Titta

UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Om UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphopen och punken är två musikgenrer som vuxit från subkultur till arenaunderhållning. Men det är också två kulturuttryck som handlar om starka identitetsbyggen och samhällsengagemang. I den här föreläsningsserien hör vi bland andra artisten Jason "Timbuktu" Diakité och författaren Jeff Chang prata om klassfrågor och hur musik, politik och pedagogik hänger ihop. Inspelat på Malmö högskola den 15 och 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning : Hiphop och pedagogikDela
  1. Jag vill tacka Johan
    och Malmö högskola för inbjudan.

  2. Min föreläsning blir nog
    lite annorlunda än de tidigare.

  3. Jag är utbildningspedagog.

  4. Jag lär lärare hur man använder
    hiphop-pedagogik i klassrummet.

  5. Med hjälp av hiphop lär jag barn
    vilka de är och vilket värde de har.

  6. Mitt jobb som hiphop-pedagog är
    att få lärare att förstå det värde-

  7. -och den begåvning urbana
    och afroamerikanska barn har.

  8. Det ska jag berätta om i dag.
    Vad är då hiphop-baserad utbildning?

  9. Termen myntades 2009
    av Marc Lamont Hill.

  10. Det är en samlingsterm för när
    man använder rim på lektionen.

  11. Det man ser mest är barn
    som via hiphopen rimmar-

  12. -om sociala problem, vetenskap eller
    annat. Det är en del av pedagogiken.

  13. Eller så använder barnen graffiti eller
    skivspelare i ett skolsammanhang.

  14. Här är hiphopens fyra element som ska
    anpassas till vanlig undervisning.

  15. Dessa element är viktiga-

  16. -men det är även det femte
    - självkännedom.

  17. De här definitionerna av hiphop
    använder jag mest för lärare.

  18. Men den femte är jätteviktig.
    Hur lär vi barnen självkännedom?

  19. Det är en viktig term.

  20. Man hör hiphopare säga
    att man måste ha självkännedom.

  21. Men vad betyder det?
    Hur lär man barn det?

  22. Jag var grundskolelärare
    innan jag blev professor-

  23. -så hur lär man en i femte klass
    att få självkännedom?

  24. Hur kan vi ta ner det
    till femteklassares nivå?

  25. Så att de förstår att hiphop inte bara
    handlar om musik utan även kultur?

  26. Dess kultur är viktig och värdefull
    och därmed är den genialisk.

  27. Hur får vi dem att förstå det?

  28. Jag studerar hiphopens kultur,
    musik och element-

  29. -men undersöker även problem
    för att förbättra samhället.

  30. Vilket ansvar har hiphopen för
    dess barn och hur lär vi ut det?

  31. Jag är mer intresserad av
    hiphop-pedagogik.

  32. Alltså att man ska minnas.

  33. Alla har unika minnen,
    men hur kanaliserar vi dem?

  34. Ni har säkert sett på YouTube
    eller virala videor-

  35. -en liten unge på två år som dansar.

  36. Man undrar hur
    det där lilla barnet kan dansa så.

  37. Barnet använder sitt minne.

  38. Vi måste inse att barn förstår vilka
    de är mycket genom det de minns-

  39. -och att minnas sin storhet. När man
    förstår vilken begåvning man har...

  40. Ingen behöver ge den till en.

  41. När man förstår den begåvning
    man besitter som ung-

  42. -innebär det att man minns, men är
    även en avkoloniseringshandling.

  43. Dillard säger att det är ofrivilligt,
    aktivt, kreativt och kinestetiskt.

  44. Man ser en kinestetisk begåvning
    när urbana och afroamerikanska barn-

  45. -sysslar med nåt.

  46. Det kan vara i uppgifter i skolan
    eller utanför skolan.

  47. De tar sig an arbetet så. Hur gör
    man det och varför är det viktigt?

  48. 2007 kartlade man hiphopens rötter
    i National Geographic.

  49. Som man ser kan många musikgenrer-

  50. -spåras tillbaka till Västafrika
    och grioterna.

  51. Grioterna använde sig av trumman-

  52. -och en lyrisk uttrycksform ihop med
    trumljudet för att berätta historier.

  53. Vi gör samma sak 400 år senare.

  54. Här finns "call and response",
    improvisation.

  55. Alla hiphopens element
    som forskare har skrivit om.

  56. De går att spåra tillbaka,
    även till musik från slavepoken.

  57. Musik från slavepoken.
    Jag bor i USA där en färgad elev-

  58. -ser sig själv som slav första gången
    de förekommer i en lärobok.

  59. I våra historieböcker är de första
    färgade personerna som är med slavar.

  60. Men vi ska prata om
    hur genialiska de var.

  61. De tog ett språk och en religion som
    inte var deras och gjorde sig fria.

  62. Vi måste skriva om berättelsen
    och visa att de långt tillbaka-

  63. -var starka när de använde
    sin skaparkonst.

  64. Hur kan vi utforma det
    och ta med det i utbildningen?

  65. Hur kan vi prata om det
    som lärare säger att de vill se-

  66. -men inte förstår
    att de redan ser i klassrummet?

