Titta

UR Samtiden - Alkohol och våld

UR Samtiden - Alkohol och våld

Om UR Samtiden - Alkohol och våld

Hur ser sambandet mellan alkohol och våld ut? Konferens där de senaste rönen inom området presenteras. Studier visar att unga människor löper större risk att bli indragna i gatuvåld när de har druckit alkohol. Alkohol förekommer också ofta i samband med våld i nära relationer. Inspelat den 25 november 2014 i Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Till första programmet

UR Samtiden - Alkohol och våld : KronobergsmodellenDela
  1. Kronobergsmodellen är ett begrepp
    som dykt upp den senaste tiden-

  2. -inte minst genom sociala medier,
    där Kronobergspolisen valt att synas.

  3. Där beskrivs dråpliga historier
    och även allvarliga händelser.

  4. Man anser
    att en attitydförändring måste till.

  5. Vi ska därför lyssna till
    och välkomna Scott Goodwin.

  6. Tack så mycket.

  7. Ni har nått ut och fått stor
    uppmärksamhet genom sociala medier-

  8. -där ni arbetar och verkar
    bland annat.

  9. Du ska berätta åtminstone
    en liten bit om det.

  10. Men kan du först ge en kort inblick
    i vad man bör tänka på-

  11. -när man som polis arbetar med unga?

  12. Om man stoppar ungdomar ute på stan
    är det viktigt att inte-

  13. -bara stoppa dem och hälla ut
    alkoholen och låta dem gå.

  14. Det ska man inte göra.

  15. Kronobergsmodellen har olika steg och
    det är brottsförebyggande åtgärder.

  16. Om man tar alkoholen
    och låter ungdomarna gå-

  17. -och de tänkt dricka under kvällen
    kan de lätt skaffa ny alkohol.

  18. Det är viktigt
    att göra nånting med ungdomarna.

  19. Föräldrarna ska spela den rollen.
    Vi ser till att de agerar.

  20. Ibland är det ett svårt arbete,
    men det är viktigt.

  21. Du ska få berätta mer om det.

  22. Kronobergsmodellen-

  23. -är hur polisen i Kronobergs län
    jobbat på två olika fronter-

  24. -när det gäller våld
    och alkoholkonsumtion bland unga.

  25. Dels mot langning, dels mot
    ungdomarna som köper alkohol.

  26. Det nya vi har börjat göra
    är att öppna en tredje front-

  27. -och det är en attitydförändring
    bland unga och föräldrar.

  28. Jag ska prata om det nu.

  29. Jag vill först visa
    hur stort langning är.

  30. Många vet att det langas-

  31. -men jag som polis hade förut
    ingen aning om hur stort det är.

  32. Den första bilden jag ska visa
    är på nåt vi kallar Systemrummet.

  33. Ni förstår snart varför.

  34. En man hade en affär
    och han hade alkohol bakom affären.

  35. Han kallade det för en whiskyklubb
    och sålde till medlemmar i klubben.

  36. Det är några bilder på
    hur det såg ut vid tillslaget.

  37. Vi kunde inte bevisa
    att mannen sålde till ungdomar.

  38. Men han dömdes
    till olovlig grov alkoholförsäljning.

  39. Han dömdes
    till fyra månaders fängelse.

  40. Det högsta straffet för grov olovlig
    alkoholförsäljning är sex år.

  41. Det var hans medlemskort.
    Känner ni igen det?

  42. Alla som köpte fick ett medlemskort.

  43. De kunde komma till honom och köpa.
    Här är baksidan av kortet.

  44. Polisens logo och hans telefonnummer
    att ringa vid behov.

  45. Så vi var väldigt intresserade
    av att ta bort honom från marknaden.

  46. Det var vårt första fall
    i ungdomsgruppen-

  47. -när vi skulle komma in i arbetet
    med alkohol och ungdomar.

  48. Där är medlemslistan.
    Det är guld för en utredare.

  49. Man hade alla vittnen
    med telefonnummer och adress.

  50. Från nästa fall har jag ingen bild,
    för vi har inget beslag.

  51. Det är viktigt att komma ihåg
    detta med beslag.

  52. En kvinna och en man sålde. Under 15
    månader hade de fört in 10 000 l öl-

  53. -nästan 3 000 l vin
    och 1 500 l sprit.

