Titta

UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Om UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphopen och punken är två musikgenrer som vuxit från subkultur till arenaunderhållning. Men det är också två kulturuttryck som handlar om starka identitetsbyggen och samhällsengagemang. I den här föreläsningsserien hör vi bland andra artisten Jason "Timbuktu" Diakité och författaren Jeff Chang prata om klassfrågor och hur musik, politik och pedagogik hänger ihop. Inspelat på Malmö högskola den 15 och 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning : Social samhörighet i musikenDela
  1. Jag ska föreläsa om "Värderingar
    och etik i vårt musikaliska habitus".

  2. Jag ska beskriva
    konceptet "musikaliskt habitus"-

  3. -med hjälp av ett antal fallstudier
    som jag gjorde för några år sen.

  4. Först ska jag säga några ord
    om moderna teorier-

  5. -framför allt inom musiksociologin:

  6. Orsakerna till varför folk väljer viss
    musik och använder den på vissa sätt.

  7. Jag ska kritisera en del av teorierna.

  8. Därefter tänker jag säga lite
    om Bourdieus koncept habitus.

  9. Pierre Bourdieu var en fransk sociolog.

  10. Enligt Google Scholar är han
    världens mest citerade sociolog.

  11. Jag ska anpassa
    ett av hans koncept, habitus-

  12. -till hur vi tänker om musikens roll
    och musikaktiviteter i människors liv.

  13. Jag bygger på med några fallstudier-

  14. -innan jag återgår till
    hur habitus skulle kunna användas.

  15. Sen knyter jag ihop det
    med värderingar och etik generellt.

  16. Okej.

  17. Att använda och välja musik.

  18. Två tydliga linjer har dykt upp
    inom musiksociologin de senaste åren.

  19. En har jag valt
    att kalla "det fria valet".

  20. Det är en idé, som ofta framförs-

  21. -av forskare inom
    den post-subkulturella traditionen-

  22. -t.ex. Dave Muggleton
    och Andy Bennett.

  23. Idén går ut på
    att ungdomar i dag väljer musik-

  24. -på sätt som inte är knutna
    till deras livsförhållanden.

  25. De plockar upp musikformer
    och musikaktiviteter väldigt fritt.

  26. Det ingår i deras livsstilsval och
    deras medvetna identitetskonstruktion.

  27. Enligt Bennett hör detta ihop med den
    föränderliga kulturella tillhörighet-

  28. -som karaktäriserar
    dagens konsumentbaserade identitet.

  29. Det är den första teorin,
    som jag tänker ifrågasätta lite grann.

  30. Den andra framträdande teorin
    förfäktas av forskare-

  31. -som Tia Denora
    och Antoine Hennion med flera.

  32. Musiken används som en resurs-

  33. -av människor för att hantera känslor.

  34. Människor väljer musik
    genom vissa strategier-

  35. -av fri vilja och flexibelt-

  36. -som ett sätt att uppnå önskade
    tillstånd vid ett visst tillfälle.

  37. Det handlar om flexibilitet-

  38. -och hur musiken, framför allt
    enligt Denora, spelar en aktiv roll-

  39. -för att uppnå vissa mentala
    och känslomässiga tillstånd.

  40. Mitt problem med dem är
    att jag misstänker att de tonar ned-

  41. -betydelsen av historia, klass, kön-

  42. -etnicitet och lokalitet.
    De tonar ned detta i övermått.

  43. Som en konsekvens
    skapar och framhåller de i stället-

  44. -individualistiska estetiska processer.

  45. De ignorerar folks sociala kontext,
    kamratgruppens kontext-

  46. -och större sociala sammanhang
    i orimligt hög grad.

  47. För att försöka argumentera mot detta-

  48. -hämtar jag inspiration
    från ett centralt koncept-

  49. -i Pierre Bourdieus samhällsteori:
    konceptet habitus.

  50. "Habitus"
    kommer av latinets "habere" - att ha.

  51. Det försöker beskriva ett system-

  52. -av inneboende vanor och dispositioner
    som vi alla bär med oss.

  53. Och detta påverkar
    hur vi uppfattar omvärlden-

  54. -våra tänkesätt och vårt agerande.

  55. Det är nåt som vi alla tillägnar oss
    under våra liv-

  56. -genom den sociala kontext
    som vi befinner oss i.

  57. Särskilt viktigt är det Bourdieu kallar
    "primär och sekundär socialisation".

  58. Den primära socialisationen
    sker i hemmet hos familjen.

  59. Filmklippet som Bettina visade
    om musikens enkulturation i familjen-

  60. -är ett tydligt exempel
    på det här sättet att tänka.

  61. Sekundär socialisation: Här tänker
    Bourdieu främst på utbildningen.

  62. Dessa perioder i livet är avgörande
    för uppkomsten av de system-

  63. -med dispositioner som vi bär med oss.

  64. Vad menar han med termen?

  65. Jo, den är ett försök att
    överbrygga dikotomin struktur-aktör-

  66. -och att koppla ihop dem.

  67. Vi antar inte att sociala aktörer
    eller individer handlar fritt-

  68. -och flyter ovanpå de konkreta villkor-

  69. -som präglar deras liv och
    styr deras möjligheter på olika sätt.

