Titta

UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Om UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphopen och punken är två musikgenrer som vuxit från subkultur till arenaunderhållning. Men det är också två kulturuttryck som handlar om starka identitetsbyggen och samhällsengagemang. I den här föreläsningsserien hör vi bland andra artisten Jason "Timbuktu" Diakité och författaren Jeff Chang prata om klassfrågor och hur musik, politik och pedagogik hänger ihop. Inspelat på Malmö högskola den 15 och 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning : Att läsa raplyrikenDela
  1. Hej och tack för inbjudan.
    Jag heter Kalle Berggren.

  2. Jag ska prata om min bok,
    "Reading Rap".

  3. Det finns en kopia här
    om ni vill titta i den under pausen.

  4. Jag är sociolog vid Uppsala universitet.

  5. Jag har forskat om svensk hiphop,
    med fokus på raptexter.

  6. Som vi hörde tidigare har det gjorts
    intressant forskning om hiphop i USA.

  7. Man brukar kalla det
    för "hiphop-forskning".

  8. I Europa och i andra delar av världen
    forskas det alltmer om hiphop.

  9. I Europa har man framför allt
    inriktat sig på-

  10. -genrens pedagogiska möjligheter
    att stärka svaga grupper-

  11. -och dess lingvistiska kreativitet.

  12. Samt hur hiphop har utvecklats
    i olika länder.

  13. Väldigt lite har skrivits om kön
    och sexualitet-

  14. -och skärningspunkten mellan ras,
    kön, klass och sexualitet i Europa.

  15. Däremot har flera forskat om detta
    i USA:

  16. Tricia Rose, Andreana Clay och andra.

  17. I min undersökning ville jag ställa
    dessa frågor om svensk hiphop-

  18. -eftersom det är svensk hiphop
    jag är välbekant med.

  19. Så jag har undersökt svensk raplyrik
    och gjort en diskursanalys-

  20. -på ett brett urval. Jag ville inte dela
    upp artister i "goda" och "onda".

  21. Snarare ville jag veta hur man talar
    om ras, kön, klass och sexualitet-

  22. -oavsett vilken artist
    som har skrivit en viss text.

  23. Därför använde jag ett brett urval av
    38 artister och lyssnade på 101 skivor-

  24. -från de senaste tjugo åren.

  25. Jag undersökte hur man talar om ras,
    kön och klass i svensk hiphop.

  26. Men det fanns även ett teoretiskt syfte:
    Mansstudier i feministiskt perspektiv.

  27. Därför att mansstudier, som ibland
    kallas kritisk mansforskning-

  28. -grundas på
    en feministisk forskningstradition.

  29. Man tittar på mansnormer och manlig
    praxis ur ett feministiskt perspektiv.

  30. Feministisk forskning har hittat
    många intressanta nya inriktningar-

  31. -som queerteori, intersektionalitet-

  32. -poststrukturalism, fenomenologi
    och så vidare.

  33. Mansstudierna har dock fastnat
    i 80-talets teorier.

  34. Så jag undrade hur man kunde arbeta
    med feministisk teori i mansstudier-

  35. -och jag använde hiphop
    för att visa hur det kan ta oss vidare.

  36. Avhandlingen är en bok,
    men inte i den vanliga bemärkelsen-

  37. -då det är en kumulativ avhandling
    bestående av fyra forskningsartiklar-

  38. -som har publicerats i internationella
    tidskrifter om könsforskning.

  39. I dag ska jag visa några citat
    från studien.

  40. Jag har tagit bort artisternas namn,
    så man kan inte...

  41. ...veta vem som sade vad, för jag
    ville inte lägga fokus på artisterna.

  42. Jag har också översatt texterna
    eftersom de flesta var på svenska.

  43. En del av er kommer att
    känna igen texterna.

  44. Jag började med klass
    då hiphop ofta sägs vara-

  45. -marginaliserade ungdomars röst.

  46. Hur talar man då om klass?

  47. Jag tog med några exempel.
    Det första:

  48. "Arbetarklass,
    vi är fast här, underbetalda."

  49. "Du går i pappas fotspår, jag med.
    Du till börsen och jag till finkan."

  50. Sociologer brukar koppla klass
    till arbetsmarknaden.

  51. Man kan göra avancerade scheman
    med upp till tio olika klasser.

  52. Men klass kan ses i fenomenologiska
    termer som kroppar och världar-

  53. -och hur vi liksom vägleds.