  54. De sålde enbart till ungdomar,
    tretton år och uppåt.

  55. Hon erkände
    600 försäljningstillfällen.

  56. Det är en väldigt låg siffra.

  57. Men både hon och mannen dömdes.

  58. Hon dömdes till två års fängelse.
    Det tyckte vi var jättebra.

  59. För ett högre straff måste man bevisa
    att försäljningen är yrkesmässig-

  60. -och inriktad mot ungdomar.

  61. Just då var det högsta straffet
    nånsin för en langare i Sverige.

  62. Vi var väldigt nöjda, för vi vill
    komma upp till ett bra straff-

  63. -mot langare för att avskräcka
    de som håller på med det.

  64. I det fallet sålde hon
    en liter vin för 25 kr.

  65. De andra langarna blev jätteglada
    när hon försvann.

  66. De sålde för 30 kr,
    så vi tog bort deras konkurrens.

  67. Men vi fortsatte jobba.
    Tingsrättens bedömning i fallet-

  68. -och det passar väldigt bra här...

  69. De fick alltså två års fängelse.

  70. Nästa fall är en kille
    vi döpt till Leveranskillen.

  71. En man sålde från affären,
    en kvinna från lägenheten-

  72. -och vi har en kille som kör runt
    och tar upp beställningar.

  73. Han kör ut, plockar upp ungdomar, gör
    affärer i bilen och släpper av dem.

  74. Då är det svårare
    för polisen att spana på dem.

  75. Men sen vi började komma in i detta
    spanar vi inte så mycket.

  76. Vi tar den första ungdomen
    från langaren-

  77. -och kan utreda på ett annat sätt.

  78. Så vi spenderar inte veckor
    på att spana.

  79. Därför har arbetssättet
    blivit så framgångsrikt.

  80. Jag ska berätta mer snart.

  81. Här är mannens dubbelgarage.

  82. Han körde in, lastade på
    och körde ut igen.

  83. Om man tittar i skåpen
    ser man att han har öl.

  84. I skåpen här uppe finns vodka.

  85. Det är en översiktsbild i polishuset.

  86. Alkoholen såldes
    till trettonåringar och uppåt.

  87. Tänk på vad alkoholen gör på stan.

  88. Vi har hört våra forskare
    berätta vad alkohol gör med unga.

  89. Jag som med mina kollegor
    möter dessa ungdomar-

  90. -vet att vi ska förhindra dem
    att ta dessa saker.

  91. Därför är det viktigt att jobba
    mot de som säljer till unga-

  92. -och mot de som köper.

  93. Några andra bilder. Lessebo.
    En asylsökande sålde till ungdomar.

  94. Han fick sex månaders fängelse
    och utvisning.

  95. Rottne norr om Växjö. En tvåbarns-
    mamma sålde till vem som helst.

  96. Beslaget var i barnens sovrum.

  97. Växjö. En man sålde
    till studenter på universitetet.

  98. Mannen blev dömd
    till 2 500 kr i böter.

  99. Kvinnan där vi hittade beslag...

  100. Det var en flaska whisky
    och fem l vin.

  101. Hon blev dömd till två års fängelse.

  102. Det är inte beslag över huvud taget
    som gäller här-

  103. -utan försäljningstillfälle.

  104. Vi måste bevisa
    att de sålt detta till andra.

  105. Det är inte olagligt
    att ha det hemma-

  106. -men polisen måste bevisa
    att det är för försäljning.

  107. De kan säga att det är för eget bruk
    och det måste vi motbevisa.

  108. I det fallet stoppade vi en kille
    som sa att han köpt av mannen.

  109. Ingen annan ungdom sa nånting.
    Vi har ett försäljningstillfälle.

  110. Han miste alkoholen
    och fick böta 2 500 kr.

  111. Skärholmen.
    Vi har utbildat polis i Skärholmen.

  112. Efter två tre timmar på gatan
    hittade vi den alkoholen.

  113. Växjö centrum. Lägenheten låg
    mittemot systembolaget i Växjö.

  114. Vuxna gick åt ett håll,
    ungdomar gick åt ett annat-

  115. -och de köpte alkohol från honom.