  70. På Bourdieus typiskt krångliga
    och otillgängliga sätt-

  71. -beskriver han det som en "dialektisk
    internalisering av externaliteten"-

  72. -"och en externalisering
    av internaliteten."

  73. Det finns inga strikta regler för
    hur habitus fungerar.

  74. Oftast när Bourdieu beskriver habitus-

  75. -beskriver han det som ett spel.

  76. Och vår känsla för hur spelet går till
    är egentligen hur habitus fungerar-

  77. -hur vi handlar genom vårt habitus.

  78. Bourdieu skriver utförligt
    om "idrottsfält"-

  79. -och hur folk intar positioner
    på ett fält.

  80. "Fält" är ett annat av hans begrepp.

  81. Vi talar alltså inte om-

  82. -en strikt och formell struktur-

  83. -utan om nåt som har
    en inneboende flexibilitet.

  84. Det är en förklaring av handlingar
    som inte kan förklaras-

  85. -vare sig av den mekanistiska
    sociologismens yttre determinismer-

  86. -eller av den spontana
    subjektivismens inre determinismer.

  87. Det är ett försök
    att komma runt den polariteten.

  88. Några saker är särskilt intressanta
    för det musikaliska habitus.

  89. En av dem är hur habitus fungerar som
    en klassificerande struktur.

  90. På basis av våra dispositioner-

  91. -klassificerar och uppfattar vi
    vår sociala verklighet på vissa sätt.

  92. Därför fungerar habitus värderande.

  93. När vi har klassificerat nåt, utvärderar
    vi det. Är det relevant för mig?

  94. På vilket sätt
    har det nån mening för mitt liv?

  95. Det är en sida av habitus
    som jag tänker belysa.

  96. Den andra har mer att göra
    med habitus som nåt förkroppsligat-

  97. -inte ett sinnestillstånd.
    Bourdieu skriver:

  98. "Tänkesätt är inte sinnestillstånd"-

  99. -"och ännu mindre en godtycklig tro
    på upprättade doktriner"-

  100. -"eller övertygelser.
    Det är ett förkroppsligande."

  101. Bourdieu är intresserad av
    hur vi rör oss-

  102. -hur vi äter, hur och när vi skrattar-

  103. -och den kroppsliga dimensionen
    av vår tillvaro.

  104. Det är särskilt värdefullt när vi talar
    om musikens roll i människors liv.

  105. Det är nu jag föreslår
    tanken på ett musikaliskt habitus.

  106. Vad skulle det göra? Jo,
    det skulle rikta vår uppmärksamhet-

  107. -mot blandningen av sociala
    och personliga faktorer-

  108. -som samverkar
    med musikaliska erfarenheter-

  109. -och människors livsvillkor
    generellt sett.

  110. Det är ett försök
    att koppla ihop alla faktorer.

  111. I fråga om de två dimensioner
    som jag just talade om-

  112. -klassificering och utvärdering-

  113. -så får man fråga sig: Hur väljer
    och värderar folk olika slags musik?

  114. Hur skulle det kunna kopplas till
    en långsamt ackumulerad disposition?

  115. För det andra:
    Hur kan vår uppfattning om musik-

  116. -som en primärt kroppslig upplevelse-

  117. -påverkas av vår idé om habitus?

  118. När vi tänker oss
    ett musikaliskt habitus-

  119. -vore det dumt att särskilja det
    från Bourdieus habitus.

  120. Vissa faktorer
    som påverkar vår inställning till musik-

  121. -är inte nödvändigtvis
    kulturella eller musikaliska.

  122. Genom mina exempel kommer ni
    förhoppningsvis förstå vad jag menar.

  123. Efter den korta, teoretiska inledningen
    tänker jag fortsätta.

  124. Jag ska berätta lite om min forskning.

  125. Det här var min forskning
    inför doktorsexamen för några år sen-

  126. -ett etnografiskt forskningsprojekt
    i nordöstra England.

  127. Det rörde främst ungas engagemang
    i musikgrupper och musikverksamhet.

  128. Ur det uppkom en rad andra frågor
    som egentligen är viktigare i dag.

  129. Hur fungerar musik
    och musikaktiviteter i ungdomars liv?

  130. Hur ger ungdomar musiken mening?

  131. Vad blir följden när man vill
    engagera ungdomar i musikaktiviteter?

  132. Jag gjorde fyra fallstudier.

  133. Ett kommunalt bostadsområde,
    som jag ska berätta om i dag:

  134. Byker i Newcastle.

  135. En by på landet i Northumberland
    i nordöstra England, Wooler.

  136. De två andra fallen
    hinner jag inte ta upp i dag.

  137. Här har vi fallstudie nr 1.
    Det här är Byker Wall-

  138. -en imponerande fasadlänga,
    tycker säkert ni också.

  139. Byker byggdes på 70-talet då området
    sanerades och gamla radhus revs.

  140. Som ni kan tänka er ger väggen
    ett geografiskt sammanhang-

  141. -åt Byker.

