362. -av punk- eller skinnskallekulturen
    för att få ett eget kulturellt utrymme.

  363. Vad stod då oi för? Om tolkningarna
    gav en lätt förvrängd bild av rörelsen-

  364. -vad var det som banden själva
    sjöng om och talade om?

  365. Alla försök att sätta politiska
    etiketter på oi-rörelsen misslyckades.

  366. Oi omfattade en rad perspektiv som
    både kunde vara vänster och höger.

  367. Ändå fortsatte det vara ett forum
    där de som sällan hörs i det offentliga-

  368. -kunde ha synpunkter på den värld
    som de var en del av.

  369. Det som egentligen höll samman
    oi-rörelsen var betoningen på klass.

  370. Här är den historiska kontexten viktig.

  371. Storbritannien ställdes inför socio-
    ekonomiska förändringar efter kriget.

  372. Det växande välståndet
    och de tekniska genombrotten-

  373. -främjade en ökad konsumtion.

  374. Detta åtföljdes av demografiska skiften
    orsakade av utökad utbildning-

  375. -och förändringar i invandring
    och anställningsförhållanden.

  376. På 1970-talet började man se
    tendenser till splittring.

  377. Talet om "konsensus"
    hade dolt spänningarna-

  378. -under det konsumtionsdrivna
    välståndets yta.

  379. De kom fram när inflationstrycket
    ledde till oroligheter inom industrin-

  380. -och till stigande levnadsomkostnader
    och arbetslöshet på 1970-talet.

  381. Politiska självklarheter undergrävdes
    och gav en partipolitisk omsvängning-

  382. -först mot Thatcher
    och senare mot New Labour.

  383. Samtidigt uppstod nya politiska
    grupperingar kring vissa frågor.

  384. I sin ekonomiska politik övergav
    britterna de keynesianska principer-

  385. -som ekonomin hade byggt på
    sen 40-talet.

  386. I stället gick man mot en monetarism-

  387. -som utvecklades av Thatcher
    efter valet 1979.

  388. Med tiden blev följderna uppenbara.
    De ekonomiska strukturförändringarna-

  389. -påskyndades genom skiftet
    från industri- till tjänstesektor.

  390. Fackets makt begränsades genom
    lagstiftning och klassiska konflikter-

  391. -som gruvarbetarstrejken 1984-1985.

  392. Arbetslösheten uppgick till nästan
    fyra miljoner vid mitten av 1980-talet-

  393. -och blev ett permanent inslag.

  394. Många gamla industriområden
    har fortfarande inte återhämtat sig.

  395. Välfärdsstatens kollektivism
    och jämlikhetsprinciper-

  396. -ersattes av individualism
    när offentliga industrier såldes-

  397. -och den privata sektorn
    gynnades av fördelaktiga lån.

  398. På lång sikt omvandlades
    Storbritannien till ett finanscentrum.

  399. På kort sikt drabbades landet
    av inflation, upplopp och konflikter-

  400. -då den "folkliga auktoritarism"
    som Stuart Hall såg i Thatcherismen-

  401. -blev en del av det brittiska psyket.

  402. Oi-protesten var en återspegling av
    och en reaktion på omstruktureringen.

  403. Den gick emot Thatchers angrepp
    på viktiga delar av arbetarklassens liv-

  404. -men avskräcktes ändå av byråkratin
    bakom Labours socialdemokrati.

  405. Klass och plats - inte ideologi -
    bildade referensramar-

  406. -för oi-rörelsens förståelse
    av sina egna problem.

  407. Oi-rörelsen gav uttryck för en klass-
    identitet som var rotad i vardagen:

  408. I arbetet, i helgerna, i samhället,
    på gatan och i hemmet.

  409. Det här beskrevs bäst på Sham 69:s
    album "That's Life" från 1978-

  410. -som gav en inblick i hur ett dygn
    ser ut för en ung arbetargrabb.

  411. Han stiger upp sent, kommer
    för sent till jobbet, får sparken-

  412. -spelar på hästar,
    super sig full på puben-

  413. -träffar en tjej, har baksmälla
    dagen efter. Det är livets kretslopp.