  67. Lärare säger att barnen
    ska tänka kritiskt och lösa problem.

  68. De ska ha social intelligens och känsla.

  69. Känna socialt ansvar
    och vara ihärdiga.

  70. Alla här känner nog till hiphopkultur.
    Om ni har varit på en "cypher"-

  71. -med dans, rap eller "battle",
    så står man i en ring.

  72. Hur vet man när det är ens tur? Räcker
    man upp handen?

  73. "Ursäkta, jag skulle vilja dansa."

  74. Hur vet man att det är ens egen tur?
    Man bara vet det.

  75. Det såg vi i går.
    Man känner det och vet det.

  76. I en rap battle räcker man inte upp
    handen, man kör bara.

  77. Man lyssnar även på det andra har
    sagt, så man inte säger samma sak.

  78. Eller så bygger man vidare på det.
    Det är samma färdigheter-

  79. -som barn ska ha i skolan.
    De gör sånt varje dag i sitt umgänge-

  80. -men när de kommer till skolan
    ska de sluta med det.

  81. De har ju redan dessa färdigheter,
    så ta inte bort dem.

  82. Vi vill att barn ska vara ihärdiga.

  83. Jag står här. Jag är närvarande.

  84. Jag gör motstånd och vet vem jag är.
    Det är egentligen vad ihärdighet är.

  85. Som Beyoncé säger: "Jag
    vaknade upp så här." Det är ihärdighet.

  86. En färgad person som står upp, lever
    och andas - det är ihärdighet.

  87. Om man inte låter dem förneka
    vem man är.

  88. Barnen går till skolan varje dag och
    låter sig inte förnekas. De är ihärdiga.

  89. Vi ser redan det vi vill se. Barnen
    måste lära sig söka information.

  90. Fråga dem vad Kendrick Lamar
    säger i sina låtar. De kan alla.

  91. Vad säger J. Cole tre minuter in
    i tredje låten? Det vet de.

  92. Men de kan inte
    tänka kritiskt och efterforska.

  93. Som lärarpedagog ska jag få lärare
    att förstå att barnen kan det.

  94. De har kognitiv begåvning.

  95. Nu ser man mycket forskning om
    vad kreativitet innebär.

  96. I sin fascinerande bok frågar Tony
    Wagner folk varför de är kreativa.

  97. Han frågar hur de som skapar prylarna
    vi håller på med blev kreativa.

  98. De svarar att det var
    förmågan att improvisera.

  99. Nyckeln till kreativitet
    är förmågan att improvisera.

  100. Sen har vi Angela Duckworth
    med sitt labb.

  101. Hon forskar om ihärdighet.

  102. Enligt henne blir de med störst
    ihärdighet mest framgångsrika.

  103. Jag vill visa hur kreativitet ser ut.

  104. Den där lille killen är två år.

  105. Hur visste han
    när han skulle börja på rätt takt?

  106. Han visste precis när han skulle börja.

  107. Han väntade tålmodigt på sin tur
    och började i rätt tid.

  108. Det är begåvning. Det är så vi vill
    att barnen ska vara i skolan.

  109. Unga tjejer i skolan har såna här
    frisyrer. Lärarna säger: "Fint!"

  110. Ja, men titta även på matten
    och vetenskapen hos dem.

  111. Den lilla tjejen sitter inte i knät
    på sin moster med en linjal.

  112. Det där gör de hemma, och vi
    måste se den kulturella begåvningen-

  113. -och att barnen kommer till skolan
    med färdigheterna vi vill se.

  114. Via hiphopen kan man få kognition.

  115. Jag menar det som händer när vi
    visar upp vår kulturella begåvning.

  116. Vad händer i våra hjärnor?
    Det vi vill se hos barnen sker redan.

  117. Det hiphop gör med hjärnan handlar
    om komplicerad språköverföring.

  118. När den lille pojken startar och slutar
    är det språköverföring.

  119. Hans handrörelser och gester
    är kopplade till hans kropp.

  120. Vi tänker på att inlärning sker här uppe
    men det sker i hela kroppen.

  121. Det är kinestetisk begåvning.

  122. Kreativitet, fokuserad lek, minne,
    improvisation, eget uttryck.

  123. Alla de förmågor vi vill se hos barnen
    får de via hiphop.

  124. Hur får vi lärare och andra
    att förstå det?

  125. Vid NIDCD skannade man
    2011 hjärnorna-

  126. -hos tolv freestylerappare.
    De ville titta på deras hjärnaktivitet.

  127. Man såg att deras prefrontala cortex,
    där känslor och kreativitet sitter-

  128. -var superaktiv när de körde freestyle.

  129. Jag talar inte bara om en kultur
    och ungar som leker-

  130. -utan om kognitiva förmågor. Att
    uttrycka kreativitet genom hiphopen.