  142. Och det gav även de unga som bodde
    i Byker ett geografiskt sammanhang.

  143. De liknade de "zip code kids"
    som Bettina talade om tidigare.

  144. Det bodde liknande "postnummer-
    ungar" i det här bostadsområdet.

  145. Från 70-talet och fram tills i dag
    har Byker varit en arbetarstadsdel.

  146. Större delen av männen
    har arbetat inom den tunga industrin-

  147. -omkring floden Tyne.

  148. Området har en stolt varvshistoria-

  149. -som forskaren Anoop Nayak
    har skrivit om.

  150. Det gav invånarna "arbete för livet"-

  151. -"maskulint kamratskap och stolthet
    över sitt hantverk eller slit."

  152. Bilden har förändrats. Sen 80-talet
    har den tunga industrin minskat.

  153. Det har lett till flera sociala problem:
    hög arbetslöshet-

  154. -brottslighet, drogmissbruk.

  155. Detta påverkade i hög grad
    ungdomarna i området.

  156. Enligt ny statistik är Byker ett av de
    200 mest missgynnade områdena-

  157. -av över 32 000
    områden i Storbritannien-

  158. -så Byker är märkbart missgynnat.

  159. Skolresultaten är under genomsnittet.

  160. Många har rätt till gratis skolmat-

  161. -vilket är en proxyvariabel
    för föräldrarnas ekonomiska situation.

  162. Trots de många problem
    som finns i området-

  163. -är kontinuiteten hög bland invånarna.

  164. Bygget av Byker Wall fasades in-

  165. -så att granngemenskapen
    kunde bibehållas.

  166. Familjerna här
    känner varandra sen länge-

  167. -och efternamnen i området
    är inflytelserika och betyder nånting.

  168. Därför är människor i Byker,
    "bykeriterna" som de kallar sig-

  169. -mycket stolta över sin stadsdel.

  170. De ungdomar som jag inriktade mig på
    var Bykers unga män.

  171. Det var de som gav mest synbara
    och spektakulära uttryck-

  172. -åt sitt musikengagemang.

  173. Det hade varit svårt för mig som man-

  174. -att studera områdets unga kvinnor,
    tror jag.

  175. Bland de unga männen fanns en
    stark känsla av äganderätt till området.

  176. De hade problem hemma och ibland en
    svår relation till föräldrarna.

  177. De hade ofta dåliga skolresultat
    och dåliga utsikter till jobb.

  178. De hamnade ofta i bråk med polisen.

  179. Livet i bostadsområdet var hårt,
    så att vara tuff värderades högt.

  180. Jag måste nämna
    att Newcastle redan har ett rykte-

  181. -om sig i Storbritannien
    att vara en hård stad.

  182. Det kanske beror
    på kopplingen till tung industri-

  183. -men staden är känd för att vara tuff.
    Folk går rakt på sak.

  184. Männen är hårda och bär ofta
    för lite kläder när det är kallt-

  185. -för att visa
    hur tuffa och uthålliga de är.

  186. Det hade begåtts kniv- och vapenbrott
    i området strax innan jag kom dit.

  187. På grund av droger, sas det.

  188. Därför rörde sig ungdomarna alltid
    i grupp för att vara trygga.

  189. Det spelade in
    när det gällde deras musikvanor.

  190. De lyssnade ofta på musik.

  191. Musik användes som en ljudvägg
    vid andra aktiviteter-

  192. -men de lyssnade även gemensamt
    på ett mer koncentrerat sätt.

  193. De unga männen
    hade en "gör det själv-attityd"-

  194. -till att lära sig, lära ut, utöva,
    spela in och framföra musik.

  195. De gjorde och bytte inspelningar
    med varandra.

  196. En stor del av deras sociala liv var att
    gå på klubbar för att lyssna på musik-

  197. -trots att de flesta var under 18.

  198. Intressant nog lyssnade de mest
    på blandband, gjorda av vänner-

  199. -som antingen var rappare eller DJ.

  200. De hade
    en ganska ensidig musiksmak-

  201. -som var väldigt smal.

  202. De gillade inte rock eller punk.

  203. De gillade inte hiphop heller,
    vilket jag ska tala mer om.

  204. Den ensidiga smaken berodde nog på
    att musiken fyllde en viktig funktion.

  205. Den visade vilka
    som tillhörde Byker-gänget och inte.

  206. Den var en gränsmarkör.

  207. Det var värdefullt och
    lät dem uppfatta sig själva på ett sätt-

  208. -som övervann deras sociala stigma
    i förhållande till andra unga.

  209. Det fick dem att känna tillhörighet.

  210. Musikaktiviteterna handlade egentligen
    främst om sociala band-

  211. -och deras relationer till varandra.

  212. Det återspeglade-

  213. -Byker i ett vidare perspektiv,
    som jag redan har visat.

  214. Det återspeglade arbetarklassens
    socialitet rent generellt-

  215. -och var en jakt på ömsesidigt stöd,
    fysisk trygghet, som jag nämnde-

  216. -och underhållning,
    när det var ont om sådan.

  217. Uppfattningen om kollektivitet
    ingick även-

  218. -i den musik som de skapade.

  219. Den fanns i ropen, "shoutouts",
    till vänner och andra likasinnade-

  220. -som pepprade inledningarna
    till musikstyckena som de framförde.