  54. Här finns metaforen om att gå i någons
    fotspår och att vårt öde är utstakat.

  55. Något som intresserar mig
    med hiphop är det komplexa-

  56. -och att genren inte kan reduceras
    till en motdiskurs.

  57. I valet 2010 deltog
    några vita svenska hiphoppare-

  58. -med en kampanjsång
    för Moderaterna.

  59. I sången sjöng de:
    "Om det flyter, låt det flyta."

  60. Det är intressant vad detta säger
    om klass och privilegier.

  61. Kulturteoretikern Sara Ahmed
    talar om en privilegiefenomenologi.

  62. När man går med strömmen flyter allt,
    men när man går åt andra hållet-

  63. -mot strömmen, känns det som att
    man försöker gå igenom en vägg.

  64. Det är det vi ser här. Å ena sidan
    känslan av att vara fast här-

  65. -att inte kunna röra sig
    när man stöter på hinder-

  66. -och å andra sidan att allt flyter
    och är enkelt.

  67. "Om det flyter, låt det flyta."
    Staten ska inte reglera.

  68. Det finns många berättelser om klass,
    beskrivningar av fattigdom-

  69. -och av livet i fattiga områden
    och så vidare.

  70. Men det kopplas till ras,
    som inte kan skiljas från klass.

  71. Nästa citat kommer från en hitlåt
    från mitten av 90-talet.

  72. Gruppen består av vita män.

  73. De berättar om en resa från den vita
    innerstan till en etnifierad förort.

  74. "Vi tog blå linjen från Fridhemsplan,
    det kändes som det tog halva dan."

  75. "Konstiga människor i lustiga kläder
    som om det var varmare väder."

  76. Det är inte den vanliga bilden av ras.

  77. Men det är en diskurs
    som finns i samhället.

  78. Det är intressant att detta kunde sägas
    i svensk hiphop på 90-talet.

  79. Man sjunger inte så i dag.

  80. Den här resan från Stockholms
    innerstad till förorten-

  81. -tar bara tjugo minuter i verkligheten,
    så det är väldigt överdrivet.

  82. Beskrivningen av människorna:
    "konstiga", "varmare", "lustiga".

  83. Det är en väldigt kolonial bild.

  84. Som postkolonial teori betonar,
    i Sverige främst av Irene Molina-

  85. -pratar vi om förorterna som om de
    vore de forna kolonierna här och nu.

  86. Även om vi i Sverige talar som om ras
    inte fanns och stryker det i lagarna-

  87. -så är det ett högst levande begrepp
    i den folkliga diskursen.

  88. Detta är så klart ett undantag
    inom svensk hiphop.

  89. De historier vi hör
    handlar ofta om det omvända.

  90. De betonar att man representerar
    sina kvarter och att trots problemen-

  91. -är de stolta över att vara därifrån
    och representera sina kvarter.

  92. Det märker man på artistnamn som
    Adam Tensta, från förorten Tensta.

  93. Ett av de större skivbolagen är döpt
    efter Stockholms röda tunnelbanelinje.

  94. Man betonar både plats och ras
    väldigt starkt.

  95. Det finns många aspekter av ras,
    inte bara om plats...

  96. Vi hör om utsugning på jobbet-

  97. -om vardagsrasism, som att inte
    komma in på samma klubb som vita-

  98. -och även om det rasistiska
    riksdagspartiet Sverigedemokraterna.

  99. Hur svarar då icke-vita artister
    på dessa koloniala rasistdiskurser?

  100. De säger inte "sluta tala om oss
    som ociviliserade djungelinvånare"-

  101. -utan leker mer med stereotyperna.

  102. Stuart Hall pratar om
    att utmana stereotyper inifrån-

  103. -och jag tror att vi ser mycket av det
    i svensk raplyrik.

  104. "Ayo ska lära dig allt han kan. Det är
    svårt att hitta rätt i betongdjungeln."

  105. I stället för diskursen om
    "djungel mot civilisation"-

  106. -som kopplas till etnifierade områden,
    och att säga att det är fel-

  107. -i stället gör Ayo,
    som är en svart, manlig artist-

  108. -en rollek
    och utmanar stereotyperna inifrån.

  109. Men det blir också... Om detta
    är djungeln, som är en farlig plats-

  110. -så skapar han genom att ge sig själv
    rollen som "kungen av djungeln".