  131. Begåvningen uttrycks
    genom hiphopkulturen.

  132. Därför kan man undra hur de bästa
    MC:erna hittar på sina texter.

  133. De är inte bara begåvade för att de är
    coola. De använder kognitiva förmågor.

  134. Nyckeln till kreativitet
    är förmågan att improvisera.

  135. Det MC:er, breakdansare
    och graffitikonstnärer gör-

  136. -alltså att kunna skapa i farten,
    är genialiskt.

  137. Vi måste be lärarna och skolorna att
    inte säga åt barnen att sluta med det.

  138. Gör man det
    tar man död på deras lust.

  139. Det här är elevernas resultat
    i USA på 2000-talet.

  140. Det är det lärarna
    ska sträva efter i USA.

  141. Kreativt tänkande,
    kommunikation och samarbete.

  142. Det låter som hiphop.

  143. Men lärarna är tveksamma om man
    säger det. De vill se det hos barnen-

  144. -men när jag visar videon av barn
    som gör så, är det inte utbildning.

  145. De tror inte att det är utbildning,
    men det är det.

  146. Jag försöker ändra lärarnas tänkesätt
    och vill gå från teori till praktik.

  147. Inget är så verkningsfullt
    som när jag pratar med pedagoger...

  148. På onsdagen pratar jag om vilka
    resultat hiphop i klassrummet kan få.

  149. På torsdagen berättar de för mig
    att det fungerade.

  150. Jag vet, svarar jag.
    Testa det igen i morgon.

  151. Det handlar om att de ska ta sig
    utanför sin bekvämlighetszon.

  152. Jag har skapat "Real Talk:
    hiphop-pedagogik för social rättvisa".

  153. Det kallas "Real Talk"
    för att det är typiskt för södern.

  154. Jag är lärare i södra USA,
    i Atlanta i Georgia.

  155. Skolan där jag jobbar ligger i Atlanta.

  156. När barnen har nåt att berätta och
    det är på allvar säger det "real talk".

  157. När de säger "real talk"
    så är det på allvar.

  158. I södra USA säger ungarna så.

  159. Programmet heter så för att jag ville ha
    verkliga konversationer om hiphop.

  160. Jag ville lära ut
    hiphopens element och historia-

  161. -och hur hiphopen kan förenas
    med deras lärande.

  162. Att de kan lära sig med hjälp av hiphop.
    Jag ska visa vad vi gör.

  163. Visa och bevisa.

  164. Den här musiken kommer från södern.
    Jag gör det inte-

  165. -men eftersom jag jobbar där måste jag
    ha ett sammanhang som passar in.

  166. -Hur är läget, femte klass?
    -Hur är läget, doktor Love?

  167. -Vad börjar vi med varje vecka?
    -"Cypher."

  168. Då ställer vi oss i ring.

  169. Vad tycker ni om våra cyphers?

  170. De är bra,
    för man får veta mer om varann.

  171. Vi försöker bygga upp
    ett syster- och broderskap.

  172. Hur är läget, "fam"? Det innebär mer
    än att bara säga "Läget?".

  173. Då försöker jag visa att jag ser dig som
    min bror eller syster. Att vi är familj.

  174. Då betyder det mer än bara "hej".

  175. Vänd dig till din granne och säg:
    Hur är läget, "fam"?

  176. -Vad sa du?
    -Vi är familj.

  177. We are family

  178. I got all my sisters with me

  179. Sociala studier och självkännedom
    Afrikanska rötter

  180. Den musik som vi älskar
    och lyssnar på-

  181. -takten som ni älskar och hela tiden
    slår, fast ni inte vet varför-

  182. -skapades för drygt 400 år sen.

  183. Det var i Västafrika där man använde
    trumman för att berätta historier.

  184. Jag vill knyta det
    till det ni har gjort i skolan.

  185. Om ni tittar på er tidsaxel-

  186. -ser ni att det står om
    afrikanska rötter och grioter.

  187. Sen har ni religiös musik
    och musik från slavepoken.

  188. Gospeltågen kommer, jag hör dem

  189. Jag hör hjulen mullra
    och rulla genom landskapet

  190. Hoppa ombord små barn

  191. Hoppa ombord små barn
    Det finns plats för många till

  192. Goodie Mob, T.I. och alla andra
    hade inte kunnat göra sin grej utan...?

  193. Grioterna.

  194. Vetenskap och breakdance

  195. Jag vet inte vad rörelsen du gjorde
    heter, men jag ska visa den.

  196. Du gjorde så här. Vad heter den?

  197. -Det kallas "prep".
    -Visa en "prep" igen.

  198. Håll kvar där. - Vad använder han nu?

  199. -Kraft.
    -Ja.