  221. Musikstilen
    kallade de för "new monkey".

  222. Jag hade aldrig hört talas om den,
    och det har nog inte ni heller.

  223. New Monkey är namnet på en klubb
    i närbelägna Sunderland.

  224. Männen uppkallade musikgenrerna
    efter den klubb där de spelades.

  225. New monkey är egentligen...
    Det kan också kallas "mákina"-

  226. -vilket är en elektronisk dansmusik-

  227. -ursprungligen från gayklubbar
    i Spanien och Italien.

  228. Ungdomarna i Byker har gjort musiken
    ljudmässigt tätare.

  229. Den har ett högt tempo.

  230. Det är en blandning av bouncy techno,
    acid house-

  231. -och andra kommersiella danssound-

  232. -ackompanjerat av en snabb ström-

  233. -av rim som framförs
    av en eller flera rappare på plats.

  234. De flesta människor gillar det inte,
    det gjorde definitivt inte jag.

  235. Jag skulle helt enkelt inte
    välja den typen av sound.

  236. Enligt musikjournalisten
    Simon Reynolds kan många låtar-

  237. -i subgenren acid och techno jämföras
    med umpa umpa-musik eller klezmer.

  238. Han menar
    den rytmiska moduleringen.

  239. Genren ogillades dessutom av
    de flesta andra ungdomar i regionen.

  240. Droger förekom i den här miljön.
    Ecstasy var vanligt.

  241. Det gällde särskilt
    på klubben New Monkey-

  242. -där ungdomarna var ute
    efter en intensivare stämning.

  243. Det var en farlig miljö. Under
    min fallstudie inträffade ett dödsfall.

  244. Det var också svårt för unga män
    från Newcastle att åka till Sunderland-

  245. -p.g.a. fiendskap mellan "mackems" i
    Sunderland och "geordies" i Newcastle.

  246. Det var vanligt med slagsmål
    mellan personer i New Monkey-miljön.

  247. Men lojaliteten var tydlig.

  248. Unga hade new monkey-tatueringar.

  249. På den här hemsidan ser vi att nån
    ser new monkey som sin religion.

  250. Hur börjar man då lyssna
    på new monkey?

  251. Med utgång i vad jag har sagt
    lägger Bourdieu tyngdpunkten-

  252. -på tidiga erfarenheter.

  253. Habitus påverkas i hög grad av dessa.

  254. Så hur såg de här unga männens
    musiksocialisation ut?

  255. När jag talade med dem, avslöjade de-

  256. -en stor brist på meningsfulla
    musikerfarenheter hemifrån.

  257. Det fanns sällan instrument i hemmet
    eller tillfällen då musik brukades-

  258. -av en föräldrafigur.

  259. Visst fanns det musik på tv och i radio-

  260. -men det var sällan man spelade musik
    för att verkligen lyssna.

  261. 15-årige Carl säger:
    "Det fanns ingen musik för oss då."

  262. James, 20 år: "Topplistorna fanns ju,
    men det var nog allt."

  263. Skolan och skolans musik förkastades
    också av de här unga männen.

  264. Tony säger:
    "Jag hatade musiken i skolan."

  265. "Jag gillade faktiskt inte skolan",
    säger Steve.

  266. De introducerades
    till subgenren new monkey-

  267. -av vänner, äldre kompisar
    och släktingar.

  268. Det Paul säger här var vanligt.
    De flesta gillade först inte musiken-

  269. -men de lyssnade om och om igen
    tillsammans med vänner.

  270. De vande sig vid den och blev
    därefter anhängare, kan man säga.

  271. Jag ville gärna veta vad new monkey
    betydde för de här unga männen.

  272. Det var tyvärr inte så lätt
    att ta reda på.

  273. Jag brukade fråga
    vad de menade med "en bra låt".

  274. Då sa de
    att den måste vara "studsig" (bouncy).

  275. Eller snabb.
    "Den enda musik jag gillar är snabb."

  276. "Jag vet inte varför,
    men det är snabbare än annan musik."

  277. Och 200 BPM är verkligen snabbt.

  278. Ibland sa de
    att musiken fick dem att vilja dansa.

  279. Och dans kunde vara att bara hoppa.
    "Hur spelar ingen roll", sa Dale, 18 år.

  280. Men ibland fick jag märkliga
    och väldigt avslöjande svar.

  281. I sitt svar här
    knyter Carl ihop musiken-

  282. -med fotboll och självförtroende,
    när han säger:

  283. "Ibland är rytmen
    som att spela fotboll."

  284. "Om jag spelade så,
    skulle jag nog spela bättre"-

  285. -"därför att det ger mig
    större självförtroende."

  286. Det är intressant,
    så jag ska gå in lite mer på det.

  287. Det här kan ses som det Tia Denora
    kallar "musikens aktiva karaktär":

  288. Hur musiken kan forma oss
    och skapa en viss sorts erfarenheter.

  289. Men det avslöjar också
    musikens djupare mening för Carl:

  290. Hur det anknyter till det musikaliska
    habitus klassificering och utvärdering.

  291. Därför att det
    som Carl faktiskt ger uttryck för här-

  292. -är en värdering av musiken som
    en fysisk förmåga och ett hantverk.