  414. Paul Morley beskrev det som
    ungdomens sociala klaustrofobi.

  415. Ett misslyckat försök till flykt
    från de samhällsstrukturer-

  416. -som bryter ner en.

  417. Många oi-låtar
    handlade om liknande saker:

  418. Den vardagliga kampen mot makten,
    utekvällar och fotbollsmatcher.

  419. Oi-musiken frammanade ljudet
    av betong och korrugerad plåt.

  420. Den visade både på styrkan och
    spänningarna i ungdomskulturen.

  421. Den beskrev lokala figurer,
    ligister och skinnhuvuden-

  422. -som påminde
    om dess ursprungsmiljö.

  423. Oi-musiken var sällan moraliserande.
    I stället dokumenterade den-

  424. -ibland på allvar, ibland skämtsamt -
    det verkliga livet.

  425. Politiskt lades mycket energi
    i oi-rörelsen-

  426. -på de samhälleliga krafter
    som begränsade arbetarklassens liv.

  427. Man kritiserade poliser, tjänstemän
    och hycklande politiker.

  428. Öppen klasskamp behandlades
    i låtar av The Cockney Rejects-

  429. -och Garry Johnson.

  430. Ett vanligt tema var avsaknaden
    av ett jobb och en framtid.

  431. Tory-regeringen anklagades
    för att döda arbetarklassens själ.

  432. De flesta krävde arbete eller bättre
    framtidsutsikter för arbetslösa unga.

  433. Arbetslösheten framställdes ofta
    som en utlösande faktor för våld-

  434. -och som den främsta orsaken
    bakom de upplopp som bröt ut 1981.

  435. Med ord från oi-rörelsen bestod dess
    miljö av "mänskliga handgranater"-

  436. -"clockwork oranges av kött och blod",
    "en tickande, tidsinställd bomb."

  437. Frustration över att inte längre
    kunna styra över sitt eget liv.

  438. Men politiken sågs inte som en lösning.

  439. De flesta inom oi-rörelsen hade vuxit
    upp under 70-talets Labour-styre-

  440. -vilket ledde till desillusioner
    snarare än en vilja att stödja Labour.

  441. Micky Fitz tog avstånd
    från all sorts politik-

  442. -"för arbetarklassen får alltid betala
    priset för politikernas maktspel."

  443. Det fanns en viss förkärlek för facket,
    som i Angelic Upstarts låtar-

  444. -om 70-talets gruvstrejker.

  445. The Business
    skrev "National Insurance Blacklist"-

  446. -om byggnadsindustrins svarta lista
    över militanta och bråkstakar.

  447. Vänstern framställdes annars
    som medelklassliberaler-

  448. -som påstod sig företräda
    arbetarklassens intressen.

  449. I The Business låt skrev GarryJohnson
    om vänstern som "förortsrebeller"

  450. Medelklassungar som lekte revolution
    men inte visste nåt om orättvisor.

  451. Detta ledde även till misstänksamhet
    mot Rock Against Racism.

  452. 2-tone sågs som ett organiskt,
    interkulturellt uttryck för samhörighet-

  453. -med fokus på ungdomskultur
    och livet i betongdjungeln.

  454. Men Rock Against Racism
    avfärdades som politiska typer-

  455. -som saknade kontakt med vanligt folk.

  456. Ois förlöjligande av vänstern bidrog så
    klart till att de själv blev illa sedda.

  457. Och oi-bandens uttalade patriotism-

  458. -stärkte anklagelserna
    om högerextremism.

  459. På 70-talet förknippade många
    inom vänstern den brittiska flaggan-

  460. -med antingen National Front
    eller brittisk imperialism.

  461. Men inom oi kopplades klass till plats.

  462. Identiteten formades delvis av den
    plats där man bodde och arbetade.

  463. Låtarna som handlar
    om det typiskt brittiska eller engelska-

  464. -tar ofta avstamp i den tidens
    socioekonomiska och politiska kris-

  465. -och den hårt pressade
    arbetarklassens erfarenheter.

  466. Oi-rörelsen reagerade på
    nedgången under 70- och 80-talet-

  467. -och återspeglade skräcken
    hos ett etablissemang-

  468. -som placerade nationen i ett narrativ
    av förfall och ödeläggelse.