  111. Det blir en tillgång för att konstruera
    maskulinitet, skulle jag säga.

  112. Stereotypen antas och förändras-

  113. -och används som utgångspunkt för
    en omvänd strategi, med Foucalts ord.

  114. Det finns flera exempel på detta.

  115. "Jag kommer hit och tar era tjejer."

  116. Återigen ser vi en koppling
    till etniska stereotyper.

  117. Han avfärdar dem inte
    utan använder dem för ett annat syfte.

  118. Det blir en tillgång för att konstruera
    sig själv...

  119. ...som maskulin
    och heterosexuellt framgångsrik.

  120. Polisen är ett viktigt ämne
    i svensk raplyrik, liksom i USA.

  121. "Polisen kommer till våra områden
    och behandlar oss illa."

  122. "Vi är hederliga, men fattiga arbetare.
    De vill att vi ska vara kriminella."

  123. "Poliser e riktiga bögbangare, ser mig i
    centrum å stämplar mig som langare."

  124. Manliga rappare brukar kritisera
    ras och rasism-

  125. -men gör det ofta med heterosexuell
    ideologi och diskurs-

  126. -där man inte ska vara morsgris, bög
    eller fegis.

  127. Ras och klass möts, men är inte
    oberoende av kön och sexualitet.

  128. Jag upptäckte att vi ofta pratar
    om hiphop som antirasistisk-

  129. -och det stämmer att texterna ofta
    avslöjar etnisk ojämlikhet i Sverige.

  130. Men det är ofta bara manliga rappare
    som sjunger om detta.

  131. När jag såg på svensk hiphop ur ett
    intersektionellt perspektiv märkte jag-

  132. -att den är väldigt mansdominerad.
    Det finns en hemsida för fans-

  133. -en sorts databas med raplyrik,
    där över 97 % av artisterna är män.

  134. Så jag ville veta
    vad kvinnliga artister sjunger om.

  135. I en artikel i avhandlingen tittar jag
    på texter av tolv kvinnliga artister.

  136. De pratar till viss del om ras
    och klass-

  137. -men det viktigaste ämnet är kön
    och ojämlikhet mellan könen.

  138. Det kan kopplas till hiphopscenen:
    "De säger att en tjej inte fixar det."

  139. Vi hör kvinnliga rappare beskrivas
    som motsägelsefulla och avvikande.

  140. Det gäller inte bara hiphopscenen,
    utan även samhället i övrigt.

  141. I en annan låt beskrivs mäns våld
    mot kvinnor.

  142. Den består av tre olika verser...

  143. ...som beskriver våld mot kvinnor.
    Refrängen lyder:

  144. "Det händer en kvinna varje minut.
    Kvinnor är inte trygga."

  145. "Att anmäla funkar inte
    för kvinnans ord duger inte."

  146. Det är en radikal feministisk kritik
    av mäns våld.

  147. Texter handlar också om politik-

  148. -och att vi borde ha
    en kvinnlig statsminister.

  149. "Alla sexistsvin ska slaktas."
    Det är en hård diskurs.

  150. Det finns en intressant koppling
    till maskulinitet.

  151. Å ena sidan framförs radikal kritik
    mot sexism och maskulinitet-

  152. -å andra sidan görs det
    på ett aggressivt, maskulint sätt.

  153. Det var något jag utforskade
    i den artikeln.

  154. Klass, ras och kön...
    Men sexualitet då?

  155. Den sedan länge dominerande bilden
    inom svensk hiphop ser ut så här:

  156. "Sett mig dansa balett? Nej.
    Sett mig på Tip Top?"

  157. Tip Top var en gayklubb. "Nej. Jag är
    straight. Mina kläder är hiphop."

  158. I diskursen är hiphop
    lika med heterosexualitet.

  159. Hiphopkläder blir ett tecken
    på heterosexualitet.

  160. Queerteori handlar inte bara
    om queerminoriteters erfarenheter-

  161. -utan kan användas
    på dominerande diskurser.

  162. När jag använde queerteori
    på manliga rappares texter-

  163. -fann jag att bilden
    är extremt heterosexuell-

  164. -men samtidigt full av tvetydigheter-

  165. -som homoerotiska metaforer.

  166. "Så jävla många e avis,
    men alla får smaka våra kukar."

  167. Så när man ska dissa någon-

  168. -används ofta homoerotiska bilder.