  293. Och detta sammanfattas i fotboll,
    nåt som har stor betydelse-

  294. -för många ungdomar
    i nordöstra England.

  295. I sitt svar på min fråga tar han upp-

  296. -det jag kallar "new monkeys
    fysiska och solidariska egenskaper".

  297. För honom är musiken
    förknippad med nånting fysiskt-

  298. -som ger självförtroende.

  299. Och han förknippar det här
    med musikens ljudegenskaper.

  300. Rytmen ger honom
    en lust att vilja spela.

  301. Det är en fysikalisk förståelse
    på hög nivå.

  302. Här finns en sorts känslighet-

  303. -som så att säga dubbelfiltreras
    genom ett utvärderande ramverk.

  304. Det påminner om områdets förflutna,
    värdet av hantverket och slitet-

  305. -symboliserat av fotboll för honom.
    Det beskriver även hans livsvillkor.

  306. Vissa typer av fysiska egenskaper
    värderas högt här-

  307. -eftersom man undviker fara och
    kan röra sig tryggt i bostadsområdet.

  308. Jag ska ta upp en annan koppling
    till att det fysiska prioriterades-

  309. -i relation till musiken.

  310. När jag frågade de unga männen
    om de ofta talade om musik-

  311. -så verkade det inte så.

  312. De lyssnade, men talade inte om den.

  313. Inställningen var snarare: "Varför prata
    om musiken, om man spelar den?"

  314. "Vad ska vi prata om?"

  315. De unga männen kunde vinna status
    och respekt hos sina kamrater-

  316. -genom att erbjuda musik
    eller musikaktiviteter.

  317. De kunde ordna en konsert,
    vara DJ, rappa, göra ett blandband-

  318. -eller gå
    på ett evenemang med vänner.

  319. Viktigt för de unga männen
    var även lokaliteten-

  320. -och musikens ursprung.

  321. Då menar jag inte
    gayklubbarna i Spanien och Italien-

  322. -utan om deras känsla
    att musiken kom från där de bodde.

  323. De föredrog i hög grad lokala artister.

  324. Carl säger: "Rappare från London
    är inget bra jämfört med våra."

  325. "De är så långsamma.
    Jag gillar snabba rappare."

  326. "Det är annorlunda här.
    Musiken har mer melodi."

  327. "Har du hört nåt liknande
    nån annanstans ifrån?"

  328. "Ja, det är rena skräpet",
    berättar Jamesy för oss.

  329. Och när jag frågar Danny om artisterna
    är från trakten, säger han:

  330. "Ja, de är från Sunderland,
    Newcastle och Gateshead."

  331. Det var tydligt att musikens
    och artisternas geografiska ursprung-

  332. -spelade en stor roll för
    hur musiken värderades.

  333. Temat "hantverk och slit",
    som kännetecknade Byker generellt-

  334. -visade sig även i
    hur de unga såg på musikskapande.

  335. Det fanns
    en sorts anpassad traditionalism-

  336. -och ekon av ett slags lärlingskap.

  337. Om att vara DJ sa de till exempel:
    "Man måste "cutta" på rätt ställe."

  338. "Man får inte göra nåt knäppt
    med skivorna eller så."

  339. James: "En DJ måste vara skicklig
    och jobba hårt."

  340. När de talade om de bästa artisterna
    fick jag en tydlig känsla av-

  341. -att det fanns en mall,
    som man inte skulle avvika från.

  342. Paul säger så här om att rappa:
    "Vissa saker kan man bara inte säga."

  343. "Alla rappare
    får lära sig av andra rappare"-

  344. -"så man säger ju deras ord,
    fast det får inte vara i samma ordning."

  345. Det är inte kreativitet
    och att uttrycka sig själv som betonas-

  346. -utan man måste följa vissa, fastställda
    normer och göra allt på rätt sätt.

  347. Vi återgår till ett tidigare tema:
    att lyssna flexibelt-

  348. -och påverka humöret genom musik.

  349. Märkte jag nåt av detta
    hos ungdomarna i Byker?

  350. Nej, inte alls.
    Jag hittade ingen flexibilitet-

  351. -när det gällde att använda musik
    för att påverka sinnesstämningen.

  352. "Lyssnar du på musik för att
    ändra humör?" frågade jag. "Nej."

  353. "Lyssnar du
    både när du är glad och ledsen?"

  354. "Ja, det spelar ingen roll."

  355. Alan: "Vissa låtar
    får en att komma ihåg festerna"-

  356. -"och stämningen på festerna."
    Och Dale säger:

  357. "Ibland när jag lyssnar, minns jag
    det förflutna och en vän som var rolig."

  358. Musiken kan alltså sägas ha påverkat
    de subjektiva erfarenheterna.

  359. Det skedde för att delvis
    lösa upp subjektet och individen-

  360. -och skapa det kollektiva medvetande
    som de tillhörde-

  361. -och som de fick tillgång till
    genom musiken.

  362. Jag ska sammanfatta
    det jag har sagt hittills.

  363. Det musikaliska habitus
    karaktäriseras här av vissa saker.

  364. En är en ovanligt hög grad
    av likformighet-

  365. -men det gällde
    de flesta aspekterna i männens liv:

  366. Fattigdom, stigma, utsikter. Det
    fanns kopplingar till Bykers förflutna-

  367. -när det gäller lokalitet,
    lokal identitet, revirtänkande o.s.v.