  469. Punken dramatiserade krisen, men
    oi-rörelsen ville företräda de drabbade.

  470. I Cock Sparrers låt
    "England Belongs To Me"-

  471. -symboliseras nationens stolthet
    av "flodens smutsvatten".

  472. Det handlade om East End, där varven
    lades ner och allt förändrades.

  473. De gamla arbetarklassområdena
    gick under rent ekonomiskt.

  474. Detta gällde även på lokal nivå. Banden
    byggde upp lokala anhängarskaror.

  475. Spelningarna blev mötesplatser
    som förstärkte samhörigheten.

  476. Lokala teman genomsyrar låtarna. I en
    låt nämns buss 69 till Canning Town-

  477. -alltså bussen man tar
    till fotbollsmatcher.

  478. Foton av fans och publik
    var vanliga på oi-skivorna.

  479. Platsen blev ett fokus
    för arbetarklassidentiteten-

  480. -och erbjöd sociala kopplingar som
    stärkte de gemensamma intressena.

  481. Samtidigt kan lojalitet
    mot en viss plats leda till problem.

  482. Den gav en känsla av tillhörighet-

  483. -men det territoriella inslaget
    var även exkluderande.

  484. Oi-låtarna handlade ofta om London,
    så klass och plats-

  485. -tycktes förankrade i huvudstadens
    traditionella arbetarklassområden.

  486. Det var också problematiskt att vissa
    band förknippades med West Ham.

  487. När de spelade utanför London
    kom motståndarlagens supportrar dit-

  488. -och ni kan tänka er resten själva.

  489. Oi stod för ungdomlig
    arbetarklassrevolt.

  490. I början av 80-talet handlade det om
    att "hålla hårt i det vi har"-

  491. -"för Thatcher vill ta allt ifrån oss."

  492. Därför hade oi-rörelsen
    nåt defensivt över sig.

  493. Den kombinerade en fatalism
    inför nuet-

  494. -med en vilja att ta tillbaka det som
    gjorde livet roligt och meningsfullt.

  495. Oi-rörelsen var asocial.
    Dess anhängare-

  496. -ansåg sig stå utanför samhället.

  497. Samtidigt försökte man
    upprätthålla skinnskallekulturen.

  498. Enligt ett skinnhuvud handlade det
    om stolthet över arbetarklassen-

  499. -och respekt mot medmänniskor.

  500. Oi-rörelsen var klassorienterad och
    platsbunden, byggde på grupplojalitet-

  501. -och på stil, klass
    och gemensamma referensramar-

  502. -inom en hotad arbetarklasskultur.

  503. Och till sist ska jag helt kort
    gå igenom några avslutande punkter.

  504. Anhängarnas beskrivning av oi
    stämde bättre än kritikernas.

  505. Oi var en kulturyttring som gav uttryck
    åt erfarenheter från en viss kontext:

  506. Att vara arbetarklassungdom
    i samhällsförändringarnas tid.

  507. Detta gällde främst, men inte enbart,
    vita män från arbetarklassen.

  508. Oi förknippas med skinnhuvuden-

  509. -men hämtade influenser
    från en bredare kulturell bas.

  510. Bland annat
    från den vanvördiga humorn-

  511. -i varietéföreställningar
    och i "Carry On"-filmerna.

  512. Stilen och attityden påverkades av
    60-talets mods- och skinnskallekultur.

  513. Oi-rörelsen hade samma territoriella
    stolthet som fotbollskulturen-

  514. -och de gamla arbetarklassgängen.

  515. 1980 hade den närmat sig
    mods- och 2-tone-rörelserna.

  516. Rörelsen genomsyrades av ett fokus
    på lojalitet och samhörighet-

  517. -utifrån en kultur uppbyggd kring
    fotboll, pubar, klubbar och kläder.

  518. Politiskt omfattades olika ståndpunkter.
    Många kom från Labour-familjer-

  519. -och hade fötts in i arbetarklassgrupper
    med stor sammanhållning.

  520. Men klass- och lojalitetsfokus
    ledde även till konservatism-

  521. -vilket medförde misstänksamhet
    mot kulturell och social förändring.

  522. Blandningen av progressiva
    och konservativa idéer-

  523. -bidrog till Labour-partiets framväxt,
    innan den samhälleliga utvecklingen-

  524. -ledde till att spänningar uppstod
    omkring 1960-talet.