  200. Nu ska han flytta handen.
    - Vad vill du göra nu?

  201. Gör rörelsen. Han trycker ner
    den armen, så att han kommer hit.

  202. Det är rörelsen. Nu ska han visa
    när han gör den snabbare.

  203. Det där är fysiken
    som ligger bakom breakdance.

  204. Det är inte bara en konstform,
    utan även fysik.

  205. Jag tar in breakdansare och dj:ar
    som kan koppla hiphop till skolarbetet.

  206. Vi tar in breakdansare
    om de ska lära sig fysik.

  207. Om de har problem med matte
    kan man använda sig av graffiti.

  208. Man visar skalor. När man tar nåt litet
    och gör det stort, så är det matte.

  209. Vi kopplar det de gör i skolan
    till deras samhälle och kultur.

  210. Men det räcker inte.

  211. Talar vi om hiphop ska vi tala om
    grioterna och vad den är till för.

  212. Barnen måste betala tillbaka
    på ett lämpligt sätt.

  213. Även om man går i femte klass
    ska man betala tillbaka.

  214. Genom arbetet i skolan lär vi dem
    att via hiphopens element-

  215. -ska de tänka på
    vilken uppgift de har i samhället-

  216. -och hur de ska betala tillbaka.

  217. Vi tar med barnen på möten i skolan.

  218. De talar på möten i skolan.

  219. Vi gör affischer
    och utför arbeten i samhället.

  220. Det är barn i femman-sjuan
    som pratar med folk i sina områden-

  221. -på ett sätt
    som dessa människor förstår.

  222. De berättar vad som händer.

  223. Det kan de bland annat göra
    via hiphop.

  224. Barnen skapar projekt om problem
    i deras samhälle.

  225. En femteklass gjorde projektarbeten
    om global uppvärmning-

  226. -om herrelösa katter och hundar
    och om skjutningar.

  227. Som avslutningsprojekt ville de göra
    en film om Trayvon Martins död.

  228. Vi lärde dem använda kamera
    och göra en storyboard.

  229. De har skrivit, regisserat
    och spelat in filmen.

  230. De gjorde allt utom att redigera den.
    Här är deras film om Trayvon Martin.

  231. Självkännedom:
    Hur det kan bekämpa stereotyper

  232. Jag har nåt väldigt viktigt att visa er.

  233. Trayvon Martins spöke

  234. Dödandet av en afroamerikansk
    tonåring har lett till ett ramaskri-

  235. -då ännu en ung person
    har fallit offer för rasprofilering.

  236. Justitiedepartementets avdelning för
    medborgerliga rättigheter och FBI-

  237. -ska utföra en kriminalutredning av
    dödandet av 17-årige Trayvon Martin-

  238. -och den polisutredning
    som lät mördaren gå fri.

  239. Martin var elev vid
    Michael Krop high school.

  240. Han besökte sin far i
    ett bevakat bostadsområde i Sanford-

  241. -då han gick till en närbutik
    för att köpa godis och iste.

  242. På väg tillbaka upptäcktes han av
    George Zimmerman som sköt honom.

  243. Zimmerman patrullerade i området
    och sa att Martin attackerade honom-

  244. -men på inspelningen
    av hans samtal till polisen-

  245. -säger Zimmerman
    att det är han som följer efter Trayvon.

  246. Killen ser ut att ha nåt fuffens för sig
    eller är drogpåverkad.

  247. Det regnar, men han är ute och går
    och ser sig omkring.

  248. Ser killen ut att vara svart?

  249. -Såg du vad han hade på sig?
    -En mörk huvtröja.

  250. Och jeans eller joggingbyxor
    och vita tennisskor.

  251. Följer du efter honom?
    Det behöver du inte göra.

  252. -Hur tror ni Trayvon Martin dog?
    -På grund av stereotyper.

  253. Trayvon Martins spöke

  254. Hur kan vi förhindra stereotyper?

  255. Samhället måste uppmärksamma det.

  256. Vi måste stoppa det.
    Vi vill inte att det ska hända här.

  257. Har nån annan några idéer?

  258. -Vi kan göra en rap.
    -Ja!

  259. -Vi borde göra en muralmålning.
    -Ja!

  260. -Lugna ner er nu. Vi får rösta om det.
    -Ja!

  261. Muralmålningen

  262. De skapade en muralmålning
    på skolan.

  263. De målar stereotyp-monstret
    som dödar folk.

  264. Det som kan döda stereotyp-monstret
    är kärlek, medkänsla och solen.

  265. Sammy vann och fick göra målningen.

  266. Rappen

  267. Jag går in i affären
    för att köpa godis och iste

  268. En vakt kommer efter mig
    Jag försöker springa, han drar vapen

  269. Jag hör "pang, pang"
    och mitt liv försvann

  270. Det här ska inte få hända igen
    nu måste det bli ett slut

  271. Vi måste stoppa segregationen,
    diskrimineringen i vår nation

  272. Inget mer hat, ingen mer väntan
    Vi vill ha inspiration

  273. Hat - inte mer
    Rasism - inte mer

  274. Våld - inte mer

  275. Jag står inte ut
    Kärlek vill vi ha

  276. Omsorg - ja, lugn - ja, hopp - ja
    Vill ha det nu

  277. Segregation, diskriminering
    i vår nation

  278. Inget mer hat, ingen mer väntan
    Vi vill ha inspiration

  279. Så barnen...

  280. Den skrevs av barnen
    som då gick i sexan.

  281. Så den gjordes av barnen.
    Man ser deras skådespeleri.

  282. Jag kallade dem för talanger
    när vi gjorde filmen.

  283. Allt är enligt deras syn. Och de har
    förmågan att reflektera och minnas.

  284. Så de tog med Trayvon i filmen.
    Hans spöke följer allt de gör.

  285. Sånt här arbete kan barn göra
    med hjälp av hiphop-pedagogik.

  286. Jag gör det här arbetet och det
    känns bra, men det finns problem.

  287. Här är hiphop-pedagogikens
    sociala ansvar.

  288. När jag pratar om det här med barnen-

  289. -om det som händer svarta
    och bruna kroppar i USA...