  368. Det fanns en stark identitetsskapande
    funktion och känsla av äganderätt-

  369. -som definierade gruppen
    och förkastade det stigma-

  370. -som de ofta erfor
    från andra ungdomar.

  371. De ljudmässiga och estetiska
    egenskaperna hos musiken-

  372. -tolkades som gränsmarkörer.

  373. Nu övergår vi till fallstudie nr 2.
    Bilden är en helt annan i Wooler.

  374. Det är en helt annan typ av plats,
    ca 45 minuters bilresa från Newcastle.

  375. Det är en vacker liten marknadsstad
    med stenhus ute på landet.

  376. Den är inte särskilt missgynnad socialt,
    utan ligger nånstans i mitten.

  377. Lokalborna är bönder,
    vilket "Wooler" antyder ("wool" - ull).

  378. Där bor även kontorsarbetare.

  379. Traktens skolor
    ligger över genomsnittet-

  380. -och många ungdomar
    vill gå på universitetet så småningom.

  381. Jag tillbringade en del tid i Wooler,
    med ungdomarna där.

  382. Jag frågade samma saker som i Byker:

  383. Hur såg musiksocialisationen ut?
    Fanns det musik i hemmet?

  384. Ja, Alice säger så här:

  385. "Mamma spelade piano,
    så när jag var sju lärde jag mig spela."

  386. 14-årige Alex:
    "Min familj är stolt över mig."

  387. "De gillar att jag sysslar med musik och
    inte fotboll."

  388. "De vill att jag ska göra
    konstnärliga saker."

  389. Även skolan skilde sig från Byker.

  390. Craig säger:
    "Vi sysslar oftast med att komponera."

  391. "Det är jättekul att komponera."

  392. Eller: "Musiken i skolan är toppen.
    Det känns som frihet, inte lektioner."

  393. De här ungdomarna
    var engagerade i skolan-

  394. -på ett sätt
    som ungdomarna i Byker inte var.

  395. När jag frågade om deras musikvanor
    var variationen bland unga större här-

  396. -än vad som var fallet
    i det ganska likformiga Byker.

  397. De hade bredare smak
    och en bredare estetisk repertoar-

  398. -och olika sätt att närma sig
    och värdera musik.

  399. Alex säger:
    "Musik är inspiration och allt möjligt."

  400. "Det finns inget som säger
    varför jag lyssnar på nånting."

  401. De föredrog att lyssna på musik
    ensamma och i lugn och ro.

  402. Jake: "Det är ett sätt att koppla av
    och bara sätta sig ner och lyssna."

  403. De egenskaper hos musiken
    som de prioriterade-

  404. -var ljudmässiga och estetiska-

  405. -snarare
    än textmässiga representationer.

  406. Craig säger: "Texten är inte så viktig.
    Jag gillar melodiska sånger."

  407. "Jag lyssnar alltid på själva takten."

  408. När jag frågade om andra ungdomar
    som följde vissa subgenrer eller stilar-

  409. -i sitt sätt att klä eller uppföra sig,
    sa exempelvis Jake:

  410. "De vill visa nåt,
    men det verkar konstigt."

  411. "Det är inte det
    som musik handlar om."

  412. Okej... Tack ska du ha, Jake.

  413. Det här visar ett annat
    förhållningssätt som återspeglades-

  414. -bland många av ungdomarna
    i Wooler.

  415. Habitus här är annorlunda.

  416. Det kännetecknas av mindre
    likformighet, men det finns mönster.

  417. Estetiska ljudegenskaper var viktigare-

  418. -än textmässiga egenskaper.

  419. Mindre identitetsskapande. Musik
    hade inget med identiteten att göra.

  420. Större flexibilitet, större repertoar,
    mer omdöme o.s.v.

  421. Musiken sågs ofta
    som ett sätt att uttrycka sig själv-

  422. -för frihet, rörlighet och valfrihet.

  423. Och så såg de här ungdomarnas liv ut
    också ur många aspekter.

  424. De kunde välja: "Vilket universitet
    ska jag gå på? Vad ska jag bli?"

  425. Musik sågs ofta
    som ett ämne att vara bra i-

  426. -för att imponera på lärare och familj.

  427. Det fanns en stark koppling mellan
    musiken och en formell utbildning.

  428. Och relationen till musik
    var mer individuell.

  429. Det var färre berättelser
    om att lyssna i grupper-

  430. -eller att skapa musik tillsammans.

  431. Är konceptet "musikaliskt habitus"
    användbart här? Tja...

  432. Jag tycker att det uppmärksammar
    grunderna eller basen-

  433. -för hur människor värderar musik
    och musikrelaterade aktiviteter.

  434. Det visar hur detta påverkas av folks
    allmänna livsvillkor och intressen.

  435. Det ger oss chansen att se-

  436. -hur musikens och soundets
    viktigaste egenskaper-

  437. -kan kopplas till allmänna kroppsliga
    dimensioner i människors liv:

  438. En förkärlek för "snäll"
    och sensuell musik-

  439. -i motsats till en motvilja mot detta,
    förkroppsligat av männen i Byker.