  116. Grimslöv utanför Växjö.

  117. Mannen dömdes för 2 200 brott.

  118. Han dömdes till två och ett halvt års
    fängelse vilket skärptes till tre.

  119. Det är vi nöjda med. Han åkte två
    tre gånger i veckan till Tyskland.

  120. Ibland åkte han hem
    tio på natten, sålde slut-

  121. -och var tvungen
    att åka tillbaka nästa dag.

  122. Han omsatte över tre år
    2,2 miljoner kronor-

  123. -på att sälja alkohol till ungdomar.

  124. Braås norr om Växjö. Samma sak.

  125. Alvesta utanför Växjö. Samma sak.

  126. Araby i Växjö. Samma sak.
    Det är vanligare än man tror.

  127. Ungdomar kan få alkohol
    när som helst, hur som helst.

  128. Några gånger under tiden
    jag har jobbat på stan med unga-

  129. -och de är medvetslösa letar man
    efter föräldrarnas nummer.

  130. Då hittar vi namn på kända langare.

  131. Så de flesta ungdomar
    har några langare i telefonen.

  132. Det är viktigt
    att föräldrar vet om det.

  133. Det är bara ett axplock
    av det vi har jobbat med-

  134. -från 04-05 och upp till nu.

  135. Det är inte alla,
    men det är första fronten.

  136. Den andra fronten är unga på stan.

  137. Vi måste jobba enhetligt
    inom polisen.

  138. I Kronobergs län ville vi även
    göra nåt åt ungdomarna som köpte.

  139. Vi är ute och söker
    efter ungdomarna.

  140. Det handlar inte om att köra förbi
    en ungdom med en ölburk.

  141. Vi hoppar ur bilen och söker upp dem.

  142. Vi häller ut alkoholen, vi säger åt
    föräldrarna att hämta ungdomarna.

  143. Vi som polis har inte rätt-

  144. -att tvinga föräldrar
    att hämta ungdomarna.

  145. Men om de säger nej säger vi-

  146. -att vi skriver rapport
    till Socialstyrelsen-

  147. -om att de inte tagit ansvar
    som förälder.

  148. Då ändrar många föräldrar sin
    attityd. "Okej, då kommer vi."

  149. Det är inget tomt hot,
    för vi gör det.

  150. Vi anmäler till socialen.
    Det behöver inte göras ofta-

  151. -för glädjande nog så bryr sig
    de flesta föräldrar.

  152. Vi kör aldrig hem ungdomarna-

  153. -även om vi kan,
    för vi vill att föräldrarna agerar.

  154. De ska köra in och hämta
    eller få nån annan att göra det.

  155. Om de har druckit hemma själv
    är det inga problem.

  156. Det är inte olagligt,
    men nån måste hämta.

  157. Det kan vara en taxi som du betalar.

  158. Föräldrar får inte tro att polisen
    ska ta hand om barnen-

  159. -och köra hem dem som en taxi.

  160. Ett annat problem var
    att alkohollagen är krånglig-

  161. -och de interna reglerna
    om unga ute på stan likaså.

  162. Lagen är krånglig.

  163. Vi satt ner i ungdomsgruppen
    och gjorde ett flödesschema.

  164. Om vi stoppar nån på stan, har vi
    rätt att skriva böter och så vidare?

  165. Ni ser hur krångligt det är
    för polisen på flödesschemat.

  166. Man kan undra varför polis kan se
    unga med alkohol och köra förbi.

  167. Man vill inte göra fel.
    Man vill inte anmälas för tjänstefel.

  168. Så det är lättare att inte göra nåt.

  169. Därför gjorde vi en utbildningsinsats
    med vår polis.

  170. Samtliga poliser i länet
    fick schemat i fickformat.

  171. Om de stoppar en ungdom på stan-

  172. -kan de följa detta
    från längst upp till längst ner.

  173. Det står vilka lagar som gäller,
    vad polisen ska göra-

  174. -och vilken rapport man ska skriva.

  175. Vi fick en bra effekt på det.
    Jag ska inte dra statistiken-

  176. -men när vi jobbat med det
    i sex månader-

  177. -sjönk våldet utomhus
    bland ungdomar med 17 procent.

  178. Sundsvallspolisen
    har börjat jobba på det sättet.

  179. De har under en period
    jobbat med Kronobergsmodellen.

  180. Under den tiden sjönk våldet
    utomhus bland ungdomar-

  181. -med 29 procent.