  169. När man tittar på det i detalj
    blir det väldigt tvetydigt.

  170. De skriver för polarna, de älskar sina
    grabbar - mycket kärlek mellan män.

  171. Det lyfter en intressant fråga.

  172. Om man inte antar att sexuell identitet
    är något inneboende man bär på-

  173. -utan något som konstrueras
    och förhandlas socialt-

  174. -då blir det ett ideologiskt dilemma
    för rappare.

  175. Om de älskar sina grabbar
    och jämlikar så mycket-

  176. -hur kan de fortfarande vara hetero?

  177. I en artikel myntade jag begreppet
    "heterovaccination".

  178. Rappare använder uttryck
    som "inga bögar" och liknande.

  179. Genom att säga så
    försäkrar de att de är hetero.

  180. Sedan säger de sig älska grabbarna.
    Det är en sorts balansgång.

  181. Det här handlar mest om män, men
    hur ser det ut bland kvinnliga rappare?

  182. Om manliga rappare
    hyser en stark kärlek till sina polare-

  183. -men förnekar homosexualitet, är det
    mer intressant bland kvinnliga rappare.

  184. Det här citatet kommer från en ny låt.

  185. "Om jag vore kille skulle jag jämt
    få tjejer. Inget stoppar mig."

  186. "Jag skulle få tjejer i köpcentret
    och när jag äter pizza."

  187. Sången består av en mängd platser
    där hon skulle stöta på tjejer.

  188. Hon är väldigt nyfiken
    och låten är därmed ganska queer.

  189. Hon skriver om vad hon skulle göra
    om hon vore kille.

  190. Mitt sista citat är så nytt
    att det inte finns med i boken.

  191. Men det säger något om en öppenhet
    inför queer inom svensk hiphop.

  192. "Vi är Valerie Solanas, Gudrun
    och Alicia Keys."

  193. Gudrun Schyman är ledare
    för partiet Feministiskt initiativ-

  194. -som fick över tre procent
    i det senaste valet.

  195. "Bitch, please. Jag är stjärna,
    ingen kändis. Jag är lesbisk."

  196. För första gången får vi höra en queer-
    identitet uttryckas i svensk hiphop.

  197. Så det blir kanske bättre.

  198. För att sammanfatta
    dokumenterar min studie olika former-

  199. -av intersektionella ojämlikheter
    i svensk hiphop.

  200. Den visar att normer för kön,
    sexualitet, ras och klass-

  201. -konstrueras och utmanas på många
    sätt, men de återskapas också.

  202. Det är svårt att säga att hiphop
    främst handlar om en kategori.

  203. Vilka slutsatser kan studien dra,
    förutom att dokumentera mönster?

  204. Vi kan nog lära oss något
    om hur vi ser på makt.

  205. Makt och identitet i förhållande
    till hiphop, maskulinitet och annat.

  206. Vi måste komma ifrån
    de enskilda kategorier-

  207. -som ofta används i undersökningar.

  208. Hiphop har beskrivits som
    en ungdomskultur, svart musik-

  209. -och ibland som en manskultur.
    Det stämmer så klart till viss del.

  210. Men i morse hörde vi Timbuktu
    som är snart 40.

  211. Det finns förvisso unga hiphoppare
    men alla ryms inte i denna kategori.

  212. Det är en förenkling att välja
    en kategori när det är så komplext-

  213. -med olika maktstrukturer.

  214. En andra modell vi bör komma ifrån-

  215. -är Marxs modell med bas
    och överbyggnad-

  216. -som tenderar att välja ut
    en kategori som viktigast.

  217. De andra sägs handla om identitet
    - kön och sexualitet är mindre viktiga.

  218. Men med ett intersektionellt perspektiv
    kan vi börja med klass eller kön-

  219. -och se hur alla dessa kategorier
    vävs samman.

  220. Det blir svårt att hitta ett ämne
    som ska vara det viktigaste.

  221. Vi bör även lämna
    klassificeringsmodellerna-

  222. -främst idén om maskulinitet
    som har avhandlats i mansstudier.

  223. Tanken är att vi inte längre
    har en enda oföränderlig mansroll.

  224. Det finns olika former av maskulinitet,
    t.ex. hegemonisk och marginaliserad.

  225. Men det blir lätt en klassficering-

  226. -ett sätt att stoppa folk
    i olika färdiga maskulinitetsfack.

  227. Det kan nog underkommunicera-

  228. -hur normer för kön och sexualitet
    kan delas av människor i olika grupper.

  229. Vad jag hoppas att min studie visar-

  230. -är att man med ett intersektionellt
    perspektiv kan fånga det komplexa.