  290. Vi går på möten,
    marscher och protesterar-

  291. -och skapar otroliga kulturella uttryck
    genom barnen.

  292. Men så sätter tröttheten in.

  293. Som Kendrick Lamar säger
    är de bra barn i galna städer.

  294. Barnen börjar förstå att det har
    allt att göra med deras hudfärg.

  295. Och att det som hände i Ferguson
    kan hända var som helst i USA.

  296. När en tolvåring förstår
    att det är nåt strukturellt-

  297. -när en elvaåring förstår
    att det är strukturellt och gäller allt-

  298. -och säger: "Inget kan rädda mig."

  299. När man pratar om sånt med barn
    sätter raskampströttheten in.

  300. Man pratar om det med barn
    och blir inspirerad av dem.

  301. Men de är ju också
    bara tolv eller elva år.

  302. Och jag jobbar i delstaten Georgia
    som är en mycket konservativ stat.

  303. För sex månader sen antogs en lag om
    att man får ta med vapen överallt.

  304. Till en kyrka, en skola och ett klassrum
    får man ta med sig sitt vapen.

  305. Så jag lär barnen om vad som hände
    Jordan Davis och Oscar Grant.

  306. Och Trayvon Martin.
    Vi pratar om dem alla.

  307. Om hur svarta kroppar tyglas
    och om strukturell rasism.

  308. Och barnen tittar på mig och säger:
    "Det här är tungt."

  309. Lärarna som jag jobbar med,
    och även jag-

  310. -ser alla i media denna
    raskampströtthet. Vi är utmattade.

  311. Vi är trötta på att slåss och kämpa.

  312. Hur mycket jag än vill att barnen
    ska vara socialt medvetna-

  313. -vill jag även att de ska få vara barn.

  314. Jag vill att de ska drömma och tro.

  315. Men vill samtidigt att de ska
    tänka kritiskt och förstå samhället.

  316. Det här är en lärare som berättar
    vad som hände när lagen antagits.

  317. Hon arbetar för social rättvisa
    och har hiphop-pedagogik-

  318. -som har lärt sina elever att vara
    kritiska och nu pratade hon med en.

  319. Förra året undervisade jag
    en sjätteklass.

  320. Jag hade haft samma klass
    sen de gick i trean-

  321. -så vi hade meningsfulla
    och djupa samtal-

  322. -för jag försöker lära dem
    att tänka kritiskt.

  323. En av eleverna nämnde den vapenlag
    som nyligen antagits i Georgia.

  324. De berättade om sånt
    de hade hört och sett.

  325. De frågade varför lagen
    hade antagits överhuvudtaget.

  326. Då sa jag att vi skulle ta reda på det
    och vi började undersöka saken.

  327. Vi tittade på olika synpunkter
    från de olika sidorna.

  328. Folk som förespråkade lagen
    och även den andra sidan.

  329. Eleverna kom till slut fram till
    att de som förespråkade lagen-

  330. -ville få lagen antagen-

  331. -så att de kunde skydda sig mot faror.

  332. En av mina elever
    räckte upp handen och sa:

  333. "Men vad gör man
    om ens hud är faran?"

  334. "Vad ska jag säga eller göra om mitt
    ansikte får dem att känna sig hotade?"

  335. Jag satt först
    och var bara så stolt över-

  336. -hur intuitiva mina unga elever
    hade blivit.

  337. Men sen kände jag mig också maktlös-

  338. -eftersom jag för första gången
    som deras lärare inte hade nåt svar.

  339. Det var smärtsamt, för jag känner
    att det är min uppgift som deras lärare-

  340. -och mitt ansvar som en person som
    utöver deras intellektuella utveckling-

  341. -även tar deras personliga utveckling
    på mycket stort allvar.

  342. Men jag hade inget svar förutom att
    vi skulle prata om dessa känslor.

  343. Det ledde till en stor diskussion om hur
    de inte tycker att de har nån utväg-

  344. -på grund av vilka de är.

  345. Deras utseende får folk
    att känna sig hotade.

  346. Och att lagen
    inte hade skapats för dem.

  347. Meningen var inte
    att den skulle hjälpa dem mot faror-

  348. -utan den skrevs för att
    deras ansikten utgjorde faran.

  349. Det som händer nu i USA
    med svarta och bruna kroppar-

  350. -är att vi ständigt ser våld mot svarta.

  351. Det här är amatörvideon från 1991-

  352. -som George Holliday spelade in
    med det som hände Rodney King.