  182. Det visar att om vi
    kan ta bort alkoholen-

  183. -och plocka bort ungdomarna
    som planerar att dricka-

  184. -så kan vi minska våldssituationerna.

  185. Den tredje fronten har vi öppnat upp-

  186. -för att ändra ungdomars
    och föräldrars åsikt.

  187. Jag har varit polis i 19 år,
    och nu har vi bästa verktyget nånsin.

  188. Tro det eller ej,
    men det är sociala medier-

  189. -och Facebook för vår del,
    och vi uppdaterar på Facebook.

  190. Men vi uppdaterar lite annorlunda
    och vill ge tankeställare-

  191. -till föräldrar och ungdomar.
    Forskare kan prata med dem-

  192. -men man måste göra det
    på nåt sätt som intresserar dem.

  193. Jag ska ge några exempel nu.

  194. Till exempel:

  195. Några veckor senare tog vi en langare
    och skrev så här:

  196. Och så lite om hur man kontaktar oss.

  197. Vi har några exempel.
    Vi kan ta det här.

  198. Ett sätt att säga...

  199. Polisen har inte tidigare
    kunnat säga: "Skärp er."

  200. Men vi gör det och väcker intresse.
    Nästan 8 000 gillade det.

  201. Här är den sista jag ska läsa upp.

  202. Den beskriver polisens vardag.

  203. "Vi kräver bara
    att du är tillgänglig"-

  204. -"och inte frågar:
    'Hur full är hon?'"-

  205. -"innan du bestämmer om det är värt
    att köra in och hämta henne."

  206. "Du som är ansvarig för ditt barn är
    också välkommen att hjälpa polisen."

  207. "Om du hjälper oss med punkt 1
    får vi kanske slippa punkt 2-12."

  208. "Tack till er som kommer på en gång.
    Tycker ni att jag överdriver"-

  209. -"är ni välkomna att nattvandra
    mellan 24 och 04 fredag och lördag."

  210. "Tycker du att polisen inte gör nog
    trots att ansvaret är ditt"-

  211. -"är du välkommen att kontakta mig
    med dina synpunkter."

  212. Den blev översatt.

  213. Den blev översatt till engelska
    och publicerad i Washington Post.

  214. De skrev att svensk polis
    säger åt föräldrar att skärpa sig.

  215. Vi är väldigt stolta över det.

  216. Här är den absolut sista,
    det lovar jag.

  217. Det är så kul.

  218. "Under ett barns liv
    finns nåt farligare än allt annat."

  219. Lite hårt och direkt,
    men om man tittar här-

  220. -har vi 53 000 "gilla"-markeringar
    och det har nått nästan två miljoner.

  221. Det polisiära budskapet är:
    "Ha koll på era barn."

  222. "Om polis eller socialen
    säger att nåt är fel så är det så."

  223. Då är det dags att agera.

  224. Det är tredje fronten vi använder
    för att försöka minska-

  225. -alkoholkonsumtion bland ungdomar
    och därmed minska våld och bråk.

  226. Jag stannar där. Tack.

  227. Tack, Scott. Fantastiskt.

  228. Du ska vara stolt.
    Vilket genomslag det har fått.

  229. En kritisk fråga är dock-

  230. -att sociala medier tenderar
    att göra folk mer passiva.

  231. Man klickar "gilla"
    och tycker att det räcker så.

  232. Så trots uppmärksamheten ni når-

  233. -kan man bevisa att Kronobergs-
    modellen funkar på riktigt-

  234. -utöver att den uppmärksammas?

  235. Om vi tänker på langning
    och ungdomar ute på stan-

  236. -och bortser från sociala medier
    så har Rikspolisstyrelsen-

  237. -och Brottsförebyggande rådet
    utvärderat modellen-

  238. -att ta langare
    och jobba aktivt på stan.

  239. Det har visat att arbetsmetoden
    faktiskt minskar våldsbrott.

  240. Så vi vet att det funkar.
    Det har utvärderats av hög instans.

  241. Det funkar.

  242. Finns det ytterligare sätt du tycker
    att polisen och Systembolaget-

  243. -eller polis och föräldrar
    kan samarbeta på?