  440. Det ger oss även chansen att skapa
    en syntes av dikotomin struktur-aktör.

  441. Det tillåter indeterminism. Folk måste
    inte göra nåt p.g.a. en erfarenhet-

  442. -men vi kan se hur vissa mönster
    och tendenser formas.

  443. Det kan peka på troliga preferenser-

  444. -för en erfarenhet framför en annan.

  445. Det gör att vi kan förklara
    varför det skiljer sig så mycket i-

  446. -hur olika socialklasser, etniciteter
    och grupper engagerar sig i musik.

  447. Även om det här är väldigt komplext.

  448. Innan jag sammanfattar vill jag
    koppla det här till musikpedagogiken-

  449. -eftersom min forskning
    handlade om musikgrupper.

  450. Många ungdomar i Byker och Wooler
    deltog i olika musikprojekt.

  451. I Wooler tog det formen
    av steelbandet "Steel Quake".

  452. Projektet blomstrade.
    Det fanns en kölista med väntande-

  453. -och de hade varit
    på Trinidad för att tävla.

  454. Det här underlättades nog
    av öppenheten-

  455. -hos de ungas musikaliska habitus.

  456. Jake berättar
    att en musiker dök upp i skolan och sa:

  457. "Vem vill spela på oljefat?"

  458. "Jag tänkte att jag skulle prova.
    Jag var öppen för all sorts musik."

  459. Det är typiskt för en viss öppenhet
    inför musikrelaterade aktiviteter.

  460. Så gick det inte alls till i Byker.
    Där misslyckades faktiskt ett projekt-

  461. -på grund av
    att de inriktade sig på hiphop.

  462. Valet styrdes av kunskaperna
    och intresset-

  463. -hos de musiker som arbetade där.

  464. Det krockade totalt
    med ungdomarnas känsla-

  465. -för sina egna kulturella värdesystem.
    Därför säger Carl:

  466. "Jag kan nog inte syssla med annan
    musik, för jag är engagerad i den här."

  467. Här handlar det bland annat
    om kulturell respekt-

  468. -och möjligen om symboliskt våld.

  469. Ett tidigare projekt i Byker
    hade lyckats.

  470. Det hade anpassats mycket mer-

  471. -till de musikaliska värderingar
    som redan fanns.

  472. Det här bör inte förvåna nån,
    med tanke på Bourdieus teori.

  473. Han säger
    att våra liv styrs av starka intressen.

  474. De intressena påverkar även
    människors musikaliska liv.

  475. Intressena är "det människor investerar
    och den mening de ger"-

  476. -"klassificeringssystemen
    genom att använda dem."

  477. "Det är mycket mer
    än 'intresse' i vanlig mening."

  478. "Det är hela deras sociala tillvaro,
    allt som definierar idén om dem själva."

  479. Variationerna i det musikaliska habitus
    som jag har talat om-

  480. -är mer än bara
    en rad mer eller mindre jämförbara...

  481. ...infall i relation
    till en eller annan genre.

  482. Det handlar om mycket mer.

  483. De avslöjar djupare intressen-

  484. -värderingar
    och t.o.m. moraliska ståndpunkter.

  485. Det är ingen ny tanke.

  486. Popkritikern Simon Frith skriver:
    "Att uppskatta musik är till sin natur"-

  487. -"en identifikationsprocess."

  488. "Och den estetiska responsen
    är implicit ett moraliskt samtycke."

  489. Musiken i en social kontext-

  490. -har berörts av en rad
    andra forskare på olika områden.

  491. Musikvetaren John Blacking
    skriver att "musikvanorna"-

  492. -"har primära roller i föreställningen
    om sociala verkligheter."

  493. Eller Wayne Bowman:

  494. "Kopplingen mellan musikaliska och
    sociala problem är grundläggande."

  495. Georgina Born har skrivit
    om musikens förmåga att-

  496. -"utkristallisera och möjliggöra"-

  497. -"framväxande former
    av sociokulturell identitet."

  498. Och det har vi fått höra
    under konferensens gång.

  499. Men än en gång:
    Musiken uttrycker i sig själv-

  500. -både grupprelationer
    och individualitet-

  501. -enligt vilka etiska koder
    och sociala ideologier kan förstås.

  502. Musik är inte ett sätt att uttrycka
    idéer, utan ett sätt att leva ut dem.

  503. Jag ska sammanfatta.

  504. Det jag har talat om pekar på
    att musik är centralt för identiteten-

  505. -och för en etik rent allmänt.

  506. Vi kanske till och med måste tänka
    i termer av musikaliska ontologier:

  507. Sätt att vara i relation till musik
    och musikaktiviteter som skiljer sig åt.

  508. Det omfattar även åtaganden
    och engagemang-

  509. -när det gäller vad som är värdefullt
    och hur ett gott liv ser ut.