  231. Queerperspektivet betonar sexualitet
    men även förhandlingen-

  232. -...och kategoriernas instabilitet.
    -Tack.

  233. Översättning: Martin Garat
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att läsa raplyriken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sexism och jämställdhet är två av de vanligaste ämnena bland kvinnliga rappare i Sverige. Det berättar Kalle Berggren som har skrivit avhandlingen "Reading rap". Genom att studera svensk hiphoplyrik har Kalle Berggren synat representationen av genus, klass och sexualitet inom musikgenren. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Musik > Musikanvändning och påverkan, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Barn och ungdom, Hiphop, Könsidentitet i musiken, Musik, Musiksociologi, Rappare, Samhällsvetenskap, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphop är min kunskapskälla

Hiphopen förmedlar en väldigt tydlig bild av samtiden, menar Jason ”Timbuktu” Diakité i denna föreläsning. Som musikform har hiphop ofta ett unikt klassperspektiv och förmedlar personliga erfarenheter som väldigt få andra konstformer gör. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

En multikulturell stormakt

Hiphopen är en global handelsvara och en multikulturell rörelse som förändrar det amerikanska samhället i grunden, och den amerikanska drömmen symboliseras idag av Jay-Z och Beyoncé. Det menar författaren och professorn Jeff Chang, som här berättar om det politiska läget i USA och om hiphopen som musikrörelse. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Punkens politiska resa

Som politisk rörelse var punken glidande, såväl anti-rasistisk som rasistisk beroende på artist och rörelse. Men punken var alltid emot systemet. Om detta berättar Matthew Worley vars specialitet är punkgenren Oi, känd för sina kopplingar till fotboll och arbetarklassideal. Worley är professor i historia vid Readings universitet. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Mobilisera generation hiphop

Hur ser aktivismen ut idag? Sociologen Andreana Clay, som varit engagerad i bland annat Occupy, gör analyser om samtidens politiska rörelser. En av hennes poänger är att medborgarrättsrörelser förr ofta var ledda av en karismatisk talare. Idag är aktivismen främst en gräsrotsrörelse. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Att läsa raplyriken

Sexism och jämställdhet är två av de vanligaste ämnena bland kvinnliga rappare i Sverige. Det berättar Kalle Berggren som har skrivit avhandlingen ”Reading rap”. Genom att studera svensk hiphoplyrik har Kalle Berggren synat representationen av genus, klass och sexualitet inom musikgenren. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Graffiti - kriminellt snyggt

Ska vi se graffitin som konst eller ett kriminellt dåd? Det är en av samtidskonstens eviga frågor. Jacob Kimvall är gatukonstnären som blev konsthistoriker. Här berättar han om hur samhällets uppfattningar om graffitin förändrats genom tiderna. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Punkens identitetsmarkörer

Punk är inget man blir, det är något man är. Det var en av sakerna som sociologen Erik Hannerz kom fram till när han gjorde intervjuer med punkare i en jämförande studie mellan Sverige och Indonesien. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphop och pedagogik

Hiphopen kan göra oss mer kreativa, förstå komplexa meningsbyggnader och hjälpa oss att improvisera. Det säger Bettina Love, assisterande professor vid universitetet i Georgia, i sin föreläsning. Hon arbetar framgångsrikt med hiphop som pedagogiskt instrument. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Social samhörighet i musiken

Hur samspelar musik och unga människors liv? Har den rent underhållningsvärde eller har musik en annan betydelse? Forskaren Mark Rimmer har studerat ungdomars musikkonsumtion i olika städer i Storbritannien och berättar här om hur musiken påverkat dem socialt och kulturellt. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Punk i Peking

Jonas Qvarsebo och Philip Lalander berättar om sin tid som unga punkare i Norrköping. Nu har de blickat tillbaka och börjat analysera vad punken betydde för dem, och genom att göra intervjuer med punkare från tiden i "Peking" har de kommit fram till en analys om vilken roll punken har i ett samhälle. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Polarpriset - så funkar det

Alfons Karabuda, ordförande i Polar music prize award-kommittén, talar om vikten av att oavbrutet arbeta för sann mångfald inom musiken. Utan mångfald ingen sann yttrandefrihet. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Musik i psykoterapi

Åsa Nilsonne är professor i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet. Hon menar att musik kan distrahera oss från känslor vi har svårt att hantera eller nå fram till på egen hand, som ilska och sorg. Från Polar music talks som hölls på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.