  353. Den här händelsen innebär
    för hiphop och protester-

  354. -och förståelsen av och förmågan
    till det att cirkeln är sluten.

  355. Människorna på den kusten hade länge
    berättat om vad som pågick.

  356. Men så fick hela nationen
    en inblick i vad som pågick.

  357. Medan alla försökte förstå vad som
    hände var det inget nytt för de svarta.

  358. Men nu när vi lever i en tid efter att
    ha fått medborgerliga rättigheter-

  359. -ihop med multimedia-plattformar
    som Twitter, Facebook och Instagram-

  360. -så översvämmas vi ständigt
    av våld mot svarta.

  361. Visst, det är bara en "tweet",
    men jag måste se det-

  362. -och ta reda på hur jag ska sörja
    och göra motstånd mot det-

  363. -nu när vi har medborgarrättigheter.

  364. Vi måste förstå att barn, och vuxna,
    får reda på saker genom "hashtags".

  365. "Black Lives Matter",
    "Hands up, don't shoot".

  366. #MikeBrown, #Ferguson.

  367. Det är mäktiga plattformar
    eftersom det gör det osynliga synligt.

  368. Men när vi måste sätta
    en "hashtag" på vår smärta-

  369. -säger det nåt om USA.

  370. Det visar hur vi ständigt
    måste göra oss synliga.

  371. Men vi sörjer i vår synlighet.
    Det värker i oss.

  372. Och de allra yngsta kan slå på datorn
    och inte se annat än våld mot svarta.

  373. Så hur får vi barn att förstå det?
    Det försöker jag också göra.

  374. Att svarta kroppar saknar betydelse i
    det rasfria USA förstärks i cyberspace.

  375. Vi måste förklara vilka vi är via cyber-
    space, vår mänsklighet via tweets-

  376. -och det är mycket problematiskt.

  377. Vi pratade mycket om
    Dream Defenders.

  378. Jag ska visa ett kort klipp från Phillip
    Agnews tvåminuterstal från taket.

  379. Jag heter Phillip Agnew
    och är ledare för Dream Defenders.

  380. Börja när du är redo.

  381. När vi har pratat klart kommer ännu en
    svart pojke ligga blödande i Chicago.

  382. När vi går och lägger oss kommer
    300 000 veteraner vara hemlösa.

  383. Jag vill förklara
    hur hatet vi sprider utomlands-

  384. -är orsaken till att hatet kommer till
    oss, men jag har bara två minuter.

  385. I Philadelphia
    har man stängt 23 skolor-

  386. -samtidigt som man bygger
    ett toppmodernt fängelse.

  387. I North Carolina och Florida tystar man
    medborgarna vid valurnorna-

  388. -men jag har bara två minuter.

  389. Jag kan berätta att även om
    vi hyllar doktor Kings dröm-

  390. -tynar 400 000 invandrarbröder
    och -systrar bort i privata fångläger.

  391. Och att våra HBTQ-bröder och -systrar
    ännu sitter fångna i sina garderober-

  392. -men jag har bara två minuter.

  393. Och att våra mödrar, systrar, fruar
    och döttrar ännu tjänar mindre-

  394. -inte har kontroll över sina kroppar
    och handlas med som slavar.

  395. Att det är lättare
    att köpa ett vapen och skjuta sig-

  396. -än att diagnostisera sjukdomen i det,
    men jag har bara två minuter.

  397. Jag skulle gärna berätta att miljontals
    unga, HBTQ, fattiga och färgade-

  398. -undrar var de ska göra av all vreden,
    rädslan, besvikelsen och frustrationen-

  399. -som de känner,
    men tyvärr har jag bara en minut.

  400. Under denna sista minut ska jag
    berätta att även om allt känns hopplöst-

  401. -finns det en generation drömmare,
    älskande och försvarare-

  402. -sprudlande under spillrorna. Under
    fötterna känns ett kollektivt skalv-

  403. -en skälvning från
    en sovande jätte som vaknar-

  404. -vid gränsen mellan Arizona
    och Mexiko, och i Raleigh-

  405. -i Austin, i Cleveland i Ohio, Chicago
    i Illinois och Tallahassee i Florida.

  406. Vi har kommit hit från alla
    skrymslen och vrår i vårt land-

  407. -för att säga att för alla de
    som det berör är vi redo.

  408. För alla som tror att vi kan konsumeras
    kan vi inte köpas. Vi är redo.

  409. Vi är redo för de som tvivlar på vår
    kraft, beslutsamhet och disciplin.

  410. De som tror att vi i framtiden inte
    blir lika ihärdiga ska inte oroa sig.

  411. För alla som tror på kraften i icke-våld
    och kärlekens okuvlighet är vi redo.

  412. För 50 år sen pratade en man
    om ett förlovat land.

  413. I 50 år har vi undrat. "Var är
    ungdomen?" som en ständig viskning.

  414. Vi tänker inte be om lov eller ställa
    frågor utan vill säga att vi är här.

  415. Vi anser att vi har
    en storartad historia.

  416. Den vi ska skapa i framtiden
    ska ta världen med häpnad.

  417. Resultat ska alltid gå före inkomst,
    fred före profit-

  418. -revolution före avkastning
    och frid och makt åt folket.