  244. Samarbetet mellan polis
    och Systembolaget är ganska ojämnt.

  245. Man jobbar med det om en eldsjäl
    inom polisen vill och kan göra det.

  246. Det finns områden
    där knappt nån samarbetar.

  247. Jag tror att polis och Systembolaget
    bör fånga upp eldsjälarna-

  248. -och se vad som funkar och inte.
    Nu ska vi jobba nationellt.

  249. För polisen i Sverige-

  250. -ska ha en stor omstrukturering
    från första januari nästa år.

  251. Då ska vi fånga upp
    de bra sätten att jobba-

  252. -och komma ut med det till alla
    poliser och alla systembolag.

  253. Det finns nog ganska stort utrymme
    att förbättra samarbetet där.

  254. När man ser bilderna från Kronoberg
    får man en känsla av-

  255. -att Kronoberg
    är ett slags langnings-Mecka.

  256. Är det likadant i andra svenska
    städer eller är Växjö exceptionellt?

  257. Vi har varit och utbildat
    andra poliser.

  258. I Skärholmen tog det tre timmar
    innan vi fick ett stort beslag.

  259. Vi har varit i Umeå och efter några
    timmar hade vi ett stort beslag.

  260. I Mjölby hade vi ett stort beslag
    efter några timmar.

  261. Så det är överallt. Det syns mer
    i Växjö för att vi har jobbat mer.

  262. Men jag tror att langning
    är ganska utspritt och vanligt.

  263. Vanligare än vi tror,
    och det är pengar som styr.

  264. Tack, Scott.

  265. Textning: Katarina Pellijeff
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kronobergsmodellen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Polisen Scott Goodwin berättar om den framgångsrika Kronobergsmodellen. För att få ungdomar att inte dricka alkohol måste man jobba med deras attityder till alkohol. I projektet arbetar de mycket med sociala medier. Och de har stoppat ungdomar på stan, ringt till föräldrar och tagit reda på vem ungdomarna fått alkoholen ifrån. Man ska inte bara stoppa ungdomarna, hälla ut alkoholen och gå därifrån. Inspelat den 25 november 2014 i Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar, Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Alkoholfrågor, Juridik, Polisarbete, Polisväsen, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Alkohol och våld

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alkohol och våld

Riskabla alkoholvanor

Alkoholforskaren Mats Ramstedt föreläser om hur svenskarnas alkoholvanor har förändrats och hur det alkoholrelaterade våldet minskar. Han menar att det bästa vi kan göra för att minska våldet är att hålla nere totalkonsumtionen av alkohol. Inspelat den 25 november 2014. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alkohol och våld

Koppling alkohol och aggression

Forskaren och psykologen Malin Hildebrand Karlén berättar om hur alkohol förvränger våra sinnen och gör att vi lätt mister omdömet. Vilken typ av dryck och sammanhanget den serveras i spelar också roll för vilka reaktionerna kan bli. Inspelat den 25 november 2014. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alkohol och våld

Krogen en högriskmiljö

Forskaren Johanna Gripenberg föreläser om ett projekt som ska minska våldet på krogen. Hon berättar om att krogen är en högriskmiljö för våld och att våldet i Stockholm ökar i och med att fler krogar öppnar. Inspelat den 25 november 2014. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alkohol och våld

Mindre våld på stan

Sven Granath är utredare på Brottsförebyggande rådet och berättar att vid en misshandel är 65 procent av gärningsmännen och 45 procent av offren berusade. Sambandet mellan alkohol och våld är extra tydligt när det handlar om våld mellan män och knivvåld med dödlig utgång. Inspelat den 25 november 2014. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Alkohol och våld

Kronobergsmodellen

Polisen Scott Goodwin berättar om den framgångsrika Kronobergsmodellen. För att få ungdomar att inte dricka alkohol måste man jobba med deras attityder till alkohol. I projektet arbetar de mycket med sociala medier. De stoppar också ungdomar på stan och tar reda på var de fått alkoholen ifrån. Inspelat den 25 november 2014. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Tu Youyou, medicin

Forskaren Tu Youyou är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Hon berättar om upptäckten av ett läkemedel som minskat dödligheten av malaria. Medicinen heter Artemisinin och bygger på klassisk kinesisk naturmedicin. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.