  525. Den extrema högern
    kunde därför ta sig in i oi-rörelsen-

  526. -och orsakade splittring
    samtidigt som man befäste stereotyper.

  527. Men vit makt-musikens framväxt-

  528. -berodde delvis på att oi inte medgav
    såna politiska ställningstaganden.

  529. För historikern
    är oi-rörelsen intressant.

  530. Den ger insikter om samhälleliga
    trender bortom ungdomskulturen.

  531. Folk i oi-rörelsen kände att politik i
    allmänhet inte hade med dem att göra-

  532. -särskilt inte traditionell politik,
    vilket fortfarande är ett problem.

  533. Oi-musiken stod för en antipolitik
    som öppnade för extrema rörelser-

  534. -men som oftast hängde samman
    med en klassrelaterad identitet.

  535. Oi visade
    på arbetarklassungdomars oro-

  536. -inför arbetslöshet
    och samhällsförändringar.

  537. Den traditionella industrin
    ersattes av tjänstesektorn-

  538. -och, på 1980-talet, it-sektorn.

  539. Monetarismen
    gjorde arbetslösheten permanent.

  540. Ett djupt rotat problem
    i det brittiska samhället.

  541. Man skar även ner på offentliga
    utgifter. 4-Skins låt "Bread or Blood"-

  542. -handlade egentligen
    om bonderevolten 1816 i East Anglia.

  543. Den varnade för en återgång till
    1800-talets fattigdom och orättvisor.

  544. Punken var den första
    ungdomskulturen efter kriget-

  545. -som uppstod ur en ekonomisk kris-

  546. -och inte ur ökad konsumtion,
    som t.ex. teddy- och mods-rörelserna.

  547. 1981, då oi uppstod
    eller fick sitt namn-

  548. -var Johnny Rottens ord om anarki-

  549. -ännu mer aktuella än 1976 till 1977.

  550. Oi-rörelsen visade dessutom
    att klassidentiteter kunde formas-

  551. -av kultur och grupptillhörighet.
    Oi-banden ansåg sig vara arbetarklass-

  552. -utifrån faktorer som familjebakgrund,
    plats och kulturella val.

  553. Gränserna var flexibla nog att kunna
    anpassas efter samhällsförändringar.

  554. Från 1950-talet kom ungdomskulturen
    att utmärkas av mode och musik.

  555. Oi var arbetarklasspunk, men
    utövarna tog även del av en kultur-

  556. -som omfattade ska, reggae och soul
    samt punkens rockigare föregångare.

  557. Det ledde till utsuddade rasgränser
    och ett generationsskifte-

  558. -i fråga om konstruktionen
    av klassidentitet.

  559. Mediernas behandling av oi-rörelsen-

  560. -är ett tidigt exempel på den s.k.
    demoniseringen av arbetarklassen.

  561. Kulturellt och politiskt motstånd
    mot arbetarklassen hade alltid funnits.

  562. Men 60- och 70-talets förändringar
    öppnade för två nya former av angrepp:

  563. Den ena gick ut på att bryta upp
    arbetarklassens kollektiva identitet.

  564. Den andra var att tolka politisk kamp-

  565. -på ett sätt som osynliggjorde
    klassidentitet och orättvisor.

  566. I början hade hotet från punken-

  567. -handlat om Sex Pistols
    ilska och vanvördighet.

  568. Skandalen kring Sex Pistols-

  569. -började när Steve Jones, en
    arketypisk oi-anhängare, svor på tv.

  570. Sex Pistols
    framställdes som grova busar.

  571. Man slutade se punken
    som en arbetarklassrevolt-

  572. -när de unga bråkstakarna vägrade
    formulera sig på förväntat sätt.

  573. Det kanske är därför som oi-rörelsen-

  574. -inte har fått ingå i berättelsen
    om den "respektabla" brittiska punken.