  510. Dessa frågor har stor betydelse
    för musikpedagogiken.

  511. Jag har nyligen forskat lite grann-

  512. -om den engelska varianten
    av modellen "El Sistema":

  513. Klassisk musik
    med låg- och mellanstadiebarn.

  514. Vissa av de här lärdomarna
    måste vi ta till oss.

  515. Olika musikformer
    bär med sig klara betydelser.

  516. Att tillhandahålla dem möjliggör
    vissa typer av moraliskt engagemang.

  517. Det gäller på kroppslig nivå,
    men även för hur man försöker-

  518. -relatera till och engagera sig i
    redan befintliga kulturella miljöer.

  519. "Gör det själv-musiken"
    kan innebära vissa svårigheter-

  520. -för musiklärarna.

  521. Ett särskilt mottagligt förhållningssätt
    behövs i den här kontexten.

  522. Det var nog mina slutord. Tack.

  523. Översättning: Lotta Almqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Social samhörighet i musiken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur samspelar musik och unga människors liv? Har den rent underhållningsvärde eller har musik en annan betydelse? Forskaren Mark Rimmer har studerat ungdomars musikkonsumtion i olika städer i Storbritannien och berättar här om hur musiken påverkat dem socialt och kulturellt. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Musik > Musikanvändning och påverkan
Ämnesord:
Musik, Musikpsykologi, Musiksociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphop är min kunskapskälla

Hiphopen förmedlar en väldigt tydlig bild av samtiden, menar Jason ”Timbuktu” Diakité i denna föreläsning. Som musikform har hiphop ofta ett unikt klassperspektiv och förmedlar personliga erfarenheter som väldigt få andra konstformer gör. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

En multikulturell stormakt

Hiphopen är en global handelsvara och en multikulturell rörelse som förändrar det amerikanska samhället i grunden, och den amerikanska drömmen symboliseras idag av Jay-Z och Beyoncé. Det menar författaren och professorn Jeff Chang, som här berättar om det politiska läget i USA och om hiphopen som musikrörelse. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Punkens politiska resa

Som politisk rörelse var punken glidande, såväl anti-rasistisk som rasistisk beroende på artist och rörelse. Men punken var alltid emot systemet. Om detta berättar Matthew Worley vars specialitet är punkgenren Oi, känd för sina kopplingar till fotboll och arbetarklassideal. Worley är professor i historia vid Readings universitet. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Mobilisera generation hiphop

Hur ser aktivismen ut idag? Sociologen Andreana Clay, som varit engagerad i bland annat Occupy, gör analyser om samtidens politiska rörelser. En av hennes poänger är att medborgarrättsrörelser förr ofta var ledda av en karismatisk talare. Idag är aktivismen främst en gräsrotsrörelse. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Att läsa raplyriken

Sexism och jämställdhet är två av de vanligaste ämnena bland kvinnliga rappare i Sverige. Det berättar Kalle Berggren som har skrivit avhandlingen ”Reading rap”. Genom att studera svensk hiphoplyrik har Kalle Berggren synat representationen av genus, klass och sexualitet inom musikgenren. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Graffiti - kriminellt snyggt

Ska vi se graffitin som konst eller ett kriminellt dåd? Det är en av samtidskonstens eviga frågor. Jacob Kimvall är gatukonstnären som blev konsthistoriker. Här berättar han om hur samhällets uppfattningar om graffitin förändrats genom tiderna. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Punkens identitetsmarkörer

Punk är inget man blir, det är något man är. Det var en av sakerna som sociologen Erik Hannerz kom fram till när han gjorde intervjuer med punkare i en jämförande studie mellan Sverige och Indonesien. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphop och pedagogik

Hiphopen kan göra oss mer kreativa, förstå komplexa meningsbyggnader och hjälpa oss att improvisera. Det säger Bettina Love, assisterande professor vid universitetet i Georgia, i sin föreläsning. Hon arbetar framgångsrikt med hiphop som pedagogiskt instrument. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Social samhörighet i musiken

Hur samspelar musik och unga människors liv? Har den rent underhållningsvärde eller har musik en annan betydelse? Forskaren Mark Rimmer har studerat ungdomars musikkonsumtion i olika städer i Storbritannien och berättar här om hur musiken påverkat dem socialt och kulturellt. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Punk i Peking

Jonas Qvarsebo och Philip Lalander berättar om sin tid som unga punkare i Norrköping. Nu har de blickat tillbaka och börjat analysera vad punken betydde för dem, och genom att göra intervjuer med punkare från tiden i "Peking" har de kommit fram till en analys om vilken roll punken har i ett samhälle. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Världsröstdagen 2016

Sångaren, rösten och näsan

Johan Sundberg, professor emeritus i musikakustik, berättar om sin forskning kring näsans viktiga roll för rösten och sångarens ljudning. Han bjuder på en resa genom näsans anatomilandskap och visar hur en hemmasnickrad mässingsnäsa kan ljuda. Inspelat den 16 april 2016 på Operahögskolan, Stockholm. Arrangör: Ideella föreningen World Voice.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Rivaliserande divor

Hélène Ohlsson som är doktorand i teatervetenskap vid Stockholms universitet föreläser om Jenny Lind och Emilie Högqvist. De var båda lysande stjärnor inom operan respektive teatern under 1830- och 1840-talen. Ohlsson berättar om de olika typer av femininitet de representerade, deras rivalitet och karriärval. Inspelat den 30 september 2015 på Kungliga Operan i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.