  419. Alla som tvivlar på oss ska få se.
    Vi är redo.

  420. Phillip var vänlig nog
    att komma till min klass-

  421. -och vi analyserade hans tal
    och delade upp det i åtta kategorier.

  422. Och den nionde: Alla ingår
    i dagens medborgarrättsrörelse.

  423. Så eleverna lärde sig strategin
    hos nån som Ella Baker.

  424. Ella Baker använde hiphop. Man fick in
    pengar med hiphop. Allt hänger ihop.

  425. När nån som Phillip Agnew
    säger till barnen att vi är redo...

  426. Jag vet inte hur jag ska hantera
    barnens trauma och vår sorg.

  427. Jag kan bara försöka skapa
    unga "drömförsvarare".

  428. När vi hade analyserat Phillips tal
    såg det ut så här.

  429. Ni får se en bit.
    Vi är nästan klara med redigeringen.

  430. Jag anser att vår tid är inne.
    Låt era röster höras.

  431. Här är vår dröm. Vi ärvde dagens USA
    men morgondagens är vårt.

  432. Spela in era två minuter.
    Vad skulle ni vilja säga?

  433. Spela in, lägg upp det
    och använd hashtagen OurMarch-

  434. -så att världen får höra vad vår
    generation vill säga om USA:s framtid.

  435. Hej! Jag heter Neema
    och går i sjuan på Kindezi-skolan.

  436. När vi har pratat klart
    är 10 000 kvinnor underbetalda.

  437. Snart har ännu en osäker ungdom
    tyckt det var lättare att hota nån...

  438. ...än det är att diagnostisera
    sjukdomen i huvudet.

  439. Även om vi hyllar doktor Kings dröm
    kommer 400 000...

  440. ...invandrarbröder och -systrar
    sättas i privata fångläger.

  441. -Våra HBTQ-bröder...
    -...och -systrar är fångna...

  442. -...i sina garderober.
    -Men jag har bara två minuter.

  443. Jag vill berätta om Cece McDonald.

  444. Cece överfölls av vita vid en bar och
    knivskar en till döds i självförsvar.

  445. Hon dömdes till 41 månaders fängelse
    och fick sitta bland män.

  446. Vi firar Columbus dag
    men han upptäckte inte landet.

  447. Folk bodde redan här,
    så alla som kommit hit är invandrare.

  448. För ett tag sen blev Michael Brown
    skjuten till döds av polisen.

  449. Hur ska världen kunna bli bättre
    om svarta ständigt dödas av polisen?

  450. USA ses ofta som ett rikt land,
    men svält är ändå ett problem.

  451. -När vi har pratat klart...
    -...ligger ännu en svart pojke...

  452. -...blödandes på Chicagos gator.
    -64 skolor stängs, fängelser byggs.

  453. Jag är Roger Wilson och när vi pratat
    klart har ännu en svart man dödats.

  454. Jag vill prata om orättvisor mot svarta
    men har bara två minuter.

  455. Några stupade: John Crawford, Jordan
    Davis, Trayvon Martin, Oscar Grant.

  456. För 50 år sen pratade en man
    om ett förlovat land.

  457. I 50 år har vi undrat. "Var är
    ungdomen?" som en ständig viskning.

  458. Vi tänker inte be om lov eller ställa
    frågor utan vill säga att vi är här.

  459. Vi anser att vi har
    en storartad historia.

  460. Den vi ska skapa i framtiden
    ska ta världen med häpnad.

  461. Resultat ska alltid gå före inkomst,
    fred före profit-

  462. -revolution före avkastning
    och frid och makt åt folket.

  463. Alla som tvivlar på oss ska få se.
    Vi är redo.

  464. Jag har makten.

  465. Du har makten.

  466. Vi har alla makten.

  467. Vi är nästan klara med klippningen.

  468. Nu ser barnen Phillip på tv jämt.

  469. De undrar när han ska komma tillbaka.

  470. Vi ska redigera en gång till,
    sen får Phillip prata med dem-

  471. -och prata om det
    innan vi lägger upp det.

  472. I hans tal finns också begreppet
    att minnas och återuppväcka.

  473. Hur hiphopen och allt vi gör
    har alla elementen.

  474. Vi minns och återuppväcker
    vilka dessa människor är.

  475. Barnen får höra sanna berättelser
    om verkliga människor.

  476. Vi behöver inte gå till King-

  477. -utan kan få höra nu levande och
    aktiva människor som vill förändra.

  478. De kan också bli såna människor.

  479. Jag försöker i mitt arbete få fram
    ett hiphop-medvetande hos eleverna.

  480. En åskådning där hiphop får dem
    engagerade i ras och identitet-

  481. -så att de vet hur det är att leva
    i detta så kallat rasfria USA.