  575. Tack så mycket.

  576. Översättning: Maria Åsard
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Punkens politiska resa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Som politisk rörelse var punken glidande, såväl anti-rasistisk som rasistisk beroende på artist och rörelse. Men punken var alltid emot systemet. Om detta berättar Matthew Worley vars specialitet är punkgenren Oi, känd för sina kopplingar till fotboll och arbetarklassideal. Worley är professor i historia vid Readings universitet. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Musik > Musikhistoria, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil
Ämnesord:
Musik, Musiksociologi, Politisk musik, Punkrock
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphop är min kunskapskälla

Hiphopen förmedlar en väldigt tydlig bild av samtiden, menar Jason ”Timbuktu” Diakité i denna föreläsning. Som musikform har hiphop ofta ett unikt klassperspektiv och förmedlar personliga erfarenheter som väldigt få andra konstformer gör. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

En multikulturell stormakt

Hiphopen är en global handelsvara och en multikulturell rörelse som förändrar det amerikanska samhället i grunden, och den amerikanska drömmen symboliseras idag av Jay-Z och Beyoncé. Det menar författaren och professorn Jeff Chang, som här berättar om det politiska läget i USA och om hiphopen som musikrörelse. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Punkens politiska resa

Som politisk rörelse var punken glidande, såväl anti-rasistisk som rasistisk beroende på artist och rörelse. Men punken var alltid emot systemet. Om detta berättar Matthew Worley vars specialitet är punkgenren Oi, känd för sina kopplingar till fotboll och arbetarklassideal. Worley är professor i historia vid Readings universitet. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Mobilisera generation hiphop

Hur ser aktivismen ut idag? Sociologen Andreana Clay, som varit engagerad i bland annat Occupy, gör analyser om samtidens politiska rörelser. En av hennes poänger är att medborgarrättsrörelser förr ofta var ledda av en karismatisk talare. Idag är aktivismen främst en gräsrotsrörelse. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Att läsa raplyriken

Sexism och jämställdhet är två av de vanligaste ämnena bland kvinnliga rappare i Sverige. Det berättar Kalle Berggren som har skrivit avhandlingen ”Reading rap”. Genom att studera svensk hiphoplyrik har Kalle Berggren synat representationen av genus, klass och sexualitet inom musikgenren. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Graffiti - kriminellt snyggt

Ska vi se graffitin som konst eller ett kriminellt dåd? Det är en av samtidskonstens eviga frågor. Jacob Kimvall är gatukonstnären som blev konsthistoriker. Här berättar han om hur samhällets uppfattningar om graffitin förändrats genom tiderna. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Punkens identitetsmarkörer

Punk är inget man blir, det är något man är. Det var en av sakerna som sociologen Erik Hannerz kom fram till när han gjorde intervjuer med punkare i en jämförande studie mellan Sverige och Indonesien. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphop och pedagogik

Hiphopen kan göra oss mer kreativa, förstå komplexa meningsbyggnader och hjälpa oss att improvisera. Det säger Bettina Love, assisterande professor vid universitetet i Georgia, i sin föreläsning. Hon arbetar framgångsrikt med hiphop som pedagogiskt instrument. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Social samhörighet i musiken

Hur samspelar musik och unga människors liv? Har den rent underhållningsvärde eller har musik en annan betydelse? Forskaren Mark Rimmer har studerat ungdomars musikkonsumtion i olika städer i Storbritannien och berättar här om hur musiken påverkat dem socialt och kulturellt. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Punk i Peking

Jonas Qvarsebo och Philip Lalander berättar om sin tid som unga punkare i Norrköping. Nu har de blickat tillbaka och börjat analysera vad punken betydde för dem, och genom att göra intervjuer med punkare från tiden i "Peking" har de kommit fram till en analys om vilken roll punken har i ett samhälle. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Musik i psykoterapi

Åsa Nilsonne är professor i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet. Hon menar att musik kan distrahera oss från känslor vi har svårt att hantera eller nå fram till på egen hand, som ilska och sorg. Från Polar music talks som hölls på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Polarprissamtal 2016

Från hiphop till pop med Ali Payami

Ali Payami var hiphop-dj i Malmö och började jobba i studio för att slippa stå framför en publik. Idag är han en av de stora låtskrivarna i världen och har skrivit hits för bland annat Taylor Swift. Här berättar han om sin musikaliska resa och samarbetet med Max Martin för musikjournalisten Ametist Azordegan. Inspelat den 15 juni 2016 på Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Fråga oss