  482. Vi hör ordet men vet att det inte
    stämmer. Men vi måste leva här.

  483. Jag tycker att det är min plikt
    att hjälpa ungdomar-

  484. -ta sig fram
    i den komplexa skolvärlden.

  485. Att åkalla vrede, trauman och aktivism
    och använda hiphop-medvetandet-

  486. -för att gå från retorik till handling.

  487. Jag längtar efter att få se
    hur mina elever är om fem-tio år.

  488. Tack.

  489. Översättning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hiphop och pedagogik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hiphopen kan göra oss mer kreativa, förstå komplexa meningsbyggnader och hjälpa oss att improvisera. Det säger Bettina Love, assisterande professor vid universitetet i Georgia, i sin föreläsning. Hon arbetar framgångsrikt med hiphop som pedagogiskt instrument. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Musik > Musikanvändning och påverkan
Ämnesord:
Barn och ungdom, Hiphop, Musik, Musiksociologi, Samhällsvetenskap, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphop är min kunskapskälla

Hiphopen förmedlar en väldigt tydlig bild av samtiden, menar Jason ”Timbuktu” Diakité i denna föreläsning. Som musikform har hiphop ofta ett unikt klassperspektiv och förmedlar personliga erfarenheter som väldigt få andra konstformer gör. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

En multikulturell stormakt

Hiphopen är en global handelsvara och en multikulturell rörelse som förändrar det amerikanska samhället i grunden, och den amerikanska drömmen symboliseras idag av Jay-Z och Beyoncé. Det menar författaren och professorn Jeff Chang, som här berättar om det politiska läget i USA och om hiphopen som musikrörelse. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Punkens politiska resa

Som politisk rörelse var punken glidande, såväl anti-rasistisk som rasistisk beroende på artist och rörelse. Men punken var alltid emot systemet. Om detta berättar Matthew Worley vars specialitet är punkgenren Oi, känd för sina kopplingar till fotboll och arbetarklassideal. Worley är professor i historia vid Readings universitet. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Mobilisera generation hiphop

Hur ser aktivismen ut idag? Sociologen Andreana Clay, som varit engagerad i bland annat Occupy, gör analyser om samtidens politiska rörelser. En av hennes poänger är att medborgarrättsrörelser förr ofta var ledda av en karismatisk talare. Idag är aktivismen främst en gräsrotsrörelse. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Att läsa raplyriken

Sexism och jämställdhet är två av de vanligaste ämnena bland kvinnliga rappare i Sverige. Det berättar Kalle Berggren som har skrivit avhandlingen ”Reading rap”. Genom att studera svensk hiphoplyrik har Kalle Berggren synat representationen av genus, klass och sexualitet inom musikgenren. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Graffiti - kriminellt snyggt

Ska vi se graffitin som konst eller ett kriminellt dåd? Det är en av samtidskonstens eviga frågor. Jacob Kimvall är gatukonstnären som blev konsthistoriker. Här berättar han om hur samhällets uppfattningar om graffitin förändrats genom tiderna. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Punkens identitetsmarkörer

Punk är inget man blir, det är något man är. Det var en av sakerna som sociologen Erik Hannerz kom fram till när han gjorde intervjuer med punkare i en jämförande studie mellan Sverige och Indonesien. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphop och pedagogik

Hiphopen kan göra oss mer kreativa, förstå komplexa meningsbyggnader och hjälpa oss att improvisera. Det säger Bettina Love, assisterande professor vid universitetet i Georgia, i sin föreläsning. Hon arbetar framgångsrikt med hiphop som pedagogiskt instrument. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Social samhörighet i musiken

Hur samspelar musik och unga människors liv? Har den rent underhållningsvärde eller har musik en annan betydelse? Forskaren Mark Rimmer har studerat ungdomars musikkonsumtion i olika städer i Storbritannien och berättar här om hur musiken påverkat dem socialt och kulturellt. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Punk i Peking

Jonas Qvarsebo och Philip Lalander berättar om sin tid som unga punkare i Norrköping. Nu har de blickat tillbaka och börjat analysera vad punken betydde för dem, och genom att göra intervjuer med punkare från tiden i "Peking" har de kommit fram till en analys om vilken roll punken har i ett samhälle. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gestaltning i rummet

Det ljudande stadsrummet

Lars Jonsson är lärare i ljudgestaltning och ljudproduktion vid Linköpings universitet och berättar om vad ljudlandskap är och om hur olika ljud kan påverka oss. Han berättar om studier av ljudet i en shoppinggalleria och om olika försök att förbättra ljudmiljöer genom att lägga till nya ljud. Inspelat den 29 mars 2016 på Vallabiblioteket i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Polarprissamtal 2016

Sjung så blir du en bättre chef

I en snabb och globaliserad värld ställs en chef idag inför många utmaningar. Kanske kan sång vara ett sätt att tackla dem? Medverkande: Hélène Barnekow, chef för Telia Sonera Sverige och Eva Hillered, låtskrivare, chef och grundare av Sångskolan på nätet. Moderator: Lisa Lindström, chef på Doberman. Inspelat den 15 juni 2016 på Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.